Så arbetar vi fram nya Annedalsskolan Projektgrupp Områdeschef Lokalförvaltningens projektledare Utvecklingsavdelningen Intressenter & konsulter Brukargrupp Med representanter för: medarbetare, facken och skolråd/föräldraföreningar Övriga intressenter Lokalförvaltningens experter och konsulter Arkitekt Kulturförvaltningen Elever Projektorganisationen kring Annedalsskolans om/nybyggnad tydliggör uppdrag, ansvar, befogenheter och informationskanaler. Projektuppdrag Att ta fram ett förslag till om/nybyggnad av Annedalsskolan. Förslaget ska utgå från uppdragshandling som Majorna-Linné gett Lokalsekretariatet i januari 2012. Förslaget ska vara väl förankrat och utgå från förskolans och skolans behov av goda pedagogiska lek och lärmiljöer samt verksamheternas uppdrag. Forskning om hur miljön kan stimulera barns lek och lärande, stödja användandet av modern teknik samt bidra till en trygg miljö ska integreras i projektet. Projektgruppen Projektgruppen ansvarar för att ta fram dels en förstudie, dels en projektering med förslag till om/nybyggnad utifrån projektuppdraget och inom den tidsram som beslutas av Lokalförvaltningen och Lokalsekretariatet. Projekteringsförslaget ska vara väl förankrat. I projektgruppen ingår områdeschefer inom utbildningssektorn i Majorna- Linné, Lokalförvaltningens projektledare samt arkitekt knuten till projektet.
Förstudie Under projekteringsfasen tas en detaljerad beskrivning av hur den framtida skolan ska se ut och vilka funktioner som prioriteras. Hur skolans ytor ska användas presenteras i olika ritningar. En kostnadskalkyl tas också fram för projektet. Samverkan/delaktighet En brukargrupp med representanter från fackliga organisationer, medarbetare samt skolråd/föräldraförening träffas regelbundet under projekteringsfasen. Ansvarig för denna dialog är områdeschefer i Majorna-Linné. Vid brukargruppens möten deltar projektgruppens medlemmar vid behov. Brukargruppens uppgifter är att föra fram idéer och tankar utifrån projektuppdraget samt fungera som remissinstans på de förslag som tas fram av projektgruppen. Eleverna engageras tidigt i projektet. Med stöd av arkitekter ges de möjlighet att ta fram förslag på lärmiljöer som ger förutsättningar att utvecklas utifrån olika lärstilar samt talang/intresse och speciella kompetenser. Se sidan 5. Övriga intressenter (företagare, medborgare) bjuds in att ge synpunkter och idéer. Detta kan ske via frukostmöte, utställningar i bibliotek eller andra mötesplatser. Ansvariga för dessa dialoger är stadsdelsförvaltningen centralt. Kommunikation En kommunikationsplan fram för den fortsatta dialogen med brukargruppen samt möjligheter för andra intressenter (alla föräldrar, medborgare, näringsliv med flera) att kunna ge synpunkter. Beslutsnivå Slutligt förslag till en hur Annedalsskolan ska se ut fastställes av projektgruppen. Stadsdelsnämnden beslutar om en framställan till kommunstyrelsen om investeringsmedel för att genomföra projektet. Samverkan och arbetsmiljölagen I projekteringens slutfas kommer bland annat ritningsgranskning och samverkan enligt MBL att genomförs med de fackliga organisationerna.
Behovsbeskrivning Nuläget Nuvarande verksamhet Annedalsskolan rymmer två förskoleavdelningar samt 273 elever i åk F-6: F-2 Arken 35 elever F-2 Ekan 36 F-2 Fyrtornet 34 F-2 Skutan 33 3A 19 3B 19 4A 18 4B 21 5A 18 5B 21 6A/B 19 Så gott som samtliga elever i åk F-4 går på fritidshem. Befintliga lokaler Skolan är gammal och har eftersatt underhåll. Tillgängligheten för funktionshindrade är begränsad. Många av klassrummen saknar grupprum. Musiksal saknas. Elevhälsan har haft begränsade utrymmen och tvingats dela rum. Gymnastiksalarna är små och svåra att utnyttja till undervisning i helklass. En del moment som krävs i kursplanerna är svåra att genomföra i lokalerna. Skolan saknar såväl arbetsrum som konferensrum för pedagoger. Fritidshemmen saknar kök. Det är för få toaletter. Matsal och kök är små. Ventilationen är bristfällig. Men. alla klassrum är försedda med interaktiv skrivtavla! Förändringar Förändringar i verksamheten Skolan planeras för att rymma fyra förskoleavdelningar samt 350 elever i åk F-6, 50 elever i varje årskurs. Fritidshem ska finnas till åk F-4. Klasserna som idag organiseras åldersblandat kan komma att förändras till åldershomogena grupper. Behov - Framtid Nya krav på utrymmen och lokalfunktioner Undervisningen ska kunna genomföras i flexibla grupperingar. Till varje klassrum behövs ytor som möjliggör arbete enskilt eller i mindre grupp som kan nyttjas flexibelt utifrån individuella behov och olika lärsituationer. Klassrummen ska vara öppna och inbjuda till samarbete mellan olika grupper/klasser. Viktigt är att gruppera rummen sinsemellan, så att god synkontakt nås mellan rummen. Eventuella väggar eller dörrar bör glasas för att underlätta överblick och kontakt. Passage genom huset ska kunna ske utan att man stör andra delar av verksamheten. Skolan och fritidshemmen ska kunna ha ett nära samarbete med lokaler som samutnyttjas under hela dagen. Miljön skapar förutsättningar för lust, motivation och medskapande för elever i allt arbete som genomförs. Arbetet på skolan och lokalernas utformning ska utgå från en helhetssyn som skapar förutsättningar för en holistisk verksamhet där helheten är större än delarna var för sig. Uppgiften för skola handlar om trygghet, gemenskap, personlig utveckling och lusten att lära.
Skolan behöver ha en tydlig och välkomnande entré, gärna i anslutning till expeditionen. Expedition ska inrymma administratör, rektor, vaktmästare, konferensrum, arkiv, kopiering och förråd. Elevhälsan är en viktig del av skolan. Skolsköterska, skolpsykolog, kurator och specialpedagog ska beredas arbetsrum, gärna i närheten av expeditionen. Personalen behöver arbetsrum som möjliggör såväl enskilt arbete som arbetslagsmöten. Därtill ska det finnas pausrum för personalen. Det är viktigt att dessa ligger centralt och lättillgängligt. Praktisk-estetiska lokaler bör samlokaliseras för att möjliggöra skolans arbete med kultur. Dessa ytor ska kunna samutnyttjas med fritidsverksamhet tex Kulturskolan. Skolbibliotek är numera lagstadgat och en resurs för hela skolan. Kombineras med mediatek. Skolan behöver ha ett större samlingsrum, kanske kan det samordnas med matsalen eller idrottssalen? Mångsidiga lokaler Utformningen av lokalerna ska utgå ifrån individorienterat bemötande och lärande, samt ämnesövergripande barn- och elevaktiva arbetssätt. Lokalerna ska formas så att de underlättar samverkan mellan olika ämnen och stödjer en modern organisation med olika former av grupperingar av elever och personal samt inbjuder till användning av modern teknik. Tillgång till datakommunikation ska finnas i hela byggnaden. Denna aspekt på lärande och på skola som mötesplats är viktig också utifrån perspektivet att ge alla elever förutsättningar att utvecklas utifrån olika lärstilar samt utifrån styrningen av skolan som speciellt pekar på att eleverna ska ges utrymme att utveckla talang och speciella kompetenser. IT ger en bredare palett av möjligheter för eleverna och skapar förutsättningar för eleverna att verka och lära på den globala arenan. Datorer behöver laddas, det kan ske i datorvagnar placerade i ventilerade förråd. Övrigt Byggnaden ska vara tillgänglig, öppen, luftig och inbjudande. Skolans utformning bör uppmuntra ansvarstagande för den gemensamma miljön - på så sätt kan vackra och naturliga material användas. Miljön ska vara allergi- och tillgänglighetsanpassad. Skolan skall vara en mötesplats där ingen diskrimineras av lokalernas utformning. Miljön ska skapa lika förutsättningar för flickor och pojkar. Eleverna ska vara delaktiga och i hög grad involveras i framtagandet av lärmiljöerna. Ett arbete med eleverna, lett av arkitekt är initierat.
Projektbeskriving: Arkitektpedagog Arkitektpedagog Inför planering och förstudie av byggandet av Nya Annedalsskolan har vi valt att engagera kulturförvaltningen. Under deras vingar finns ett antal arkitektpedagoger. Arkitektpedagogerna arbetar med elever och deras vision är att locka fram elevernas kreativitet när det gäller barnens närmiljö Projektbeskrivning för arkitekturserie i Annedalsskolan, skriven i samarbete av Isa Pettersson, arkitektpedagog, med tillägg och redigering av Ditte Clemons. Mål Att ta reda på vad eleverna anser viktigt i en bra skola och översätta det till "arkitektiska". Eleverna lär sig om hur en arkitekt jobbar, reflekterar över sin skolmiljö och får tillfälle att känna sig delaktiga i sin nya skolbyggnad. Syfte Att få med elevernas åsikter i planeringen av en ny skola och få eleverna att känna sig delaktiga. Metod Genom att låta eleverna utforska sin nuvarande skolbyggnad med alla sinnen och fundera på vad som är bra och vad som kan bli bättre. Eleverna får sedan presentera sina tankar med hjälp av text, bild och modellbygge. Arkitekturpedagogen sammanställer elevernas arbete i text och bild. Målgrupp Sammanlagt 15-27 elever från årskurs 1-6, uppdelade på två (tre)grupper. Tidsplan Start vecka 9. Varje grupp träffas vid två tillfällen om två timmar. Eleverna presenterar sitt arbete i skolan vid ett senare tillfälle. Arkitekturpedagogen kommer tillbaka och berättar om hur deras synpunkter tagits emot. Mål i skolans styrdokument Detta projekt stödjer flera av målen i Lgr11, speciellt inom kapitlet: 2.3 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Mål Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.
Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Läraren ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan, svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer, tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen, och förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle.