KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD LÄSÅRET 2009/2010

KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD LÄSÅRET 2009/2010 Komvux Malmö Södervärn Utbildningsnämnden MALMÖ DEN 2010-09-30 UPPGIFTSLÄMNARE: Torbjörn Hanö Samordnande rektor 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid A INLEDANDE SAMMANFATTNING 3 B GRUNDFAKTA 3 C KVALITETSARBETE 4 D FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE 5 Elever/studerande 5 Personal 5 Ekonomi 5 Materiella resurser 5 E ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING OCH MÅL FÖR 2009/2010 Mål för läsåret i lokala arbetsplanen Grundläggande och gymnasial vux Sfi Särvux 6 6 F ARBETE OCH RESULTAT 7 Kunskap 7 Normer och värden 10 inkl uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan Elevernas ansvar och inflytande 10 inkl uppföljning och utvärdering av den gemensamma kursutvärderingen (utv5) Utbildningsval Arbete och samhällsliv 11 Bedömning och betyg 11 Övrigt 12 G MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA MÅL 14 H FRAMÅTSYFTANDE ÅTGÄRDER 15 I ANSVARIG FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN 16 Bilagor: Tabeller 2

A INLEDANDE SAMMANFATTNING Det som i dag är våra förhoppningar ska en dag bli goda vanor. Vår vision sedan sex år är att Södervärn ska vara det självklara valet för både studerande och personal. Vi vill att deltagarna ska ha ett äkta inflytande över undervisningen. På Komvux Malmö Södervärn ska vi vara tydliga med vad som krävs för att klara av studierna, och vi ska visa på de alternativ som finns, såväl inom studier som inom arbets- och samhällsliv. Förutom det som anges i statliga styrdokument är vi en viktig del av Malmös satsning på utbildning och mångfald i alla dess skepnader. För att nå våra mål måste vi arbeta under demokratiska former. Yttrandefrihet och påverkansmöjligheter ska genomsyra våra arbetssätt. Detta gäller naturligtvis både deltagare och personal. Ledningen ska, tillsammans med personalen, sätta upp tydliga mål för skolans verksamhet, precis som lärarna ska sätta upp tydliga mål tillsammans med deltagarna. Centralt i det arbetet är vår arbets- och utvecklingsplan. Skolans utvecklingsarbete har framför allt handlat om fortsatt konkretisering av kursplaner och betygskriterier för att öka genomströmningen. De senaste tio åren har vi fokuserat på att ge varje deltagare en så kort väg genom studierna som är möjligt. Man kan läsa i olika studietakt och -former, men det kan utvecklas ännu mer, bland annat med helgöppet. En del i detta arbete med ökad genomströmning är att konkretisera kursplanerna, vilket vi är klara med sedan länge. Det arbetet har också gett positiva resultat. Det är dock en uppgift man ständigt måste arbeta med. Värderingsövningar med personalen är en annan viktig komponent. Att arbeta med den i läroplanen beskrivna värdegrunden är en viktig uppgift i sig. Med gemensam värdegrund och synsätt blir det dessutom lättare för studerande att byta nivå och lärare. Ett byte medför inte några dramatiska förändringar, utan man kan koncentrera sig på kunskapsinhämtning. Vi har sedan ett år tillbaka en ny organisation med en samordnande rektor, fem rektorer och en administrativ chef. Det har varit ett turbulent år med bland annat införande av semestertjänster för sfi-lärare och ett nytt sfi-avtal. Det har gjort att fokus legat på att se till att allting fungerar; införandet av nya rutiner, brandkårsutryckningar däremellan gör att allting tagit längre tid än vanligt. Vårt övergripande prioriterade mål för det närmaste året är därför att fortsätta arbeta med former och beslutsvägar för att det ska ge önskat resultat, nämligen att varje rektor kan ägna sig åt sitt huvuduppdrag att leda den pedagogiska verksamheten. B GRUNDFAKTA Det första många besökare på Komvux Malmö Södervärn framhåller är den bubblande kreativiteten, den sjudande lusten och den välkomnande atmosfären; det och en mängd människor som brinner för det de arbetar med. Vi är glada och stolta över vår skola, och naturligtvis är det något som kommer våra studerande till del när vi ska utföra våra uppdrag. Komvux Malmö Södervärns primära uppdrag är att erbjuda undervisning i kurser, så att deltagarna kan fortsätta till arbets- och samhällsliv eller vidare studier på bästa möjliga sätt. Kurser i sfi och svenska som andra språk utgör den största delen av verksamheten. Komvux Malmö Södervärns studerande spänner över ett brett spektrum av utbildningsbakgrund. Många har mycket kort utbildning bakom sig, andra har högskoleutbildning från sitt hemland. Särvux erbjuder kurser för personer med begåvningsnedsättning pga utvecklingsstörning, förvärvad hjärnskada, autism eller liknande. På Särvux kan man studera på nivå motsvarande 3

träningsskola, grundsärskola eller gymnasiesärskola, och antingen temakurser eller enstaka ämnen. Undervisningen sker i grupp eller i undantagsfall individuellt. Vi arbetar för ett flexibelt lärande. Inom sfi har vi alltid haft kontinuerligt intag. För grundläggande vuxenutbildning och gymnasiet har vi fyra reguljära kursstarter per år, januari, mars, augusti och oktober, och sedan ett år kontinuerlig intagning även inom grundläggande vux via den så kallade Slussen. C KVALITETSARBETE Sedan sex år tillbaka arbetar vi utifrån följande modell för skolans kvalitetsarbete. Oktober 2009 Oktober 2010 KVALITETS- RAPPORT 0809 skrivs KVALITETS- RAPPORT 0910 skrivs Augusti '09 Januari 10 Juni '10 2009 Delutvärdering av Utvärdering av 10/11 höstterminens arbete i årets arbete och formulering enlighet med av Utvärdering av Arbets- och utvecklingsplan 0809 och arbete med Arbets- & utvecklingsplan 0910 Input Studerandeenkäter Betygsresultat, avhoppsfrekvens mm Personalens analyser Arbets- och utvecklingsplan 08/09 Arbets- & utvecklingsplan 09/10 BUDGET OCH ORGANISATION 2010/11 Arbets- & utvecklingsplan 10/11 Föregående år utvärderas och analyseras av samtliga anställda under en studiedag i januari och en i samband med sommarledigheten. Därefter diskuterar och beslutar personalen tillsammans med ledningen vilka mål skolan som helhet ska prioritera, samt vilka åtgärder vi gemensamt ska vidta. Arbetslagen och ämneslagen, samt de flesta andra arbetsgrupper, tar fram egna mål. I år, då vi genomför en ny organisation, har varje verksamhet sina egna mål, utifrån deras studerandes behov. Skolans gemensamma mål och åtgärder blir stommen i skolans arbets- och utvecklingsplan för det kommande året. Våra studerande får varje år besvara en enkät. I årets utvärdering har vi använt en enkät under våren inom grundläggande och gymnasial vux samt UTV5 från hösten 2009. 4

Vi siktar framför allt in oss på en kvalitativ bedömning från personalen i kvalitetsarbetet, inte en uppradning av aktiviteter. Alla fick arbeta med analys utifrån en matris med målområdena Kunskaper, Normer och värden samt Bedömning och betyg, och skulle analysera på vilket sätt våra mål i arbetsplanen, nationella mål och mål från Utbildningsnämnden samt INAR uppfyllts. Därefter följer diskussionen hur vi kan förbättra oss ytterligare, genom att sätta upp nya mål. De studerande är främst delaktiga genom att svara på enkäter och via vårt kursråd. Eftersom våra studerande läser terminsvis har vi inga fungerande rutiner för hur de ska kunna involveras i själva skapandet av kvalitetsredovisningen. D FÖRUTSÄTTNING FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE Studerande Runt 95 % har annat modersmål än svenska. Runt 1500 av våra studerande läser sfi. Att studera på ett andraspråk utgör enligt många lärare ett stort hinder vid inlärning av engelska, matematik och samhällsorienterande ämnen på grundläggande och gymnasial vux. Skilda begreppsvärldar och kulturkompetens har också betydelse för inlärning och progression. Våra studerande under revisionsperioden har i princip samma bakgrund som andra år, dvs ett tvärsnitt av Malmö, med en viss övervikt av lågutbildade. Våra resultat för 2009/10 är därför helt jämförbart med tidigare år. Personal Vi har i princip haft behöriga lärare anställda på alla tjänster under perioden. Personalen har hög kompetens på alla poster. Vi har periodvis svårt att rekrytera lärare inom sfi. Dels har vårt uppdrag ökat, dels har vi pensionsavgångar som måste ersättas. Många har jobbat i flera år hos oss, och är väl bekanta med rutiner och skolans gemensamma värdegrund. Ekonomi Vi hade ett överskott i ekonomin vid årsskiftet. Tyvärr fick vi inte behålla något av det överskottet. Materiella resurser Vi är trångbodda i våra lokaler. Troligen finns det ingen annan skola som har så liten lokalyta per studerande som vi. Därför finns det inga utrymmen för grupparbeten eller för lärare att ha samtal med sina studerande. Ventilationen i C-huset har gjorts vid, men mätningar har inte gjorts som kan säkerställa att luftflödena nu är tillfredsställande. Vi skulle behöva satsa på fler datorer till de studerande, och vi hade kunnat satsa på detta om vi fått behålla en del av överskottet från 2009. Återigen är även lokalerna en begränsande faktor. Utemiljön upplevs av många kvällslärare som otrygg. Det finns en del missbrukare i området kring skolan, och vi har ett vaktbolag som i avskräckande syfte ronderar vissa tider på kvällarna. Vi har redan i början av hösten 2010 tvingats utöka bevakningen efter ett par incidenter med hotfulla ungdomar. 5

E ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING OCH MÅL FÖR 2009/2010 De mål vi prioriterade för perioden 2009-2010, och som skrevs in i vår arbets- och utvecklingsplan, är följande, uppdelade på olika verksamheter. Grundläggande och gymnasial vux o Varje deltagare ska tydligt veta kursmålen, och under kursens gång få veta vilka kunskaper och färdigheter man tillägnat sig så långt, och vad man behöver göra för att nå de kursmål man ännu inte nått. o Fortsatt arbete med de flexibla starterna så att de hittar sina former. Specifikt matematik: o Arbete med att ta fram gemensamma sluttester. o Fortsätta arbetet med rutiner kring rätt inplacering (inplaceringstester, diagnostiska prov och dialog med kolleger och studerande). o Arbeta med språkutveckling (att språkförståelse alltid ska finnas med, t ex val av lärobok, i uppgifter, testfrågor och i dialogen med studerande.) Sfi Tyngdpunkten inom sfi-undervisningen läggs på att o se till att såväl deltagarnas som samhällets behov åskådliggörs, o sammanställa hur deltagarnas behov synliggörs, och att o dokumentera uppnådda färdigheter. Särvux Särvux fortsätter satsningen på tydlig inriktning mot arbetslivet. 6

F ARBETE OCH RESULTAT Kunskaper Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Som framgår av tabellerna som jämför betyg satta 2007 fram till våren 2010 (tabell 9a) har resultaten förbättrats avsevärt i slutkurserna i svenska och matematik på grundläggande nivå. På gymnasial nivå har resultaten även blivit bättre i engelska. Vi är övertygade om att vårt envisa arbete med att tydliggöra kursmålen och att kommunicera dem med de studerande har påverkat kunskapsresultaten. Grafiskt ser utvecklingen av betygsresultaten ut så här sedan 2006. Betyg minst godkänt 2006-2010 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% Svenska/svenska2 Engelska Matematik 2006 2007 2008/2009 2009/2010 Det senaste året har betygsresultaten sjunkit marginellt, trots att samtliga ämnen inom grundläggande och gymnasial vux har ökat andelen studerande som anser att bedömningen av kunskaper och färdigheter har varit tydlig, och att de fått tillräcklig information för att förstå målen med kursen. Inom matematikämnet är siffrorna i enkäten 99 % respektive 97 % för dessa två frågor, i samhällsorienterande ämnen är motsvarande siffror 96 % och 100 %. Lärarna har alltså lyckats oerhört väl med det arbetet. Resultatet för hela Grundläggande och gymnasial vux i höstens UTV5-enkät gav i stort sett samma resultat. 95 % instämde helt eller delvis i att man fått tillräcklig information för att förstå målen med kursen, och lika stor andel tycker att bedömningen varit tydlig. Vi har ingen förklaring till dippen i betygsresultaten, men ska följa upp resultaten under det kommande året för att se om det bara var tillfälligt, eller en ihållande trend. Här nedan åskådliggörs hur trenden de senaste åren varit kring betygsresultaten (antal G eller bättre), att den studerande känner till vad som krävs för att klara kursen samt i vilken grad man haft en dialog med läraren om studieresultaten. Vi menar att dessa har ett tydligt samband. 7

Matematik betyg mot kända kriterier 100% 90% 80% 70% 60% 50% Antal G el bättre Vet vad som krävs Dialog m läraren 2006 2007 2008/2009 2009/2010 Sv/Sv2 betyg mot kända kriterier 100% 90% 80% 70% 60% 50% Antal G el bättre Vet vad som krävs Dialog m läraren 2006 2007 2008/2009 2009/2010 Engelska betyg mot kända kriterier 100% 90% 80% 70% 60% 50% Antal G el bättre Vet vad som krävs Dialog m läraren 2006 2007 2008/2009 2009/2010 Sambandet mellan kända kursmål, dialog lärare studerande och måluppfyllelse; grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Sfi Språkutvecklingen hos varje kursdeltagare har kontinuerligt följts upp i individuella samtal/utvecklingssamtal med respektive lärare och förändringar noterats i den individuella studieplanen. Lärarna har formulerat konkretiserade kursplaner för att kursdeltagarna mera lättförståeligt ska kunna följa sin egen språkutveckling och vad som återstår för att nå kursmålet. Vi har samverkat med andra sfi-anordnare i staden för att skapa en samsyn kring kursinnehåll och betygssättning. Lärarna har genomfört utvärderingar av undervisningen i samtliga grupper, både individuellt och i grupp. Utvärderingarna har varit både muntliga och skriftliga och genomförts med fyra veckors mellanrum eller oftare. Utvärderingarna har påverkat undervisningen och varit ett led i kvalitetssäkringen. Kursdeltagarna har genom detta fått praktisera direkt demokrati. I skolans kursråd har representanter från alla grupper samlats för att en gång per månad diskutera gemensamma frågor om arbets- och studiemiljön på skolan. Mötena har protokollförts och deltagarna har informerats vad som diskuterats och beslutats i respektive grupp. Här har samtliga studerande fått ännu en möjlighet att praktisera demokrati och yttrandefrihet. Detta, tror vi, har ökat både motivationen och möjligheterna att nå måluppfyllelsen. Som en del av kvalitetsarbetet har all information som berör sfi samlats under en speciell ikon i Komvux Södervärns interna nätverk i First Class. På intranätet finns också en sfi-bank där lärarna lägger upp material för andra att använda, diskutera eller inspireras av. Under hösten 2009 var Sfi-verksamheten fortsatt indelad i sfi intro och sfi vux. Den stora förändringen av sfi-verksamheten inför våren 2010 med Utbildningsförvaltningen övertagande av sfi, sammanslagningen av intro och vux, förändrade läraravtal, införande av flextid, en överenskommelse med många nya rutiner, inlemmandet av sfi i Vägledningscentrums 8

verksamhet, påverkade personalen så att utvecklingsarbetet inte stod i centrum. Tilläggas bör att indelningen av sfi i tre rektorsområden också krävde tid och planering för att hitta sin form. Det sedan några år påbörjade arbetet med behovsinriktad, individualiserad undervisning fortsatte och arbetssätten spreds till fler arbetslag än tidigare. Det innebar att fler deltagare fick möjlighet att själv ansvara för sina studier, välja moment utifrån behov och därigenom snabbare nå uppställda mål. Antalet deltagare som deltog i flex-kurser fördubblades eftersom ett ökat antal deltagare hade behov av att kombinera arbetsliv med studier på udda tider. Antalet deltagare i intensivkurserna fördubblades också. Undervisningen inriktades på interaktiva övningar och det funktionella, kommunikativa språket. Mobiltelefoner, hemsidor, digitalkameror användes alltmer i undervisningen. Ett 20-tal lärare deltog i PIM-undervisningen och några utvecklade undervisningen med digitalt berättande och dokumentation av genomförda lektioner och studiebesök. Hälso- och miljöteman har stått i fokus. Leif Strandberg förde diskussioner med ett arbetslag kring den individuella studieplanen. Diskussionerna därifrån tog arbetslaget medlemmar med sig till en av de forskningscirklar som påbörjades våren 2010. Den senaste kursplanen har konkretiserats i såväl en lärar- som en deltagarversion. Deltagarversionen är det dokument i vilket den enskilde studerande kan följa sin språkutveckling. Verksamheten har nu fyra modersmålslärare i pashtu, dari arabiska, kurdiska, ett flertal kurdiska dialekter och somali. 100 konversatörer har samtalat med deltagarna under året, till nytta för integrationen och möjligheten att använda nyförvärvade språkkunskaper. Svenska med sång och Världens kör ger fortsatt uttalsundervisning och glädje. Den stora tillströmningen av gäststudenter, gästforskare och gästarbetare har bidragit till en utökning av kvällskurser. Kontinuiteten i dessa kurser har vissa brister, eftersom deltagarna arbetar, regelbundet åker utomlands, erhåller förändrade scheman inom sina ordinarie studier, vilket leder till frånvaro och många omplaceringar. Detta gäller också de dagkurser som består av denna målgrupp. Sfi flödesscheman Arbetet med att genomföra flödesscheman för att säkerställa faktiska resultat och tidsåtgång för att uppnå målen fortsatte inom tre grupper på studieväg 3 och en grupp på studieväg 1. En i det närmaste samlad analys av detta arbete kommer att kunna presenteras först ht 2011. För tre grupper med 75 deltagare inom studieväg 3 gäller följande siffror våren 2010. Antal kallade Kontinuerligt Totalt antal Kom ej Avbrott Omplacerade 100107 intag vt2010 kallade 82 90 172 22 55 26 Antal C-betyg: 27 Antal D-betyg: 18 Genomsnittligt antal studietimmar för betyg på D 263 h Genomsnittsålder 33 år För en grupp inom studieväg 1 Alfa-grupp 16 deltagare gäller: Antal kallade 090807 Kontinuerligt intag Totalt kallade Kom ej Avbrott Omplaceringar 22 7 29 1 7 6 Samtliga 15 kvarvarande deltagare har uppnått betyg i kurs A. Alla har knäckt läskoden Genomsnittligt antal studietimmar: 659 Genomsnittsålder 37 år 9

Inför hösten 2010 kommer enheten att erbjuda studiedagar kring bedömning, skrivutveckling, granskning av läromedel och diskussioner om behoven av läromedel. Fastställda teman för 2010/2011 är Lycka och Relationer mellan generationer. En stor del av lärarkåren kommer att genomföra auskultationer hos varandra under året. Skolan kommer att medverka i projektet Va me, initierat av Uppsala kommun som inriktar sig på att kombinera kunskapen om det svenska samhället i kombination med språkutvecklingen. Det material som kommer att användas baserar sig på den kursplan i samhällsorientering som fastställts under 2010. Studiebesöken skall utvecklas och behovsanpassas. Arbetet med flödesscheman kommer att genomföras också på studieväg 2. Tre nybörjargrupper som startade i augusti 2010 är involverade ingår i detta arbete. Normer och värden Inklusive utvärdering av skolans likabehandlingsplan och planer mot kränkande behandling Enkäter de senaste åren visar att vi har en låg grad av incidenter och en hög grad av trivsel på vår skola. En del lärare har fördjupat diskussionen kring diskriminering och kränkningar. Deras arbete har visat att diskriminering och vad som upplevs som kränkande har många bottnar. Frågan måste problematiseras utöver att bara göra enkäter. Situationen förändras också över tid bland annat beroende på vilken målgrupp vi arbetar med. Därför har vi valt att arbeta förebyggande med både personal och studerande. Skolan arbetar sedan några år tillbaka med att varje termin genomföra värderingsövningar med all personal. Syftet är att ha en gemensam värdegrund i bemötandet av studerande och varandra, men också att kunna bemöta diskriminering och kränkande behandling på ett bra sätt. Från 2010 erbjuder vi lärare att få en resurs som kan leda värderingsövningar med studerande. Förutom att de studerande får arbeta med värderingsfrågor kommer det att leda till en ökad kompetens bland lärarna att arbeta med den typen av frågor. Vi har uppdaterat skolans Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling i augusti 2010. Åtgärder och mål i den planen är följande. Mål för perioden höst 2010-vår 2011 o Alla ska veta vem de ska vända sig till om de upplever sig kränkta (74 % vet det enligt vår enkätundersökning). o Ingen ska bli utsatt för kränkande behandling av personal (5 % inom grundläggande och gymnasial vux upplevde att de blivit det, enligt en enkät våren 2010). Elevernas ansvar och inflytande Inklusive uppföljning och utvärdering av den gemensamma kursutvärderingen (utv5) Vi gjorde ingen digital enkät hösten 2009 pga av otillräckligt antal datorer. En enkät med samma frågor som i UTV5 gjordes med de studerande på grundläggande och gymnasial vux. Resultaten av den enkäten ligger till grund för flera analyser vi gjort i den här kvalitetsrapporten, liksom att den ligger till grund för arbetet med likabehandlingsplanen. Vi har under perioden breddat inflytandebegreppet så att sfi-rektorerna och rektorn för särvux framför allt arbetar för att utveckla det demokratiska arbetet i klassrummet. Inom grundläggande och gymnasial vux har vi ett kursråd, som förbereder frågor inför samverkansmötena. Inom sfi har lärarna regelbundna avstämningsmöten i klassen där frågor om deltagarnas studiesituation tas upp. 10

Rektor besöker klassen och informerar om frågor som berör arbetsmiljö, säkerhet, demokrati och kvalitet. Vi har numera i princip alltid studeranderepresentanter med på samverkansmötena. Utbildningsval Arbete och samhällsliv Vuxenutbildningen ska öka flexibiliteten och tillgängligheten Vi har ökat tillgängligheten genom att införa i princip kontinuerlig intagning inom alla våra verksamheter. Totalt har vi under läsåret inom det kontinuerlig intaget inom gruv/gy kunnat erbjuda 38 studerande att börja sina studier i vår så kallade sluss. 30 av dessa har vi kunnat slussa in i ordinarie kurser och därmed har dessa studerande sluppit att förlänga sin studietid. Övriga 8 har avbrutit sina studier eller fått vänta till nästa kursstart. Inom sfi har vi, som alltid, kontinuerlig intagning. Grundläggande vuxenutbildningen anpassad efter individen och knuten till arbetslivet Lärarna inom grundläggande och gymnasial vux utgår ifrån individens studieplan. Lärarna utvärderar ständigt och lyssnar på de studerandes önskemål och behov. Det ser man som en mycket viktig framgångsfaktor i skolarbetet. Det finns möjlighet att studera i princip vilken tid som helst mellan 8.00 och 21.00. Ännu finns inga direkta önskemål om att studera grundläggande vux på helger, men det kanske bara är en tidsfråga. Kvällsundervisningen är omfattande; ca 20 olika kursgrupper studerar på kvällstid enbart inom grundläggande och gymnasial vux. När det gäller knytningen till arbetslivet önskar vi att vi åter kan ta upp den verksamhet vi hade tidigare, kallade Jobb via vux. I så fall måste vi låna in resurser från Vägledningscenter. I övrigt försöker lärarna i det dagliga arbetet i klassrummet anknyta till arbetslivet. Bedömning och betyg Detta får nog betraktas som vår skolas paradgren! Vi har de senaste tio åren arbetat med att bli bättre på att bedöma likvärdigt. Det har också inneburit en större tydlighet för de studerande, vilket bidragit till ökad måluppfyllelse. Vi har visat det i tidigare kvalitetsredovisningar, och även om det sker små skiftningar i resultaten, så har vi jämfört med 2005 nått följande positiva resultat. Tabellen visar utvecklingen av andelen godkända betyg eller högre från 2005 till våren 2010. Grundläggande vux 2005 2009/10 Svenska 2 76 % 84 % Engelska 81 % 83 % Matematik 73 % 89 % Gymnasial vux SaA 76 % 88 % EnA 81 % 90 % MaA 68 % 85 % Vissa terminer har vi tom legat över de siffror vi har för det senaste året. Ett exempel på vårt utvecklingsarbete är att man inom matematik tagit fram gemensamma prov och slutprov. I dessa uppmärksammar lärarna speciellt språkets betydelse i prov- och uppgiftsformuleringar. Se även under rubriken Kunskaper under F. Arbete och resultat. 11

Övrigt Internationalisering Följande är en kort sammanfattning av skolans internationaliseringsarbete. Internationaliseringsarbetet på skolan Mål för skolans internationaliseringsarbete är att bredda våra infallsvinklar och öppna ögonen för hur andra länder arbetar med mottagande och undervisning av invandrare och även att förmedla våra metoder och våra idéer till andra länder. Syftet är att uppnå bästa möjliga integrering i samhället och snabbast möjliga tillägnande av språket. Våra strategier är att försöka ge varje individ vad just den behöver för att komma ut på arbetsmarknaden med kortast möjliga väg. Ett mål är också att så många som möjligt av våra lärare och annan personal ska beredas tillfälle att delta i något internationellt projekt. Internationell samordnare En lärare har 35 % nedsättning för arbetet som internationell koordinator för Komvux Södervärn. En lärare har 40-50% nedsättning för det internationella arbete som ingår i hans tjänst inom E2C/Second Chance-projektet. E2C- koordinatorn fungerar även som internationell samordnare då internationalisering ingår i uppdraget för E2C. Studiebesök under perioden Studiebesök av 20 politiker, tjänstemän, journalister från Wien, Österrike. Syfte: att jämföra svensk och dansk invandringsmottagning. Studiebesök av 45 lärare från Roskilde Sprogskole i Danmark som arbetar med danska för invandrare för såväl låg- som högutbildade. Syftet var att få veta mer om sfi-undervisningen här, projekt, metoder, nya idéer etc. Konferenser, fortbildning och kurser under perioden Kontaktseminarium i Antalya, Turkiet. Kontaktseminarium i Budapest, Ungern i december 2009. Syftet var att starta ett projekt inom utbildning och arbete. 2 lärare var på fortbildning på Cypern i april 2009 på en konferens Learning in later life, som handlade om active citizenship och goda exempel för undervisning av äldre. En av de internationella samordnarna deltog i aktiviteter för att fördjupa kunskaperna om internationella projekt. 12

Projekt under perioden ATLAS Utbyte med Ecuador Syftet är att studera hur vi arbetar med deltagare som har fysiska och psykiska problem för att uppnå bästa möjliga studieresultat. Second Chance School (E2C) E2C är ett projekt som initierades av Europeiska Kommissionen för att bekämpa ungdomsarbetslöshet. E2C/KomvuxSödervärn ingår i olika nätverk bl.a. E2C- Europé och ett egenstartat N2CNordic. Elevfrånvaro och studieavbrott Andelen studieavbrott inom grundläggande och gymnasial vux är ca 15 %. Av dem är frånvaro mer än 1 månad den största, drygt 40 %, alltså ca 6 % av totala antalet studerande. Därefter kommer avanmäld på egen begäran (vi vet inte närmare orsaker), arbete eller långtidspraktik samt uteblivit av okänd anledning. Inom sfi har vi under perioden haft en genomströmning på 7066 individer på ca 1500 studieplatser. Många av avhoppen känner vi inte anledningarna till. Det ställer stora krav på stor administration och smidighet i organisationen att hantera en så hög genomströmningstakt. Livsstil och hälsa Många av våra studerande har behov av mer kunskap kring hälsa. Förutom att vi satsar på friskvård för personalen med hopp om att det ska smitta av sig på de studerande, har vi tandvårdsinformation, information om sexuell hälsa mm. I Må Bra med sfi ges kvinnliga deltagare, som på grund av fysisk ohälsa haft svårt att tillgodogöra sig studierna, möjlighet att göra framsteg i sina sfi-studier genom att man dels medvetandegörs om vilka levnadsmönster som påverkar hälsan negativt, dels ges tillfälle att med träning och avslappning förbättra sin hälsa. Alla fyra sfi-kurserna finns i dag representerade i Må bra med sfi. Snart hoppas vi kunna starta en kurs också för män. Deltagare med psykisk ohälsa hänvisas till våra specialgrupper. Vi har en pedagog knuten till projektet EXIGO som arbetar med traumatiserade deltagare. Arbetsgivarens inriktning för fortsatt skolutveckling i Malmö stad Lärarna inom grundläggande och gymnasial vux arbetar i arbetslag och ämneslag, särvux i arbetslag, vilket starkt bidragit till den kvalitetsutveckling som beskrivs ovan. Organisationen i lag är avgörande för utvecklingsarbetet på skolan. Inom sfi och särvux hålls undervisningen ofta samman av olika teman. Inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, med sin kursutformning, arrangerar vi olika former av temadagar varje år. Vi har också den genomgående röda tråden med arbetslivsanknytning som tema. Inom sfi har vi infört semestertjänster fr o m årsskiftet 2009-2010 för att kunna möta kraven på sfi-undervisning 46 veckor per år. Detta har lett till uppslitande reaktioner och i viss mån ökad ohälsa bland personalen. Om arbetsgivaren vill fortsätta ambitionen att införa semestertjänster för alla lärare anser vi att man måste dra lärdom av hur man från arbetsgivarpolitiska avdelningen hanterat införandet av semestertjänster på Södervärn. 13

G MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA MÅL Kunskaper Sett till alla kurser har måluppfyllelsen ökat det senaste året jämfört med tidigare. Det följer en uppåtgående trend de senaste åren, och det vi gjort på skolan som påverkat detta förbättrade kunskapsresultat är troligen i första hand två saker. Dels har vi under flera år konsekvent arbetat med att tydliggöra kursernas mål för de studerande, dels har lärarna fortsatt utveckla sin kompetens inom pedagogik och metodik. Att man delar med sig av sina kunskaper genom en arbets- och ämneslagsorganisation gör att dessa kunskaper kan komma till användning på hela skolan. Normer och värden Vi har de senaste åren medveten och målinriktat arbetat med skolans värdegrund. All personal och många studerande har varje termin övningar och diskussioner kring normer och värden. De studerandes ansvar och inflytande Vi försöker flytta över mer ansvar till våra vuxenstuderande. Tydliga kurskriterier och även samtal inom personalen kring värderingar har påverkat detta positivt. Det pågår en ständig diskussion kring just frågan om den studerandes ansvar för sina studier och möjligheten att ha inflytande i klassrummet. Våra lönekriterier för lärare är mycket tydliga kring att läraren ska se till att varje studerande får ett äkta inflytande i klassrummet och över sina studier. Utbildningsval Vi har en stor och kompetent studie- och yrkesvägledarorganisation på skolan. Förutom ren vägledning erbjuder vi kursen Arbetslivsorientering samt gruppvägledning. Inom sfi arbetar vi med den sk meritportföljen. Arbete och samhällsliv Att utveckla varje studerande så att han eller hon kan "utbilda vuxna för varierande arbetsuppgifter, medverka till arbetslivets förändring och bidra till full sysselsättning" har varit ett fokus för oss under en rad av år. Förutom att varje lärare ska knyta an sin undervisning till arbetsoch samhällsliv har vi riktade insatser som Jobb via Vux, vilket nämnts tidigare. Inom särvux har man arbetat särskilt med att fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som grund för deltagande i samhällsliv och yrkesliv genom bl a kursen På väg mot arbete och det nyligen startade projektet Jobb Nu!. Dessa satsningar har också gett genomslag i den dagliga verksamheten i andra kurser inom särvux. Bedömning och betyg Vi vågar påstå att ingen annan skola i Malmö arbetat så länge och så målinriktat med betygsättning och bedömning som vi har gjort. Som vi skrivit om tidigare i denna rapport har det lett till framgång. Arbetet tar aldrig slut, det byggs ständigt genom den process det innebär att samtala om kriterier och bedömningar. Vi har som fortsatt prioriterat mål att arbeta med de frågorna, fast nu på ett mer fördjupat sätt. Dokumentation av färdigheter är ett sätt att fördjupa, och det har vi också gjort under ett antal år, framför allt inom sfi, men även grundläggande och gymnasial vux på senare år. 14

H FRAMÅTSYFTANDE ÅTGÄRDER Arbets- och utvecklingsplan Följande mål har de olika delarna av skolan formulerat i skolans Arbets- och utvecklingsplan för 2010-2011. Övergripande för hela skolan o Vi ska anpassa rutiner och strukturer så att de helt är i samklang med nytt sfi-avtal och den nya organisationens intentioner. o Vi ska fokusera på att rektor fullt ut blir pedagogiska ledare Sfi Vad o Närmare deltagaren undervisningen anpassas till individens förutsättningar o Närmare livet undervisningen tar sikte på det som deltagarna behöver för att klara sig i arbetsliv och vidare studier o Närmare målen deltagarna får en klar bild av de kunskapsmål de förväntas uppnå Hur o Läraren involverar deltagarna i planeringen av undervisningen och utvecklar bl a stationssystem, kursråd, studieformer o Läraren utformar undervisningsmaterialet, undervisningsmoment och undervisningsmetoder som gynnar deltagarna i största möjliga omfattning o Läraren är tydlig med att förmedla kursplaner, arbetssätt och målformuleringar till deltagarna i syfte att utveckla deltagarna egenansvar Särvux Särvux ska under det kommande året Utarbeta ny katalog som är mer lättillgänglig för målgruppen för att nå ut till fler potentiella kursdeltagare. Öka antal sökande till Särvux. Tydliggöra och förenkla antagningsförfarandet. Grundläggande och gymnasial vux Det övergripande prioriterade målet är fortfarande att o varje deltagare ska tydligt veta kursmålen, och under kursens gång få veta vilka kunskaper och färdigheter man tillägnat sig så långt, och vad man behöver göra för att nå de kursmål man ännu inte nått. Utöver det har man inom några ämnen beslutat att satsa på egna prioriterade mål. Matematik Ämneslaget fördjupar den gemensamma bedömningsplattformen som krävs. Dessutom ökar samarbetet och ämneslaget vidareutvecklar sina kunskaper i bedömning och betygssättning. Samhällskunskap 15

Vidga samhällperspektivet genom direkta möten med t ex myndigheter, förvaltningar och politiker. Fokusera på den ämnesspecifika språkförståelsen. Forskningscirklar Skolan har under perioden startat tre forskningscirklar, två i svenska som andraspråk, en inom området matematik. Vi ser fram emot att få följa hur det arbetet kommer att påverka resultaten. Normer och värden, likabehandling Åtgärder ur vår likabehandlingsplan Vi ska under perioden H10-V11 fortsätta med värderingsövningar för all personal en till två gånger per år sprida och utveckla det arbete som vissa arbetslag redan gör, till exempel arbeta kring olika fallbeskrivningar upprätta en materialbank kring likabehandling och kränkande behandling som man kan använda i klassrummet. Vi lägger redan nu ut de värderingsövningar vi genomfört med personalen. fortsätta diskutera diskrimineringsbegreppen, både bland personal och studerande, så att alla blir ännu mer medvetna om begreppen är och vad de innebär revidera de frågor som ska ställas i enkäten till de studerande genomföra enkäten tidigare under terminen så att svarsfrekvensen blir högre. En ny enkät via UTV5 ska göras i november 2010 och även sfi ska göra den enkäten, med undantag för studieväg 1, samt med hjälp av lärare som gått på djupet i diskussionerna kring diskrimineringsbegreppen ta fram ett arbetsmaterial som alla kan ta upp i sina grupper. I ANSVARIG FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN Torbjörn Hanö Samordnande rektor 16

Kommunal vuxenutbildning, Särvux och Svenska för invandrare (sfi) verksamhetsåret 2009/2010 Tabell 1 Verksamhet Produktion och deltagare Antal producerade gymnasiepoäng (GY) verksamhetspoäng (GRUV) gjorda undervisningstimmar (Särvux) erbjudna undervisningstimmar (Sfi) Antal helårsplatser Antal studerande Antal kursdeltagare Gy 80045 100 316 GRUV 538820 674 2274 Särvux 7752 40,35 134 181 Sfi 1 206000 299 598 Sfi 2 356000 516 1510 Sfi 3 308000 446 1573 Källa ELIT/definitioner: o Antal helårsplatser för gy beräknas som antal gymnasiepoäng resp. verksamhetspoäng dividerat med 800 o Antal helårsplatser inom sfi beräknas som antal erbjudna undervisningstimmar dividerat med 690 o Studerande inom Gy, Gruv och Särvux är den som var aktiv tre veckor efter påbörjade studier och inom Sfi den som deltagit i minst en undervisningstimme under läsåret. o En studerande räknas som kursdeltagare flera gånger om han/hon deltagit i mer än en kurs under läsåret. Om en kursdeltagare gjort avbrott och återkommit till samma kurs räknas han/hon som en kursdeltagare men samtliga registrerade avbrott räknas (tab 8). 17

Tabell 2a Antal studerande samt andel kvinnor i olika åldersgrupper Verksamhet <25 år 25-39 år 40-54 år >55 år Samtliga studerande Totalt Kv % Totalt Kv % Totalt Kv % Totalt Kv % Totalt Kv % Gy 61 51 % 246 66 % 93 67 % 6 67 % 406 64 % GRUV 393 72 % 1533 69 % 490 72 % 70 69 % 2486 70 % Särvux 20 40 % 71 65 % 47 38 % 7 71 % 145 53 % Sfi 1 101 65 % 484 64 % 255 74 % 23 65 % 863 67 % Sfi 2 356 57 % 1008 63 % 471 61 % 86 56 % 1921 61 % Sfi 3 185 63 % 1422 53 % 389 56 % 55 47 % 2051 54 % Källa: ELIT o Totalt antal studerande och av dessa andel kvinnor i varje åldersgrupp och per verksamhetsområde Tabell 2b Antal studerande med olika modersmål, sfi Modersmål Antal studerande Sfi 1 Sfi 2 Sfi 3 Albanska 4 57 22 Arabiska 279 580 221 Bosniska/Kroatiska/Serbiska 12 120 96 Dari 9 8 4 Farsi 0 0 0 Kurdiska 60 77 21 Pashto 53 46 9 Polska 8 93 247 Somaliska 48 43 10 Thai 24 43 27 Annat, europeiskt 17 180 559 Annat, utomeuropeiskt 88 281 378 Källa: ELIT I den stora gruppen utomeuropeiska språk återfinns, gästforskare och högskolestuderande som talar hindi, urdu tagalog, japanska och kinesiska. 18

Tabell 3 Personal Personalkategori Antal Antal omräknat till heltidstjänster Totalt antal lärare 132 121,08 med pedagogisk högskoleexamen 91 med specialpedagogisk högskoleexamen 17 modersmålslärare 2 utan pedagogisk högskoleexamen 22 Kurator 4 3,75 SYV 1 0,25 Bibliotekspersonal 3 2,62 Samverkanskoordinator (Sfi) Skolledare (inkl. administrativ chef, utbildningsoch pedagogisk ansvarig) 7 7,00 Administrativ personal 14 11,25 Övriga yrkeskategorier (t.ex. IT-tekniker, vaktmästare) 5 5 Totalt antal personal 166 150,95 Personaltäthet 8,0 Lärartäthet Gy (inkl E2C) 9,4 Lärartäthet Gruv 4,3 Lärartäthet Särvux 14,2 Lärartäthet Sfi (inkl PraktikSpåret) 6,0 Källa SCB statistik oktober 2009/definitioner: o Personaltäthet = totalt antal personal dividerat med antalet heltidsplatser och därefter multiplicerat med 100 o Lärartäthet per verksamhet och kurskategori = totalt antal lärare omräknat till heltidstjänster dividerat med antalet heltidsplatser (helårsplatser) och multiplicerat med 100 Tabell 4 Lokaler Lokal: Lokalyta (nettoyta NTA) Yta per studerande Yta per studerande exkl. distansstuderande o lokalyta (anges som nettoyta, NTA) 7.390 kvm 2,08 kvm = 19

Tabell 5 Intäkter Kostnader därav andel (%) Ekonomi 95586 tkr 93725 tkr årshyra per lokalenhet 10,2 % undervisning 61,5 % läromedel 0,7 % kurator 1,7 % syv 2,0 % kompetensutveckling 0,5 % administration/skolledning 10,6 % Ekonomiskt resultat Bruttokostnad (exkl lokalkostnad) per helårsplats och verksamhet/kurskategori: Lokalkostnad per helårsplats och verksamhet/kurskategori: Definition/källa: 1835 tkr 40563 tkr 4598 tkr o intäkter, kostnader och kostnadsfördelning (andel), ekonomiskt resultat (källa årsanalys) o bruttokostnad (exkl lokalkostnad) per helårsplats och verksamhet/kurskategori (källa ekonomisystem) o lokalkostnad per helårsplats och verksamhet/kurskategori (källa ekonomisystem) Tabell 6 Verksamhet Gy Antal studerande i behov av speciella stödinsatser Antal studerande Se kommentar nedan Gruv 22 Sfi 1 151 Sfi 2 80 Sfi 3 30 Källa: Egna uppgifter/definition: o med speciella stödinsatser menas insatser för studerande med någon typ av funktionsnedsättning i studiesituationen såsom dyslexi, Asperger, posttraumatiskt syndrom, synskada, hörselnedsättning osv. o Kommentar: siffrorna består av en sammanräkning av aktuella deltagare med PTSD (cirka 125 pers) samt deltagare inom ordverkstad, uttalsundervisning, MåBra-klasserna, specialkurser och deltagare med rörelse- och andra fysiska hinder. Dock finns det även ett mörkertal av betydlig storlek. Totalt har 42 studerande fått stöd i vår ordverkstad under läsåret 09/10. 22 av dessa har studerat på grundläggande nivå, resten inom sfi. Endast ett fåtal studerande på gymnasienivå har varit i behov av speciella stödinsatser. 20

I ordverkstaden får man hjälp med sina läs- och skrivsvårigheter. Även skolans lärarpersonal kan vända sig till våra specialpedagoger i ordverkstaden för att diskutera och få råd i samband med undervisningen. Skolans resursteam, bestående av kurator, specialpedagog, testansvariga lärare, bibliotekarie och rektor erbjuder också stöd för studerande. Under läsåret 09/10 har nio studerande varit aktuella för teamet, där kurator fungerat som kontaktperson och följt upp insatserna under årets gång. Dessa studerande har själva, vid ansökningen och studiernas början, meddelat att de har behov av stödinsatser av olika slag för att klara sina studier. Resursteamet har en speciell handlingsplan som stöd i detta arbete. Tabell 7a Jämförelse mellan betyg på nationella prov och kursbetyg, Gy och Gruv Kurs Antal studerande IG % G % VG % MVG % Verksamhet/ kurskategori: som deltagit i NP NP Kurs NP Kurs NP Kurs NP Kurs Ma A 69 16 % 10 % 58 % 62 % 20 % 22 % 6 % 6 % Ma B 16 19 % 20 % 62 % 60 % 19 % 7 % 0 % 13 % Ma C 0 Ma D 0 Sv B 0 En A 16 6 % 6 % 69 % 56 % 25 % 31 % 0 % 6 % En B 18 17 % 17 % 56 % 50 % 22 % 22 % 6 % 11 % GEn 36 14 % 25 % 78 % 47 % 8 % 28 % GSa 108 20 % 10 % 69 % 74 % 10 % 16 % Källa ELIT och egna uppgifter o Kursbetyg endast för de studerande som deltog i nationella prov Tabell 7b Nationella prov och slutbetyg, sfi Kurs/ Studieväg Totalt antal deltagare i NP Därav andel G (%) Därav andel VG (%) Därav andel EUM* (%) Totalt antal slutbetyg Därav andel G (%) Därav andel VG (%) 1B/Sfi 1 190 115 34 41 70 2C/Sfi 2 359 165 52 142 310 3D/Sfi 3 462 228 48 186 337 Källa: ELIT och egna uppgifter * EUM står för Ej uppnått målen B- och C- testen användes för första gången i dec 2009 I uppgifterna om nationella prov ingår också intro från i höstas, vilka inte går att separera. Totalitetstabellerna gäller utan intro. Det framgår klart att fler personer godkänns utan att de nationella proven har genomförts men förklaringen är att om man gjort de nationella proven så skall läraren uppmärksamma den eller de delar man inte klarat men godkänna när man är färdig. Dessutom så har våra sk uppdrag arbetat med genomströmning och utfärdande av 21

betyg när den enskilde studerande uppnått målen. Det tillkommer dessutom 24 betyg på A och 59 utfärdade intyg Tabell 8a IG-frekvens/studieavbrott Gy och Gruv Verksamhet/ kurskategori IG-frekvens Andel studieavbrott Gy 10,8 % 15,4 % Gruv 15,4 % 15,1 % Källa: ELIT/definitioner: o andel IG av det totala antalet satta betyg uppdelat per verksamhet/kurskategori. o andel studerande som lämnat utbildningen i förtid beräknat på kurser omfattande minst en termin. Utgångssiffran fastställs tre veckor efter kursstart. Tabell 8b Studieavbrott med orsakskoder, Gy och Gruv A B C E F G I J K M N O P Q S T U V X TOT Gy 13 5 20 1 1 1 12 62 1 2 12 13 4 1 3 1 152 Gruv 67 26 99 14 6 4 2 1 59 326 3 15 37 3 2 24 4 12 1 7 740 Källa: ELIT/koder A Arbete eller långtidspraktik B Barntillsyn/Graviditet C Avanmäld på egen begäran E Ekonomisk orsak F Har flyttat G Ej tillfredsställande framsteg I J K Uteblivit av okänd anledning M Frånvaro mer än 1 månad N Utbildningen motsvarade inte förväntningarna O Orsak ej känd P Bytt till annan utbildning Q R S Sjukdom T U V X Åter hemlandet Saknas 22

Tabell 8c Kursslut/avbrott med orsakskoder, Sfi Kurs A G I K M O Q R S U Y Z Ö Totalt 1A 1 2 2 13 17 57 14 3 10 3 94 216 1B 4 4 18 15 18 48 9 4 15 1 68 204 1C 4 1 9 12 13 20 6 3 1 34 103 1D 2 17 5 7 1 10 3 3 13 61 2A 1 1 6 1 1 3 17 30 2B 28 8 5 117 81 90 40 20 30 3 403 825 2C 17 3 12 40 69 97 25 6 16 9 151 445 2D 6 1 6 12 17 33 6 2 4 5 24 116 3A 1 11 12 3B 1 6 4 9 4 1 27 52 3C 64 14 1 173 195 171 25 12 15 4 8 495 1177 3D 20 3 6 33 48 132 5 3 2 1 130 383 Källa: ELIT/ Koder (En individ kan ha gjort flera avbrott och sedan återkommit. Han/hon räknas då som en kursdeltagare, men varje avbrott räknas. Summeringen kan överstiga deltalen vilket beror på att avbrott i enstaka fall registrerats utan kod.) I Kd har slutfört kursen men inte nått upp till målen för betyget G och erhållit intyg över sina kunskaper Z Kd har slutat pga att kommunen med stöd a skollagen avskilt honom/henne. U Kd har inte beviljats uppehållstillstånd eller återvänt till hemland pga andra skäl Y Överflyttad till annan utbildningsanordnare utan godkänt sfi-betyg G Flyttat till annan kommun R Överenskommelse om studieuppehåll A Arbete eller långtidspraktik S Avbrott pga sjukdom Q Avbrott pga graviditet M Övrigt, kom ej till kursstart K Uteblivit av okänd anledning O Slutfört kursen/erhållit betyg Ö finns inte som avbrottsorsak för sfi utan vi använder den för att visa på omplacerinar mellan grupper. Det är alltså inte ett avbrott utan omplaceringar. Siffrorna är ju intressanta. O Erhållit betyg, men här är inte en siffra rätt. 23

Det stora antalet deltagare i studieväg 2 och 3 i nybörjargrupperna som inte kommit till kurstart eller uteblivit beror troligen på att man fått arbete eller fått ett studieschema vid högskolan som inte medger sfi-studier. Många har säkert också återvänt till sina hemländer. Sedan existerar inte kurserna 1C, 1D, 2A, 2D, 3A och 3B. Sammantaget ger tabellen alltså inte information som går att analysera. Tabell 9a Kursbetyg Gy och Gruv Grundläggande vux IG G VG X Kurs 09/10 08/09 2007 09/10 08/09 2007 09/10 08/09 2007 09/10 08/09 2007 Engelska, delkurs c 10 % 18 % 17 % 56 % 42 % 50 % 26 % 36 % 30 % 7 % 4 % 3 % Engelska, delkurs d 18 % 16 % 13 % 51 % 51 % 55 % 30 % 30 % 29 % 1 % 3 % 3 % Engelska, delkurs e 0 % 7 % 15 % 61 % 66 % 55 % 39 % 24 % 27 % 0 % 3 % 3 % Engelska 1050 15 % 10 % 7 % 55 % 53 % 57 % 28 % 34 % 33 % 2 % 3 % 4 % Historia 43 % 60 % 31 % 43 % 20 % 31 % 14 % 15 % 15 % 0 % 5 % 23 % Hem och konsum. 15 % 19 % 17 % 54 % 46 % 52 % 26 % 34 % 30 % 6 % 0 % 2 % Matematik, delk d 25 % 16 % 10 % 54 % 56 % 56 % 13 % 24 % 29 % 9 % 4 % 6 % Matematik, delk e 18 % 17 % 21 % 49 % 61 % 50 % 31 % 19 % 25 % 2 % 3 % 5 % Matematik 1050 7 % 14 % 17 % 63 % 57 % 56 % 27 % 25 % 24 % 2 % 4 % 4 % Samhällskunskap 11 % 14 % 17 % 61 % 50 % 48 % 23 % 23 % 25 % 5 % 13 % 11 % Svenska 2, delk d 12 % 13 % 8 % 69 % 64 % 69 % 19 % 20 % 19 % 1 % 3 % 4 % Svenska 2, delk e 14 % 14 % 24 % 63 % 66 % 58 % 22 % 18 % 16 % 1 % 2 % 2 % Sv2, SVA1050 20 % 13 % 16 % 59 % 61 % 57 % 21 % 24 % 23 % 1 % 2 % 5 % Svenska, delkurs d 24 % 30 % 7 % 52 % 40 % 60 % 19 % 30 % 13 % 5 % 0 % 20 % Svenska, delkurs e 27 % 15 % 27 % 64 % 54 % 73 % 9 % 23 % 0 % 0 % 8 % 0 % Svenska, SV1050 6 % 30 % 33 % 63 % 40 % 58 % 25 % 30 % 0 % 6 % 0 % 8 % Kommentar: Prövningar finns med i helårsstatistiken. U. s. = uppgift saknas. Gymn IG G VG MVG X Kurs 09/10 08/09 2007 09/10 08/09 2007 09/10 08/09 2007 09/10 08/09 2007 09/10 08/09 2007 Datork 7 % 18 % 7 % 36 % 42 % 42 % 25 % 24 % 30 % 25 % 7 % 6 % 7 % 9 % 14 % EnA 7 % 7 % 15 % 47 % 51 % 50 % 36 % 30 % 22 % 7 % 6 % 6 % 2 % 5 % 6 % EnB 10 % 12 % 14 % 48 % 43 % 37 % 27 % 28 % 33 % 10 % 8 % 10 % 4 % 9 % 6 % HiA *50 % 24 % 52 % 0 % 47 % 26 % *50 % 6 % 9 % 0 % 0 % 0 % 0 % 24 % 13 % MaA 11 % 10 % 10 % 58 % 45 % 44 % 23 % 21 % 24 % 4 % 10 % 3 % 4 % 13 % 17 % MaB 14 % 16 % 12 % 59 % 38 % 18 % 5 % 27 % 32 % 14 % 7 % 8 % 9 % 13 % 30 % 24

MaC 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 100 % 14 % 0 % 86 % MaD 0 % 100 % 0 % 0 % 0 % NkA 0 % 24 % 17 % *100 % 55 % 58 % 0 % 15 % 25 % 0 % 5 % 0 % 0 % 2 % 0 % ReA 11 % 38 % 44 % 52 % 42 % 38 % 20 % 7 % 13 % 7 % 3 % 6 % 9 % 10 % 0 % SaA 9 % 6 % 13 % 49 % 58 % 47 % 31 % 26 % 29 % 8 % 0 % 6 % 4 % 3 % 10 % SaB 14 % 13 % 9 % 29 % 42 % 40 % 39 % 33 % 28 % 14 % 10 % 13 % 5 % 2 % 9 % ShA 14 % 10 % 50 % 36 % 23 % 33 % 7 % 6 % 6 % 16 % SvA 0 % 0 % 0 % 33 % 50 % 22 % 0 % 0 % 50 % 44 % SvB 0 % 0 % 0 % 50 % 20 % 0 % 0 % 20 % 0 % 0 % 0 % 75 % 50 % 60 % 25 % Prövningar finns med i helårsstatistiken. U. s. = uppgift saknas. * Enbart prövningar. Källa ELIT/definitioner: o För enheten viktiga kurser inom vuxenutbildning (inkl Särvux) per verksamhet o totalt antal elever samt andel IG/G/VG/MVG och andel ej betygsatta/underlag saknas (X). Tabell 9b Kursbetyg, sfi Vi har helt tagit bort denna tabell, eftersom den inte stämmer varken till innehåll eller form. Tabell 10 Platsutnyttjande, Sfi Studieväg Närvarotimmar Giltig frånvaro Ogiltig frånvaro Närvarograd Sfi 1 157 991 40 710 7 299 77 % Sfi 2 258 256 74 695 23 049 73 % Sfi 3 196 984 53 967 57 049 64 % o Antal fysiska närvarotimmar o Antal timmar giltig frånvaro (anmäld sjukdom, vab samt beviljad ledighet) respektive övrig, ogiltig frånvaro o Närvarograd = Antal fysiska närvarotimmar/antal erbjudna timmar (se tabell 1) 25