Pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättning hos flerspråkiga och nyanlända elever. Denho Özmen 1

Relevanta dokument
Pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättning hos flerspråkiga och nyanlända elever. Denho Özmen 1

SPSM. Specialpedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättning och utländskbakgrund. Denho Özmen Denho Özmen

Vad är tillgänglig utbildning för elever med funktionsnedsättning och utländsk bakgrund? Denho Özmen

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Systematiskt kvalitetsarbete

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGEN och NYGÅRDS FÖRSKOLA 2017/18

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för NYGÅRDS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

FOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nygatans förskola

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Läroplan för förskolan

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Bilaga 7: OH-underlag

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Gammelgårdens förskola

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

1. Skolans värdegrund och uppdrag

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Nätverksträff. Nyanlända elever i grundskolan

INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Upprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bullerbyn

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan

Djuptjärns förskola. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2017 för Förskolor T1

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Skogsgläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola ålder 1-5

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING & LIKABEHANDLINGSPLAN

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Likabehandlingsplan - för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling.

Ånge Kommun LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN PARKBACKEN

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Furuhalls förskola

Lokal arbetsplan 14/15

Kyrkenorums Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Flerspråkighet en möjlighet!

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling 2018 Palettens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Integrationsprogram för Västerås stad

alla barn och elever ska lyckas i lärandet Specialpedagogiska skolmyndigheten

Transkript:

Pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättning hos flerspråkiga och nyanlända elever Denho Özmen 1

Interkulturellt perspektiv Varför då? Ekonomiska frågor Ekologiska frågor Sociala frågor EU Invandringen Nyanlända elever Flerspråkiga elever med olika funktionsförmågor Världen blir mindre!!! I läroplanen för grundskolan (Lgr 11) sägs: Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Denho Özmen 2

Global kunskap - Mångfald - Interkulturell pedagogik - Interkulturella möten - Självtillit Skapar demokratisk dialog Denho Özmen 3

I Lgr11 under rubriken skolans värdegrund och ansvar, står: Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur-och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. (Skolverket, 2011 Lgr11, s. 9) Denho Özmen 4

Denho Özmen 5

Kollektivcentrerad samlevnad KULTURMÖTEN Övergångsstadiet Individcentrerad samlevnad Beroende Jag. Kollektivet Giftermål kollektiv angelägenhet Skam obehärskad, överspänd Den meningsfattiga zonen Asociala, negativa problem Oberoende Jag. Mitt, kollektivet Romantisk Skuld Identitets konflikt Denho Özmen

Individen Staten Familjen Religionen Religion Samhället Religionen Familjen Individen Samhället Denho Özmen 7

Vad är kommunikation? Kommunikation innebär ett utbyte av tankar och idéer mellan människor för att uppnå en förståelse. Kommunikation som leder till förståelse är en av de viktigaste grunderna i livet. Denho Özmen 8

Interkulturellt perspektiv Interkulturell kommunikation handlar om olika sätt att förhålla sig till sin egen och andras kultur. Har medvetenhet om sig själv som kulturbärare och kulturskapare Har förmåga att se den andres perspektiv Har förmåga att skapa kommunikation i heterogena miljöer Har strävan efter tolerans, respekt, ömsesidighet Har höga förväntningar på barnens/elevernas kapacitet Denho Özmen 9

Monokulturellt Utgår från att alla har samma sätt att tänka och tycka Etnocentriskt Samhörighet skapas genomavståndstag ande från de andra eller idé, teori eller tänkande Kosmopolitisk Samordningar och förståelse av olika bilder och uppfattningar står i centrum. Man avstår från att bygga samhörighet, konformitet eller koncensus

Kommunikationskrockar Kommunikationskrockar uppstår när en person kommunicerar enligt en digital kodningsform och mottagaren avkodar meddelandet enligt den analoga formen Denho Özmen 11

Ett begripligt samhälle För att en människa ska Klara av att leva tillsammans med andra i ett givet samhälle måste Detta samhälle göras begriplig för den enskilde individen DN torsdag 3 december 2015 Denho Özmen 12

Kulturbetygande typer av kulturkommunikation Analog Digital Kommunikation som sker mellan människor i den intimt privata sfären. Det som skiljer kulturerna från varandra är fråga om dominans Kommunikation som sker i den offentligt formella sfären. Inom den svenska kulturen dominerar det digitala kommunikationsformen Denho Özmen 13

Formell ton Informell ton I diskussioner ger svenskarna ordet en alldeles avgörande betydelse. De väger sina ord på guldvåg och använder sådana uttryck som möjligen, mycket sannolikt och troligen för att säkra instämmandet i sin kommunikation I en utlännings ögon låter detta dunkelt och osäkert. Om man säger jag försöker ordna saken uppfattar utlänningen detta lätt så att den som säger detta i verkligheten inte bryr sig om att anstränga sig alltför mycket för att få saken ordnad. Artikel om finsk resp. svensk företags kultur. Sven Olof Karlsson, Kuvelahti 1997-10-24 Denho Özmen 14

Denho Özmen 15

Sammanhållningen Sammanhållningen i familjen är nödvändig i ett samhälle som inte ger individen skydd Det egna familjen skall skyddas och tas om hand. Man är bäst och klokast inom familjen så länge man håller sig till dess normer Av familjen lånar man pengar till akuta Operationer och husköp Genom familjekontakter får man jobb, får förtur på andra sökandes bekostnad Denho Özmen 16

Sammanhållningen Familjen är oumbärlig ekonomisk institution De gamla tas om hand av vuxna barn (det förekommer fler generations boende) Det är de medel ålderskvinnorna som tar hand om generationen både före och efter Man bor hemma lång upp i åldern både av ekonomiska och traditionella skäl Familjelivet fortsätter också efter äktenskapet (gäller stora familjen) Denho Özmen 17

Ömsesidiga fördomar Respekten för äldre Barnens uppfostran Reaktionen hos invandrarna Den svenska sexual synen Leken Fritiden Planeringen Auktoritetsbundenheten Misstänksamhet

Olika uppgifter i integrationsprocessen Integrering delarna skall anpassa sig till helheten Genom att: Individen Har till uppgift att integrera sig i den nya samhället Inkludering Helheten skall anpassa sig till delarna, genom att: Skolan Anpassar sin undervisning, organisation och pedagogik utifrån elevens förutsättningar Samhället Inkluderar, genom att anpassa lagar, myndigheter, universitet/högsk olor, till det nya mångkulturella samhället

Mångfald och Dialog Respektera föräldrarna oavsett bakgrund Utgå från deras erfarenhet och kunskap om ämnet som diskuteras Lyssna på deras förslag och ta dem på allvar för att tillsammans åstadkomma en förändring Reflektera över dig själv var står du i olika frågor? konstatera att det finns olika uppfattningar och alla har mycket att vinna på att låta varandras uppfattningar möts Tappa aldrig fokus på målet med dialogen ur sikte, i slutändan handlar det alltid om barnets bästa Denho Özmen 20

Inlärning hos elever bygger på Trygghet Säkerhet Identitet Stolthet Glädje Hos yngre elever MOTIVATION Arbete Erkännande Socialisation Hos vuxna Denho Özmen 21

Synen på funktionsnedsättning under olika perioder Förnekande Accepterande Förstående Insikt och gemenskap Utstötning Segregering Integritet Tillgänglighet och delaktighet Denho Özmen 22

Syn på funktionsnedsättning/sjukdom Bland svenskar: Bland vissa invandrade: Sjukdom eller funktionsnedsättning förorsakas av virus, bakterier, eller andra biologiska förhållanden Sjukdom eller Funktionsnedsättning är ett resultat av onda krafter. Sjukdom eller funktionsnedsättning förorsakas av virus, bakterier, eller andra biologiska förhållanden Denho Özmen 23

Tre olika sätt att ta hand om individen Privata sfären Familjen, släktingarna och det sociala. Folkliga sfären Religionen, ört mediciner, helare och zonterapeuter. Professionella sfären: Experter, läkare, psykologer, terapeuter mm. Denho Özmen 24

Sverige Psykolog/kurator Barnsköterska Rådgivare, konsulent, terapeut etc. LSS, vårdbidrag, färdtjänst etc. Avlastare, assistent, resursperson Bofastamiljöer/landsbyggden Imam/präst Barnaföderska/svärmor Svärföräldrar och erfarna personer Allmosor och religiösa stiftelser Bröder, systrar och övriga i släkten Denho Özmen 25

Denho Özmen 26

Denho Özmen 27

Utbildningssituationen för funktionshindrade elever med utländskbakgrund skiljer sig från infödda barn med funktionshinder Kan reagerar med undergivenhet Familjerna små kunskaper Lek träning och leksaker Överbeskydd och synd tyckande Svårigheter att tolka budskap Kortare skolbakgrund Benägenhet att dölja Svag självförtroende Denho Özmen 28

Pedagogiska stöd insatser Konkret åtgärdsprogram Hänsyn till deras kulturbakgrund Konkreta och tydliga program - personlig utformade Muntliga kontakter Klart och tydligt språk Förklara och bearbeta attityder Konsekvent utformning av undervisningen och klart och tydligt språk Initialt börja med kontrastiv undervisning Denho Özmen 29

Framgångsfaktorer En samsyn i förhållningssätt Tydliga riktlinjer hos huvudmän och skolor Kartläggning av elevernas kunskaper och erfarenheter Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt i alla ämnen Studiehandledning på modersmålet Positiv samverkan med vårdnadshavare Interkulturell perspektiv i undervisningen Ifous FoU program 2016 Denho Özmen 30

Vårdnadshavaren erfarenheter kan vara avgörande Vårdnadshavarnas erfarenheter och syn på barnet/eleven och dess utveckling bör alltid tas tillvara i. Även barnet/eleven bör, i den mån det kan ske, få komma till tals och ges möjlighet att beskriva sin skolsituation och sina behov och önskemål. Om utredarna finner det särskilt angeläget att bedömningen följs upp och omprövas ska det tydligt framgå, både i utredningen och i beslutsmotiveringen. Skäl till detta kan t ex vara att eleven är ny i Sverige Det är sedan rektors ansvar att se till att uppföljning verkligen kommer till stånd. Denho Özmen 31

Att ha hörselskada eller inte höra Attityder/bemötande Avläsa läppar Att kunna teckna Grupptryck Social tryck Status Denho Özmen 32

Olika alfabet Svenska Arabiska Turkiska Denho Özmen 33

Eleven i centrum Ansvarig Lärare Flexibilitet Ämneskompetens Bedömarkompetens Interkulturell perspektiv blogg.vk.se Denho Özmen 34

Höga förväntningar på eleven Kanadensiska forskaren Jim Cummins understryker vikten att: Flerspråkiga elever behöver mötas med höga förväntningar och utmanas tankemässigt i sitt lärande även om deras förmåga inte nått en fullgod nivå. Denho Özmen 35

KULTURÖVERSÄTTARE att förklara det svenska sjukvårds/handikapp synen -systemet för invandrarna och invandrarnas handikapp/sjukdoms syn för personalen som kommer i kontakt med invandrarna, så att de får lättare att kommunicera med varandra underlätta förståelse av funktionshindrets följder med utgångspunkt av familjens kultur, genom att kommunikationen försiggår på modersmålet och man utnyttjar sina kunskaper om såväl hemlandets som den svenska kulturen förklara och bearbeta attityder som inverkar negativt på barnens inlärning och utveckling Denho Özmen 36

Mångfald och Dialog Respektera föräldrarna oavsett bakgrund Utgå från deras erfarenhet och kunskap om ämnet som diskuteras Lyssna på deras förslag och ta dem på allvar för att tillsammans åstadkomma en förändring Reflektera över dig själv var står du i olika frågor? konstatera att det finns olika uppfattningar och alla har mycket att vinna på att låta varandras uppfattningar möts Tappa aldrig fokus på målet med dialogen ur sikte, i slutändan handlar det alltid om barnets bästa Denho Özmen 37

Denho Özmen 38

IDEALISERANDET Idealiserandet är mycket viktigt del av många icke europeiska kulturer: Det innefattar: 1. äldre personer inom familjen gruppen samhället Närmaste samhället samfundet Stora samhället 2. den idealiserade personen vördas efterliknas man identifierar sig med 3. en idealiserad person/betydelsefull person i det hierarkiska mönstret upplevs som en del av det egna utvidgade familjen. Han dras in i den större familjerelations mönster. Denho Özmen 39

Att tänka på i mötet med anhöriga Fokusera på personens erfarenheter, tankar och människosyn (vad den har varit med om, vad som är viktigt för familjen och eleven) Skapa utrymme för att prata om syn på funktionshinder och känslorna som den väcker hos personen. Berätta om vilken syn på elever med funktionshinder man har på skolan och varför. Diskutera: vad gör vi om vi möter familjer som vi anser har ett synsätt som kan hindra elevens möjligheter i skolan? Denho Özmen 40

Kontakten med människor i sorg 1. Jag förstår hur du har det Empati 2. Jag tror jag vet varför Analys 3. Du borde inte ha det så Värdering 4. Så här borde du ha det, eller göra i stället Vision 5. Så gör du/vi Åtgärder Denho Özmen 41

Två krafter i förändringsprocessen i det nya landet Kraften som verkar bakifrån Det kulturella arvet Kraften som verkat framifrån De omständigheter man möter i det nya landet Betonar särarten Religionen Gömmer sig bakom tabun Förstärkt socialisation De socialisation Akulturation: Denho Özmen 43

Ökat medvetenhet och kunskap hos skolans personal 1. Lärare och ansvarig ledning behöver bli medvetna om hur de bland annat genom de krav som arbetet ställer är inbegripna i en process som skapar och återskapar särskiljande föreställningar och förhållningssätt gentemot olika elever. 2. Skolansvariga och skolpersonal behöver få ta del av verktyg i form av kunskap, perspektiv och analytiska redskap kring frågor om etnicitet, funktionshinder, kön, klass samt diskriminering. 3. Dessa behöver också konkreta tillfällen till reflektion i vardagen 4. Därför dessa kunskaper bör prioriteras i grundutbildning som i kommunernas satsningar på fortbildning Denho Özmen 44

Vad bör vi ha i åtanke? - Teknikern - Fritidspedagogen - Läkaren - Tolken - Pedagogen - Familjen etc. Interkulturell kommunikation Denho Özmen 45

Integration Sv.norsk Sv.kurd Denho Özmen 46

Denho Özmen

Användbart på www.spsm.se www.spsm.se/motas Språklig och kulturell mångfald (Frågor och Svar, Söka stöd) Webbseminarium Kartläggningsmaterial (Föreläsningar) SIS (samverkan förskol, modersmål, specialped och SVA) TAKK Bliss (10 olika språk)