Klinisk handledningsundersökning

Klinisk handledningsundersökning Om kliniska studier vid Sveriges läkarutbildningar 2014 Martina Bergström, studenthandläggare martina.bergstrom@slf.se Vilgot Lagergren, ledamot förbundsstyrelsen vilgot.lagergren@slf.se Rapport Juni 2015

Sammanfattning Medicine Studerandes Förbund (MSF) har under hösten och vintern 2014 genomfört en enkätundersökning om den kliniska delen av läkarutbildningen. Målgruppen för undersökningen var studenter vid svenska universitet som vid höstterminen 2014 läste termin nio. Syftet är att resultatet skall utgöra ett underlag i diskussioner som rör lokal och nationell studiepolitik. Enkäten skickades via mail till alla studenter oavsett medlemskap i MSF. Svarsfrekvensen uppgår till 47 procent. Överlag är de svarande studenterna relativt nöjda med den kliniska delen av utbildningen. När svaren jämförs med resultatet från föregående mätning som genomfördes 2012 verkar dock en viss försämring ägt rum. Oroande är att hälften av alla som svarat på enkäten menar att det finns ett stort behov av att förbättra de praktiska delarna av utbildningen. Den mest märkbara försämringen upplever studenterna i Uppsala där medelvärdesbetyget har försämrats från 4,14 2012 till 3,58 2014. Endast 17 procent av de svarande har alltid haft tillgång till en personlig handledare under sina kliniska placeringar. När studenterna väl haft tillgång till en personlig handledare är de flesta nöjda, 84 procent anger att handledningen har fungerat bra eller mycket bra. Den negativa särbehandlingen på grund av kön har ökat i jämförelse med 2012 både när det gäller kvinnor och män; 28 procent av alla studenter har upplevt negativ särbehandling på grund av kön. Av de kvinnliga läkarstudenterna uppger 38 procent att de blivit negativt särbehandlade. Detta har exempelvis tagit sig i uttryck genom att manliga klasskamrater oftare blivit erbjudna att utöva praktiska moment. Av de manliga läkarstudenterna har 16 procent upplevt negativ särbehandling på grund av kön, bland annat genom att de uteslutits från gynekologiska och obstetriska undersökningar samt vid förlossningar. Kategorin studenter som känner sig mycket stressade på grund av sina studier har ökat från 14 till 21 procentenheter sedan 2012. Av de svarande studenterna uttrycker 35 procent en oro för att studiemedlet inte kommer att räcka hela utbildningen.

Innehållsförteckning 1. Förord... 1 2. Bakgrund... 1 3. Resultat... 3 Sammanfattande betyg... 3 Teori och praktik... 4 Utlokalisering... 8 Antal läkarstudenter per vårdteam... 10 Mottagande, introduktion och handledning... 12 Tillgång till handledare... 13 Jourverksamhet... 15 Moment och uppföljning... 16 Självständiga genomföranden... 16 Rondledning... 19 Simulatorträning... 19 Kandidatmottagning på studieorten... 19 OSCE-examination på studieorten... 19 Klinisk undervisningsavdelning... 20 Negativ särbehandling... 21 Studiemedel och studiebörda... 23 Ledarskapsutbildning... 24 Chefskap... 24 4. Avslutande kommentar... 25

1. Förord Medicine Studerandes Förbund (MSF) har under hösten och vintern 2014 genomfört en enkätundersökning om den kliniska delen av läkarutbildningen. Målgruppen för undersökningen var studenter vid svenska universitet som vid höstterminen 2014 läste termin nio. Enkäten innehåller frågor som rör utbildningskvalitet, studenttäthet och klinisk handledning. För Medicine Studerandes Förbund utgör studenternas åsikter om utbildningens kvalitet ett viktigt underlag i det utbildningspolitiska arbetet. 2. Bakgrund Läkarutbildningen inleds av en preklinisk del, därefter följer en klinisk del som främst är förlagd till klinikverksamhet där de läkarstuderande får chans att följa vårdverksamheten på nära håll. Efter examen krävs vidareutbildning i form av allmäntjänstgöring (AT) för att erhålla legitimation, därefter följer frivillig specialisttjänstgöring (ST). Den kliniska delen inleds mellan termin fem och sju, beroende på lärosäte. Undervisningen sker i form av praktiskt arbete under handledning av läkare. Den kliniska handledarens uppgift är att introducera studenter i patientvården, stödja deras lärande genom att målrikta och strukturera aktiviteter samt bedöma studenternas utveckling. Målet är att studenterna ska uppnå en god grundläggande kunskap när det gäller utförandet av olika praktiska moment. En god klinisk handledning är avgörande för att de läkarstuderande skall lära sig kliniska och professionella kompetenser. Hälso- sjukvården i dagens samhälle ställer nya krav på utbildade läkares professionella kompetenser vilket gör handledningsfrågan högst aktuell. Medicine Studerandes Förbund är en del av Sveriges läkarförbund. MSF har sedan start verkat för att läkarutbildningen skall hålla en hög kvalitet. En viktig del i detta arbete är att undersöka hur studenterna upplever den kliniska delen av läkarutbildningen. Denna rapport är en sammanställning av resultat från en enkätundersökning som skickades ut hösten 2014. Liknande enkätarbeten och rapporter har utförts 2010 samt 2012. Rapporten innehåller vissa jämförelser med mätningen från 2012. 1

Enkäten skickades till studenter som läste sin nionde termin under hösten 2014 vid något av landets lärosäten. Universitetsorterna var Göteborg, Linköping, de tre orter i Skåne som bedriver läkarutbildning genom Lunds Universitet (Helsingborg, Lund och Malmö), Stockholm (Karolinska Institutet), Umeå och Uppsala. Örebro universitet ingår ej i studien då lärosätet vid undersökningstillfället ej hade studenter som läste termin nio. En länk till en webb-enkät har skickats ut via e-post oavsett medlemskap i MSF. Mailadresser har inhämtas från berörda universitet. I samband med utskicket informerades studenterna lokalt om enkäten. Svarsfrekvensen uppgår till 47 procent. Tabell 1 Svarsfrekvens i %, population, antal svar per studieort Studieort Population Antal svar Svarsfrekvens Göteborg 91 37 41 % Linköping 71 49 69 % Lund 96 48 50 % Stockholm 145 58 40 % Umeå 94 39 41 % Uppsala 96 45 47 % Totalt 596 278 47 % Det är omöjligt att veta hur bortfallet eventuellt har påverkat resultatet. De resultat som redovisas ger en ögonblicksbild av respondenternas upplevelse vid tidpunkten för mätningen. Det finns således, som i de flesta enkätundersökningar, ingen garanti för att detta är representativt för hela gruppen eller för att skillnader mellan studieorter eller mättillfällen är verkliga. I rapporten lyfts istället skillnader i svarsmönster mellan orter och mättillfällen fram snarare än exakta nivåskattningar. 2

3. Resultat Sammanfattande betyg Vilket betyg skulle du ge den kliniska delen av din utbildning? Enkäten innehåller en fråga om sammanfattande betyg där studenterna fått betygsätta den kliniska delen av utbildningen utifrån en sexgradig skala. Överlag är studenterna relativt nöjda med sin utbildning, 226 av 278 svarande studenter anger ett betyg mellan 4-6. Totalt sett ger det ett medelvärde på 4,12. Undersökningen 2012 visade ett medelvärde på 4,2. Det råder vissa skillnader mellan landets lärosäten med ett spann mellan Uppsala 3,58 och Umeå 4,51. Betygen i Uppsala och Göteborg har försämrats sedan 2012 medan studenterna i Umeå givit ett högre medelbetyg 2014. Diagram 1 Betyg för den kliniska delen av undervisningen fördelat efter betyg och lärosäte 2012 Uppsala 14% 57% 29% Umeå 7% 13% 41% 34% Stockholm 9% 24% 57% Lund 8% 19% 62% 10% Linköping 3% 17% 40% 38% Göteborg 10% 47% 39% Total 4% 14% 42% 36% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 1 sämsta möjliga 2 3 4 5 6 bästa möjliga Diagram 2 Betyg för den kliniska delen av undervisningen fördelat efter betyg och lärosäte 2014 Uppsala 16% 16% 49% 13% Umeå 5% 3% 41% 38% Stockholm 7% 2% 55% 34% Lund 6% 17% 44% 29% Linköping 2% 14% 43% 35% Göteborg 19% 41% 32% Total 6% 11% 46% 30% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 1 sämsta möjliga 2 3 4 5 6 bästa möjliga 3

Teori och praktik Till vilken grad har den kliniska utbildningen hittills lyckats bidra till den kunskapsnivå du förväntat dig beträffande teoretisk kunskap? Av de svarande anger 230 studenter, vilket motsvarar 82 procent, att den kliniska utbildningen vid frågetillfället lyckats bidra till deras förväntade kunskapsnivå i ganska hög grad eller i mycket hög grad beträffande teoretisk kunskap. Ungefär en av fem svarar att den kliniska utbildningen i ganska låg grad eller inte alls lyckats bidra till den kunskapsnivå de förväntat sig. Av de svarande studenterna i Uppsala upplever 33 procent att den kliniska utbildningen i ganska låg grad har lyckats bidra till den kunskapsnivå de förväntat sig beträffande teoretisk kunskap. Diagram 3 Förväntad kunskapsnivå beträffande teoretisk kunskap fördelat efter lärosäte 2012 Uppsala 7% 79% 14% Umeå 11% 68% 17% Stockholm 5% 61% 33% Lund 29% 58% 14% Linköping 19% 62% 17% Göteborg 2% 78% 20% Total 13% 65% 21% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Inte alls I ganska låg grad I ganska hög grad I mycket hög grad Diagram 4 Förväntad kunskapsnivå beträffande teoretisk kunskap fördelat efter lärosäte 2014 Uppsala 33% 56% 11% Umeå 10% 64% 26% Stockholm 12% 55% 31% Lund 20% 59% 20% Linköping 16% 57% 24% Göteborg 11% 55% 34% Total 17% 58% 24% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Inte alls I ganska låg grad I ganska hög grad I mycket hög grad 4

Till vilken grad har den kliniska utbildningen hittills lyckats bidra till den kunskapsnivå du förväntat dig beträffande praktisk kunskap? 225 studenter, vilket motsvarar 80 procent av de svarande, upplever att den kliniska utbildningen vid frågetillfället lyckats bidra till deras förväntade kunskapsnivå i ganska hög grad eller i mycket hög grad beträffande praktisk kunskap. En av fem upplever att den kliniska utbildningen i ganska låg grad eller inte alls har lyckats bidra till den kunskapsnivå de förväntat sig. Återigen är det Uppsala universitet som sticker ut bland landets lärosäten, 38 procent av de svarande studenterna i Uppsala anger att den kliniska utbildningen i ganska låg grad eller inte alls har lyckats bidra till den kunskapsnivå de förväntat sig beträffande praktisk kunskap. Diagram fem och sex visar hur fördelningen såg ut år 2012 respektive år 2014. Diagram 5 Förväntad kunskapsnivå beträffande praktisk kunskap fördelat efter lärosäte 2012 Uppsala 29% 57% 14% Umeå 14% 55% 27% Stockholm 4% 43% 52% Lund 21% 66% 10% Linköping 17% 57% 24% Göteborg 14% 71% 14% Total 14% 57% 26% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Inte alls I ganska låg grad I ganska hög grad I mycket hög grad Diagram 6 Förväntad kunskapsnivå beträffande praktisk kunskap fördelat efter lärosäte 2014 Uppsala 36% 53% 9% Umeå 13% 59% 28% Stockholm 10% 57% 31% Lund 12% 59% 29% Linköping 20% 61% 16% Göteborg 19% 51% 27% Total 18% 57% 23% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Inte alls I ganska låg grad I ganska hög grad I mycket hög grad 5

Tycker du att det finns ett behov av att förbättra de teoretiska delarna av din utbildning? (föreläsningar seminarier etc.) 175 studenter, vilket motsvarar 63 procent av de svarande, har angivit att de anser att det finns ett litet behov av att förbättra de teoretiska delarna av utbildningen. En av fyra anser att det finns ett stort behov av förbättring och ungefär en av tio svarar att det inte finns något behov av förbättring. Skillnaderna mellan lärosätena är förhållandevis små och återigen är det Uppsala universitet som sticker ut. Av de svarande studenterna i Uppsala anger 42 procent att det finns ett stort behov av att förbättra de teoretiska delarna av utbildningen. År 2012 angav inte någon av Uppsalastudenterna det svarsalternativet. Diagram sju och åtta visar hur fördelningen såg ut 2012 respektive 2014. Diagram 7 Behov av förbättring av utbildningens teoretiska delar fördelat efter lärosäte 2012 Uppsala 93% 7% Umeå 28% 61% 11% Stockholm 11% 57% 32% Lund 32% 57% 11% Linköping 24% 67% 9% Göteborg 24% 61% 14% Total 22% 62% 16% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Stort Behov Litet behov Nej Diagram 8 Behov av förbättring av utbildningens teoretiska delar fördelat efter lärosäte 2014 Uppsala 42% 49% 9% Umeå 23% 69% 8% Stockholm 17% 71% 12% Lund 27% 59% 14% Linköping 22% 65% 12% Göteborg 19% 62% 19% Total 25% 63% 12% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Stort Behov Litet behov Nej 6

Tycker du att det finns ett behov av att förbättra de praktiska delarna av din utbildning? (avdelningsplaceringar, studentmottagning etc.) 138 studenter, vilket motsvarar 50 procent, anger att det finns ett stort behov av att förbättra de praktiska delarna av utbildningen, 45 procent svarar att det finns ett litet behov av förbättring. De som anser att det inte finns något behov av förbättring av utbildningens praktiska delar utgör 5 procent. Det råder viss variation mellan landets lärosäten, som tidigare är det Uppsala universitet som avviker där 71 procent anger att det finns ett stort behov av förbättring. Diagram nio och tio visar hur variationen såg ut vid mättillfället år 2012 respektive 2014. Diagram 9 Behov av förbättring av utbildningens praktiska delar fördelat efter lärosäte 2012 Uppsala 43% 57% Umeå 42% 51% 7% Stockholm 15% 72% 13% Lund 68% 29% 3% Linköping 41% 50% 9% Göteborg 35% 57% 8% Total 40% 52% 8% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Stort Behov Litet behov Nej Diagram 10 Behov av förbättring av utbildningens praktiska delar fördelat efter lärosäte 2014 Uppsala 71% 29% Umeå 31% 59% 10% Stockholm 43% 53% 3% Lund 51% 45% 4% Linköping 55% 39% 6% Göteborg 46% 49% 5% Total 50% 45% 5% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Stort Behov Litet behov Nej 7

Utlokalisering 189 studenter, vilket motsvarar 66 procent av de svarande, har varit utlokaliserade utanför sin huvudsakliga studieort under sina kliniska placeringar. Diagrammet nedan visar hur skillnaden såg ut mellan landets lärosäten hösten 2014. Diagram 11 Andel som varit utlokaliserade utanför huvudsaklig studieort under klinisk placering fördelat efter lärosäte 100% 80% 82% 84% 79% 98% 60% 40% 20% 44% 26% 0% Göteborg Linköping Lund Stockholm Umeå Uppsala Det råder en förhållandevis stor variation mellan landets lärosäten. Av de svarande studenterna i Uppsala har 98 procent varit utlokaliserade utanför sin huvudsakliga studieort medan 74 procent av de svarande i Stockholm inte varit utlokaliserade utanför sin huvudsakliga studieort. Av de 189 studenter som varit utlokaliserade utanför sin huvudsakliga studieort uppger mer än hälften att de varit förlagda utanför sin studieort cirka 25 procent av tiden. Diagram 11 Utlokalisering utanför huvudsaklig studieort under klinisk placering fördelat efter lärosäte Hur stor andel av din kliniska placering har du varit utlokaliserad utanför din huvudsakliga studieort? Uppsala 2% 7% 42% 49% Umeå 29% 3% 6% 61% Stockholm 20% 27% 53% Lund 100% Linköping 19% 35% 23% 23% Göteborg 13% 87% Total 10% 12% 21% 57% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 100% ungefär 75% ungefär 50% ungefär 25% 8

Av de 189 studenter som varit utlokaliserade utanför sin huvudsakliga studieort uppger 75 procent att mängden utlokalisering varit lagom. Diagram 13 Studenternas åsikter om mängden utlokalisering fördelat efter lärosäte Hur tycker du mängden utlokalisering har varit? Uppsala 26% 67% 7% Umeå 3% 91% 6% Stockholm 29% 71% Lund 19% 81% Linköping 42% 56% 2% Göteborg 3% 91% 6% Total 21% 75% 4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% För mycket Lagom För lite 9

Antal läkarstudenter per vårdteam Har du någon gång under dina kliniska placeringar ingått i ett vårdteam med fler än en läkarstudent? Tabell 2 Svar i %, jämförelse mellan 2012 och 2014 2012 2014 Ja 86% 89% Nej 14% 11% 264 studenter, vilket motsvarar 89 procent av alla svarande, har någon gång ingått i ett vårdteam med fler än en läkarstudent, det är en ökning med tre procentenheter sedan 2012. Om du tänker på de placeringar där ni varit fler än en läkarstudent, hur många läkarstudenter har det i genomsnitt varit i vårdteamet? Tabell 3 Svar i %, jämförelse mellan 2012 och 2014 2012 2014 2 till 3 96% 92% 4 eller fler 4% 8% 92 procent av dessa 264 studenter har ingått i ett vårdteam med i genomsnitt två eller tre läkarstudenter vilket är en minskning med 4 procentenheter sedan 2012. Andelen som i genomsnitt varit fyra till sex eller fler läkarstuderande per vårdteam har ökat från fyra till åtta procentenheter. De studenter som angivit att de i genomsnitt varit själva eller upp till tre läkarstudenter per vårdteam har givit ett högre genomsnittsbetyg för sin kliniska utbildning. Medelvärdet uppgår till 4,36 med detta urval. Det kan jämföras med det totala medelvärdet på 4,12. Dock är det omöjligt att avgöra om det verkligen finns ett samband mellan dessa två aspekter. 10

Tycker du att antalet studenter per vårdteam har varit? Tabell 4 Svar i %, jämförelse mellan 2012 och 2014 2012 2014 För många 36% 39% Lagom 64% 60% För få 0% 1% 60 procent anser att antalet studenter per vårdteam varit lagom, cirka 40 procent anger att det varit för många studenter per vårdteam. År 2014 upplevde studenterna i större utsträckning att antalet studenter per vårdteam varit för många. Av de studenter som anser att de varit för många upplever 98 procent att kvaliteten på utbildningen har sänkts på grund av att detta. Hur ofta anser du att ni har varit för många studenter per vårdteam? Tabell 5 Svar i %, jämförelse mellan 2012 och 2014 2012 2014 Alltid 12% 7% Ganska ofta 59% 68% Sällan 28% 25% År 2014 anger färre studenter svarsalternativet alltid, dock upplever fler att de ganska ofta varit för många studenter per vårdteam. 11

Mottagande, introduktion och handledning Hur har du mottagits på avdelningar/mottagningar under dina kliniska placeringar? Tabell 6 Svar i %, jämförelse mellan 2012 och 2014 2012 2014 Genomgående bra 34% 26% Oftast bra 60% 67% Oftast dåligt 5% 7% Genomgående dåligt 0% 0% Av de svarande uppger 93 procent att de mottagits genomgående bra eller oftast bra under sina kliniska placeringar. Hur tycker du att de introduktioner du fått på varje ny avdelning, rörande det praktiska arbetet på avdelningen, varit? Tabell 7 Svar i %, jämförelse mellan 2012 och 2014 2012 2014 Genomgående bra 7% 8% Oftast bra 54% 50% Oftast dåligt 33% 37% Genomgående dåligt 6% 5% 58 procent tycker att de introduktioner de fått på varje ny avdelning, rörande det praktiska arbetet, har varit genomgående bra eller oftast bra. 42 procent upplever att det oftast har fungerat dåligt eller genomgående dåligt. 12

Tillgång till handledare På hur stor andel av dina placeringar har du haft tillgång till en personlig handledare att vända dig till och att följa i arbetet? Tabell 8 Svar i %, jämförelse mellan 2012 och 2014 2012 Antal svarande 2014 Antal svarande 100% 22% 76 17% 51 Ungefär 75% 33% 113 35% 101 Ungefär 50% 25% 87 25% 73 Ungefär 25% 17% 58 20% 58 0% 3% 10 3% 9 17 procent anger svarsalternativet 100 procent, i jämförelse med 2012 är det en minskning med 5 procentenheter. Det är således inte en självklarhet att alltid ha en personlig handledare under kliniska placeringar. Hur har den personliga handledningen fungerat? Av de som haft tillgång till en personlig handledare uppger 84 procent att handledningen har fungerat bra eller mycket bra. 15 procent svarar att den fungerat dåligt eller mycket dåligt. Resultatet visar ingen märkbar skillnad i jämförelse med 2012. 13

De studenter som alltid eller ungefär 75 procent av tiden haft tillgång till en handledare är i genomsnitt nöjdare med sin kliniska utbildning. Medelvärdesbetyget i detta urval uppgår till 4.51. Dessa studenter upplever även i större utsträckning att utbildningen lyckats bidra till den kunskapsnivå som studenten förväntat sig, både när det gäller teoretisk och praktisk kunskap. Tio procent fler har svarat att den kliniska utbildningen hittills lyckats bidra till den kunskapsnivå som studenten förväntat sig i mycket hög grad då det gäller praktisk kunskap. Mätsvaren liknar resultatet från 2012. Det är dock svårt att avgöra om det verkligen finns ett samband mellan dessa två aspekter. Till vilken grad har den kliniska utbildningen hittills lyckats bidra till den kunskapsnivå du förväntat dig beträffande praktisk kunskap? Tabell 9 Svar i % - andel handledning och upplevd praktisk kunskapsnivå 2012 Totalt urval Handledning 0, 25, 50 % Handledning 75, 100% I mycket hög grad 26% 15% 36% I ganska hög grad 57% 67% 55% I ganska låg grad 14% 18% 8% Inte alls 2% 2% 1% Tabell 10 Svar i % - andel handledning och upplevd praktisk kunskapsnivå 2014 Totalt urval Handledning 0, 25, 50% Handledning 75, 100% I mycket hög grad 23% 12% 34% I ganska hög grad 57% 60% 55% I ganska låg grad 18% 26% 10% Inte alls 1% 2% 1% 14

Jourverksamhet Hur många kvälls-, helg eller nattjourer har du i genomsnitt gått per termin? Tabell 11 Svar i % - antal kvälls-, helg- och nattjourer per termin 0 1% 1 till 2 33% 3 till 4 42% 5 till 6 16% Fler än 6 8% Av de svarande anser 67 procent att antalet jourpass varit lagom, 17 procent upplever att det varit för många och 16 procent för få. 88 procent svarar att kvaliteten på handledningen under jouren varit genomgående bra eller oftast bra. De som anser att kvaliteten oftast varit dålig eller genomgående dålig utgör 12 procent. För 40 procent av studenterna förekom obligatoriska nattjourer vilket är en ökning med tio procentenheter jämfört med 2012. 15

Moment och uppföljning När studenten genomfört nedanstående moment har de då följts upp av ansvarig läkare? Journalskrivning Status Pat. kontakt Praktiska moment Genomsnitt Alltid 28 % 19 % 15 % 29 % 22 % Ofta 34 % 40 % 32 % 46 % 38 % Sällan 28 % 33 % 39 % 20 % 30 % Aldrig 11 % 8 % 14 % 6 % 10 % Totalt 100 % Patientkontakt är det moment som oftast inte följs upp. Moment av praktisk natur samt journalskrivning har haft den bästa uppföljningen, liknande resultat uppmättes 2012. Självständiga genomföranden Upplever studenten att denne klarar av att självständigt utföra följande uppgifter? Praktiska moment Ta anamnes Utföra rutinstatus Redogöra för dessa Ja 99 % 96 % 95 % Delvis 1 % 4 % 5 % Nej 0 % 0 % 0 % Skriftliga moment Diktera/skriva Skriva remiss Skriva recept Sjukskrivningsintyg journalanteckning Ja 95 % 70 % 22 % 19 % Delvis 5 % 28 % 44 % 42 % Nej 0 % 2 % 34 % 39 % Studenterna uppger att skriftliga moment är något svårare att utföra i jämförelse med praktiska i synnerhet verkar det förhålla sig så då det rör sig om att skicka patienten vidare till en annan läkare, apotek eller arbetsgivare. Journalanteckningar är enligt studenterna relativt problemfritt att genomföra. Ingen nämnvärd förändring verkar ha ägt rum sedan föregående mätning 2012. 16

Studentens upplevda färdighetsnivå på specifika moment Benmärgsprov Venprovtagning Sätta PVK Behärskar 1 % 70 % 47 % Fått utföra 9 % 27 % 43 % Fått demonstrerat 39 % 2 % 9 % Endast observerat 51 % 1 % 1 % PEF Nevusborttagning Suturera hud Hålla fri luftväg Behärskar 47 % 40 % 65 % 51 % Fått utföra 26 % 41 % 33 % 39 % Fått demonstrerat 17 % 15 % 1 % 8 % Endast observerat 10 % 4 % 0 % 3 % Elkonvertering Intubering Sätta ventrikelsond Sätta KAD Behärskar 9 % 10 % 19 % 33 % Fått utföra 56 % 61 % 42 % 41 % Fått demonstrerat 19 % 24 % 30 % 20 % Endast observerat 16 % 5 % 9 % 6 % Subcutan injektion Intramuskulär injektion Behärskar 44 % 28 % Fått utföra 27 % 20 % Fått demonstrerat 11 % 21 % Endast observerat 18 % 30 % Artärpunktion Lumbalpunktion Ledpunktion Behärskar 67 % 10 % 9 % Fått utföra 27 % 41 % 42 % Fått demonstrerat 2 % 35 % 33 % Endast observerat 4 % 14 % 16 % Koppla dropp Koppla EKG Behärskar 41 % 62 % Fått utföra 34 % 32 % Fått demonstrerat 18 % 4 % Endast observerat 7 % 2 % 17

Lägga lokalbedövning Lägga fingerbasanestesi Behärskar 67 % 25 % Fått utföra 29 % 23 % Fått demonstrerat 4 % 34 % Endast observerat 1 % 18 % Rektal palpation Rekto-/proktoskopi Behärskar 72 % 18 % Fått utföra 27 % 47 % Fått demonstrerat 0 % 26 % Endast observerat 1 % 9 % Reponera fraktur Gipsning Behärskar 5 % 10 % Fått utföra 24 % 51 % Fått demonstrerat 43 % 28 % Endast observerat 28 % 11 % På frågan om det finns fler medicinska handgrepp som studenten velat genomföra utöver de ovanstående svarar 27 procent ja. Bland de specificerade svaren finns en rad önskemål. Återkommande är dock pleuradränage och reponera luxationer vilka nämns fler än två gånger. I de fall studenten inte fått genomföra ett handgrepp har det vid ungefär hälften av tillfällena varit på grund av brist på patienter. Var fjärde uppger handledarens tid som orsak och var tionde att det varit för många studenter. För de som svarat annat och specificerat upplevs en kombination av alternativen ofta vara orsak till att studenten inte fått utföra handgreppet; att ansvarig läkare ej har frågat, patientens ovilja, samt att AT- eller ST-tjänstgörande läkare beretts förtur. Ingen nämnvärd förändring verkar ha ägt rum sedan föregående mätning 2012. 18

Rondledning Hur många gånger under din utbildning har du lett rond för en eller flera patienter? Tabell 12 Svar i % - antal ronder 0 10% 1 till 2 28% 3 till 4 24% 5 till 6 14% 6 eller fler 26% Simulatorträning 94 procent av studenterna har tillgång till simulatorträning på docka på sin studieort. De som saknar tillgång studerar i Umeå eller Lund. Enstaka anger att de saknar simulatormöjlighet i Stockholm. I stort sett alla som haft simulatorträning upplever att det oftast fungerat bra eller genomgående bra. Kandidatmottagning på studieorten Av de svarande tar 95 procent emot riktiga patienter på sin studieort. De som angett att de inte har kandidatmottagning på studieorten studerar huvudsakligen i Linköping. I stort sett alla tycker att kandidatmottagningen oftast fungerar bra eller genomgående bra. OSCE-examination på studieorten Ungefär 90 procent av studenterna har denna typ av examination på sin studieort. En betydande majoritet av de som uppger att de inte har OSCE-examination studerar i Göteborg men även enstaka i Stockholm. Nio av tio är nöjda eller mycket nöjda med arrangemanget. 19

Klinisk undervisningsavdelning Drygt hälften av de svarande studenterna har varit placerade på en klinisk undervisningsavdelning. Ungefär nio av tio anser att den kliniska undervisningsavdelningen har fungerat bra eller genomgående bra. Diagram 17 visar hur skillnaderna såg ut mellan landets lärosäten hösten 2014. Diagram 14 Placering på klinisk undervisningsavdelning fördelat efter lärosäte Har du varit placerad på en klinisk undervisningavdelning? Uppsala Umeå Stockholm Lund Linköping Göteborg Total 13% 47% 47% 47% 60% 100% 100% 87% 53% 53% 53% 40% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja Nej 20

Negativ särbehandling Har du någon gång under den kliniska delen av din studietid upplevt dig negativt särbehandlad på grund av kön? Tabell 13 Svar i % - negativ särbehandling på grund av kön - jämförelse mellan totalt urval samt kvinna och man Totalt urval Kvinna Man Ja 28% 38% 16% Nej 72% 63% 84% 28 procent av alla svarande studenter har upplevt negativ särbehandling på grund av kön. Av de kvinnliga läkarstudenterna upplever 38 procent att de blivit negativt särbehandlade. På frågan i vilka situationer förekom detta? svarar flera av de kvinnliga studenterna att den negativa särbehandlingen exempelvis tagit sig i uttryck genom att manliga klasskamrater oftare blivit erbjudna att utöva praktiska moment. En kvinnlig student uttrycker följande; i situationer då det är flera studenter som konkurrerar om praktiska moment upplever jag att manliga studenter får företräde till att utföra sagda praktiska moment. Av de manliga läkarstudenterna har 16 procent upplevt negativ särbehandling på grund av kön, den negativa särbehandlingen har exempelvis tagit sig i uttryck genom att de uteslutits från gynekologiska och obstetriska undersökningar samt vid förlossningar. En manlig läkarstuderande exemplifierar med sin gynekologiska placering där man i stor utsträckning inte får träffa patienter i samma utsträckning som kvinnliga studenter. De läkarstuderande har både blivit negativt särbehandlande av ansvariga läkare, som inte låtit studenten delta, men även av patienter som bett att studenten inte ska delta. Den negativa särbehandlingen på grund av kön har ökat i jämförelse med 2012 både när det gäller kvinnor och män. Vid undersökningstillfället 2012 hade 18 procent upplevt negativ särbehandling på grund av kön under den kliniska delen av utbildningen; 28 procent av kvinnorna samt 6 procent av männen. 21

Har du någon gång blivit negativt särbehandlad på grund av något annat? 12 procent har svarat att de blivit negativt särbehandlade på grund av ålder. Av de kvinnliga läkarstudenterna anger 17 procent att de någon gång blivit utsatta för negativ särbehandling på grund av ålder. Hos svarande män utgör denna siffra sju procent. I snitt är den särbehandlade personen 23 år med en spridning mellan 22 och 29 år. I det öppna svarsfältet anger flera studenter att negativa insinuationer från vårdpersonal och patienter fått dem att känna sig särbehandlade samt att de inte tas på allvar. De negativa insinuationerna har handlat om att studenten är ung. I de öppna svaren uttrycker ett flertal kvinnliga studenter att grunderna för negativ särbehandling ofta samverkar, främst då det gäller ålder och kön. En kvinnlig läkarstudent uttrycker att manliga läkare inte ägnar lika mycket uppmärksamhet åt en för att man är en ung tjej jämfört med den uppmärksamhet som ägnats åt de äldre manliga kandidaterna. En student uppger att denne blivit negativt särbehandlad på grund av religion men anger inte i vilken situation särbehandlingen förekom. Två studenter har svarat att de blivit negativt särbehandlade på grund av funktionshinder, handledaren har då haft svårigheter att relatera till funktionshindret i samband med utförande av olika praktiska moment. En student har blivit negativt särbehandlad på grund av sexuell läggning men har inte specificerat i vilken situation detta förekom. 16 studenter har svarat att de upplevt sig negativt särbehandlade på grund av annat. Det handlar då främst om att de blivit negativt särbehandlade av läkare eller patient på grund av etnicitet eller på grund av att de är studenter. 22

Studiemedel och studiebörda Av de svarande studenterna uttrycker 35 procent en oro för att studiemedlet inte kommer att räcka hela utbildningen. De råder viss variation mellan landets lärosäten, i Stockholm anger hälften av studenterna att studiemedlet inte kommer att räcka. Vid jämförelse med 2012 har kategorin studenter som känner sig mycket stressade på grund av sina studier ökat från 14 till 21 procentenheter. En betydande majoritet betraktar studiebördan som stor. Diagram 19 och 20 visar den upplevda stressnivån samt hur den upplevda studiebördan varierar mellan landets lärosäten. Diagram 15 Stressnivå på grund av studier fördelat efter lärosäte Känner du dig stressad på grund av dina studier? Uppsala Umeå Stockholm Lund Linköping Göteborg Total 20% 26% 14% 27% 12% 30% 21% 53% 54% 55% 54% 51% 46% 53% 27% 21% 31% 19% 37% 24% 27% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket stressad Ganska stressad Inte alls stressad Diagram 16 Upplevd studiebörda fördelat efter lärosäte Hur stor anser du att din studiebörda är? 5 = stor 1 = minimal Uppsala 22% 38% 31% 9% Umeå 23% 51% 21% 5% Stockholm 5% 48% 36% 10% Lund 25% 54% 15% 6% Linköping 6% 41% 43% 8% Göteborg 11% 46% 38% 5% Total 15% 46% 31% 8% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 5 4 3 2 1 23

Ledarskapsutbildning Mängden ledarskapsutbildning varierar mellan landets lärosäten. Alla svarande i Uppsala och Linköping har haft någon typ av utbildning. Ungefär hälften av studenterna i Stockholm har inte haft någon ledarskapsutbildning, resterande på orten svarar att mängden varit för liten. Totalt sett anser ungefär hälften av de läkarstuderande att de haft för lite ledarskapsutbildning. Studenternas åsikter om kvaliteten på ledarskapsutbildningen varierar. Studerande i Umeå och Linköping är mest nöjda där anser 90 procent att kvaliteten på ledarskapsutbildningen oftast är bra eller genomgående bra. En majoritet av de studerande i Stockholm anser att kvaliteten på ledarskapsutbildningen oftast är dålig eller genomgående dålig. Totalt sett anser 72 procent att ledarskapsutbildningens kvalitet oftast är bra eller genomgående bra. Chefskap Av studenterna i Stockholm kan 77 procent tänka sig att inneha en chefsbefattning i framtiden, hos studenterna i Lund är denna siffra 59 procent. I jämförelse med övriga lärosäten vill studenterna i Stockholm i större utsträckning bli chefer, trots detta är Stockholm den ort där studenterna upplever att de har minst chans att i framtiden inneha en chefsbefattning. Om detta beror på bristande ledarskapsutbildning är dock svårt att avgöra. Totalt sett kan ungefär 70 procent av studenterna tänka sig att bli chefer. 27 procent upplever deras chanser att bli chefer som stora. Viljan att i framtiden inneha en chefsposition är lika mellan kvinnor och män, dock upplever män i större utsträckning än kvinnor att deras chanser att bli chefer är stora. 24

4. Avslutande kommentar I den här rapporten presenteras resultaten från Medicin Studerandes Förbunds enkät om klinisk handledning utan någon utförlig analys eller diskussion. Syftet är att tillgängliggöra resultaten för alla som är engagerade i läkarutbildningen. Några kommentarer är ändå på sin plats. Det är svårt att, utifrån enkätens resultat, specificera orsakerna till Uppsalastudenternas negativa betyg på den kliniska delen av utbildningen samt den lägre grad av kunskapsnivå som studenterna upplever. Frågeformuläret innehåller ett öppet kommentarsfält där vissa studenter valt att beskriva sin situation. En student beskriver följande; I Uppsala har vi stora problem med att antal studenter bara ökar. Det blir sämre och sämre för varje termin. Alla avdelningar vi kommer till klagar på att vi är för många. Ingen verkar ta ansvar för det här. I höst läser 120 studenter gynekologi samtidigt. De uppmanar oss att söka placering utomlands för att dom inte har plats. Vi har mycket lite att säga till om. Många uttrycker att utbildningen sjunker i kvalité. En annan student uttrycker följande; Genomgående för utbildningen i Uppsala är att det är stort fokus på att man ska ha mycket klinisk placering utan att ta hänsyn till kvaliteten av denna. Ofta är kvaliteten väldigt dålig. Man får inga möjligheter att själv aktivt delta utan det handlar om att följa efter en läkare som inte har tid eller förmåga att förklara saker på ett pedagogiskt sätt. De studenter som alltid eller ungefär 75 procent av tiden haft tillgång till en handledare är i genomsnitt nöjdare med sin kliniska utbildning. Dessa studenter upplever även i större utsträckning att utbildningen lyckats bidra till den kunskapsnivå som studenten förväntat sig, både när det gäller teoretisk och praktisk kunskap. I det öppna kommentarsfältet beskriver ett flertal studenter problem med bristande handledning. En personlig handledare som går igenom målen för placeringen och ger återkoppling efterfrågas; 25

Det stora problemet på många placeringar är att ingen specifik handledare finns. Ingen "tar hand" om en. Vilket innebär att man ägnar MYCKET av sin tid till att springa efter folk, eller leta efter någon att vara med eller något att göra! God handledning spelar en avgörande roll för studenternas lärande. Brister i den personliga handledningen och bristfällig uppföljning av personliga insatser är problem som länge varit kända inom den kliniska utbildningen. Trots detta verkar problemen fortfarande vara bestående. Studenterna uppger att en viktig orsak till bristerna är att antalet studenter fortfarande i många fall är för stort i förhållande till antal patienter och antal handledande läkare; Det har hänt vid flertalet tillfällen att vi ramlar in en hög med 5-6 (ibland uppåt 10) studenter till en handledare inför ett patientbesök. Det är absurt. För oss, för handledaren och inte minst för patienten. Konsekvenserna av detta är en läkarutbildning under all värdighet... Att den negativa särbehandlingen har ökat är oroande. I enkäten uppger 28 procent av alla studenter att de upplevt negativ särbehandling på grund av kön. Som följd av utökningen av läkarprogrammet är det i dag på många håll svårt för studenter att få en god verksamhetsförlagd utbildning på grund av det stora antalet studenter. De läkarstuderande kan få svårt att genomföra sin utbildning om vården enbart erbjuder studenterna ett begränsat deltagande. Om en del studenter samtidigt utesluts från vissa undersökningar med hänvisning till deras kön uppstår stora problem. Studenterna har rätt till utbildning och om de inte ges möjlighet att delta i något moment måste de beredas möjlighet till extra utbildningstillfälle. Stressnivån bland de läkarstuderande verkar öka. Vid jämförelse med 2012 har kategorin studenter som känner sig mycket stressade ökat från 14 till 21 procent. Ovannämnda problem kan vara en bidragande orsak till detta då omständigheterna påverkar de studerandes fysiska och psykosociala arbetsmiljö negativt. Av de svarande studenterna uttrycker 35 procent en oro för att studiemedlet inte kommer att räcka hela utbildningen vilket även kan vara en stor anledning till stress. 26

Inom vården är det i dag andra än läkare som leder verksamheten. För att uppmuntra läkare att ta på sig chefsuppdrag bör intresset för ledarskapsfrågor väckas redan under grundutbildningen. I dag varierar både mängd och kvaliteten på ledarskapsutbildning mellan landets lärosäten. Totalt sett anser ungefär hälften av de läkarstuderande att de haft för lite ledarskapsutbildning. I april 2015 skickade regeringen ut utredningen om en förnyad läkarutbildning på remiss. Utredningen innehåller förslag på nya mål i examensbeskrivningen, ett av dem handlar om ledarskap. Att införliva ledarskap i examensbeskrivningen betraktar MSF som ett steg i rätt riktning. 27

Medicine Studerandes Förbund, Box 5610, 114 86 Stockholm Telefon 08-790 34 24, www.slf.se/msf