Framtidens Tandläkare. En enkätundersökning genomförd av Sveriges Tandläkarförbund 2010

Transkript

1 Framtidens Tandläkare En enkätundersökning genomförd av

2 Om undersökningen har för fjärde gången sedan 1 genomfört en enkätundersökning riktad till nylegitimerade tandläkare. Syftet med undersökningen är att få reda på vad de anser om sin utbildning och dess koppling till det kliniska arbetet, vad de anser om tandläkaryrket samt vilka framtidsplaner de har. Undersökningen har tidigare genomförts år 1, 4 samt 7. Undersökningspopulationen utgjordes av de tandläkare som legitimerats under perioden 7-9, och som fått sin tandläkarutbildning vid ett svenskt lärosäte. De ska dessutom vara bosatta i Sverige vid tidpunkten för genomförandet av undersökningen. Svarsandelen i undersökningen uppgår till 74 procent. I tabell 1 nedan redovisas undersökningspopulation och svarsandel efter vilket år man legitimerats, kön och vilket lärosäte man fått sin utbildning. Tabell 1 Bortfall + okänd status* Summa målgruppsaktuella Övertäckning** Svars- Grupp Population Svar andel*** Totalt % % % % Man % Kvinna % Göteborg % Malmö % Stockholm % Umeå % * Bortfall utgörs av de personer som hört av sig och meddelat att de inte avser att besvara enkäten, ok änd status är de som ej svarat eller avhörts ** Övertäckning är individer som hört av sig och meddelat att de ej är aktuella för undersökningen (exempelvis pga. De är bosatta utomlands). *** SA1 (ovägt) = ns/ns+nb+no Pia Leden

3 Tidigare års svarsandel visas i tabell 2 nedan Tabell 2 Svars- År andel 1 64% 4 67% 7 75% 74% Resultatsammanställning Samtliga personer som deltog i undersökningen hade under undersökningsperioden arbete som tandläkare. Majoriteten hade fått arbetet inom tre månader efter legitimation (97% av respondenterna). F6: Anser du att du efter slutförd grundutbildning hade tillräckliga teoretiska kunskaper för att arbeta självständigt som tandläkare? Frågan om man anser att utbildningen givit tillräckliga teoretiska kunskaper är ny för i år och det finns därför inget material att jämföra med från föregående år. De flesta anser att man efter slutförd grundutbildning hade tillräckligt med teoretiska kunskaper för att kunna arbeta självständigt som tandläkare. Svaren fördelar sig jämt bland kvinnor och män och över skolorna, förutom för studenter med examen från Göteborg som rapporterar lägre siffror (se fig 1 och 2 nedan) Figur 1 F6: Anser du att du efter slutförd grundutbildning hade tillräckliga teoretiska kunskaper för att arbeta självständigt som tandläkare? (legitimerade 7-9 som svarat 'ja' på frågan) Samtliga legitimerade Kvinnor Män Pia Leden

4 Figur 2 F6: Anser du att du efter slutförd grundutbildning hade tillräckliga teoretiska kunskaper för att arbeta självständigt som tandläkare? (samtliga legitimerade 7-9) Ja Stockholm Malmö Göteborg Umeå F7: Anser du att du efter slutförd grundutbildning hade tillräcklig klinisk färdighetsträning för att arbeta självständigt som tandläkare? Färre respondenter anser i år att de efter slutförd utbildning hade tillräcklig klinisk färdighetsträning för att arbeta självständigt som tandläkare. Figur 3 F7: Anser du att du efter slutförd grundutbildning hade tillräcklig klinisk färdighetsträning för att arbeta självständigt som tandläkare? (andel som svarat ja på frågan) Samtliga legitimerade Kvinnor Män På samtliga lärosäten, trenden gäller i mindre utsträckning Stockholm, har respondenterna blivit mer tveksamma till om de efter slutförd grundutbildning har tillräcklig klinisk färdighetsträning för att arbeta självständigt som tandläkare (se fig 4 nedan). Pia Leden

5 Figur 4 F7: Anser du att du efter slutförd grundutbildning hade tillräcklig klinisk färdighetsträning för att arbeta självständigt som tandläkare? (andel som svarat 'nej') Stockholm Stockholm 1-3 Stockholm 4-6 Stockholm Malmö Malmö 1-3 Malmö 4-6 Malmö Göteborg Göteborg 1-3 Göteborg 4-6 Göteborg Umeå Umeå 1-3 Umeå 4-6 Umeå Nej F8: Hur anser du att omfattningen i den kliniska färdighetsträningen var i följande ämnen? Figur 5 F8: Hur anser du att omfattningen i den kliniska färdighetsträningen var i följande ämnen? (samtliga legitimerade 7-9) Cariologi Radiologi Pedodonti Ortodonti Bettfysiologi Oral Protetik Mer än tillräcklig Tillräcklig Otillräcklig Parodontologi Oralkirurgi Endodonti % % % 6% % % Till största del upplever studenterna att omfattningen på den kliniska färdighetsträningen var tillräcklig med undantag för ämnena oralkirurgi, oral protetik och ortodonti (se fig 5 ovan). Detta går igen när man studerar respektive lärosäte närmare även om det finns skillnader. Utfallet är med något undantag stabilt över tid, se fig Pia Leden

6 Figur 6 F8: Hur anser du att omfattningen i den kliniska färdighetsträningen var i följande ämnen? (samtliga legitimerade 7-9 som svarat 'otillräcklig') Stockholm Malmö Göteborg Umeå Endodonti Oralkirurgi Parodontologi Oral Protetik Bettfysiologi Ortodonti Pedodonti Radiologi Cariologi Figur 7 F8_1: Andel som anser att den kliniska färdighetsträningen i endodonti var 'otillräcklig' Samtliga legitimerade Stockholm Malmö Göteborg Umeå Pia Leden

7 Figur 8 F8_2: Andel som anser att den kliniska färdighetsträningen i oralkirurgi var 'otillräcklig' Samtliga legitimerade Stockholm Malmö Göteborg Umeå Figur 9 F8_3: Andel som anser att den kliniska färdighetsträningen i parodontologi var 'otillräcklig' Samtliga legitimerade Stockholm Malmö Göteborg Umeå Pia Leden

8 Figur F8_4: Andel som anser att den kliniska färdighetsträningen i oral protetik var 'otillräcklig' Samtliga legitimerade Stockholm Malmö Göteborg Umeå Figur 11 F8_5: Andel som anser att den kliniska färdighetsträningen i bettfysiologi var 'otillräcklig' Samtliga legitimerade Stockholm Malmö Göteborg Umeå Pia Leden

9 Figur 12 F8_6: Andel som anser att den kliniska färdighetsträningen i ortodonti var 'otillräcklig' Samtliga legitimerade Stockholm Malmö Göteborg Umeå Figur 13 F8_7: Andel som anser att den kliniska färdighetsträningen i pedodonti var 'otillräcklig' Samtliga legitimerade Stockholm Malmö Göteborg Umeå Pia Leden

10 Figur 14 F8_8: Andel som anser att den kliniska färdighetsträningen i radiologi var 'otillräcklig' Samtliga legitimerade Stockholm Malmö Göteborg Umeå Figur 15 F8_9: Andel som anser att den kliniska färdighetsträningen i cariologi var 'otillräcklig' Samtliga legitimerade Stockholm Malmö Göteborg Umeå Pia Leden -6-23

11 F:9 Erhöll du under grundutbildningen tillräckliga kunskaper för att självständigt söka och värdera ny kunskap? En ökande andel studenter upplever att de har tillräckliga kunskaper för att självständigt söka och värdera ny kunskap, se fig 16. Figur 16 F9: Erhöll du under grundutbildningen tillräckliga kunskaper för att självständigt söka och värdera ny kunskap? Ja F: Hade du efter slutförd grundutbildning kunskap för att arbeta självständigt som tandläkare med patienter med särskilda behov, exempelvis äldre? Ungefär en tredjedel av respondenterna anser att de inte har tillräcklig kunskap för att arbeta självständigt som tandläkare med patienter med särskilda behov. Figur 17 F: Hade du efter slutförd grundutbildning kunskap för att arbeta självständigt som tandläkare med patienter med särskilda behov, exempelvis äldre? Mer än tillräcklig Tillräcklig Otillräcklig Andel personer Pia Leden

12 F11 och F23: hade du efter slutförd grundutbildning behov av en handledare och hade du tillgång till en handledare i ditt första arbete? Majoriteten ansåg att de hade behov av en handledare i sitt första jobb och majoriteten hade också tillgång till en handledare. Sedan den första undersökningen genomfördes 1 har andelen som i sitt första arbete fått tillgång till en handledare ökat. Figur 18 F11: Anser du att du efter slutförd grundutbildning hade behov av en handledare? (andel personer som svarat 'ja' på frågan) Samtliga legitimerade Kvinnor Män Figur 19 F23: Hade du i ditt första arbete som tandläkare efter slutförd utbildning tillgång till en handledare? Ja, ja hade tillgång till handledare Pia Leden

13 F:12 Vilket är ditt sammanfattande omdöme om grundutbildningen? Åtta av tio i årets undersökning ger ett sammanfattande omdöme om grundutbildningen som tillräcklig eller mer än tillräcklig. Andelen kvinnor respektive män som uppgivit svaret otillräckligt är ungefär lika (18% av männen och 22% av kvinnorna). Frågan ställdes inte i den undersökning som genomfördes år. Jämfört med föregående undersökning anger fler det sammanfattande omdömet om grundutbildningen som tillräcklig eller mer än tillräcklig. Figur F12: Vilket är sitt sammanfattande omdöme om grundutbildningen? Mer än tillräcklig Tillräcklig Otillräcklig Andel personer Göteborg och Stockholm ger ett sämre sammanfattande omdöme än studenterna i Malmö och Umeå. På samtliga orter har dock andelen som angett det sammanfattande omdömet som otillräckligt minskat, se fig 21 nedan. Pia Leden

14 Figur 21 F12: Vilket är ditt sammanfattande omdöme om grundutbildningen? (redovisad för de personer som angivit svaret 'otillräcklig') Stockholm Stockholm Stockholm Malmö 1-3 Malmö Malmö Göteborg 4-6 Göteborg Göteborg 7-9 Umeå Umeå 4-6 Umeå F14 och F 17: Har du planer på att påbörja forskarutbildning eller specialistutbildning? 4% uppger att de efter grundutbildningen genomgått eller genomgår forskarutbildning. Ingen av respondenterna har påbörjat en specialistutbildning. 14% planerar att påbörja forskarutbildning medan 45% planerar att specialisera sig, se fig 22 nedan. Figur 22 F14 och F 17: Har du planer på att påbörja forskarutbildning eller specialistutbildning? Ja, Forskarutbildning Ja, Specialistutbildning Pia Leden

15 F19: Har du efter grundutbildningen genomgått eller genomgår du någon efterutbildning i De flesta som genomgått efterutbildning efter avslutad grundutbildning har gjort det i ämnena odontologi och IT. Figur 23 F19: Har du efter grundutbildningen genomgått eller genomgår du någon efterutbildning i Annat 7 Odontologi 53 Arbetsmiljöfrågor 18 Driva eget företag 5 Förändringsarbete 7-9 Ledarskap Samarbetsformer 19 IT 38 Hantera teknisk utrustning 19 6 Pia Leden

16 F: Har du behov av efterutbildning i Många har efter avslutad grundutbildning behov av efterutbildning i odontologi, driva eget företag samt ledarskap. Att många studenter har ett utbildningsbehov i ledarskap förefaller naturligt eftersom närmare % anser att ämnet inte återfinns i grundutbildningen, se fig 25. Figur 24 F: Har du behov av efterutbildning i Annat 6 Odontologi 6 Arbetsmiljöfrågor 29 Driva eget företag 54 Förändringsarbete Ledarskap 51 Samarbetsformer 28 IT Hantera teknisk utrustning 18 6 F24: Hur stor användning av följande delar av utbildningen har du haft i arbetet som tandläkare? Ungefär 3 procent av de svarande uppger att praktikadministration, ledarskap och tematandvård inte förekommer i tandläkarutbildningen. Kanske en möjlighet för Sveriges Tandläkarförbunds efterutbildningsverksamhet och Riksstämman att undersöka möjligheten att hjälpa målgruppen att fylla upplevda kunskapsluckor. Figur 25 F24: Hur stor användning av följande delar av utbildningen har du haft i arbetet som tandläkare? (Andel i årets undersökning som uppgivit att ämnet inte förekom i utbildningen) Användning av IT 11 Teamtandvård 35 Ledarskap 36 Praktikadministration 29 Den beteendevetenskapliga delen Pia Leden

17 F26: Hur nöjd eller missnöjd är du med följande delar av tandläkarutbildningen avseende det ämnesmässiga innehållet? Studenterna är mest nöjda med den grundläggande medicinska delen, den grundläggande teoretiska delen inom odontologin samt den grundläggande praktiska delen inom odontologin, se fig 26. Notera att ca 7% av studenterna är nöjda med den grundläggande praktiska delen inom odontologin och att ca 6% av studenterna, vilket visas i fig 3, anser att de hade tillräcklig klinisk färdighetsträning för att arbeta självständigt som tandläkare, en siffra som dock legat ca procentenheter högre i tidigare undersökningar. Notera också att närmare % är mycket nöjda eller nöjda med den grundläggande teoretiska delen inom odontologin och att drygt % anser att de efter slutförd grundutbildning hade tillräckliga teoretiska kunskaper för att arbeta självständigt som tandläkare (se fig 2). Figur 26 F26: Hur nöjd eller missnöjd är du med följande delar av tandläkarutbildningen avseende det ämnesmässiga innehållet? Teamtandvård Ledarskap Praktikadministration Den beteendevetenskapliga delen Den grl praktiska delen inom odontologin Mycket nöjd Nöjd Varken nöjd eller missnöjd Missnöjd Mycket missnöjd Förekom inte i utbildningen Den grl teoretiska delen inom odontologin Den grl medicinska delen Pia Leden

18 Figur 27 F26_1: Hur nöjd eller missnöjd är du med följande delar av tandläkarutbildningen avseende det ämnesmässiga innehållet? den grundläggande medicinska delen Mycket nöjd Nöjd Varken nöjd eller missnöjd Missnöjd Mycket missnöjd Förekom inte i utbildningen Figur 28 F26_2: Hur nöjd eller missnöjd är du med följande delar av tandläkarutbildningen avseende det ämnesmässiga innehållet? den grundläggande teoretiska delen inom odontologin Mycket nöjd Nöjd Varken nöjd eller missnöjd Missnöjd Mycket missnöjd Förekom inte i utbildningen Pia Leden

19 Figur 29 F26_3: Hur nöjd eller missnöjd är du med följande delar av tandläkarutbildningen avseende det ämnesmässiga innehållet? den grundläggande praktiska delen inom odontologin Mycket nöjd Nöjd Varken nöjd eller missnöjd Missnöjd Mycket missnöjd Förekom inte i utbildningen Figur 3 F26_4: Hur nöjd eller missnöjd är du med följande delar av tandläkarutbildningen avseende det ämnesmässiga innehållet? den beteendevetenskapliga delen Mycket nöjd Nöjd Varken nöjd eller missnöjd Missnöjd Mycket missnöjd Förekom inte i utbildningen Pia Leden

20 Figur 31 F26_5: Hur nöjd eller missnöjd är du med följande delar av tandläkarutbildningen avseende det ämnesmässiga innehållet? praktikadministration Mycket nöjd Nöjd Varken nöjd eller missnöjd Missnöjd Mycket missnöjd Förekom inte i utbildningen Figur 32 F26_6: Hur nöjd eller missnöjd är du med följande delar av tandläkarutbildningen avseende det ämnesmässiga innehållet? ledarskap Mycket nöjd Nöjd Varken nöjd eller missnöjd Missnöjd Mycket missnöjd Förekom inte i utbildningen Pia Leden -6-23

21 Figur 33 F26_7: Hur nöjd eller missnöjd är du med följande delar av tandläkarutbildningen avseende det ämnesmässiga innehållet? t eamtandvård Mycket nöjd Nöjd Varken nöjd eller missnöjd Missnöjd Mycket missnöjd Förekom inte i utbildningen Figur 34 F26_8: Hur nöjd eller missnöjd är du med följande delar av tandläkarutbildningen avseende det ämnesmässiga innehållet? användning av IT Mycket nöjd Nöjd Varken nöjd eller missnöjd Missnöjd Mycket missnöjd Förekom inte i utbildningen Pia Leden

22 F29: Var hade du din huvudsakliga sysselsättning som tandläkare under undersökningsperioden? Figur 35 F29: Var hade du din huvudsakliga sysselsättning som tandläkare under undersökningsperioden? Privattandvård Folktandvård Forskning/undervisning Majoriteten av de nylegitimerade tandläkarna väljer att inleda sin karriär inom Folktandvården. Män väljer i högre utsträckning att arbeta inom privattandvården medan kvinnor i högre grad väljer folktandvården. Denna snedvridning har ökat kontinuerligt över tid. Figur 36 F29: Var hade du din huvudsakliga sysselsättning som tandläkare under undersökningsperioden? (fördelat på kvinnor och män) Kvinnor Privattandvård Män Privattandvård Kvinnor Folktandvård Män Folktandvård Pia Leden

23 F34: Funderar du på att arbeta som tandläkare utomlands inom de närmaste två åren Intresset för att arbeta som tandläkare utomlands har mattats av, se fig 37 nedan. Figur 37 F34: Funderar du på att arbeta som tandläkare utomlands inom de närmaste två åren Ja Nej F 35: Hur länge planerar du att vara verksam som tandläkare utomlands? Figur 38 F35: Hur länge planerar du att vara verksam som tandläkare utomlands? Vet inte Kommer inte tillbaka till Sverige Högst tio år Högst fem år Högst två år 6 Pia Leden

24 F36: Hur följer du den odontologiska utvecklingen? Intresset bland de nylegitimerade att följa den odontologiska utvecklingen genom Riksstämman och vetenskapliga tidskrifter har mattats av. Figur 39 F36: Hur följer du den odontologiska utvecklingen? Eget utvecklingsarbete Deltar på Riksstämman Kurser Genom vetenskapliga tidsskrifter Annat 6 F38: Är du nöjd med ditt yrkesval som tandläkare? De nylegitimerade tandläkarna är nöjda med sitt yrkesval och andelen som är nöjda har ökat. Figur F38: Är du nöjd med ditt yrkesval som tandläkare? andel som svarat 'ja' på frågan Pia Leden

25 F39: Om du skulle råda ungdomar i deras yrkesval, hur skulle du vilja säga att tandläkaryrket är? Precis som fig visar kan man även i fig 41 se att majoriteten av de nylegitimerade tandläkarna är nöjda med sitt yrkesval. Figur 41 F39: Om du skulle råda ungdomar i deras yrkesval, hur skulle du vilja säga att tandläkaryrket är? Ett mycket bra val Ett bra val Varken bra eller dåligt val Ett dåligt val Ett mycket dåligt val Pia Leden

26 Sammanfattning av de viktigaste resultaten Studenterna värderar sina kunskaper efter genomgången grundutbildning högt. Åtta av tio ger ett sammanfattande omdöme om grundutbildningen som tillräcklig eller mer än tillräcklig och nio av tio anser att de hade tillräckliga teoretiska kunskaper för att arbeta självständigt som tandläkare efter examen. Det är framförallt inom två områden studenterna upplever att de har bristande kunskaper, den kliniska färdigheten och ledarförmågan. Det är framförallt i ämnena oralkirurgi, oral protetik och ortodonti de nylegitimerade upplever att de har bristande klinisk träning. Studenterna vill bli stöttade genom klinisk handledning på sitt första arbete. Undersökningen visar att majoriteten faktiskt också blivit erbjudna en handledare av sin arbetsgivare. Det är stora skillnader mellan skolorna i hur studenterna värderar sin utbildning. Detta syns tydligt i svaren på tex frågorna om vilket sammanfattande omdöme man ger sin utbildning (fråga 12) samt om man anser att man efter utbildningen hade en tillräcklig klinisk färdighetsträning för att arbeta självständigt som tandläkare (fråga 7). Studenterna i Malmö och Umeå är mer nöjda med sin utbildning. Var sjunde student planerar att påbörja forskarutbildning. Undersökningens svagheter och styrkor Undersökningens styrka är jämförbarheten över tid. Undersökningsmaterialet omfattar en elvaårsperiod där samtliga legitimerade tandläkare i Sverige 1998 till 9 tillfrågats om sin upplevelse av grundutbildningen. Frågorna har varit i stort sett desamma under hela perioden vilket stärker jämförbarheten. En svaghet med undersökningen, precis som med alla andra enkätundersökningar, är den intervjutrötthet som finns i befolkningen. De många förfrågningar människor får, från både organisationer och myndigheter om att delta i enkätundersökningar förutspås öka intervjutröttheten och bidra till att svarsfrekvensen generellt sett minskar med cirka en procentenhet per år. Som ett resultat av intervjutröttheten i gruppen genomfördes en telefonpåminnelse för att få upp svarsfrekvensen till 74%. För att motverka att intervjutröttheten i framtida undersökningar bidrar till en lägre svarsfrekvens bör man även i framtiden genomföra telefonpåminnelser samt eventuellt genomföra undersökningen med längre intervaller men istället marknadsföra den i kåren generellt och i respondentgruppen i synnerhet för att bibehålla eller helst höja svarsfrekvensen. Ytterligare en brist i undersökningen är frågeformulärets omfattning och undersökningens breda ansats. Undersökningen innehåller en del frågor som inte riktigt håller måttet och omfattar inte bara frågor om grundutbildningen utan innefattar även frågor om genomgången efterutbildning och trivsel i yrket. Detta bidrar till ett mycket omfattande frågebatteri vilket sannolikt drar ner svarsfrekvensen. Det är nödvändigt att göra en analys av vilken ansats förbundet vill ha och därefter, i samråd med lärosätena, ta bort en del av frågorna. Pia Leden

27 Diskussion Undersökningen visar att ca % av studenterna upplever att de inte hade tillräcklig klinisk färdighetsträning för att arbeta självständigt som tandläkare efter utbildningen och % anser att de är i behov av en handledare på sitt första arbete. En förklaring kan vara att det är svårt att rekrytera patienter med lämpligt vårdbehov till den kliniska undervisningen på lärosätena. En orsak till detta kan vara att patienter i upptagningsområdet är förhållandevis friska eller att de med stora vårdbehov av andra orsaker inte är lämpliga som patienter i undervisningen. Att så pass många som % inte tycker att färdighetsträningen är tillräcklig är en tydlig signal från de nylegitimerade. Eftersom resultatet har varit stabilt över tid och problemet har uppmärksammats av såväl Högskoleverket, Socialstyrelsen och utredningen Tandvården till 1 är frågan en viktig politisk fråga för. Förbundet anser att verksamhetsförlagd praktik borde införas i högre utsträckning som ett komplement till fakultets/institutionsförlagd praktik för att öka studentens kliniska mognad. Den verksamhetsförlagda praktiken skulle ge studenten möjlighet att omvandla både teoretiska och praktiska kunskaper i en realistisk vårdsituation och därmed skulle studenterna känna sig mer kliniskt färdiga efter genomgången utbildning. Om man väljer att införa verksamhetsförlagd praktik för att stärka studenterna i deras kliniska färdighet är det viktigt att den är väl strukturerad och att man genomför en regelbunden kvalitetssäkring. Vidare är det önskvärt att den i så stor utsträckning som möjligt kan organiseras så att studenterna ges möjlighet till klinisk verksamhet inom de områden som lärosätena inte kan täcka. När man diskuterar studenternas upplevelse av den kliniska färdighetsträningen är det viktigt att belysa ämnet från andra infallsvinklar än de studerandes. Några frågor som är relevanta att ställa sig i sammanhanget är vad som egentligen döljer sig bakom studenternas självskattade förmåga och vem ska definiera vad som är tillräcklig klinisk träning. Låt oss börja med vad som döljer sig bakom studenternas upplevelse av sin förmåga. Det är viktigt att komma ihåg att svaret på frågan om tillräcklig klinisk träning speglar studenternas subjektiva bedömning av sin förmåga. Bedömningen påverkas naturligtvis av många faktorer. Resultatet skiljer sig tex mellan kvinnor och män (drygt tio procentenheter i årets undersökning) vilket kan antyda att bedömningen är kopplad till graden av självförtroende då kvinnor generellt sett tenderar att skatta sin kompetens lägre än män. Debatten om den kliniska färdighetsträningen har förts i ca tio år vilket också kan påverka studenternas svar. Är det så att det är korrekt att tycka att man fått en otillräcklig klinisk träning, eftersom flera undersökningar pekar i den riktningen och både Högskoleverket och Socialstyrelsen uppmärksammat det som ett problem kanske den åsikten blivit till norm i gruppen. Ytterligare en faktor som kan påverka utkomsten av resultatet är studenternas förväntningar. De flesta studenter är ambitiösa och vill se sig som fullt produktiva redan från första dagen i yrkeslivet. Men som nyexaminerad tandläkare kan man inte till fullo behärska alla moment utan måste acceptera att man under utbildningen lagt en grund som man sedan tar ansvar för att bygga vidare på. Den andra frågan man bör ställa sig är vem som egentligen ska definiera vad som är tillräcklig klinisk färdighetsträning. Det är naturligtvis viktigt att diskutera problemet utifrån ett vidare samhällsperspektiv än studenternas eget. Är det patienterna, är det de nylegitimerade, är det arbetsgivarna, ansvariga myndigheter eller är det lärosätena som bör ges rätten att definiera vad som ska anses vara tillräcklig klinisk färdighetsträning? anser 1 Högskoleverket, Utvärdering av tandläkarutbildning och odontologisk grund- och forskarutbildning i Sverige, 5, Socialstyrelsen, Praktisk tjänstgöring för tandläkare efter grundutbildningen, 1, Socialstyrelsen, Översyn av nyexaminerade tandläkares kompetens och yrkeskunnande, 4, Tandvården till, SOU 2:53,. Socialstyrelsen, översyn av nyexaminerade tandläkares kompetens och yrkeskunnande, 4 Pia Leden

28 att en nylegitimerad tandläkare inte ska anses vara fullärd utan menar att där skolans ansvar slutar tar arbetsgivarens och den egne individens vid. Att så många svarar att de inte är nöjda med färdighetsträningen är en viktig signal till samhället att agera men det är också viktigt att komma ihåg att det är naturligt att känna en viss osäkerhet när man ska prova sina vingar utan överinseende av sina lärare. För att summera diskussionen om färdighetsträningen anser Tandläkarförbundet att den kliniska färdighetsträningen inom ramen för grundutbildningen bör stärkas genom verksamhetsförlagd utbildning. Förbundet menar dock att det är naturligt att en nyexaminerad tandläkare inte är lika produktiv och kliniskt skicklig som en erfaren tandläkare och att samhället därför ska bekosta en utbildning som säkerställer att vi får tillräckligt bra tandläkare utan att göra avkall på patientsäkerheten. Antalet nyantagna forskarstuderanden inom odontologi har minskat de senaste åren samtidigt som stora pensionsavgångar är att vänta de närmaste åren 2. I årets undersökning anger 14% av respondenterna att de har planer på att påbörja forskarutbildning. Resultatet visar att skolorna tillsammans med den övriga professionen måste fortsätta arbeta för att locka fler unga till en forskarkarriär. En fruktbar relation mellan grundutbildning och forskning kan hjälpa till att i framtiden locka fler unga till forskningen. Svensk odontologisk forskning har och har haft gott renommé internationellt och det är viktigt att säkra återväxten av forskare. Det torde finnas flera faktorer som påverkar återväxten, inte minst när det gäller klinisk forskning. Sveriges Tandläkarförbund menar att meritvärdet av forskning måste stärkas, tillgången till basresurser säkras och att gemensamma satsningar för att finansiera forskning måste komma till stånd för att säkra återväxten av forskare. 3 2, Odontologisk forskning Policydokument beslut samt Vetenskapsrådet, Allvarligt läge en rapport om svensk odontologisk forskning, 7 3, Odontologisk forskning Policydokument beslut Pia Leden