Utvärdering av den kliniska läkarutbildningen
|
|
- Ulf Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvärdering av den kliniska läkarutbildningen Medicine Studerandes Förbund, oktober 2011 Mathias Blom och Ebba Lindqvist för Medicine Studerandes Förbund - en del av Sveriges Läkarförbund
2 Sammanfattning I klinisk undervisning på medicin- och kirurgikurserna finns en tendens till sämre introduktion till avdelningsarbetet. Endast 10 % av läkarstudenterna har en handledare att vända sig till på alla sina placeringar. Av utförda praktiska moment får endast % fullgod uppföljning av en handledare. Färre studenter får chans att öva på praktiska moment, och av de praktiska moment som utförs i mindre utsträckning är de läkarspecifika dominerande. Det tycks vara framför allt stora undervisningsgrupper i kombination med handledares tidsbrist som hämmar den kliniska utbildningen. Studenterna är mindre nöjda med sin praktiska kunskapsnivå än tidigare år. Resultaten som presenteras här är oroande, i synnerhet med tanke på förestående utbyggnader av läkarprogrammet. En fortsatt utökning av läkarutbildningen måste gå hand i hand med kvalitetssäkring av den kliniska utbildningen. Med denna rapport vill MSF peka på de förbättringsområden som finns i den kliniska undervisningen på läkarutbildningen, och uppmuntra till åtgärder i syfte att säkerställa blivande läkares nödvändiga praktiska färdigheter. 2
3 Introduktion Läkarutbildningen i Sverige omfattar teoretisk såväl som klinisk (här i betydelsen praktisk, verksamhetsförlagd) undervisning. Den kliniska undervisningen är avgörande för att läkarstudenter ska kunna tillgodogöra sig praktiska färdigheter och ett gott förhållningssätt, och lära sig omsätta teoretiska kunskaper i klinisk verksamhet. Medicine Studerandes Förbund (MSF), en del av Sveriges Läkarförbund, är det enda organ som regelbundet, strukturerat och med ett nationellt perspektiv granskar den svenska läkarutbildningen. MSF genomför vartannat år en enkätundersökning bland alla läkarstudenter i Sverige som påbörjat sin kliniska utbildning. Enkäten fokuserar framför allt på läkarutbildningens praktiska innehåll och på kliniskt handledarskap. I denna rapport presenterar MSF data från 2010 års handledningsenkät, och jämför dem med resultaten från 2006 och 2008 års enkät. Metod Handledningsenkäten genomfördes i november Svarsfrekvensen var 75 % år 2006, 61 % år 2008 och 61 % år Värt att notera är att de tidigare enkäterna delades in i en enkät för studenter på en medicintermin och en enkät för studenter på en kirurgitermin, varför antalet respondenter är högre år 2006 och 2008 jämfört med år Orsaken till att den tidigare uppdelningen på medicin- och kirurgitermin övergetts är att flera av fakulteterna frångått traditionell uppdelning mellan medicin- och kirurgikurser, vilket omöjliggör en jämförelse av det slaget. Enkäten delades nu istället ut till studenter som befann sig vid en tidpunkt i sin utbildning där huvuddelen av utbildningsinnehållet motsvarande medicin- och kirurgiplaceringarna avklarats. Denna tidpunkt varierar av naturliga skäl mellan lärosätena, men de flesta studenter som fyllde i enkäten gick termin nio. Enkäten var i pappersform och data behandlades i Excel. Ingen statistisk bearbetning har gjorts, och all data är således deskriptiv. Konfidensintervall beräknas ej, eftersom inget urval har gjorts. 3
4 Resultat Kunskapsmål Hela 94 % av respondenterna tycker år 2010 att verksamhetsförlagda delar av läkarutbildningen behöver förbättras i någon mån. Hälften tycker att den behöver förbättras i stor utsträckning. Detta är en viss ökning mot tidigare år. 6 5 Förbättringsbehov kliniska delar av läkarutbildningen Inget behov Litet behov Stort behov 2006 (n=687) 2008 (n=670) 2010 (n=452) Med hjälp av handledningsenkäten har MSF kartlagt hur ofta studenterna får tillfälle att utföra 25 typiska kliniska procedurer (exempelvis att lägga lokalanestesi, suturera hud och intubera). Studenterna fick mer sällan tillfälle att utföra 9 stycken och mer ofta tillfälle att utföra 5 stycken av de 25 procedurerna år 2010 jämfört med år Även om nämnda siffror i sig själva inte ter sig särskilt alarmerande, nyanseras bilden ytterligare av att alla de 9 procedurer man i mindre utsträckning får utföra år 2010 i klinisk praxis endast utförs av läkare, medan 3 av de 5 procedurer man i större utsträckning får utföra år 2010 är av mer professionsöverskridande karaktär (exempelvis att koppla dropp, sätta ventrikelsond och ta venösa blodprover). 7 av de kartlagda procedurerna fick utföras oftare år 2008 än år 2006, men därefter ses en minskning eller en stadig nivå fram till år % av studenterna som svarade på enkäten 2010 rapporterar att det antingen är handledarens tid eller det stora antalet studenter per vårdteam som är hindret mellan vad man bedömer att man behöver utföra för att få en bra utbildning och vad man faktiskt får göra. Tyvärr saknas data för jämförelse med tidigare år. 4
5 Handledarens tid Hinder för praktisk kunskap (n=379) Antal studenter per vårdteam Annat Kliniska placeringar Då studentens kliniska placeringar sker ute i vårdproducerande verksamheter är det viktigt att såväl student som handledare vet vad som är målet med studentens placering, för att försäkra sig om att studenten tillgodogör sig bästa möjliga utbildning utan att patientsäkerheten äventyras. Svaren på handledningsenkäten år 2010 visar att introduktionerna till det kliniska arbetet på avdelningsplaceringar försämrats sedan år Kvalitet på introduktion till avdelningsarbete (n=694) 2008 (n=675) 2010 (n=446) 5
6 Respondenterna rapporterar att man generellt sett inte är fler studenter per vårdteam år 2010 än tidigare. 8 Antal studenter per vårdteam >6 Över hälften av de tillfrågade studenterna anser dock att för många studenter per vårdteam sänker utbildningens kvalitet. Över 60 % av dessa tycker att så sker ganska ofta eller ofta. Dessvärre saknas siffror från tidigare år för jämförelse. Handledning Studenterna är mindre nöjda med sin praktiska kunskapsnivå år 2010 än år 2008, och får även i mindre utsträckning utföra de kliniska procedurer som länge varit ett stående inslag i svensk läkarutbildning (se ovan). Tillgängligheten av kliniska handledare är alarmerande. Andelen studenter som haft en handledare att vända sig till på ungefär tre fjärdedelar eller fler av sina placeringar är år 2010 lägre än någonsin. Andel placeringar med handledare 35% 3 25% 15% 1 5% 2006 (n=701) 2008 (n=674) 2010 (n=447) 6
7 Andelen studenter som rapporterar att de från klinisk handledare har fått en fullgod uppföljning av utförda status och patientkontakter har mer än halverats från år 2008 till år Även andelen studenter som anger att de fått en fullgod uppföljning av journalskrivning och utförda praktiska moment har minskat kraftigt sedan % 4 35% 3 25% 15% 1 5% Andel som anser sig ha fått fullgod uppföljning av handledare 2006 (n=695) 2008 (n=671) 2010 (n=450) Resultaten kan inte tolkas som att studenterna inte värdesätter den handledning de får, då hela 93 % (oförändrat från år 2006 och år 2008) av studenterna sätter stort värde på den uppföljning de får av sina handledare. Arbetsmiljö Studenternas arbetsplats är mer utspridd än vad som är fallet för andra personalkategorier. För att förhindra den stress och psykiska ohälsa som tidigare rapporterats bland svenska läkarstudenter, är det extra viktigt med ett gott bemötande och klara besked på varje placering. Av de studenter som svarade på handledningsenkäten år 2010 rapporterar hela 76 % att de är ganska stressade eller mycket stressade på grund av sina studier. Tyvärr är även bemötandet av studenterna ute på avdelningarna sämre år 2010 än tidigare år. 7
8 Mottagande på avdelning 2006 (n=701) 2008 (n=675) 2010 (n=449) Chefskap Andelen svarande läkarstudenter som vill bli chefer sjunker stadigt från 2006 till Andel svarande som vill bli chefer 6 4 Ja, absolut Ja, kanske Nej, knappast Nej, absolut inte 2006 (n=684) 2008 (n=674) 2010 (n=451) Från 2006 till 2010 observeras en utveckling där man ser mer skeptiskt på möjligheterna att bli chef Hur stora möjligheter att bli chef? Stora Hyfsade Små
9 Slutsatser 2010 års handledningsenkät visar att det har skett stora försämringar avseende utbildningskvaliteten vid den verksamhetsförlagda delen av läkarutbildningen i Sverige sedan år Diskussion kring resultaten Resultaten från 2010 års handledningsenkät visar att det i klinisk undervisning finns en tendens till sämre introduktion till avdelningsarbetet. Detta är beklagligt, då många placeringar endast är 4 dagar långa och en god introduktion och ett gott mottagande är nödvändigt för att studenten ska ha möjlighet att snabbt kunna komma in i avdelningsarbetet och få utbyte av sin placering. Endast 10 % av studenterna har en personlig handledare på alla avdelningar, samtidigt som handledarskapet bedöms fungera mindre bra än tidigare. Den för inlärning och utveckling så viktiga återkopplingen sker i skrämmande liten utsträckning; endast % av studentutförda moment får fullgod uppföljning. Andelen studenter som upplever uppföljning som meningsfull är dock fortfarande stor (93 %), vilket gör det desto mer beklagligt att återkopplingen inte sker i större utsträckning. Färre studenter får chans att öva på praktiska moment som ingår i läkares arbetsuppgifter. Den begränsande faktorn anges vara handledarens tid, och antalet studenter. Följaktligen och föga förvånande skattar studenterna sin kunskap lägre än tidigare. Av de praktiska moment som utförs i mindre utsträckning dominerar tyvärr de läkarspecifika, medan de praktiska moment som fler studenter får utföra nu jämfört med 2006 är professionsöverskridande. Detta kan tyda på en felprioritering från handledarnas sida, eller på en handledarbrist som hänvisar studenterna till att handledas av undersköterskor och sjuksköterskor. Att lära sig utföra professionsöverskridande moment är inte felaktigt i sig, men det bör inte ske på bekostnad av de läkarspecifika moment som ingår i kursplanens målformuleringar. Att studenter inte får tillfälle att under handledning öva på praktiska moment, som de vid avslutad kurs förväntas behärska och kunna utföra självständigt, är mycket beklagligt. Resultatet, att studenterna efter avslutad kurs (och så småningom läkarexamen) inte behärskar praktiska moment som är vardagsuppgifter på de flesta arbetsplatser, får konsekvenser. Både för studenterna som unga läkare, för de arbetsplatser de hamnar på, och för patienterna i fråga om patientsäkerhet. I längden leder detta även till en större arbetsbörda för de mer seniora läkare som måste handleda, eller ta över arbetsuppgifter ifrån, unga underläkare och AT-läkare utan tillräcklig praktisk kompetens. 9
10 Läkarstudenterna själva har en god insikt om vilka kunskaps- och färdighetskrav de förväntas uppfylla efter avslutad kurs, och rapporterar till oss en osäkerhet och oro inför framtida läkararbete till följd av att man inte har fått tillfälle att tillgodogöra sig dessa kunskaper och färdigheter. Hela 94 % av studenterna anser att de kliniska delarna av kirurg- eller medicinkursen har ett förbättringsbehov. Resultaten från enkäten överensstämmer med spridda rapporter från MSF:s medlemmar, från kursansvariga, och från undervisande personal, om att ett ökat antal studenter på läkarutbildningen har fått oönskade effekter på den kliniska undervisningen. I föreliggande rapport finns visst stöd för påståendet att det är det ökade antalet studenter som orsakar kvalitetssänkningen, i tendensen mot färre handledare, och uppgifterna om att det är handledarens tidsbrist och antal studenter per vårdteam som sätter gränsen för den kliniska utbildningen. Andra orsaker till den sämre kliniska undervisningen skulle också kunna vara ett hårdare arbetsklimat på undervisningsklinikerna, eftersom exempelvis en ansträngd personalsituation naturligtvis drabbar undervisningen i form av färre tillgängliga handledare och mindre tid till handledning. Att studenter i mindre utsträckning får tillfälle att utföra praktiska moment skulle kunna bero på både avsaknad av handledare, tidsbrist från handledarens sida, eller, såsom kan vara fallet på universitetssjukhus, konkurrens från AT- och ST-läkare om att få utföra praktiska moment. Den kliniska undervisningen är avgörande för att läkarstudenter ska kunna tillgodogöra sig praktiska färdigheter, lära sig omsätta teoretiska kunskaper i klinisk verksamhet, och utveckla ett gott förhållningssätt till patienter och medarbetare. Från resultaten i denna rapport kan man misstänka att djupare diskussioner mellan handledare och student om exempelvis etik förekommer i mindre utsträckning än önskvärt i den kliniska vardagen, då förutsättningarna för sådana diskussioner kräver tillgång till tid och en gynnsam miljö. Med vetskapen om stora undervisningsgrupper, sämre mottagande på avdelningar, och minskad förekomst av personlig handledare, kan man misstänka, även om föreliggande rapport inte undersöker detta, att diskussioner om etik och förhållningssätt förekommer i mindre utsträckning. Om så är fallet är detta bekymmersamt eftersom kunskap om etik är något som alla läkare har behov av, och teoretisk undervisning i etik sällan upplevs lika givande av studenterna som verkliga, självupplevda patientfall. Utökningar av antalet utbildningsplatser på läkarprogrammet Under mitten av 2000-talet beslutade man att kraftigt utöka antalet platser på den svenska läkarutbildningen. I egenskap av läkarstudenternas företrädare har MSF, sedan utökningarna blev aktuella, påtalat att under nuvarande förutsättningar riskerar en utökning av läkarprogrammet att ske på bekostnad av utbildningens kvalitet. Föreliggande rapport bekräftar dessa farhågor. Mycket få skillnader kan observeras mellan åren 2006 och 2008, varför MSF vill göra gällande att det faktiskt är 10
11 effekter av utvidgningen vi nu börjar se. Respondenterna på 2010 års enkät inledde sina studier först 2006, varför de fulla effekterna av utökningen (som ju inleddes år 2006) inte förväntas ha blivit mer än delvis synliga i 2010 års enkät. Taget i beaktande att den stora utökningen av läkarutbildningen skett först efter att den årskull som besvarade handledningsenkäten år 2010 påbörjade sina studier befarar vi att det vi hittills sett bara är en försmak av vad som komma skall. I september 2011 presenterade utbildningsminister Jan Björklund regeringens plan på att utöka läkarutbildningen i Sverige med ytterligare 300 nya platser, med början redan nästa år (2012). Läkarutbildningen kommer då att ha ökat med 60 % sedan MSF har bemött detta förslag offentligt i flera debattartiklar, med huvudbudskapet att en fortsatt utökning av läkarutbildningen måste gå hand i hand med kvalitetssäkring av den kliniska utbildningen nuvarande negativa trend får inte fortsätta. Förutom att direkt påverka utbildningskvaliteten ser MSF även en risk med att en utökning av antalet platser på läkarutbildningen kan komma att påverka patientsäkerheten genom att störa det normala flödet i vårdproducerande verksamheter. Som studenternas fackliga organ tycker vi i MSF att resultaten av handledningsenkäten är oroande, i synnerhet med tanke på förestående utbyggnader av läkarprogrammet. Vi anser att undervisningsansvariga bör vidta åtgärder för att förbättra den kliniska undervisningen, i syfte att säkerställa blivande läkares nödvändiga praktiska färdigheter. Vi vill även uppmuntra de ansvariga för läkarprogrammen vid svenska lärosäten att ta ställning till om en ytterligare utökning av antalet utbildningsplatser verkligen är förenligt med bibehållen god utbildningskvalitet. Förslag till åtgärder Kvaliteten på den kliniska undervisningen är bland annat beroende av tillgången på kliniska handledare med tid och förmåga att handleda studenter. För att uppnå mindre studentgrupper och en god tillgång på handledare kan man på kursnivå exempelvis tillämpa en mer kreativ schemaläggning. Ett exempel, som redan används i viss utsträckning, är att dela upp kurserna i halvor som har omväxlande kliniktid och tid för teoretisk undervisning. Vidare uppfattar idag många studenter tiden på undervisningskliniker som ineffektivt utnyttjad. Kanske är det bättre att spendera en halvdag på kliniken tillsammans med en dedikerad handledare, än en heldag utan någon handledare alls? Klinisk handledning bör premieras på så sätt att undervisande läkare bör få tid avsatt för detta, samtidigt som god klinisk handledning på olika utbildningsnivåer bör ge avtryck i både löne- och karriärutveckling. 11
12 Det är anmärkningsvärt att inom trafiken är handledarutbildning ett obligat för alla privatpersoner som vill handleda någon som övningskör inför körkortstagning, men man får handleda läkarstudenter utan att ha andra pedagogiska meriter än läkarexamen. MSF föreslår att alla läkare med anställning på ett undervisningssjukhus genomgår en obligatorisk handledarutbildning, som även bör inkludera underläkare och AT-läkare då det ofta är dessa som handleder läkarstudenter. En handledarutbildning ska innefatta utbildning i hur man kan stötta, vägleda och aktivera studenter på en klinik, vikten av återkoppling, och hur positiv och negativ feedback kan uttryckas. En sådan utbildning behöver inte vara mer än en halvdag eller en dag lång, och är förslagsvis arrangerad och betald av undervisningssjukhuset. Varje kursledning med ansvar för en klinisk kurs på läkarprogrammet bör ha en handledningsplan för de undervisningskliniker som visar bristande förmåga att ta emot och undervisa studenter. Ett av de största problemområden som denna rapport lyfter fram, är bristen på möjligheter att träna på praktiska moment. Studenter som inte har en personlig handledare att vända sig till, eller som får olika handledare varje dag på en placering, har mindre chanser att få handledarens förtroende att utföra praktiska moment. Här har de undervisande klinikerna ett ansvar att genom sin schemaläggning möjliggöra kontinuitet för studenterna, och för handledarna likaså. Vi ser också att omfattningen av utlokaliseringar, det vill säga klinisk praktik på ett annat sjukhus än universitetssjukhuset, på vissa ställen har minskat och att en del kurser inte tillåter utlokalisering överhuvudtaget längre. Studenter som varit utlokaliserade, ofta till mindre sjukhus eller vårdcentraler som inte tar emot läkarstudenter eller AT-läkare dagligdags, rapporterar ofta ett ökat ansvar, god återkoppling, och många tillfällen att utföra praktiska moment. Således borde möjligheten till utlokaliseringar inte bara återinföras utan uppmuntras. I det större perspektivet måste man från landstingens sida verka för att få fler sjukhus och primärvårdsinstanser för studenternas verksamhetsförlagda utbildning, exempelvis genom att se till att även de privata vårdgivarna får ett undervisningsansvar. Slutligen finns en viktig, kompletterande väg till att öka mängden legitimerade läkare snabbare än vad som blir effekten av en utökning av antalet platser på grundutbildningen; nämligen att utöka det antal AT-förordnanden landstingen tillhandahåller. Detta skulle skapa legitimerad (och på sikt handledarkompetent) arbetskraft ur den pool av icke-legitimerade underläkare som idag byggs upp runtom i landet. Även ur patientsäkerhetssynpunkt är AT-frågan viktig. MSF ser inget mervärde för patienten i att icke-legitimerade underläkare, efter att ha genomfört en grundutbildning med bristande klinisk handledning, uppmuntras att axla ett ansvar som i normala fall kräver läkarlegitimation. 12
13 Mer information På MSF:s hemsida finns information om MSF som organisation. Här finns också länkar till pressmeddelanden från Läkarförbundet och MSF. På regeringens hemsida finns pressmeddelandet från 13 september 2011 angående den kraftfulla ökningen av vårdutbildningarna. Budgetpropositionen innebär att läkarutbildningen byggs ut med 300 nya platser, fördelade på de sju universitet som idag har läkarutbildning. Har du frågor? Kontakta Medicine Studerandes Förbund: 13
Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010
Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010 Introduktion Under mitten av 2000-talet fattades beslut om att kraftigt utöka antalet platser på den svenska läkarutbildningen. Utbyggnaden beräknas
Läs merRapport om klinisk handledning vid Karolinska Institutet
Rapport om klinisk handledning vid Karolinska Institutet Av Medicine Studerandes Förbund Stockholm 30 oktober 2011 Medicine Studerandes Förbund Stockholm - en del av Sveriges Läkarförbund www.msfstockholm.se
Läs merMSF:s handledningsenkät 2008
MSF:s handledningsenkät 28 Läkarstudenter skall tillgodogöra sig en mängd teoretiska och praktiska kunskaper inför det kommande yrkeslivet som läkare. En stor och viktig del av dessa förmedlas genom den
Läs merJag drar ner till stan för det är så j-la dåligt
Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2002. Matts Olovsson, Marie Johannesson. Institutionen för kvinnors och Barns Hälsa Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt Förslag
Läs merLäkarstudent i vårdverksamhet
Läkarstudent i vårdverksamhet Den här broschyren innehåller praktiska råd och tips riktade till dig som är läkarstudent och är på väg, eller nyligen har börjat, att ha kliniska placeringar i olika vårdverksamheter.
Läs merHandledning för kliniska handledare
Handledning för kliniska handledare Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när
Läs merSYLF - en del av Läkarförbundet
SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för
Läs merBakgrund Utgångspunkten för uppdragsbeskrivningen är de för Region Östergötland och Hälsouniversitetet gemensamma dokumenten:
Uppdragsbeskrivning för verksamhetsförlagd utbildningsansvarig läkare (VFU-ansvarig läkare)/primärvård, Region Östergötland, avseende läkarutbildningen vid Hälsouniversitetet Uppdragsbeskrivningen för
Läs merRegelverk GU-ALF för år 2014
Regelverk GU-ALF för år 2014 När läkautbildningen utnyttjar sjukvårdens resurser betalar man ersättning med de särskilda medel som universitetet får för detta ändamål, de så kallade GU-ALF-medlen (GU står
Läs merSOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser
SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser 2013-06-03 Jonas Vallgårda 2 (12) Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Metod och genomförande... 5 3 Bemanningssituationen
Läs merBakgrund Utgångspunkten för uppdragsbeskrivningen är de för Landstinget i Östergötland och Hälsouniversitetet gemensamma dokumenten:
Uppdragsbeskrivning för verksamhetsförlagd utbildningsansvarig läkare (VFUansvarig läkare) inom Landstinget i Östergötland avseende läkarutbildningen vid Hälsouniversitetet. Uppdragsbeskrivningen för VFU-ansvarig
Läs merMålformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet.
Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Under terminerna 5 och 6 har läkarstudenterna totalt två veckors praktiktjänstgöring på vårdcentral.
Läs merGe kniven vidare vad visade enkäten?
Ge kniven vidare vad visade enkäten? Som en del i kampanjen Ge kniven vidare har ni av OGU- styrelsen blivit tillfrågade att under februari och mars 2013 svara på en enkät. Vi var intresserade av hur vi
Läs merProfessionalisering av handledarrollen
BILAGA 4 2017-09-25 Professionalisering av handledarrollen inom hälso- och sjukvård Kompetensutvecklingsmodell för handledare Inledning Goda förutsättningar för lärande bygger på forskning, utbildning
Läs merKlinisk handledningsundersökning
Klinisk handledningsundersökning Om kliniska studier vid Sveriges läkarutbildningar 2014 Martina Bergström, studenthandläggare martina.bergstrom@slf.se Vilgot Lagergren, ledamot förbundsstyrelsen vilgot.lagergren@slf.se
Läs merLäkarprogrammet Umeå Universitet
LÄKARPROGRAMMET 11 Terminer 330 Högskolepoäng Leder till LÄKAREXAMEN Cellen Organen A Organen B Sjukdomslära Kliniska Undersökningsmetoder, Farmakologi mm Termin 1 Umeå Termin 2 Umeå Termin 3 Umeå Termin
Läs merAppendix. A. Verksamheten
Appendix Nedanstående checklista används som riktlinjer för poängbedömning, i enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. När inspektörerna använder checklistan gällandes räknas
Läs merAttityder och erfarenheter till chefskap i vården
Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att
Läs merProgrambokslut för VASIN med start Specialistsjuksköterskeprogrammet. Lunds universitet MEDICINSKA FAKULTETEN
Programbokslut för VASIN med start 2017 Specialistsjuksköterskeprogrammet Lunds universitet MEDICINSKA FAKULTETEN Innehållsförteckning Om programbokslutet... 2 Intensivvårdssjukvård 100 % VASIN... 3 Om
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs merKlinikKurt Klinisk handledning
1 KlinikKurt Klinisk handledning En jämförelse mellan sjukhusets kliniker (T5-T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2012 Totalpoängen är medelvärdet (6 = max) av de tio frågorna rörande
Läs mer2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet
Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen
Läs merKVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.
KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat
Läs merRapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010
Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010 Av Ida Johansson, Ledamot Förbundsstyrelsen Inledning: Att bevaka samt försvara läkarstudenters intressen på arbetsmarknaden är en av Medicine
Läs merFör dig som läser till världens bästa yrke: läkare.
För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. Medicine Studerandes Förbund är studentförbundet inom Sveriges läkarförbund Bli medlem och påverka din framtid nu Vi vet att det är tufft när det känns
Läs merTill dig som handledare i verksamhetsförlagd utbildning
Informerande dokument Information Sida 1 (5) Till dig som handledare i verksamhetsförlagd utbildning 2019-02-06 Kerstin Rahkola Kerstin Rahkola Sida 2 (5) Bästa handledare! Inom kort ska du få handleda
Läs merBastjänstgöring för läkare
Ds 2017:56 Bilaga Bastjänstgöring för läkare Socialdepartementet Promemorians huvudsakliga innehåll Denna promemoria har utarbetats inom Socialdepartementet. Promemorian baseras i huvudsak på resultat
Läs merÅterkoppling från ST-läkare till handledare och aktuell sektion/klinik efter tjänstgöring under ST
Återkoppling från ST-läkare till handledare och aktuell sektion/klinik efter tjänstgöring under ST...... ST-läkare Aktuell sektion/klinik Handledare 1. Allmänna omdömen Hur var introduktionen på sektionen/kliniken?
Läs merSlutrapport gällande utvärdering av lönesättningsmodell på SU
Slutrapport gällande utvärdering av lönesättningsmodell på SU Caroline Molinder, Mattias Fägerlind & Sigrun Einarsdottir Bakgrund Lönesättning och modeller för detta är något som engagerar medarbetare.
Läs merResultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE
Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens
Läs merDel 3: Checklista för inspektion
Del 3: Checklista för inspektion Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. Obs! Svaren
Läs merRekommendationer vid arbete som läkarassistent
Rekommendationer vid arbete som läkarassistent SVERIGES LÄKARFÖRBUND 2017 För alla läkare under hela karriären Läkarassistenter har potential att utgöra en stor tillgång för hälso- och sjukvården: de kan
Läs merDiskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder
Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Varför arbeta med studenternas arbetsmiljö? Vi måste se studentgruppen för vad den är. Studenter är vuxna människor, och många studenter
Läs merKVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning på fysioterapeutprogrammet. Uppsala kommun och Uppsala universitet (5)
1 (5) KVALITETSKRITERIER för verksamhetsförlagd utbildning på fysioterapeutprogrammet Uppsala kommun och Uppsala universitet 2018 2020 2 (5) Innehåll KVALITETSKRITERIER... 3 Inledning... 3 Förutsättningar...
Läs merManual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)
Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna
Läs merPC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng
Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 30 credits, Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen har fastställts
Läs merBra chefer gör företag attraktiva
Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen
Läs merHur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2016 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2016. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Läs merKlinisk handledningsundersökning. Om kliniska studier vid Sveriges läkarutbildning 2016
Klinisk handledningsundersökning Om kliniska studier vid Sveriges läkarutbildning 2016 RAPPORT September 2017 Sammanfattning Sveriges läkarförbund Student har under hösten 2016 genomfört en enkät-undersökning
Läs merRekommendationer vid arbete som läkarassistent. - för läkare utbildade utanför EU/EES
Rekommendationer vid arbete som läkarassistent - för läkare utbildade utanför EU/EES SVERIGES LÄKARFÖRBUND 2017 För alla läkare under hela karriären Läkarassistenter har potential att utgöra en stor tillgång
Läs merSOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser
SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under
Läs merKlinikKurt Klinisk handledning
4,29 4,28 4,20 4,15 4,13 4,13 Klinisk handledning - en jämförelse mellan sjukhusets kliniker 1 KlinikKurt Klinisk handledning En jämförelse mellan sjukhusets kliniker (T5-T10 läkarprogrammet) i god klinisk
Läs merIVO har getts möjlighet att lämna synpunkter genom att besvara ett antal frågor som Socialstyrelsen har ställt. Svaren redovisas nedan.
2015-10-23 Dnr 10.1-28186/2015 1(5) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Jonas Widell jonas.widell@ivo.se socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Svar på frågor från Socialstyrelsen med anledning av
Läs merEtik- och omvårdnadshandledning En röd tråd genom sjuksköterskeprogrammet
Etik- och omvårdnadshandledning En röd tråd genom sjuksköterskeprogrammet Inga-Britt Lindh Introduktion Etisk kompetens och professionellt förhållningssätt är viktiga utbildningsmål i sjuksköterskeexamen
Läs merArbetsmiljöbarometern, syfte Öka kunskaperna om arbetsmiljön vid GU Utgångspunkt för att identifiera förbättringsområden Survey-feedback (Lawler, 1991, Rubenowitz, 2004) + samlad, övergripande bild + identifiera
Läs merEnkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:
Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme
Läs merFrån student till docent
VECKAN 2015 Från student till docent Handlingsplan för att underlätta för medarbetare att göra en parallell klinisk och akademisk karriär. Mats Hammar, KK, Linköpig VECKAN 2015 Jävsdeklaration: Jag har
Läs merBemanningssituationen sommaren 2017
PROMEMORIA 2017-09-20 1 (5) Sommaren i vården kartlagd Inför sommaren 2017 uppgav så gott som alla landsting att bemanningssituationen förväntades att bli ansträngd. Den sammanvägda bedömningen som de
Läs merAnestesi GU/AT/BT Livslångt
Anestesi GU/AT/BT Livslångt Hans Hjelmqvist Professor/ÖL Anestesi och Intensivvård Vice dekan 6-årigt läkarprogram Fakulteten MH, Örebro Universitet Alternativ 3 Introduktion inom ramen för ST Universitetet
Läs merHur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!
Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående
Läs merRapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin
Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård
Läs merKlinikKurt Klinisk handledning
1 KlinikKurt Klinisk handledning En jämförelse mellan sjukhusets kliniker (T5-T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning höstterminen 2014 Totalpoängen är medelvärdet (6 = max) av de tio frågorna rörande
Läs mer1 (7) KVALITETSKRITERIER
1 (7) KVALITETSKRITERIER för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammen, röntgensjuksköterskeprogrammet, barnmorskeprogrammet och specialistsjuksköterskeprogrammet Uppsala kommun och Uppsala
Läs merKursrapport kurs SC131B VT 2018
Kursrapport kurs SC131B VT 2018 Delkurs 1: Humanjuridik, 7,5 hp Kursansvarig: Mikael Matteson Antal registrerade studenter: 82 Antal studenter som besvarat den summativa kursvärderingen: 28 Svarsfrekvens:
Läs merPC2276, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning kognitiv beteendeterapi, 45 högskolepoäng
Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2276, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning kognitiv beteendeterapi, 45 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 45 credits, Second
Läs merDelrapport - urval. Markera vilken kurs du gick Ledarskap för läkare
Delrapport - urval Markera vilken kurs du gick Ledarskap för läkare Läkarutbildningen - Breddnings- och fördjupningskurs period 2 - VT15 Antal respondenter: : Svarsfrekvens: 100,00 % Markera vilken kurs
Läs merRAPPORT. PTP enkät För kontakt: Mahlin Olsson, (11)
RAPPORT PTP enkät 2011 För kontakt: Mahlin Olsson, 08-567 06 407 mahlin.olsson@psykologforbundet.se 2011-10-05 1(11) INLEDNING Bakgrund 1995 genomförde Psykologförbundet för första gången en undersökning
Läs merMedicinska fakulteten
Umeå universitet Medicinska fakulteten Norrbottens läns landsting Dnr: UmU 243-662-13 Dnr: NLL 719-13 AVTAL mellan medicinska fakulteten, Umeå universitet, och Norrbottens läns landsting om verksamhetsförlagd
Läs merKursrapport. Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap. Klinisk omvårdnad: Allmän Omvårdnad 25,5 Hp. Kursens namn:
Kursrapport Kursens namn: Inom program /fristående: Kursansvarig: Kurstid: (ex: V34 V44 Ht05) Klinisk omvårdnad: Allmän Omvårdnad 25,5 Hp Sjuksköterskeprogrammet SSK 10 Eva Fransson Anna Kängström V39
Läs merEn tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011
Klinisk handledning en tävling mellan sjukhusets kliniker 1 Klinisk handledning En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011 Totalpoängen är
Läs merGöteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 GÖTEBORG Karin Lindforss BESLUT
Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 GÖTEBORG Karin Lindforss BESLUT 2007-10-08 Reg.nr 31-4805-06 Examination och antal tentamenstillfällen vid kurs i kirurgi, Göteborgs universitet Högskoleverket
Läs merKRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE
KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....
Läs merUtbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz
Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18
Läs merArbetsmiljöenkät 2011
Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna
Läs merKlinikKurt Klinisk handledning
1 KlinikKurt Klinisk handledning En jämförelse mellan sjukhusets kliniker (T5-T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning höstterminen 2013 Totalpoängen är medelvärdet (6 = max) av de tio frågorna rörande
Läs merSIPU-styrgruppen för interprofessionella utbildnings aktiviteter
SIPU-styrgruppen för interprofessionella utbildnings aktiviteter Uppdrag Förvalta och utveckla KUA Utveckla och etablera nya interprofessionella aktiviteter inom ramen för VFU,KUV, KUM Följa utvecklingen
Läs merSocialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13
Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca
Läs merStöd till bättre resursutnyttjande en professionsmiljard
Stöd till bättre resursutnyttjande en professionsmiljard Delredovisning möjliggörande för sjuksköterskor att genomgå specialistutbildning. Deluppdrag till Socialstyrelsen Redovisa arbetet med att möjliggöra
Läs merKvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun
Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun - Redovisning av personalens uppfattning (8) November 8 Nora Wetzel Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Metod... 4 4 Redovisning av resultat...
Läs merRemissvar avseende Socialdepartementets promemoria, Ds 2017:56 Bastjänstgöring för läkare
2018-02-14 Dnr 10.1-42402/2017 1(5) Avdelning mitt Åsa Windahl Alin Asa.windahlalin@ivo.se Remissvar avseende Socialdepartementets promemoria, Ds 2017:56 Bastjänstgöring för läkare Inspektionen för vård
Läs merVårdkris Östergötland #24förslag till åtgärder utifrån möten med vårdpersonal och besök i vården under våren 2017
Linköping den 24 maj 2017 Vårdkris Östergötland #24förslag till åtgärder utifrån möten med vårdpersonal och besök i vården under våren 2017 Bakgrund Sedan en lång tid finns det problem med vårdplatser
Läs merHandlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg
Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg Underlag AT-kansliet SU:s sammanställning av primärvårdsenkät 120501 121116,
Läs merHandläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2019/
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid 2019-01-03 SN 2019/00080401 0480-453891 Socialnämnden Medarbetarenkät 2018 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning
Läs merStudentbarometern. Första halvåret Fyll i ev datum här
Studentbarometern Första halvåret 2010 Fyll i ev datum här Innehåll 1 Bilden av privat driven offentligt finansierad vård i Sverige... 4 1.1 Tre perspektiv... 4 1.1.1 Patienterna... 4 1.1.2 De anställda...
Läs merEn tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning höstterminen 2010
3,27 3,18 3,09 Klinisk handledning en tävling mellan sjukhusets kliniker 1 Klinisk handledning En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning höstterminen 2010
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-09-26 Västmanlands sjukhus Västerås Rehabiliteringsmedicin Sjukhus Ort Klinik Carin Persson & Wolfram Antepohl Inspektörer Gradering A
Läs merMedarbetarenkät 2013
Medarbetarenkät 2013 Medarbetarundersökning 2013 Resultatet från den medarbetarenkät som skickades ut under förra året är nu sammanställt och klart. Här kan ni se resultatet för hela kommunen. Medarbetarenkäten
Läs merMarina Moraes de Mello, AT- läkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Februari 2011. Ur Learning to teach in higher education. Ramsden; 2003.
Slutredovisning av förbättringsprojekt om studenthandledning och projekt om klinisk handledning av medicinstuderande på medicinsk akutmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhus område Mölndal Marina Moraes
Läs merKvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom Västerbottens läns landsting - Arbetsterapeut- och sjukgymnastprogrammen
Bilaga till 2 i avtalet mellan Umeå universitet och Västerbottensläns landsting rörande verksamhetsförlag utbildning Kvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom Västerbottens
Läs merBilaga 1. Bakgrundsinformation
Bilaga 1 Enkät inom Sahlgrenska universitetssjukhuset/område Mölndal angående introduktion för nyanställda. Var god kryssa/fyll i det alternativ som du anser passa dig bäst. Bakgrundsinformation 1. Kön
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Vårdcentralen Vallås Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-10-03 Datum Halmstad Ort Erik Tyrberg och Magnus Tufvesson Inspektörer LÄKARNAS INSTITUT
Läs merHur bra är vi? En utvärdering av läkarutbildningens kvalitet
Medicin och samhälle Hur bra är vi? En utvärdering av läkarutbildningens kvalitet Läkarförbundet gjorde hösten 2000 en enkätundersökning där redan färdiga läkare tillfrågades om hur de skattar värdet av
Läs merSATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden
SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB
Läs merPsykologprogrammet VFU VT Antal svar: 12/14
Psykologprogrammet VFU VT 2018 svar: 12/14 Termin Termin 1 0 Termin 2 0 Termin 3 0 Termin 4 0 Termin 5 0 Termin 6 12 Termin 7 0 Termin 8 0 Termin 9 0 Termin 10 0 Jag har gjort min VFU på Sjukhus/Förvaltning
Läs merS P E C I A L I S T K O L L E G I U M
Vad är det? Ett strukturerat möte där handledare, verksamhetschef och studierektor tillsammans med övriga specialister med stöd av ett formulär samlar in synpunkter om en ST-läkares starka sidor och förbättringspunkter.
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-06-10 Västmanlands sjukhus Västerås Fysiologkliniken Sjukhus Ort Klinik Madeleine Lindqvist-Beckman och Eva Persson Inspektörer Gradering
Läs merS P E C I A L I S T K O L L E G I U M
S P E C I A L I S T K O L L E G I U M Vad är det? Ett strukturerat möte där handledare, verksamhetschef och studierektor tillsammans med övriga specialister med stöd av ett formulär samlar in synpunkter
Läs merKursen som helhet. 1. Har du nått kursens mål. 2. Hur fungerade startdagen i ditt eget lärande?
UTVÄRDERING Pedagogisk baskurs för handledare i MED924, Göteborg Introduktion: Lärande och handledning i klinisk praktik 1,5 hp Start 28 februari praktikuppgift - uppföljning 28 mars 2017 15/16 deltagare
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 24-25 oktober 2016 Gävle sjukhus Gävle Klinisk fysiologi Sjukhus Ort Klinik Karin Rodmar och Eva Persson Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter
Läs merSammanställning av kursenkät, Medicinkursen ht05vt06, Södersjukhuset
Sammanställning av kursenkät, Medicinkursen ht05vt06, Södersjukhuset Av 31 utlämnade formulär besvarades 29 helt eller delvis, vilket ger 93,5% svarsfrekvens. Svaren redovisas nedan i sin helhet. Frågorna
Läs merMedarbetarenkäten 2012 Kalmar kommun Södermöreskolan
Medarbetarenkäten 2012 Kalmar kommun Södermöreskolan Antal svar: 30 Antal medarbetare: 47 Svarsfrekvens: 63,8% Innehållsförteckning Sida Läsanvisning 1 Sammanfattning 2 Bakgrund och syfte 2 Svarsfrekvens
Läs merArbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning
1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt
Läs merAXX, Avancerad nivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras
Medicinska fakulteten LÄKO11, Introduktion till Kompletterande utbildning läkare och grundläggande kompletterande kurs (KUL1), 7,5 högskolepoäng Introduction to Complementary Education Doctor of Medicine
Läs merResultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1
Resultat Medarbetarenkäten 2014 Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Medarbetarenkäten 2014 Medarbetarenkäten utgår ifrån Lunds kommuns medarbetarpolicy. Enkäten består av frågor om verksamheten,
Läs merLandstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet?
PM 2009-05-05 Kerstin Sjöberg Avd för vård och omsorg Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? Bakgrund Landstingen är skyldiga att tillhandahålla
Läs merDel 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)
1 Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten.
Läs merEn värdig äldreomsorg?
En värdig äldreomsorg? Äldreomsorgschefers syn på kvaliteten i äldreomsorgen november 2011 En värdig äldreomsorg? En undersökning om äldreomsorgschefers syn på kvaliteten i äldreomsorgen Inledning Ingen
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2016-10-27-2016-10 28 Gävle sjukhus Gävle Neurologmottagningen Sjukhus Ort Klinik Snjolaug rnardottir och Lenka Nováková Nyrén Inspektörer Gradering
Läs merModell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv
Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv Karolinska Institutet Umeå 2015-05-07 Karin Burén och Lena Rolfhamre Namn Efternamn 19 maj 2015 2 Namn Efternamn
Läs mer