En sista titt på ett argument kring aborter

Relevanta dokument
SINGER KAP 6 & 7 Wednesday, 7 November 2012

Den konservativa uppfattningen

Praktisk etik 4! livsval och livsslut

Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, II

Dödshjälp. En kunskapssammanställning. (Smer 2017:2)

Jag vill dö. tankar kring dödshjälp. Utmaningarna i livets slutskede

Frågor och svar om eutanasi/dödshjälp

10 APPENDIX. STUDY I Covering letters and questionnaires. STUDY II Covering letter and questionnaires. STUDY III Covering letter and questionnaires

Recension. Den sista friheten. Om rätten till vår död Inga-Lisa Sangregorio Fri tanke 2916, 214 s., ISBN

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund

Hudiksvall EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Mats Johansson. Autonomiprincipen (självbestämmandets roll och gräns) Konsekventialism (fördjupning, klargöranden och problem) Prioriteringar i vården

ETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN

SINGER Kap 3-5 Tuesday, 6 November 2012

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna!

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund

MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Ska vi ha rätt att få hjälp att dö?

OBS! DETTA ÄR LÖSA ANTECKNINGAR SOM FUNGERAR SOM MINNESHJÄLP FÖR DEN SOM VARIT PÅ FÖRELÄSNINGEN. FÖR FRÅGOR:

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, III

Patientens möjlighet att bestämma över sin död

Abort utanför kroppen

ETIK I SJUKVÅRDEN LÄKARPROGRAMMET T2, HT09, II

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

För och emot dödshjälp

tisdag 19 februari 13 Medicinsk etik

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

ETIK I SJUKVÅRDEN LÄKARPROGRAMMET T2, HT09, I

Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Ilona Autti-Rämö 1. Fosterscreening och. Ilona Autti-Rämö, doc.

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

HT-13 Handledare: Jan Josefsson. Inledning. Demens

Dödshjälp - åtgärder som syftar till att avsluta en svårt sjuk patients liv på dennes begäran. Eutanasi och assisterat döende.

VÅRDBEGRÄNSNINGAR REGLER, ETIK OCH DOKUMENTATION

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2

Rika och fattiga. Plikten att hjälpa

Information nyckelfråga vid fosterdiagnostik

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 13

Eutanasi som komplement till palliativ vård. Euthanasia as Complement to Palliative Care

Från nej till cannabis till ja till djurens rätt värderingar hos befolkningen Ingela Wadbring

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Att döda foster och violinister

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

SOU 2014:29 Remissvar RFSL - Delbetänkande av utredningen om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet.

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR)

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

SINGER KAP 11 & 12 Tuesday, 13 November 2012

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Barnetikrådet. Skånes Universitetssjukhus

DÖDSPLATS. Sjukhus Sjukhem eller särskilt boende Privat bostad Annan/okänd KARLSSON

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Abortlagen och dess tillämpningar

Kapitel 4. Scanlon tar också upp problemet om moralens omfång d.v.s. frågan om vilka varelser som vi har moraliska skyldigheter mot.

ETIK. och konsten att vara en medmänniska

5. Egoism. andras skull.

Etik och argumentation ett arbetsmaterial

När mamma eller pappa dör

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Tystnadsplikt och sekretess i vården

Lag. om ändring av lagen om patientens ställning och rättigheter

Michael Torsson. När vi behöver skyddas från oss själva(?) Paternalism, autonomi och rättigheter

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

Vad är rättvisa skatter?

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga

du har rationella skäl att tro.

Hälso- och sjukvårdsjuridik inom demensvården -

Åsiktskort. Åsiktskort. Åsiktskort

Patientens rättigheter

Slutredovisning av utredningsuppdrag 18/07 Ta fram en strategi för att inom barnsjukvården upptäcka könsstympade barn

KAPITEL 5 etiska och sociala aspekter

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

Moralfilosofi. Föreläsning 2

När någon i familjen fått cancer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Vad är etik? Etikens grunder. Betydelseförskjutning. Ursprunglig betydelse. Övergripande etiska frågor. Etiska frågor i dagens samhälle

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation

Etiska frågor, missbruk och juridik,

Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

Transkript:

Praktisk etik 5!

En sista titt på ett argument kring aborter

Ett försvar för abort (1971) Judith Jarvis Thomson Försvarar kvinnors rätt till abort utifrån deras rätt till självbestämmande rätten att bestämma över sin egen kropp Denna rättighet upphävs inte av fostrets rätt till liv om nu fostret skulle ha en sådan rättighet.

Violinistexemplet När du vaknar en morgon finner du att du har blivit sammankopplad med en världsberömd violinist, som lider av en svår njursjukdom. Han kan bara överleva om hans cirkulationssystem i 9 månader kopplas ihop med någon annan persons, vars blodgrupp är densamma. Du är den enda personen som har rätt blodgrupp, och därför har du blivit kidnappad och förd till sjukhuset av en musikälskare.

Vad bör du göra förbli sammankopplad med violinisten eller bli bortkopplad?! Enligt Thomson vore det generöst och vänligt av dig att förbli sammankopplad med violinisten i 9 månader, men du är inte moraliskt skyldig att ställa upp.! Violinisten har en rätt till liv, men denna rättighet implicerar inte rätten att använda någons kropp utan dennes medgivande, även om det skulle vara det enda sättet att överleva.! Thomsons rättighetsteoretiska grundtanke RÄTTEN TILL LIV implicerar inte (påtvingade) POSITIVA FÖRSÖRJNINGSSKYLDIGHETER för andra

Singers kommentarer Om man bortser från det och bedömer exemplet som en graviditetsanalogi, så fungerar det primärt som ett försvar för abort när graviditeten är en följd av våldtäkt.

Etiska aspekter på eutanasi en behaglig död

Karta över dödshjälp Dödshjälp Aktiv Passiv Frivillig Ofrivillig För personer På patientens begäran ges t.ex. en dödlig injektion Utan patientens samtycke/mot patientens vilja På patientens begäran underlåta att sätta in nödvändig livsuppehållande behandling Utan patientens samtycke/mot patientens vilja Ickefrivillig För ickepersoner Patienten är inte i stånd att samtycka eller motsätta sig Patienten är inte i stånd att samtycka eller motsätta sig + i utmarkerna assisterat suicid permanent sedering

Kan dödshjälp i någon form rättfärdigas etiskt?

Ickefrivillig eutanasi Gäller patienter som inte har förmågan att välja mellan liv och död 1) patienter som aldrig haft denna förmåga t.ex. spädbarn och vuxna som varit gravt intellektuellt handikappade sedan födseln eller 2) patienter som tidigare haft förmågan, men nu förlorat den permanent (t.ex. dementa) och som inte uttryckt något önskemål som har relevans för den nuvarande situationen.

Infanticid Spädbarnsavlivning GENERELLT! Singer menar att sådan dödshjälp är etiskt rättfärdigad under vissa omständigheter och att lagstiftningen bör tillåta att sådan dödshjälp ges under ordnade och kontrollerade former. Föräldrar bör i viss mån själva få fatta beslut i sådana frågor, liknande kvinnors möjligheter att besluta om abort.! Det finns ingen avgörande inre skillnad mellan att ge dödshjälp åt ett nyfött barn med defekter och att göra en sen abort efter prenatal diagnostik av ett foster med samma defekter. Om det finns en skillnad, så är den yttre och rör omgivningens, framför allt föräldrarnas, attityder och känslor.

Förutsättningar och exempel Föräldrarna vill inte att deras handikappade spädbarn skall leva Handikappet är så pass allvarligt att ingen vill adoptera spädbarnet

(i) Spina bifida (ryggmärgsbråck) Medfött handikapp felaktigt byggd ryggrad Allvarliga fall: permanent förlamning från midjan och nedåt, oförmåga att kontrollera avföringen, vattenskalle eller hydrocefalus (överskott av vätska i huvudet) med mentala funktionshinder som följd I de värsta fallen rör det sig om ett liv som är så eländigt att det inte är värt att leva, sett från varelsens eget interna perspektiv. Enligt både det totala och det existensfokuserande synsättet bör barnet få hjälp att dö utan ytterligare lidande

(ii) Blödarsjuka! Det existensfokuserande synsättet Det vore fel att ge ett spädbarn med blödarsjuka dödshjälp fel att förvägra barnet den lycka det kan förvänta sig Det totala synsättet Rätt att ge dödshjälp bara om föräldrarna tänker skaffa ett annat barn som de annars inte skulle ha skaffat och som sannolikt blir lyckligare än det blödarsjuka barnet

Vid ändrade förutsättningar Stödet för dödshjälp i samband med blödarsjuka spädbarn är svagare, och det inte bara för att den existensfokuserande och den totala versionen av utilitarism ger olika svar. Om vi släpper en av förutsättningarna och tänker oss att någon vill adoptera barnet, blir det fel att ge det dödshjälp. Detsamma sker inte i samband med allvarliga fall av spina bifida, menar Singer.

2. Ickefrivillig dödshjälp för patienter som befinner sig ett permanent komatöst, vegetativt tillstånd (t.ex. efter en trafikolycka)! Singer ser inga fördelar och ingen poäng med att överleva i ett sådant tillstånd. Deras livsresa är avslutad. Biologiskt sett är de levande, men biografiskt sett är de döda. Dödshjälp är motiverad för att avsluta ett liv som är meningslöst.

Men på ett väsentligt sätt skiljer sig fall med ickefrivillig dödshjälp för vuxna icke-personer i koma (eller med demens) från fall med handikappade spädbarn.! Vi kan alla vi personer! föreställa oss att vi hamnar i deras situation och oroa oss över att då bli dödade.! Det är dock inget avgörande argument mot att tillåta sådan dödshjälp. Medan vi fortfarande är personer kan vi uttrycka vår vilja hur vi vill bli behandlade som framtida ickepersoner, i ett s k livstestamente.!

Frivillig eutanasi Dödshjälp för rationella och självmedvetna personer på deras egen begäran. Patienten behöver inte nödvändigtvis vara rationell och självmedveten när dödshjälp ges, men väl när önskan en gång registrerades eller uttrycktes i ett livstestamente.

Rättfärdigandet av frivillig eutanasi Skälen som talar mot dödande av personer mot deras vilja talar (efter viss omkastning) för frivillig dödshjälp alltså i enlighet med personens vilja. Klassisk utilitarism Om frivillig eutanasi inte är tillåtet, kommer personer att oroa sig över att deras död kan bli onödigt utdragen och plågsam.! Intresse/preferensutilitarism Viljan att dö räknas som ett skäl för att få dö.! Rättighetsteori Om livet är en rättighet, så är det ingen skyldighet att leva. Rätten att besluta om sin egen död.! Autonomi Respektera rationella, självmedvetna varelsers beslut om sin egen död.!

Skälen för att tillåta frivillig eutanasi är mycket starka, menar Singer.

Gråta med ett leende (2004) handlar om Ramón Sampedro som råkar ut för en dykolycka och blir förlamad från nacken och nedåt.! Hans tankar upptas nästan ständigt av självmord, men han är fysiskt inkapabel att genomföra det.! I 29 år kämpar han för att få dödshjälp.!

En del av de vanliga farhågorna kring legalisering av frivillig dödshjälp sätter fingret på tekniska problem, som kan lösas, snarare än att aktualisera etiska problem. En säker praktik med goda kontrollrutiner är möjlig. Singer förordar att man använder riktlinjer liknande dem i Holland. Kan en plågad patient verkligen fatta ett rationellt beslut om sin egen död? Kommer inte gamla och sjuka känna sig tvingade att avsluta sina liv snabbt? Finns det inte en risk för missbruk i sjukvården, att man falskt uppger att en patient begärt dödshjälp?

Dödshjälpen ges av en läkare. Patienten har uttryckligen begärt dödshjälp på ett sätt som inte lämnar några tvivel om att det är patientens önskan att dö. Patientens beslut är välinformerat, fritt och permanent. Patienten lider av en obotlig sjukdom som orsakar ett långvarigt fysiskt eller psykiskt lidande som patienten anser vara outhärdligt. Det finns inte, utifrån patientens perspektiv, något rimligt alternativt sätt att lindra lidandet. Läkaren har konsulterat en annan oavhängig läkare som är enig i hans/hennes bedömning av patienten.

Ofrivillig eutanasi!

Det går i och för sig att tänka sig tillspetsade situationer där ofrivillig eutanasi på paternalistiska grunder vore rätt: patienten inser inte vilka fruktansvärda plågor hon/han kommer att behöva uthärda ända till det bittra slutet. Men sådana fall hör snarare hemma i fiktionens värld än i verkligheten. I praktiken bör vi tillämpa ett absolut förbud mot ofrivillig eutanasi, enligt Singer.

Finns det någon viktig moralisk skillnad mellan aktiv dödshjälp (t.ex. att ge en dödlig injektion) och passiv (t.ex. att låta bli att sätta in livsnödvändig antibiotikabehandling)? Finns det något som motiverar att det första på de flesta håll är förbjudet och det senare etablerad medicinsk praxis (i samband med vissa patientkategorier)?

Singer och andra konsekventialister förnekar att det finns en intrinsikal moralisk skillnad mellan handling (att döda) och underlåtelse (att låta dö), eftersom konsekvenserna blir desamma (någon dör). Av detta skäl menar Singer att aktiv dödshjälp bör vara tillåtet i samma typ av situationer som man finner passiv dödshjälp motiverad.

Doktrinen om den dubbla effekten Det finns en viktig moralisk skillnad mellan att döda och att låta dö (genom att undanhålla livsuppehållande behandling) som beror på avsikten och som gör det tillåtet att låta dö och fel att aktivt döda. En åtgärd beslutet att avstå från behandling kan ha dubbla effekter. Direkt avsedd effekt: lindring av patientens lidande Oönskad sidoeffekt: patienten dör En handling/underlåtelse är tillåten om den direkta avsikten är god och inte bryter mot någon absolut moralregel. Det är gott att vilja lindra någons lidande och det bryter inte mot någon absolut moralregel. Vid aktivt dödande är den direkta avsikten att döda, något som är ont och som bryter mot en absolut moralregel.

Distinktionen mellan en direkt avsedd effekt och en oönskad sidoeffekt är konstlad. Om man förutser två effekter av en handling man tänker utföra (eller en underlåtelse), så kan man inte rikta sin avsikt mot bara den ena effekten och avsäga sig ansvar för den andra för att man inte önskar den. Man har rimligen ansvar för alla förutsedda konsekvenser av sina egna handlingsval.

Från eutanasi till folkmord? Legalisering av frivillig dödshjälp Utsortering av icke önskvärda