Om brukarmedverkan Professionens expertis Praktikens förutsättningar Samverkan
Brukare med betoning på innebörden användare av välfärdstjänster
Markant i början av 90-talet, ekonomiska och ideologiska orsaker Välfärdssamhällets kapacitet att producera tjänster ifrågasattes, vilket bidrog till ett ökat intresse för civilsamhället och dess organisationers förmåga till delaktighet i välfärdsarbetet (Lundström & Svedberg 1998) Ekonomisering och marknadsorientering. Köp och sälj, beställare- utförarmodeller etc. (Blom 1998; Blomberg 2004)
I enlighet med marknadsmässig rationalitet (ordning) ska den traditionella klientrollen överges och istället ska brukarna betraktas som kunder eller konsumenter En annan aspekt är den kritik som riktats mot olika professioner inom välfärden för dess svårigheter att hjälpa människor med olika sociala problem, vilket också gett brukarna och deras organisationer ökad uppmärksamhet (Meeuwisse & Sunesson 1998)
Växte fram som en kritik mot den representativa demokratin och dess begränsningar att ta tillvara och ge utrymme för medborgarnas åsikter och intressen (Dahlberg & Vedung 2001; Montin 2005)
När Socialstyrelsen 2001 startade Nationellt stöd till kunskapsutveckling inom socialtjänsten skulle brukarperspektivet utgöra en viktig del På senare år har det skett en nyansering av evidensbegreppet och av vad en evidensbaserad praktik ska innebära. Detta har tydliggjort betydelsen av att ta hänsyn till brukarnas behov och erfarenheter för att kunna arbeta evidensbaserat inom missbruksvården
Många som använder brukarbegreppet vill betona att människor i t.ex. missbruksvården är, eller ska vara, aktörer och delaktiga i utformningen av vården. Klientbegreppet förknippas ofta med en syn på människor som passiva mottagare av vård och social service
Begreppet brukare är en social konstruktion vilket innebär att innebörden varierar mellan olika områden. När det gäller missbruksvården domineras förhållningssättet på brukaren fortfarande av en syn som lägger stor vikt på deras problem istället för deras resurser På missbruksområdet kompliceras begreppet av att de som vården riktas till benämns missbrukare. De är brukare av både vård och droger
Brukarmedverkan syftar enbart på att det på något sätt ges utrymme för brukarens synpunkter, men det anger inte om brukarens synpunkter får en faktisk betydelse vid till exempel beslut om olika insatser
Brukarinflytande innebär istället att brukaren får ett reellt inflytande och möjligheter att påverka och kontrollera sin situation Brukarens erfarenheter betraktas som en viktig kunskapskälla (Kristiansen, Denvall & Heule 2007) Detta perspektiv åskådliggör rättighets- och maktfrågor och innebär att makt måste omfördelas mellan socialarbetare och brukare och mellan offentliga organisationer och brukarorganisationer
Begreppet brukarorganisation, en samlingsbeteckning för olika typer av organisationer som företräder brukares rättigheter och intressen Det innebär att begreppet kan inbegripa vad som också benämns klientorganisationer, handikappföreningar, anhörigföreningar etc. Många av dessa organisationer har inte som mål att organisera och mobilisera brukare, utan vänder sig till de i allmänheten som är intresserade av att förbättra situationen för t.ex. missbrukare
Brukarstyrda organisationer styrs av brukare och egna erfarenheter är i princip ett krav för medlemskap De finns för att mobilisera marginaliserade och utsatta människor för att tillsammans kunna förändra sina livsvillkor (Kristiansen 2006) Exempel på brukarstyrda organisationer på missbruksområdet: Rainbow Sweden, KRIS, Svenska Brukarföreningen, AA, NA och Länkrörelsen
Med evidensbaserad praktik menar vi en praktik som är baserad på en sammanvägning av brukares erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap. (SOU 2008:18,s.10)
De organisationer som arbetar för de funktionshindrades rätt till inflytande och kontroll över sina liv har varit framgångsrika Situationen i missbruksvården ser annorlunda ut. Inom både den socialtjänstbaserade och den statliga tvångsvården för missbrukare är brukarperspektivet fortfarande outvecklat Även om det finns undantag präglas en stor del av den offentligt drivna missbruksvården mer av moraliska pekpinnar och underlåtenhet än av ansatser att göra brukarna delaktiga i vården
En förklaring kan finnas i de föreställningar om missbruk och missbrukare som dominerar i samhället, som individualiserar missbrukets orsaker och betonar missbrukarnas brister, problem och tillkortakommande (Kristiansen 1999; 2005) Att problematisera och medvetandegöra konsekvenserna av denna kategorisering är kanske den största utmaningen för att brukarperspektivet och därmed kunskapsbasen i missbruksvården skall kunna utvecklas/
Som praktiker formulera en fråga som gäller den aktuella brukarens problem eller behov Sök bästa möjligt stöd med hjälp av tidigare forskning för att besvara frågan Granska stödet kritiskt när det gäller validitet (giltighet), effekt och användbarhet Integrera granskningen med a) Den professionelles praktiska, kliniska erfarenhet b) Klientens/patientens värderingar, förväntningar, fysiska och psykiska tillstånd och förutsättningar i övrigt
Först därefter tar man ställning till en insats och värderar sin förmåga att genomföra de steg som behövs för att förbättra behandlingsprocessen
Randomiserade kontrollerade studier (RCT) och metaanalyser två vanliga källor för forskningsstöd Kan ge säkra kunskaper om olika insatsers effekter för grupper av klienter, men Är kunskapen giltig för just din klient eller patient? Forskningsstöd på gruppnivå måste hela tiden översättas till den enskilde klienten eller patienten
Missbruksvårdens insatser sällan så effektiva att de i sig löser eller botar klientens eller patientens problem Klientens individuella egenskaper och livsomständigheter 40 % Behandlingsmetod 10-15 % Placebo 15 % Relation behandlare klient 30-35 %
Brukarens aktiva medverkan nödvändig Relationen behandlare brukare - ofta avgörande för utfallet av insatsen Behandlingsarbetet, insatserna bör inkludera olika förbättringsfaktorer
1. Vad är problemet din respektive brukarens uppfattning 2. Precisera problemet baslinje 3. Sök externt stöd för insatsen granska kritiskt 4. Professionella erfarenheter brukarens värderingar och förväntningar 5. Sammanställ steg 1-4 gör problem- och insatshypotes 6. Framgångskriterier jfr 1 Dokumentera! 7. Genomför insatsen Dokumentera! 8. Följ upp framgångskriterierna Dokumentera! 9. Jämför med 1 Utvärdera!
Utan klinisk expertis (ni) riskerar praktiken att tyranniseras av extern evidens (vetenskap), för till och med excellent extern evidens kan vara omöjlig att tillämpa eller olämplig för en individuell patient. Utan bästa tillgängliga externa evidens riskerar praktiken att snabbt bli inaktuell och till skada för patienten (Sackett m.fl. 1997)
Är en grund för att på sikt skapa kunskapsbaserad och evidensbaserad praktik Etiska motiv -maktperspektiv Effektivitet - resultat Kostnader samhällsekonomiska socioekonomiska perspektiv
Brukare vilken hjälp får jag och kan jag påverka insatser och målsättningar Verksamheten vad gör vi, vilka resultat får vi verksamhetsplanering nivå 1 Områdeschef övergripande uppföljning och verksamhetsplanering nivå 2 Socialchef övergripande uppföljning verksamhetsplanering nivå 3 Politiker övergripande uppföljning och verksamhetsplanering nivå 4
Strukturmått personal, utbildning, utrustning, lokaler förutsättningar för verksamheten Processmått- vad som faktiskt görs vad, när och hur Resultatmått resultat för verksamheten och för individen vad fungerar och vad fungerar inte
Kunskaper om verksamhetsidén det tänkta innehållet och inriktningen Kunskaper om verksamhetens reella innehåll och inriktning Kunskaper om relationen mellan målgrupper, insatser och resultat Kunskaper om förhållandet mellan verksamhetsidé och realitet gör vi det vi säger att vi skall göra?
* Förankring Beskriver verksamheten Användbarhet Återkoppling Motivation Intresse Meningsfullhet Systematisk dokumentation Viktiga arbetsuppgifter efterfrågan Att det avsätts tid
Planering (top/down bottom/up) Utbildning Metoden börjar användas Fullständig användning Utvärdering Ev. utveckling av metoden Vidmakthållande (Fixsen m.fl. 2005)? Fortsatt utvecklingsprocess
Ger kunskap om Målgrupp Förändring hos brukaren Förändring hos gruppen Innehåll i olika insatser Möjliggör kunskap till Verksamhetsutveckling Verksamhetsplanering Utvärdering Att koppla kostnad till insats och förändring/
Skapa strukturella betingelser för samverkan Skapa respekt och förståelse Samverkanskompetens avgörande
Ökad specialisering Fragmentisering Motkraften Helhetsperspektiv Ett biopsykosocialt synsätt (tvärvetenskap) Interpersonell samverkan
Kunskaps- och förklaringsmodeller språk, olika bilder Organisatorisk/juridisk lagar och förordningar Psykologisk vad händer i mötet respekt - tillit
Barnets bästa Konsensus Jämlikhet Delat ansvar Professionalism Utveckling Ökad effektivitet Organisationens intressen Personliga intressen Maktförhållanden Prestigehierarkier Motverkande belöningssystem Gruppmotsättningar
Olika synsätt lyfts fram - öppenhet Utrymme ges för argumentering Tolerans och respekt (lyssna på argumenten) Vilja att komma överens
En tydlig och klar ledning Ett klart uttalat mål Tillräckligt med resurser Att skillnader identifieras och respekteras Identifiera - problemgenererande faktorer Undanröj - t.ex. okunskap Parera - t.ex. otydliga instruktioner Lev med och respektera de olika bilderna
Det är ju enkelt! Det är någonting som man gör tillsammans för att man inte kan göra det själv (flicka 9 år)
Har 500 000 kronor per år för att du och/eller dina kollegor skall kunna 1. Testa nya arbetssätt 2. Hitta nya metoder 3. Eller. VAD SKULLE DU GÖRA OM DU FICK TID?