Stress, stresshantering och mindfulness

Relevanta dokument
Stress och hanteringsstrategier leg. Psykolog Therése Blomqvist

Vad är psykisk ohälsa?

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till

Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Trauma och återhämtning

Disposition introduktion i mindfulness

Medveten närvaro en väg till hälsa och prestation

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Hur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter

Om stress och hämtningsstrategier

Sömn och stress.

Stress! BellaStensnäs Leg. psykolog

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Stress - återhämtning - arbete

ORDINERA RÄTT I HJÄRNANS APOTEK. Att motverka stress och främja återhämtning genom kroppens egna system

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Lite info om hälsa & livsstil


Blir man sjuk av stress?

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

Att (in)se innan det går för långt

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Mindfulnessbaserad metodik vid stress och depression. Mindfulness?

Hur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter 5 september 2019

FIXA TENTASTRESSEN - INFÖR & UNDER TENTAN

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Finn din inre styrka och bli ditt bästa jag Hur gör man?

Blir man sjuk av stress?

Samband mellan arbete och hälsa

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom Grönvallsalen

Hälsobarometern. Första kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Helhetshälsa - stress

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Förutom att skapa obehag kan upprepad exponering inför sådana situationer leda till

Blir man sjuk av stress?

-man slutar bara att leva

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Aptitreglering. Stress

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

MINDFULNESS om att leva här och nu. Mindfulness är ett sätt att vara ett sätt att förhålla sig till den inre och yttre verkligheten.

Certifierad konsult: Carina Winnersjö Carinas Testkund. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

Välkommen. till föreläsning om. utmattningssyndrom

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

F2 Ångestsyndrom Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

Stressforskningsinstitutet Besök oss på

Hur ska jag hinna med allt?

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Burnout in parents of chronically ill children

aldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Mer harmoni Mindre stress

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

Anhörigskap & stress, och hur mår du? Anhörigsamordnare Margaretha Hartzell

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

SÖMNSKOLA. Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer. Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Psykosocial arbetsmiljö

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse

Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Stress. Tieto PPS AH089, 2.1.3, Sida 1

F sisk aktivitet din väg till bättre psykis hälsa

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 6. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Plugga och må bra. Samtidigt.

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

VIC Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt - Jonna Norman Stockholm

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det?

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra?

Schema meditationer och utvecklingsbok Här&Nu programmet

meditation ÖVNINGSBOK

Från sömnlös till utsövd

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Bella Stensnäs, leg psykolog

Transkript:

KTH/ITM Stress, stresshantering och mindfulness STOCKHOLM / 2016.12.12 / / SIDE 1

Försäkringskassan Stockholm 01 april 2015 Stress vanligaste orsaken till sjukskrivning För tredje året i följd ökar antalet sjukfall med psykisk sjukdom. Vid utgången av 2014 fanns drygt 71 000 pågående sjukfall i psykiska diagnoser, motsvarande siffra 2012 var cirka 48 000 vilket motsvarar en ökning på 48 procent. Det totala antalet sjukfall var drygt 180 000 år 2014. Andelen psykiska sjukdomar motsvarar 40 procent av alla sjukfall. Den vanligaste diagnosen är akut stressreaktion. Den motsvarar 14 procent av alla sjukfall. Antalet personer med akut stressreaktion har ökat från cirka 15 000 år 2012 till 26 000 år 2014. / SIDE 2

På bara fem år ser utgifterna för sjukpenning ut att fördubblas: från 16 miljarder 2010 till nästan 32 miljarder i år, enligt Försäkringskassans prognos. (Referens SVD 2015) Kostnaden för sjukskrivning ökar med 7 miljarder bara i år och beräknas uppgå till 51 miljarder kronor år 2019. Det är mer än hela Sveriges försvarsbudget (Referens Dagens samhälle 2016) / SIDE 3

stort INFLYTANDE litet Ref: T Theorell små Låg anspänning Passiv KRAV Aktiv stora Hög anspänning Motivation Nya beteenden Psykosociala påfrestningar Ohälsa / SIDE 4

Exponering Obehag / SIDE 6

Ältar-/ orossekvens Ångest/obehag + + + + - - - - Ref: Olle Wadström, psykolog - = olusttankar, + = tröstetankar / SIDE 7

Oro/ältande Tid Olusttankar Ångest/olust Trösttankar/säkerhetsbeteenden Ref: Olle Wadström, psykolog / SIDE 8

Långvarig obalans mellan krav och resurser (påfrestning) Kronisk stress Stress och utmattningssyndrom Ref: N Almén TANKAR Oro, ältande, värdelöshet, hopplöshet BETEENDEN Sömn, undvikande, passivitet, alkohol Nedstämdhet, ångest/oro, ilska, skam, skuld, bitterhet KÄNSLOR Anspänning, yrsel, högt blodtryck, hjärtklappning KROPP

Exempel på effekter av (negativ) stress Sämre kreativitet Förhastade beslut Beslutsförlamning Sämre omdöme, chanstagning Förlorad överblick av helheten Ref: Arbetsmiljöverket / SIDE 10

Bli medveten om varningssignalerna Kognitiva (tankemässiga): Koncentrations- och minnessvårigheter, fokus på problem och svårigheter, ältar och grubblar Fysiska: Tyngre andning (tryck mot bröstet), ökad trötthet, hjärtklappning, magbesvär, muskelspänningar, huvudvärk, svettningar, darrningar och andnöd. Känslomässiga: Lättirriterad, håglös, uppgiven, oro, mindre tålamod, rastlös Beteendeförändringar: Sömnsvårigheter, minskad fysisk aktivitet och socialt umgänge. Bråttombeteenden dvs skyndar sig oavsett om man behöver det eller inte. Kopplar av med mer mat, mer alkohol och mer cigaretter. Behövs förändring? / SIDE 11

Exempel på stressorer Stora förändringar i privat livet (tex dödsfall, sjukdom, långvarig smärta, separation, graviditet och föräldraskap Arbetslöshet, ekonomiska svårigheter Konfliktfyllda relationer eller brist på relationer Hög arbetsbelastning och oklara roller Neddragning / Omorganisationer på arbetsplatsen Även stora positiva förändringar tex byte av arbete eller flytt kan orsaka stress / SIDE 12

Skyddande faktorer Livsstil Sömn Motion Kost Återhämtning Socialt stöd Information konkret stöd Känslomässigt Kontroll (Reell och upplevd) Belöningar (Inre och yttre) Ref: Arbetsmiljöverket

Balans i livet + Energipåfyllning Sömn Motion Kost återhämtning Känsla av sammanhang bekräftelse, trygghet Symptom! - Energiförbrukning Stressorer i arbete/privatliv Yttre krav Inre krav Alkohol/droger Energiläckage i form av oro, bråttombeteende, skuldkänslor etc / SIDE 14

Bli medveten om orsakerna Skriv ner vad som behöver förändras för att du ska få balans. Ta även med sådant som kan kännas roligt (eller borde vara roligt), men bidrar till att göra livet stressigt just nu. Hur ser ditt energiglas ut? Energipåfyllnad Energiförbrukning / SIDE 15

0 Sömnstadier Normal Sömn Återhämtning 1 REM 2 3 4 60 120 180 240 300 360 420 480 Minuter

Distraktionsövningar A B C D E F G H I J K L M N O Ref: Marie Söderström, psykolog / SIDE 17

Stimuluskontroll Sov inte på dagen Använd inte sängen för annat än sömn och sex Bestäm en tid när Lägga sig & gå upp Vänd bort klockan Om du oroar dig, planerar eller funderar i sängen kliv genast upp Kliv upp om du inte somnat inom 15-20 min Ref: Marie Söderström, psykolog / SIDE 18

Motion Ref: Carl Johan Sundberg, läkare Regelbunden träning får hjärnan att jobba effektivare Ökad koncentrationsförmåga Kreativiteten ökar Hippocampus växer (minne och inlärning) Frisätter lugnande serotonin, uppggande noradrenalin, dopamin för välbefinnande och endorfiner för kickar Minskar stresshormonet kortisol upp till två dygn Lika bra som läkemedel vid lätt till medelsvår depression Förbättrar sömn Lika stor effekt som läkemedel vid hjärtkärlsjukdomar, stroke och diabetes / SIDE 19

Vad kan jag göra för att hantera stressen Prioritera! Fundera på vad som är viktigt, och vad som inte är det. Kan det vänta? Kan någon annan göra det? Säg Nej sätt gränser Försök vara tydlig Sök stöd från omgivningen Förändra det du vill och kan påverka. Öppna upp för, och låt de tankar och känslor som berör sånt som inte går att påverka just nu vara som de är. / SIDE 20

Vad kan jag göra för att hantera stressen Återhämtning Hitta ditt eget sätt för återhämtning i vardagen. Spar den inte till helgen eller semestern! Försök istället finna pauser flera gånger per dag. Säg Ja till mig själv Prioritera fysisk aktivitet och motion, fritidsintressen och kost Beteende och andning Träna på lugna beteenden och andas med magen så ofta du finner tillfälle. / SIDE 21

Exempel för att öva lugna beteenden: Notera din andning och andas lugna andetag med magen. Se röd gubbe som signal för en kort paus. Ligg i högerfilen på motorvägen och hjälp andra att komma före i bilkön. Stå alltid i rulltrappan i T-banan, gå eller spring inte även om du hör tåget komma. Vänta 15 min efter ett möte med att ta upp och titta på mobilen. Gör bara en sak i taget. Tänk på att borsta tänderna långsamt och mjukt och samtidigt stå stilla. Be någon i din familj/vänkrets berätta hur de har haft det under dagen och lyssna med uppmärksamhet. / SIDE 23

Mindfulness - Öka din effektivitet och minska din stress - / SIDE 24

Var befinner sig oftast våra tankar? Dåtid Nutid Framtid Vad intresserar sig våra tankar för? Jobbigt/obehagligt Neutralt Skönt/behagligt Tankar är ofta värderande Bra/Dåligt, Rätt/Fel, Fult/Snyggt Kan vi styra vad vi tänker? Var kommer innehållet i våra tankar ifrån? / SIDE 25

Vi kan styra vad vi fokuserar på! / SIDE 26

I morgon tar detta underbara slut. Då blir allt tråkigt och grått och som vanligt Herregud här sitter jag och tänker på morgondagen Han verkar sur. Varför säger han inte något. Igår var han gladare Handlar om att skilja händelserna från de tankar som dyker upp, och att förstå att tankar är tankar och inte verkligheten. / SIDE 27

Tankar kan öka stress Tankar som är emotionellt färgade tenderar att engagera oss mer än neutrala tankar. Dessa tankar startar ofta fysiologiska reaktioner, som leder till en negativ spiral av ökad oro och negativt tankeinnehåll. Jag kan inte tänka klart! Och i eftermiddag ska det vara klart! Oro, hjärtklappning, kallsvettningar Ska skriva en rapport, men börjar kolla mailboxen! Obehag, oro Det här kommer ta hela förmiddagen! Hur ska jag hinna! / SIDE 28

Stressens rundgång Tankar orostankar, katastroftankar, värdelöshetstankar, hopplöshetstankar, svart-vitt tänkande Beteenden dåliga sömnbeteenden, undvikandebeteenden, passivitet, tillbakadragenhet rökning, alkoholmissbruk Känslor nedstämdhet, oro, ångest, rädsla, kränkthet, bitterhet, ilska, irritabilitet, skam, skuld Fysiologiska reaktioner anspänning, högt blodtryck, orolig mage, hjärtklappning, yrsel / SIDE 29

Autopilot Vi tolkar nuet utifrån gamla erfarenheter/ värderingar (tankar) Vi reagerar på situationer och händelser utan att vara medvetna om varför Vi blir ofria att välja hur vi vill handla i situationen Vi missar nuet sådant som det faktiskt är / SIDE 30

Autopilot Stimulus Respons Närvarande Utrymme Stimulus Respons Medvetet val / SIDE 31

Respondera eller reagera? Observera Acceptera Släpp taget eller agera / SIDE 32

Fokuserad Flow Mindful Autopilot Medveten Är jag här ibland? Fritt Associerande Distraherad / SIDE 33

Litteraturtips Giorgio Grossi, (2008). Hantera din stress med kognitiv beteendeterapi Dan Hasson, (2008). Stressa rätt. Öka din energi, hälsa och effektivitet Jon Kabat-Zinn, (1996). Full Catastrophe Living Åsa Nilsonne, (2004). Vem bestämmer i ditt liv? Om medveten närvaro Marie Söderström, (2007). Sov bättre med kognitiv beteende terapi Olle Wadström, (2014), Sluta grubbla och älta lättare gjort med kognitiv beteende terapi / SIDE 34

Tack för uppmärksamheten! Malkolm Thorén, Leg Psykolog / SIDE 35