Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra gemensamma mål och driver våra krav. Besluten växer fram på olika sätt. I diskussioner på arbetsplatsen, på arbetsplatsträffar och på kurser växer en bild fram över vilka frågor som är mest angelägna för SEKOs medlemmar. På klubb- och avdelningsmöten fattar vi beslut och väljer företrädare. På SEKO-kongresserna beslutar valda ombud från hela landet hur vi ska jobba och vilka krav vi ska driva i hela SEKO. Där väljer vi också förbundsstyrelse. Så ser vår demokratiska organisation ut, så fattar vi besluten. Medlemsundersökningar Under perioden 1998 till 2003 har Forskningsgruppen för Samhälls- och Informationsstudier (FSI) genomfört medlemsundersökningar på SEKOs uppdrag. Tillsammans med LO och övriga fackförbund har vi också genomfört undersökningarna Röster om facket och jobbet. I medlemsundersökningarna deltar även medlemmar som normalt inte kommer på möten eller engagerar sig fackligt på annat sätt. Det här mötesmaterialet bygger på ett urval av slutsatser och frågeställningar från undersökningarna. Läs gärna igenom rapporten SEKO sett ur ett medlemsperspektiv, som är en sammanställning av både SEKOs egna och LOs undersökningar. Där finns kommentarer till ett urval av frågorna, en analys av svaren och slutsatser redovisade. Diskutera möjligheter och hot Sammanställningen av de gjorda medlemsundersökningarna visar att det finns ett stort behov av information om vad facket arbetar med, hur man går med och hur man kan aktivera sig fackligt. Många uppger i undersökningarna att de skulle kunna tänka sig att vara fackligt aktiva om de blev tillfrågade. Resultaten visar både på stora positiva möjligheter men också på hot. Detta diskussionsmaterial vill stimulera till en debatt om SEKOs framtid. Stämmer undersökningens slutsatser med egna iakttagelser och erfarenheter? Diskutera förutsättningslöst frågeställningarna. Om ni har tillgång till rapporten SEKO sett ur ett medlemsperspektiv, så är det en fördel. Rapporten finns på avdelningsexpeditionen eller kan beställas på SEKO distribution 08-791 42 91 eller på www.seko.se. 2

1Positiv trend? En slutsats från undersökningarna är att SEKO 2003 fick ett mer positivt betyg sammantaget än vad man fick 1998. De kvinnliga och de äldre medlemmarna var mer positiva än männen och de yngre medlemmarna. a) Hur ser stämningen och det fackliga engagemanget ut på er arbetsplats? b) Vad tror ni ligger bakom den positiva svängningen som syns i medlemsundersökningarna? 2Yngre mer kritiska än äldre Undersökningarna visar att attityden till facket blir mer positiv ju längre man varit medlem och ju äldre man blir. Antalet fackligt aktiva har sjunkit och andelen som säger sig vara ointresserade av fackliga frågor har ökat under mätperioden. De yngsta medlemmarna är genomgående mer osäkra och tar minst ställning till de ställda frågorna. I gruppen 32 år och yngre vill 25 procent av de svarande inte rekommendera en nyanställd fackligt medlemskap, trots att de själva är medlemmar. a) Vad tror ni att det beror på? b) Vad kan vi göra för att förändra detta? c) Vad kan vi göra för att engagera och aktivera de yngsta medlemmarna? d) Hur kan vi göra fackets roll och verksamhet tydligare? 5.2.5 Skulle du rekommendera en nyanställd att gå med i SEKO? Tabellbilaga 2.5 Viljan att rekommendera en nyanställd medlemskap i SEKO. Jämförelse mellan olika åldersgrupper och kön. 1998 Procent SEKO 1998 Totalt 68 53 52 43 42 33 32> män kvinnor Ja 52 60 57 49 41 53 52 Nej 17 15 14 18 24 19 15 Vet ej 18 18 16 20 17 16 22 varken eller 13 7 13 13 18 12 11 3

3Medlemskapets värde mot 74 procent tidigare. Undersökningarna visar också att andelen som är osäkra till påståendena om vad det fackliga medlemskapet ger har blivit fler, särskilt bland de yngsta medlemmarna. Exempelvis anser 39 procent att medlemskapet ger möjlighet att förbättra inflytandet över arbetssituationen mot 54 procent för 15 år sedan. Motsvarande siffror för ökad anställningstrygghet är 66 procent idag När det gäller medlemsavgifterna anser nuvarande medlemmar att avgiftens storlek är en faktor som gör att en del väljer att inte ansluta sig till facket. Bland de oorganiserade som ingår i LOs undersökning är det färre som anger medlemsavgiftens storlek som ett hinder utan framför istället åsikten att de är tveksamma till nyttan med medlemskapet. a) Vilka insatser behövs för att göra medlemmar och blivande medlemmar medvetna om medlemskapets värde? b) Vilken roll spelar medlemsavgiftens storlek respektive den fackliga nyttan för medlemskapet? 5.1.2 Synen på det fackliga medlemskapets värde Tabellbilaga 1.2 Synen på vad medlemskap i den fackliga organisationen ger. Jämförelse inom SEKO mellan 1988, 1993, 1998 och 2002 Procent SEKO 1988 1993 1998 2002 möjlighet att gå på fackliga kurser 88 92 81 80 stöd och hjälp vid eventuell tvist med arbetsgivaren 79 83 74 80 stöd och hjälp vid hot om arbetslöshet 81 78 70 76 trygghet vid strejk eller lockout 88 82 81 74 bättre försäkringsskydd 78 73 69 70 ökad anställningstrygghet 74 70 45 66 möjlighet att påverka arbetsmiljön 76 77 54 62 bättre anställningsvillkor 65 56 39 52 större möjlighet till löneökning vid lokala förhandlingar 59 46 50 45 bättre inflytande över arbetssituationen 54 47 29 39 chans att påverka politiker 34 28 14 19 Vita fält i tabellen visar frågeställningen med stor differens över tid. 4

4Bra och rättvis lön? Lönefrågorna har ständigt legat i topp bland de frågor som medlemmarna anser att facket bör arbeta med. I LOs undersökning fick de tillfrågade möjlighet att uttala sig om vad som var en rimlig lön för olika yrken. Av SEKOs medlemmar ansåg 83 procent att löneskillnaderna mellan olika yrkesgrupper är för stora, ingen ansåg att de var för små. I samma undersökning svarade 86 procent av SEKOs medlemmar att kvinnor har för låg lön i förhållande till männen och ingen ansåg att män har för låg lön i förhållande till kvinnor. a) Hur bör arbetet för att minska löneklyftorna se ut? b) Vad kan göras för att skapa rättvisa löner mellan kvinnor och män? 5Facklig politisk samverkan SEKOs medlemmar är mer kritiska till facklig-politisk samverkan än medlemmar i övriga LO-förbund. Detsamma gäller för möjligheten att påverka politiker som ett värde av medlemskapet. a) Vad tror ni kan ligga bakom den låga tilltron bland SEKOs medlemmar att kunna påverka politiker som ett värde av medlemskapet? b) Hur kan vi förklara värdet av facklig-politisk samverkan för den enskilde medlemmen? 5

6Skillnader mellan kvinnor och män? På några av frågeställningarna är skillnaden i attityd markant olika beroende på vem eller vilka man frågar. Jämställdhetsfrågan är ett sådant exempel, där 86 procent av kvinnorna anser att det är en mycket viktig fråga jämfört med 62 procent av männen. Till jämställdhetsfrågan kan också kopplas att kvinnor av en majoritet i undersökningarna anses ha för låg lön i förhållande till män samtidigt som kvinnor i allt högre grad än männen prioriterar frågan om rättvisa och jämlika löner. SEKOs kvinnor prioriterar även frågor som arbetstidsförkortning och att kunna påverka arbetstidens förläggning i högre grad än vad männen gör. Eftersom majoriteten av SEKOs medlemmar är män får kvinnornas uppfattningar endast ett måttligt genomslag i den totala sammanställningen. Samma resonemang gäller för de yngsta medlemmarna som prioriterar lön efter personlig insats och bättre lönevillkor framför faktorer som bättre arbetsorganisation, mer heltids- mindre deltidsarbete, kompetensutveckling för medlemmarna, påverkan på arbetstidens förläggning och färre organisationsförändringar. Hur ska en demokratisk organisation som fackföreningsrörelsen hantera frågor som att exempelvis män och kvinnor, unga och gamla, storstadsbor och landsbygdsbor ser olika på hur facket bör lösa problem och driva vissa frågor. a) Är det majoritetens uppfattning som alltid ska råda? b) Hur kan vi tillmötesgå olika gruppers intressen inom ramen för helheten? Tabellbilaga 2.6b Vilken vikt SEKO bör lägga på olika frågor. Jämförelse mellan män och kvinnor. 1998 (andel som svarat att det är mycket viktigt eller ett absolut krav) Procent SEKO 1998 män kvinnor försvara arbetsrätten 89 87 bättre lönevillkor 93 92 en bra arbetsmiljö 94 97 kompetensutveckling för medlemmarna 73 78 jämställdhet 62 85 bättre arbetsorganisation 76 78 mer konkurrenskraftiga företag 56 51 arbetstidsförkortning 58 60 påverkan på arbetstidens förläggning 71 71 trygga jobben för redan anställda 91 93 hjälpa arbetslösa till jobb 82 91 höja lönerna i Din bransch 86 85 jämlika och rättvisa löner 82 92 lön efter personlig insats 59 47 sätta den enskilda individen i centrum 55 63 säkerheten i arbetet 89 96 Vita fält i tabellen visar frågor där differensen är stor mellan män och kvinnor. 6

Tabellbilaga 2.6a Vilken vikt SEKO bör lägga på olika frågor. Jämförelse mellan olika åldersgrupper. 1998 (andel som svarat att det mycket viktigt eller ett absolut krav) Procent SEKO 1998 68 53 52 43 42 33 32> försvara arbetsrätten 94 90 84 80 bättre lönevillkor 89 89 97 92 en bra arbetsmiljö 100 92 95 95 kompetensutveckling för medlemmarna 71 71 77 86 jämställdhet 75 75 70 67 bättre arbetsorganisation 81 71 80 81 mer konkurrenskraftiga företag 61 59 50 46 arbetstidsförkortning 60 63 55 57 påverkan på arbetstidens förläggning 73 68 69 71 trygga jobben för redan anställda 89 90 94 89 hjälpa arbetslösa till jobb 91 83 86 84 höja lönerna i Din bransch 88 82 89 81 jämlika och rättvisa löner 93 82 83 86 lön efter personlig insats 46 56 49 70 sätta den enskilda individen i centrum 60 61 48 65 säkerheten i arbetet 92 86 99 89 Vita fält i tabellen visar på frågeområden där skillnaden är stor mellan olika åldersgrupper. Bränsle i debatten? Medlemsundersökningar är självfallet bara ett komplement i den fackliga verksamheten. Trots det kan de ge värdefulla synpunkter och stimulera till debatt och diskussion med nya infallsvinklar. a) Hur kan vi använda medlemsundersökningarna i det fackliga arbetet? 7

Box 1105 111 81 Stockholm Telefon 08-791 41 00 Fax 08-21 89 53 Webbadress www.seko.se E-post seko@seko.se 2004 SEKO Facket för Service och Kommunikation Grafisk form: MacGunnar Information & Media Foto: Frédéric Cirou/PhotoAlto Tryck: EO Print AB, Stockholm 2004 04.09 1 000