Vindkraftspark Hittsjön Miljökonsekvensbeskrivning december 2011
Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraftspark Hittsjön Text wpd Scandinavia AB Studier natur och arkeologi Ecocom Kartmaterial Lantmäteriet Medgivande I2011/1458 Utgivare wpd Onshore Hittsjön AB c/o wpd Scandinavia AB Ferkens Gränd 3 111 30 Stockholm Tfn: 08-501 091 50 Fax: 08-501 091 90 Ort och datum Stockholm i december 2011 2
INNEHÅLL 1. BAKGRUND... 8 1.1. Presentation av bolaget... 8 1.2. Varför vindkraft... 8 1.3. Beskrivning av utredningsgruppen... 9 2. ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING... 12 2.1. Omfattning, utformning och lokalisering... 12 2.2. Alternativ... 12 2.3. Samrådsredogörelse... 12 2.4. Teknisk beskrivning... 12 2.5. Elanslutning... 13 2.6. Områdesbeskrivning... 13 2.7. Påverkan och skyddsåtgärder... 13 3. LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNING... 16 3.1. Områdets förutsättningar för vindkraft... 16 3.2. Planförhållanden... 17 3.3. Antal vindkraftverk och placering... 17 3.4. Typ av vindkraftverk... 20 3.5. Investeringar och arbetstillfällen... 20 4. ALTERNATIV... 22 4.1. Alternativ lokalisering... 22 4.2. Motivering till valet av Hittsjön... 24 4.3. Alternativ utformning och omfattning... 24 4.4. Nollalternativet... 24 5. TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET... 28 5.1. Anläggningsskedet... 28 5.1.1. Transportvägar och uppställningsplatser... 29 5.1.2. Betongtillverkning, sprängning och krossning... 31 5.1.3. Montering och driftsättning... 31 5.2. Driftskedet... 32 5.2.1. Ljudberäkning... 32 5.2.2. Skuggberäkning... 34 5.2.3. Hindermarkering... 34 5.2.4. Service och drift... 35 5.3. Avvecklingsskedet... 35 6. ELANSLUTNING... 38 7. OMRÅDESBESKRIVNING... 42 7.1. Landskapets karaktär och värden... 42 3
INNEHÅLL 7.2. Pågående markanvändning... 43 7.3. Kulturmiljö och arkeologi... 43 7.4. Naturvärden... 44 7.5. Hydrologi och geologi... 49 7.6. Fågel... 50 7.7. Fladdermöss... 51 8. PÅVERKAN... 54 8.1. Visuell påverkan... 54 8.2. Ljud... 58 8.3. Skuggor... 59 8.4. Friluftsliv och turism... 59 8.5. Risker... 60 8.6. Kulturmiljö och Arkeologi... 60 8.7. Utsläpp till luft, mark och vatten... 61 8.8. Naturmiljö... 61 8.9. Hydrologi... 63 8.10. Fågel... 64 8.11. Fladdermöss... 65 8.12. Större däggdjur... 66 8.13. Hushållning med resurser... 66 8.14. Övrig mark- och vattenanvändning... 66 8.15. Konsekvenser under byggtiden... 67 8.16. Konsekvenser under avvecklingsfasen... 67 9. RELEVANTA NORMER OCH MÅL... 70 9.1. Miljökvalitetsnormer... 70 9.2. Nationella miljömål... 70 9.3. Regionala miljömål... 71 9.4. Lokala miljömål... 72 10. SKYDDSÅTGÄRDER OCH FÖRSIKTIGHETSMÅTT... 75 10.1. Utformning... 75 10.2. Ljud... 75 10.3. Skuggor... 75 10.4. Naturmiljö och hydrologi... 76 10.5. Kulturmiljö... 76 10.6. Risker... 76 10.7. Fåglar... 76 10.8. Fladdermöss... 77 10.9. Kvalitets- och miljöstyrning... 77 11. KUMULATIVA EFFEKTER... 80 12. SAMLAD BEDÖMNING... 85 4
INNEHÅLL 13. SAMRÅDSREDOGÖRELSE... 88 14. KONTAKT... 93 15. BILAGEFÖRTECKNING... 95 5
INNEHÅLL 6
INNEHÅLL 1 Bakgrund 7
BAKGRUND 1. Bakgrund wpd Scandinavia AB planerar för en vindkraftsanläggning cirka tre km väster om Trödje i Gävle kommun, Gävleborgs län. Anläggningen består av maximalt 11 vindkraftverk med en totalhöjd på högst 180 m med en total sammanlagd uteffekt av högst 44 MW. Föreliggande dokument utgör en Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kapitlet miljöbalken. 1.1. Presentation av bolaget Projektet att etablera en vindkraftspark vid Hittsjön väster om Trödje, Vindkraftspark Hittsjön, drivs av wpd Scandinavia AB (wind project development) genom projektbolaget wpd Onshore Hittsjön AB. wpd Scandinavia AB är ett helägt dotterbolag inom wpd koncernen en av Europas ledande vindkraftsaktörer med lång erfarenhet av förnyelsebara energiprojekt. wpd Scandinavia arbetar för närvarande med projektering och utveckling av ett flertal vindkraftsprojekt, bland annat onshore projekten Tandsjö och Aldermyrberget samt offshoreprojekten Storgrundet och Finngrunden. wpd har erfarenhet av utveckling, byggnation, finansiering och drift av 1 400 vindkraftverk, framförallt i Europa och Asien, med en sammanlagd kapacitet av 2 000 MW. Vi är idag 600 medarbetare i 20 länder. År 2006 fick wpd utmärkelsen Ernst & Young Global Renewable Award 2006 för sina framgångsrika vindkraftsprojekt världen över. 1.2. Varför vindkraft Förnybar energikälla Vinden är oändlig, den skapar inga föroreningar och kräver inga bränsletransporter. Vindkraftens miljöpåverkan är liten i jämförelse med andra kraftslag. Dessutom kan vindkraftverk lätt tas bort efter avslutad drift varpå marken kan återställas. Vindkraft är en inhemsk energikälla som kan göra Sverige och Europa mindre beroende av importerade bränslen som olja, kol och naturgas. Inom en snar framtid förväntas en ny generation elbilar och elhybridbilar att finnas på marknaden, vilket gör att ren el från vindkraft kan bli en del av lösningen även för transportsektorn. Vindkraften också ersätta en del av kärnkraften när denna tjänat ut. Livscykelanalyser visar att energiåtgången för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar mindre än en procent av dess energiproduktion under dess livslängd. Detta innebär att ett modernt vindkraftverk placerat i ett bra vindläge har producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning redan efter några få månaders drift. Vindkraft är alltså mycket resurseffektivt. Sveriges mål Riksdagen fastställde 2009 en planeringsram för vindkraft till motsvarande en årlig produktionskapacitet på 30 TWh år 2020, varav 20 TWh till lands och 10 TWh till havs. Vindkraften i Sverige producerade 2010 ca 3,5 TWh el vilket motsvarar cirka 3 % av elkonsumtionen. Det kan jämföras med Danmark som får cirka 20 % av sin el från vindkraft. Utbyggnaden av vindkraft i Sve- 8
BAKGRUND rige har ökat något de senaste åren och uppgick under 2010 till cirka 600 MW, medan flera EU-länder bygger mer än 2 000 MW årligen. Vindkraftsutbyggnad går i linje med miljöbalkens intentioner där hushållning med ändliga naturresurser betonas. Enligt 2 kapitlet 5 miljöbalken ska ny elproduktion i huvudsak baseras på inhemska och förnybara energikällor. Då vindkraft används som energikälla uppfylls direkt eller indirekt de flesta av de 15 nationella miljökvalitetsmålen, exempelvis Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. Vindkraft passar bra in i det nordiska kraftsystemet där det finns gott om vattenkraft som kan reglera produktionen efter behovet av elproduktion. Forskning från KTH visar att det är tekniskt möjligt att integrera stora mängder vindkraft i det svenska elsystemet och balansera variationerna med befintlig vattenkraft. Integrering av upp till 30 TWh vindkraft per år har studerats. 1 Samhällsekonomi Om man bortser från skatter, avgifter och bidrag är produktionskostnaden för el från nyanlagda vindkraftverk på land ungefär lika stor som för el från nyanlagda anläggningar för storskalig biokraftvärme och storskalig gasturbinkraftvärme. Ett vattenkraftverk som har arbetat i 40 år och har hunnit tjäna in vad det en gång kostade att bygga, kan naturligtvis producera el billigare än ett helt nybyggt vindkraftverk. För att uppnå målen för utbyggnad av ny inhemsk förnybar elproduktion har regeringen inrättat det s.k. elcertifikatsystemet. Systemet är delvis marknadsbaserat vilket innebär att de produktionsanläggningar som är mest kostnadseffektiva kommer att byggas först, om systemet fungerar som det är avsett. Kostnaden för stödet fördelas på alla elkunder, förutom elintensiv industri som är undantaget. Genom vindkraftsutbyggnaden kommer elmarknaden att få ett ökat utbud av elproduktion. Vindkraft på elmarknaden gör att produktionen av dyrare kolbaserad elkraft minskar och då förväntas elkundernas pris följaktligen att sjunka. Priset på marknaden beror på hur det totala utbudet och den totala efterfrågan utvecklas. 1.3. Beskrivning av utredningsgruppen wpd Scandinavia AB Angelica Widing, fil. kand. ekoteknik Maria Röske, Jur. kand Santiago Piva, Civilingenjör i elektroteknik Konsulter, ansvarsområden Johnny Carlberg, SWECO Miljökonsekvensbeskrivning Alexander Eriksson, Biolog, Ecocom Fladdermusinventering Jonas Wäglind, Miljövetare, Ekologa Mark och vegetation (Ecocom) Sofia Larsson, Biolog, Ecocom Mark och vegetation Håkan Nilsson, Arkeolog, KNATON-landskapsarkeologi (Ecocom) Ulf Kolmodin Fågelinventering (Ecocom) 1 Mikael Amelin. Kungliga Tekniska Högskolan. Oktober 2009. 9
BAKGRUND 10
INNEHÅLL 2 Icke teknisk sammanfattning 11
ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING 2. Icke teknisk sammanfattning 2.1. Omfattning, utformning och lokalisering wpd Scandinavia AB planerar för en vindkraftsanläggning med maximalt 11 vindkraftverk vid Hittsjön i Gävle kommun, Gävleborgs län. Vindkraftverken planeras ha en uteffekt om max 4 MW styck vilket ger en total uteffekt om max 44 MW. Vindkraftverkens totalhöjd är maximalt 180 m. Avstånd till närmaste hus är cirka 1 km och projektområdets storlek är totalt cirka 250 hektar. 2.2. Alternativ Valet av lokalisering har föregåtts av utförliga studier för att identifiera vilka områden i kommunen som kan utgöra en lämplig lokalisering för en gruppstation för vindkraft. Tillgängliga data tyder på att det är tillräckligt goda vindförhållanden på den valda platsen. Tio av elva vindkraftverk ligger inom ett område som är utpekat som riksintresse för vindbruk av Energimyndigheten. Platsen ligger långt från tätbebyggt område och avståndet till närmsta bostadshus är ca 1 km. Inom projektområdet finns ett område som omfattas av biotopskydd och även andra skyddsvärda nyckelbiotoper och våtmarker. Andra områden i kommunen har undersökts men valts bort på grund av motstående intressen och i många fall bedöms de ha sämre vindförhållanden. Till en början planerades 14 vindkraftverk i området, se karta i avsnitt 3, figur 3.4. I rapporten som följde på fågelinventeringen framkom det en rekommendation att ta bort två verk för att undvika påverkan på fågellivet. Ett verk har även strukits för att minska påverkan på känsliga naturmiljöer. Dessa verk har tagits bort från den sökta layouten, vilket ger att ansökan nu avser 11 vindkraftverk totalt. 2.3. Samrådsredogörelse Tillståndsansökan har föregåtts av ett samrådsförfarande enligt 6 kapitlet miljöbalken. Sökanden har haft samråd med länsstyrelsen i Gävleborgs län, Gävle kommun, allmänheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda samt berörda statliga myndigheter och organisationer. Vad som framkommit vid samråden har beaktats vid planeringen av projektet och vid upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen. 2.4. Teknisk beskrivning Vindkraftverken planeras ha en uteffekt om 2-4 MW och totalhöjden ska vara maximalt 180 m. Navhöjd och rotordiameter fastställs vid upphandling av vindkraftverken, men de vindkraftverk som byggs kommer att ha en totalhöjd om max 180 m. Montering av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet lyfts på plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Montering av ett verk tar normalt några veckor och vindkraftverken kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet och tas i drift. 12
ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING 2.5. Vägdragning Under anläggningsfasen kommer befintliga vägar att förstärkas vid behov och nya vägar anläggas fram till vindkraftverken. Vägarna behöver vara ca 5 m breda exkl. diken. Vägarna kommer att förläggas inom en upp till 10 m bred korridor fri från träd. I anslutning till kurvor kommer korridorbredden vara större. 2.6. Elanslutning Anslutningen till elnätet kommer att utföras av ett separat bolag och separata tillstånd för linjekoncession kommer att sökas härför. Studier pågår för elanslutningen med avsikt att ta fram den bästa lösningen för att koppla samman vindkraftsparken med elnätet. Samverkan planeras med vindkraftsparken Kvissjaberget som planeras i anslutning till aktuell vindkraftspark. 2.7. Områdesbeskrivning Etableringsområdet är beläget väster om Trödje i Gävle kommun, drygt 15 km norr om huvudorten Gävle. Området är beläget cirka 20-50 m över havet. Det dominerande träslaget är tall och produktionsskogen består mestadels av gallringsskog och planteringar men även av slutavverkningsbar skog. Området genomkorsas av ett relativt välutbyggt vägsystem. Enligt vindberäkning utförd vid Uppsala universitet (MIUU, 72 m höjd) är årsmedelvinden i området cirka 6,6 m/s. Närheten till havet ger också en indikation på att medelvinden bör vara tillräckligt bra för en etablering. Vindkraftsparken är till största delen belägen inom riksintresse för vindbruk. 2.8. Påverkan och skyddsåtgärder Den planerade vindkraftsparken påverkar främst närmiljön, framförallt marken, naturmiljön och landskapsbilden. Påverkan på marken och naturmiljön sker under anläggningsfasen medan påverkan på landskapsbilden uppkommer under driftsfasen. Under driftsfasen kommer ljud och skuggor att uppkomma i vindkraftsparkens närområde, men anläggningen är avgränsad så att gällande riktvärden och rekommendationer kommer att följas. Påverkan på landskapsbilden bedöms som måttlig. Vad gäller verkens hinderbelysning så står graden av påverkan i relation till typ av ljusmarkering, mängden vindkraftverk, tid på dygnet, årstid, väderlek, omgivningsljus samt omgivande landskap. En siktanalys har utförts för att visa vid vilka områden vindkraftverken blir synliga och fotomontage har gjorts som visar hur verken upplevs från utvalda platser. Den planerade vindkraftsparken ligger i huvudsak inom ett riksintresseområde för vindbruk. I området och dess närhet finns inga andra riksintressen eller reservat. Inga Natura 2000-områden eller skyddade arter förväntas påverkas negativt av etableringen. Delområden med högre naturvärden inom området undantas från etablering. Etableringen av vindparken bedöms inte ge några egentliga konsekvenser på kulturmiljön i området. I rapporten för den arkeologiska inventeringen görs bedömningen att påverkan på de kulturhistoriska värdena blir liten vid en etablering inom området. I rapporten som följde på fågelinventeringen framkom det en rekommendation att ta bort två verk för att undvika habitatpåverkan. Dessa två verk har tagits bort från den sökta layouten. Ett verk har även tagits bort för att minska påverkan på känsliga naturmiljöer. 13
ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING I direkt anslutning till Hittsjöns vindkraftspark projekterar vindkraftsprojektören Samkraft AB för en vindkraftspark. Under tillståndsprocessen har wpd samarbetat med Samkraft vid bl.a. inventeringar och samråd. Ljud- och skuggberäkningar liksom bedömning av påverkan på landskapsbilden har gjorts som visar de kumulativa effekterna av bägge parkerna. Beräkningarna och studier visar att riktvärden och rekommenderade värden inte överskrids även om bägge parkerna byggs. Vindkraftverkens elproduktion innebär att utsläpp av föroreningar till följd av energiproduktion på annat sätt kan minska. Vindkraft är en förnyelsebar, inhemsk och ren energikälla som inte ger några utsläpp. Utbyggnad av vindkraftverk begränsar påverkan på den regionala och globala miljön, genom att el från vindkraft kan ersätta el producerad i fossileldade anläggningar och kärnkraftverk. Därmed bidrar vindkraften till att uppnå globala och nationella klimatmål. 14
INNEHÅLL 3 Lokalisering, utformning och omfattning 15
LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNING 3. Lokalisering, utformning och omfattning 3.1. Områdets förutsättningar för vindkraft Hittsjön ligger cirka 15 km norr om Gävle och fem km från kusten i Gävle kommun, se figur 3.1. Avstånd från vindkraftsparken till närmaste större samhälle, Trödje, är cirka tre km. Avstånd till närmaste bostads- eller fritidshus är cirka 1 km. Hittsjön lämpar sig väl för en vindkraftsetablering tack vare det goda vindklimatet, områdets storlek och vägarna som går in i området, vilka underlättar vid transport och installation. Projektområdets storlek är totalt cirka 250 hektar. Enligt vindberäkning utförd vid Uppsala universitet (MIUU, 72 m höjd) är årsmedelvinden i området cirka 6,6 m/s. Närheten till havet ger också en indikation på att medelvinden bör vara tillräckligt bra för en etablering. Vindmätning med en sodar påbörjades i januari. Vindmätning med vindmätningsmast kommer eventuellt att genomföras i ett senare skede. Området är utpekat av Energimyndigheten som riksintresse för vindbruk. I området finns inga övriga riksintressen eller reservat. På cirka fem km avstånd finns riksintressen för naturvård avseende våtmarker, sjöar och vattendrag. Cirka 10 km söder om den planerade vindparken finns tre områden av riksintresse för kulturmiljövård; Strömsbro (K801), Norrlandet-Bönan (K 802) och Oslättfors bruk (K 805). Figur 3.1. Översiktskarta med vindkraftsparkens lokalisering. 16
LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNING 3.2. Planförhållanden Gävle kommun har en gällande översiktsplan från år 1990. Gällande översiktsplan innebär inga hinder för en etablering i det berörda området. Ingen detaljplan eller områdesbestämmelser finns för området. Större delen av vindkraftsparken ligger inom riksintresseområde för vindbruk (3 kap 8 MB), se figur 3.2. I etableringsområdet finns inga reservat, Natura 2000-områden eller andra områden av riksintresse, se bilaga 2. Inom vindparkområdet finns däremot ett område som omfattas av biotopskydd och även andra skyddsvärda nyckelbiotoper och våtmarker. Gävle kommun har utarbetat en vindkraftspolicy där ställningstagandet är att kommunen har en positiv inställning till vindkraft. Det framgår att området vid Hittsjön är utpekat som riksintresse för vindbruk, men i övrigt görs inga särskilda ställningstaganden angående området. Ingen detaljplan kommer att krävas för vindkraftsparken enligt beslut i Byggnads och miljönämnden i Gävle kommun (dnr 09BMN788). Figur 3.2. Karta över riksintressen och skyddade områden i närområdet. 3.3. Antal vindkraftverk och placering Antalet vindkraftverk och deras placering baseras bland annat på följande variabler: Rotordiameterns storlek Vindkraftverk i parker bör placeras med ett visst antal rotordiametrars avstånd mellan varandra för att de inte ska hamna i lä i bakom varandra. En större rotor innebär därför att det behövs ett större 17
LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNING avstånd och därmed att färre vindkraftverk ryms på en given yta. Färre stora vindkraftverk producerar dock som regel mer elektricitet än flera små vindkraftverk på samma yta. Större vindkraftverk har också en långsammare gång (rotation) vilket kan upplevas som mer harmoniskt. Parkens verkningsgrad Avståndet mellan vindkraftverken bör vara 300-500 m för att vindkraftsparken ska få en god verkningsgrad. Teoretiskt vore det möjligt att placera dem tätare men då skulle produktionen minska. Avstånd till bebyggelse Vindkraftverken bör placeras med ett visst avstånd till bebyggelse för att minimera olägenheter till följd av visuell upplevelse, ljud och skuggor. Vindkraftverken har samma ljudkrav på sig som industrianläggningar, vilket är högst 40 db(a) invid fasad nattetid 2. Vindförhållandena Förutom att verken bör placeras där det blåser som bäst (den genomsnittliga vindhastigheten kan variera relativt mycket inom ett vindparksområde) måste placeringen ske med hänsyn till turbulensen och vindskjuvning i området. Dessutom kan hänsyn behöva tas till den vanligaste förekommande vindriktningen. Områdesspecifika förhållanden Detta kan till exempel vara topografi, markens beskaffenhet och förekomst av skyddade arter eller fornlämningar. Utifrån ovan anförda variabler fann wpd från början att det går att anlägga 14 vindkraftverk i området, se figur 3.4. Efter genomförd fältinventering av naturvärden fick verk nr 5 flyttas österut och verk nr 12 flyttades västerut för att minska intrånget i känsliga naturmiljöer. Det fick till följd att verk nr 14 fick för begränsat utrymme och detta verk togs därmed bort ur planeringen. I Mark- och vegetationskarteringen (ref 11) rekommenderades att vindkraftverk nr 12 inte byggs. wpd har valt att gå vidare med ett modifierat förslag för verk nr 12 där anläggningsytan anpassats för att minska intrånget i känsliga naturmiljöer, se vidare avsnitt 8.8. I genomförd fågelinventering för området rekommenderas att verk nr 10 och 11 bör tas bort. wpd har valt att ta bort dessa vindkraftverk ur planeringen och den planerade vindkraftsparken består därmed av 11 vindkraftverk, se figur 3.3. Verk nr 2, 5, 6, 7, 8, 9 och 12 har flyttats mellan 10-100 m jämfört med den ursprungliga layouten på grund av naturvärden och tekniska markförhållanden. Verk nr 13 har flyttats ca 200 m på grund av en telelänk som går genom området och av hänsyn till naturvärden, denna flytt orsakade dock att vindkraftverket hamnade 25 m utanför riksintresseområdet för vindbruk, se vidare avsnitt 4.3. 2 Naturvårdsverkets Externt industribuller Allmänna råd (RR1978:5) 18
LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNING Figur 3.3. Nuvarande parklayout med 11 vindkraftverk. Figur 3.4. Ursprunglig parklayout med 14 vindkraftverk, ej längre aktuell. 19
LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNING 3.4. Typ av vindkraftverk wpd:s planer baseras på ett vindkraftverk med en uteffekt om 2 4 MW med totalhöjd på max 180 m. Vindkraftverket till höger är ett exempel på en typ av vindkraftverk som kan bli aktuellt. Navhöjd och rotordiameter varierar mellan olika typer av vindkraftverk men totalhöjden ska vara max 180 m. Elva vindkraftverk á 2 MW skulle ge en årsproduktion på cirka 61 GWh eller 61 miljoner kwh och skulle räcka för att försörja drygt 20 000 personer med hushållsel 3. Den totala elanvändningen i Sverige är cirka 145 TWh per år. 3.5. Investeringar och arbetstillfällen Exempel på vindkraftverk. Enercon E 82, totalhöjd 180 m. Bild: Enercon Investeringar i vindkraftverk, vägar och elnät bedöms uppgå till cirka 300 miljoner kr för en vindkraftspark av den här storleken. Huvuddelen av investeringskostnaden består av själva vindkraftverken (turbin, rotorblad och fundament), medan ca 10-20% bedöms bestå av lokal infrastruktur såsom vägar och elnät. Möjlighet till lokala arbetstillfällen uppkommer under undersöknings- och byggperioden. För de lokala arbetsmomenten att bygga fundament, vägar, elledning, transporter etc. behövs ca 5 årsarbetskrafter per MW. För en vindkraftspark på 22 MW ger detta 110 årsverken. Under drift finns ett lokalt behov av driftoch underhållspersonal. För service och underhålls krävs generaliserat 2-3 årsarbetskrafter per 50 MW installerad effekt under en period av 25-30 år. Totalt i Sverige beräknas vindkraftsbranschen ge 6 000 14 000 årsarbeten fram till 2020, om vindkraften byggs ut i enlighet med Regeringens målsättning. 4 För lantbrukare runt om i landet med jordbruks- och skogsfastigheter utgör möjligheten att bedriva eller upplåta mark för vindbruk en ny chans att använda marken på ett effektivt sätt. 3 Elanvändningen för hushållsändamål är i Sverige ca 27 TWh, 27 TWh/ 9 miljoner invånare = 3 000 kwh/person. 4 Jobb i medvind Vindkraftens sysselsättningseffekter. Svensk Vindenergi 2009. 20
INNEHÅLL 4 Alternativ 21
ALTERNATIV 4. Alternativ 4.1. Alternativ lokalisering Det behövs många platser där det kan byggas storskalig vindkraft om Sverige ska kunna nå de uppsatta målen. Generellt är det en viktig del i tillståndsprocessen att redovisa alternativa förslag på lokaliseringar av en verksamhet. Miljödomstolen tolkar alternativkravet för vindkraftverk så att alternativa lösningar inte behöver utgöras av andra geografiska lokaliseringar: För vindkraften gäller istället att etablering kan och kanske bör ske på flera av de platser som är tänkbara. Härav följer att det vid vindkraftsetablering huvudsakligen blir fråga om att bedöma om en tänkt lokalisering är lämplig med hänsyn till föreliggande motstående intressen. Frågan om alternativa lokaliseringar blir främst aktuell vid risk för överetablering i ett visst område, Dom 06-06-27 i mål nr M 2625-05 Vänersborgs Tingsrätt. Valet av lokalisering har föregåtts av studier för att identifiera vilka områden i regionen som kan utgöra en lämplig lokalisering för en gruppstation för vindkraft. Viktiga kriterier att beakta vid val av lokalisering är bland annat vindförhållandena, avstånd till möjlig elanslutningspunkt, avstånd till bebyggelse samt områdets betydelse för andra näringar, natur- och kulturvärden och friluftsliv. För att finna områden med tillräckligt goda vindförhållanden används bland annat den beräkning av vindförhållandena i Sverige som genomförts av Uppsala universitet med hjälp av den s.k. MIUUmetoden 5. Metoden ger en indikation om vilken medelvind man kan förvänta sig på olika platser. Det är svårt att hitta alternativa platser inom kommunen som på samma gång innebär att ändamålet kan nås med minsta möjliga intrång. Samkraft AB planerar också att etablera vindkraft i området (Kvissjaberget). Detta innebär att omgivningspåverkan koncentreras till samma område. Den valda platsen lämpar sig väl för vindkraftsetablering tack vare indikationer på gott vindklimat och områdets storlek. Vägarna som går in i området underlättar vid transport och installation. Det finns sex områden på land i kommunen som är utpekade som riksintresse för vindbruk varav området vid Hittsjön är ett, se markeringar numrerade 1-6 på karta i figur 4.1. Gävle kommun är relativt tätbebyggt och då det krävs ett avstånd på cirka 1 km mellan en vindkraftspark av motsvarande storlek och bebyggelse för att bland annat uppfylla ljudkravet, finns det inte så många alternativa platser. (Avståndskriteriet för riksintresse för vindbruk är 400 m) Område 1 är redan upptaget av ett annat vindkraftföretag och ligger på gränsen till Nedre Dalälven som är av riksintresse för både naturvård och friluftsliv dessutom är det en mycket viktig rastlokal för sträckande fågel. Område 2 begränsas till storleken av närliggande hus samt ligger delvis i riksintresset Nedre Dalälven. Område 3 är ett intressant område där en vindkraftsetablering borde kunna ske utan större konsekvenser för riksintressen och närboende. Området är dock inte tillräckligt stort för att rymma både wpd:s och Samkrafts projekt och då det finns fördelar för såväl landskapsbild som naturskydd och ekonomi av en samlokalisering föll valet på Hittsjön/ Kvissjaberget. 5 Vindpotentialen i Sverige på 1-km skala. Beräkningar med MIUU-modellen. Version 2007. Hans Bergström. Uppsala universitet. 22
ALTERNATIV Område 4 ligger i ett område som kan förväntas ha sämre vindförhållanden samt begränsas av bebyggelse mitt i riksintresset. Området ligger dessutom inom en km från Hemmingby naturreservat. Område 5 är det aktuella området för Hittsjöns vindkraftspark. Område 6 i norra delen av kommunen ligger nära Hådells gammelskogs naturreservat. Men om parklayouten tar hänsyn till reservatet bör området vara ett bra läge för en vindkraftspark. Området ligger dock för nära bebyggelse och är för litet för att rymma både wpd och Samkraft och en samlokalisering är att föredra. Figur 4.1. Motstående intressen och alternativa lokaliseringar. 23 6
ALTERNATIV 4.2. Motivering till valet av Hittsjön Området kring Hittsjöns vindpark är ett skogsområde som idag främst används för skogsbruk. De främsta fördelarna med området, för en etablering av en större vindkraftsanläggning, är indikationer på goda vindförutsättningar samt relativt få konkurrerande intressen i området. I området kring vindparken finns relativt få fastboende och relativt gles fritidsbebyggelse. Avstånd till närmaste bostads- eller fritidshus är ca 1 km. Det aktiva skogsbruket innebär också att området redan idag är påverkat av mänsklig aktivitet. Tio av elva vindkraftverk är placerade inom ett område som är utpekat som riksintresse för vindbruk. Vägarna in i området är till stor del av god kvalitet och det är inga svårigheter att bygga de nya vägar som krävs. Inom området för den planerade vindkraftsparken finns inga andra riksintressen eller reservat för natur, kultur eller friluftsliv. Det biotopskyddsområde och annan skyddsvärd natur som finns i området går att undanta från placering av vindkraftverk. Avstånd till närmaste riksintresse för kulturmiljövård är cirka 10 km, riksintresse för naturvård ca fem km och Natura 2000-område ca sju km, se bilaga 2. Då området är glesbefolkat och till stor del består av skog bedöms vindkraftsparkens påverkan på landskapsbilden inte bli betydande. 4.3. Alternativ utformning och omfattning Till en början planerades 14 vindkraftverk i området, se avsnitt 3 och figur 3.4. Efter genomförd fältinventering av naturvärden fick verk nr 5 flyttas österut och verk nr 12 flyttades västerut för att minska intrånget i känsliga naturmiljöer. Det fick till följd att verk nr 14 fick för begränsat utrymme och detta verk togs därmed bort ur planeringen. I genomförd fågelinventering för området rekommenderas att verk nr 10 och 11 bör tas bort. wpd har valt att ta bort dessa vindkraftverk ur planeringen och den planerade vindkraftsparken består därmed av 11 vindkraftverk, se figur 3.3. Verk nr 2, 5, 6, 7, 8, 9 och 12 har flyttats mellan 10-100 m jämfört med den ursprungliga layouten på grund av naturvärden och tekniska markförhållanden. Verk nr 13 har flyttats ca 200 m på grund av en telelänk som går genom området och hänsyn till naturvärden, denna flytt orsakade dock att vindkraftverket hamnade 25 m utanför riksintresseområdet för vindbruk. Området är tämligen flackt och för att vindförhållandena ska vara tillräckligt goda krävs att vindkraftverken placeras så högt som möjligt, vilket styr lämplig placering av vindkraftverken. Riksintresseområdet för vindbruk sträcker sig även norr och söder om planerad vindkraftspark. I den norra delen planerar Samkraft AB en etablering av vindkraft. I den aktuella vindkraftsparken kommer vindkraftverkens totalhöjd att uppgå till maximalt 180. Effekten på respektive vindkraftverk kommer att uppgå till maximalt 4 MW. Först när vindmätning och analys av denna är slutförd går det att avgöra exakt vilken typ av vindkraftverk som bäst lämpar sig på platsen. 4.4. Nollalternativet Nollalternativet ska ge svar på vad som sker, eller inte sker, om projektet inte genomförs. Nollalternativet innebär att de negativa miljökonsekvenser som parken medför uteblir. I detta fall innebär det att landskapsbilden och natur- och kulturmiljön förblir oförändrad. I området bedrivs aktivt skogsbruk så skogen kan dock komma att avverkas oberoende av om vindkraftsparken kommer till stånd eller inte. 24
ALTERNATIV Om vindkraftsanläggningen inte byggs innebär det en förlust av den beräknade elproduktionen om ca 61 GWh per år, med tillhörande konsekvenser för miljön. Om vindkraftsparken inte byggs skulle även ett flertal regionala och lokala arbetstillfällen gå förlorade. Vidare innebär nollalternativet att den minskning av utsläpp av koldioxid och andra miljöskadliga ämnen till atmosfären, som vindparken skulle bidra till, uteblir. Den el som produceras av vindkraftverk ersätter idag nästan uteslutande importerad el producerad av kolkraftverk i Danmark, Tyskland, Polen eller Ryssland. Den importerade elen bidrar till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp och orsakar även försurning av mark och vatten. Den förväntade produktionen från vindkraftsparken skulle räcka för att reducera utsläppen av koldioxid från kolkraftverk med cirka 61 000 ton årligen, en reducering som skulle utebli om projektet inte genomförs 6. Detta motsvarar CO 2 utsläppen från ca 34 miljoner mils bilkörning 7. 6 Treibhausgasemissionen und Vermeidungskosten der nuklearen, fossilen und erneuer-baren Strombereitstellung, Öko- Institut e.v, 2007 (beräkningen bygger på att 1 kwh kolkondensgenererad el ger upphov till cirka 1 kilo koldioxidutsläpp). 7 Personbilar nyregistrerade i Sverige år 2006 släpper i genomsnitt ut drygt 1,8 kilo CO2/mil. 25
ALTERNATIV 26
INNEHÅLL 5 Teknisk beskrivning av projektet 27
TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET 5. Teknisk beskrivning av projektet 5.1. Anläggningsskedet Fundament Två olika typer av fundament kan användas; gravitationsfundament av betong eller ett s.k. bergsfundament, se figur 5.1. Val av fundament sker efter en geoteknisk undersökning. Fundamentet utformas specifikt för varje plats och beskrivs utförligare vid bygganmälan. Exempel på typritning för fundament finns i bilaga 3. För gravitationsfundament grävs en cirka 20 m bred cirkulär grop och förbereds för att skapa en stark och stabil bäryta. I botten på gropen kommer en 0,5-1 m grusbädd läggas och på den gjuts en 2,5-3 m tjock betongplatta. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn, ingjutningssektionen, förankras i armeringen och gjuts fast i fundamentet. På fundamentet läggs sedan grus och uppgrävda massor återplaceras över plattan som jordtäckning. Bergsfundament kan användas om berget har tillräckligt god hållfasthet. Denna lösning kräver plansprängning av en mindre yta. Ett mindre betongfundament förankras i berget med förankringsstag som gjuts fast i berget via borrade hål. Materialåtgång De massor som grävs upp för fundamenten återanvänds som täckmaterial ovanpå fundamenten. För ett gravitationsfundament krävs ca 400 kubikmeter betong. Till betongtillverkning för varje fundament åtgår ca 720 ton ballast (varav 50 % naturgrus och 50 % bergkross) och ca 150 ton cement. För fundament till 11 vindkraftverk krävs således ca 8 000 ton ballast och 1 650 ton cement. Figur 5.1. Exempel på konstruktion av fundament. Foto: wpd. 28
TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET 5.1.1. Transportvägar och uppställningsplatser Leveranstransport Det är leverantören av vindkraftverken som detaljplanerar transporten av vindkraftverken till platsen. Exakt vilken rutt som kommer användas går därför inte att säga innan tillstånd har erhållits och vindkraftverken har upphandlats, vilket normalt sker minst 1,5 år innan byggstart. Då söks också dispens och tillstånd för vägtransporten från Trafikverket. Vindkraftverken kan transporteras med lastbil hela vägen eller med fartyg till lämplig hamn. Hamnen ska kunna ta emot ett fartyg med en längd av ca 125 m och ett djupgående av ca 6,5 m. Det krävs också att uppläggningsplats finns i närhet till hamnen för att kunna lagra lasten i väntan på vidaretransport till vindkraftsparken. Det är en fördel om det finns befintliga kranar och truckar som klarar kraven. I annat fall hyrs mobilkranar för detta ändamål. Vindkraftverken kommer med största sannolikhet att levereras till Gävle hamn, cirka 20 km från etableringsområdet. Från hamnen transporteras vindkraftverkens delar på det allmänna vägnätet. En framkomlighetsanalys har genomförts i samråd med Trafikverket (f.d. Vägverket), vilken visar att väg 583 är lämplig för transporterna, se bilaga 4. Framkomlighetsanalysen är gjord utifrån projekt Kvissjaberget men eftersom man planerar att använda samma typer av vindkraftverk som i projekt Hittsjön och vägen till Kvissjaberget går igenom Hittsjöområdet så är den utförda framkomlighetsanalysen tillräcklig för ändamålet. En framkomlighetsanalys består i att inventera och analysera befintliga vägar utifrån bärighet och framkomlighet. Det slutgiltiga godkännandet av bärighet för vägar och broar ges av Trafikverket i samband med ansökan om transportdispens. Generellt gäller att samtliga BK2 (bärighetsklass 2) vägar och skogsbilvägar behöver förstärkas och många behöver även breddas. Andra aktuella åtgärder är rätning av backkrön och kurvor samt tillfälliga och permanenta utfyllnader vid korsningar. Leveranstransporter kommer i möjligaste mån att samordnas med Samkraft AB. Vägar och uppställningsplatser inom vindkraftsparken Inom området finns befintliga vägar som kommer att förstärkas och användas i så stor utsträckning som möjligt. Anläggande av ny väg är dock nödvändigt för att kunna installera vindkraftverken samt för att underlätta transporter vid service under anläggningens drift och vid dess avveckling, se preliminär vägsträckning i figur 5.2. Vägarna behöver vara ca 5 m breda exkl. diken, se typritning i bilaga 3. Vägarna kommer att förläggas inom en upp till 10 m bred korridor fri från träd. I anslutning till kurvor kommer korridorbredden vara större. Cirka åtta km befintlig väg behöver förstärkas och ca tre km ny väg behöver anläggas, se figur 5.2. Det råder goda markförhållanden i större delen av området där väg kan byggas på fast mark. Den markyta som kommer att användas för fundament, transformatorstation vid respektive verk och uppställningsplats för mobilkranar i området uppgår till ca 2 000 m 2 per vindkraftverk (ca 40x50 m). Denna yta kalhuggs och grusas. Ytan anläggs intill respektive vindkraftverk och kommer att behållas under vindkraftsparkens driftstid för att kunna användas för åtgärder som kan krävas vid felavhjälpning och underhåll. Vid varje vindkraftverk kommer eventuellt en transformatorstation att anläggas. Exempel på typritning för vägar och uppställningsplatser finns i Bilaga 3. Utöver fundament och kranuppställningsplats kommer andra ytor temporärt att behöva tas i anspråk. Vid byggnation av parken krävs intill varje vindkraftverk en viss yta för montering av rotorn på marken. Eventuellt behöver då ytterligare ytor intill respektive vindkraftverk avverkas tillfälligt, i form av cirka 40 29
TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET m långa korridorer i skogen där rotorbladen kan placeras. Dessa ytor kommer att återplanteras med skog efter avslutad byggnation. Ytor för tillfällig lagring av delar, uppställningsplatser för fordon och byggbaracker kommer också att behövas. Det går i nuläget inte att förutse exakt placering av dessa ytor, eftersom detaljprojekteringen av parken kan ske förts då vindkraftsfabrikat har bestämts efter avslutad upphandling. Permanent servicebyggnad behövs sannolikt inte men om så blir fallet kommer bygglov för denna att sökas separat enligt plan- och bygglagen (1987:10). På kartan i figur 5.2 är det etableringsområde markerat inom vilket vägar, uppställningsplatser och andra ytor för tillfällig verksamhet ska placeras. Figur 5.2. Etableringsområde för vindkraftverk, uppställningsplatser, vägar och tillfälliga ytor. Materialåtgång Material för bygge av väg och uppställningsplatser kommer att tas dels från schaktmassor som alstras i samband med schaktning för fundament och vägdiken, dels från täkter så nära vindkraftsparken som möjligt. Om det visar sig nödvändigt kommer tillstånd för bergtäkt att sökas så nära området som möjligt och om möjligt samordnas med vindkraftsprojekt Kvissjaberget. Befintliga täkter i närområdet redovisas i bilaga 5. Täkttillstånd söks separat. För byggnation av ca tre km väg och förstärkning av ca åtta km väg samt kranuppställningsplatser beräknas åtgå ca 115 000 ton grus (bergkross). Antal transporter Det krävs omfattande transporter under en begränsad tid vid bygge av fundament, vägar och vindkraftverk. Vilket antal transporter som kommer krävas beror på vilken typ av vindkraftverk och fundament 30
TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET som upphandlas, vilket sker efter att tillstånd meddelats. En uppskattning av transportbehovet kan dock redovisas här: För transport av färdig betong krävs ca 630 betongbilar (7 kubikmeter per betongbil) För transport av vägmaterial behövs ca 3800 transporter med lastbil (30 ton per lastbil). Vindkraftverken fraktas på specialanpassade lastbilar i flera delar (maskinhus, blad, torndelar osv.). Olika leverantörer har olika lösningar men 1 vindkraftverk fraktas med ca 9-13 lastbilar. För 11 vindkraftverk krävs det således ca 99-143 transporter. 5.1.2. Betongtillverkning, sprängning och krossning Betong kan eventuellt fraktas till området med betongbil. I annat fall kommer en eller flera transportabla betongstationer att behövas inom vindkraftsparken under byggfasen. Inom området kommer det då att lagras material i form av bergkross, naturgrus och cement. Om det visar sig nödvändigt för vägbyggnation eller fundament kan det bli aktuellt att företa vissa sprängningsarbeten. Det material som då uppstår kommer att användas som fyllnadsmaterial i det egna anläggningsarbetet. Det blir i så fall också aktuellt att använda en transportabel bergkross. Anmälan om betongtillverkning, krossning eller sprängning kommer att ske separat i de fall det blir nödvändigt. Figur 5.3. Exempel på anläggningsyta vid vindkraftverk. Foto: wpd 5.1.3. Montering och driftsättning Montering av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran se figur 5.4. Tornet lyfts på plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Montering av ett verk tar 31
TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET normalt några veckor och aggregaten kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet och tas i drift. Utöver platsen för själva vindkraftverken och uppställningsplatser för mobilkran kommer andra ytor temporärt att behöva tas i anspråk. Detta gäller till exempel ytor för montering av vindkraftverken och för byggbaracker, fordon, servicebyggnader med mera. Figur 5.4. Resning av vindkraftverk. Foto: wpd 5.2. Driftskedet Vindkraftverken producerar energi när det blåser cirka 4-25 m/s. Blåser det mer än 25 m/s ändras rotorbladens lutning till noll grader och verket stannar. Maximal produktion nås redan vid cirka 13 m/s. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el drygt 6 000 av årets 8 760 timmar, alltså cirka 80 % av tiden. 5.2.1. Ljudberäkning Ett viktigt kriterium vid val av vilken typ av vindkraftverk som passar för platsen är att vindkraftverken har en garanterad ljudemission som gör att kravet på högst 40 db(a) vid närmaste bostad uppfylls. Vindkraftverk kan alstra två typer av ljud; mekaniskt och aerodynamiskt. Det mekaniska ljudet är metalliskt och kommer från pumpar och fläktsystem och i förekommande fall växellåda. I moderna vindkraftverk har man nästan lyckats eliminera det mekaniska ljudet. Detta har skett genom isolering av maskinhuset och genom att montera växellådan elastiskt. Det aerodynamiska ljudet är swischande och kommer från turbinbladen. Det kan liknas vid ljudet när vinden susar i träd och buskar. Beräkningar har utförts på hur ljudet från vindkraftverken kan breda ut sig, se figur 5.5 och Bilaga 8. I beräkningen har vindkraftverket Vestas v90 med en totalhöjd på 150 m och med en garanterad högsta ljudemission på 104 db(a) använts. 8 Ansökan avser verk med totalhöjd om 180 m. Ljudnivån vid beräk- 8 Om en annan typ av vindkraftverk eller en annan parklayout blir aktuellt vid upphandling kommer nya beräkningar att genomföras för att säkerställa att villkoren för ljudimmission innehålls. 32
TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET ning på samma vindkraftverk men med en högre navhöjd blir något lägre beroende på att det geometriska avståndet till bostäderna blir längre. Beräkningen baseras på uppmätt ljudemission från rotornavet på den aktuella verkstypen, se Bilaga 8. Ljudemissionen mäts enligt standard när det blåser 8 m/s på 10 m höjd i öppen terräng. Det motsvarar att verket går på cirka 95 % av full effekt vilket sker när det blåser cirka 12 m/s på navhöjd. Vid högre vindstyrkor maskeras ljudet av bakgrundsljudet från vindbrus, lövprassel och annat. När vindkraftverket uppnått full effekt ökar inte ljudet ytterligare även om vindhastigheten ökar. Beräkningarna är utförda i WindPRO med Naturvårdsverkets rekommenderade metod Ljud från landbaserade vindkraftverk, 2001, (ISBN 91-620-6249-2). Beräkningarna har anpassats enligt rekommendationer i Naturvårdsverkets rapport 5933 från februari 2009. I beräkningarna anges den maximala garanterade ljudeffektnivån för respektive vindkraftverk. Detta för att beskriva ett värsta fall och på så sätt undvika en underskattning av ljudnivån. Faktorer såsom bakgrundsljud samt maskering är inte medtagna i beräkningen. Enligt genomförda beräkningar överskrids riktvärdet 40 db(a) inte vid någon bostad eller fritidshus, se figur 5.5 och bilaga 8. Figur 5.5. Beräknad ljudutbredning från vindkraftsparken, exempel med 11 st. Vestas V90, 150 m totalhöjd. 33
TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET 5.2.2. Skuggberäkning Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor. Det finns inget fastställt begränsningsvärde för skuggor. I praxis har dock framarbetats en rekommendation som innebär att den teoretiskt maximala skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och 30 minuter per dag vilket säkerställer att den faktiska skuggtiden inte överstiger 8 timmar per år och 30 minuter om dagen. 9 Beräkningar av förväntat antal skuggtimmar har genomförts i WindPRO, i enlighet med Boverkets rekommendationer 10. Det rekommenderade värdet maximalt 8 timmar per år överskrids inte vid någon bostad eller fritidshus, se figur 5.6 samt bilaga 9. Figur 5.6. Förväntat antal skuggtimmar, exempel med 11 st. Vestas v90, 180 m totalhöjd. 5.2.3. Hindermarkering I Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (TSFS 2010:155) regleras hur vindkraftverk ska markeras. Vid uppförande av vindkraftverk högre än 45 m ska anmälan göras till Transportstyrelsen. Enligt Transportstyrelsens föreskrift krävs att vindkraftverk med en totalhöjd över 150 m markeras med högintensivt vitt ljus. Ljusintensiteten ska vara 100 000 candela vid gryning och skymning men får dämpas till 2 000 candela under mörker. Blinkande ljus krävs på de yttre vindkraftverken i parken och fast rött ljus på de övriga verken. De blinkande ljusen synkroniseras så att de blinkar samtidigt. 9 Vindkraftshandboken. Boverket. Januari 2009. 10 Om en annan typ av vindkraftverk eller en annan parklayout blir aktuellt vid upphandling kommer nya beräkningar att genomföras för att säkerställa att villkoren för skuggor innehålls. 34
TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET Om det finns samlad bostadsbebyggelse inom en radie på 5 km från föremålet, ska högintensiva ljus avskärmas så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 km från föremålet. 11 Läs mer om påverkan på landskapsbilden under avsnitt 8.1. 5.2.4. Service och drift Vindkraftverken kommer att kontrolleras på distans från en driftcentral som varje vindkraftverk är uppkopplat till via telenätet. Verkens kontrollsystem identifierar problem tidigt och avger felmeddelanden. Genom konstant övervakning ska fel kunna avhjälpas tidigt innan större skador uppkommer. Vid planerad service eller felavhjälpning sker transporter till och från vindkraftverken med lättare fordon cirka en gång per månad. Under det första halvårets inkörningsperiod sker dock i regel täta besök. Serviceintervallet är vanligtvis ett servicebesök per verk var sjätte månad. Vid större reparationer krävs mobilkran eller andra tyngre fordon. 5.3. Avvecklingsskedet Efter avslutad drift, cirka 25 år, demonteras vindkraftverken och transporteras bort från platsen. Liksom monteringen utförs demonteringen med mobilkran. Enligt avtal med markägarna ska fundamenten tas bort ned till 1 m under jord eller till berg och den delen ska sedan återfyllas med jord. Delar från kraftverken återvinns som industriskrot genom smältning eller nedmalning. Det finns även en marknad för begagnade vindkraftverk och enskilda delar. 11 Se föreskrift LFS 2008:47. 35
TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET 36
INNEHÅLL 6 Elanslutning 37
ELANSLUTNING 6. Elanslutning Elanslutningen kommer att utföras av ett separat bolag och separata tillstånd för linjekoncession kommer att sökas härför. För att ge en helhetsbild av projektet ges här en översiktlig beskrivning av planerad elanslutning. Den elektricitet som kan produceras vid vindkraftsparken ska på ett tillförlitligt sätt matas in i det gemensamma svenska elnätet. Vindkraftsparken planeras ha en total effekt på 22-44 MW och därför måste det finnas anslutningspunkter som minst kan ta emot denna effekt. Elanslutningen planerar wpd att samordna med Samkraft AB för de planerade vindkraftsparkerna Hittsjön och Kvissjaberget. Vid placering av anslutningsledningen är ambitionen att finna sträckningar som ger minst påverkan på berörda fastigheter, miljö med mera. Hänsyn tas bland annat till pågående markanvändning, topografi, befintliga anläggningar, planer, känsliga miljöer och förekommande restriktioner. Vindkraftverken kommer att kopplas samman med markförlagda elkablar. Kablarna förläggs i ledningsschakt och kommer så långt det är praktiskt möjligt och ekonomiskt rimligt att följa vägarna inom parken. De metoder som kommer att användas för att förlägga kablar i mark är plöjning, schaktning, kedjegrävning, tryckning eller styrd borrning. Val av metod beror på markens beskaffenhet och känslighet. Förläggningen av kabeln kommer att ske enligt gällande elsäkerhetsbestämmelser och med erforderligt fyllnadsdjup. Om kabel ska förläggas inom värdefulla natur- och kulturmiljöer väljs den metod som ger minst påverkan på dessa miljöer. Tryckning eller styrd borrning kommer att användas vid känsliga passager, exempelvis under vägar och vattendrag. Tryckning innebär att man driver fram rör för kablarna horisontellt under marken. Tryckning förutsätter att markens beskaffenhet är lämplig samt att framkomlighet för utrustning är möjlig. Styrd borrning innebär att kabelrör borras ned i marken under det känsliga området. Både tryckning och styrd borrning lämnar markytan och vattendraget i det känsliga området opåverkad. Kabelnätet samlas upp i en transformatorstation som placeras inom vindkraftsparken. Redan året efter att anläggningsarbetet avslutats kommer marken till stor del att vara återställd och markanvändningen kan då fortgå såsom innan ingreppet. Ingen permanent skada bedöms därmed uppkomma. 38
ELANSLUTNING Kabelförläggning. Foto: wpd. Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t ex vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. Markförlagda kablar orsakar normalt endast svaga elektriska fält i omgivningen. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält (se http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/ Global/Publikationer/Forfattning/Stralskydd/2002/ssifs- 2002-3.pdf). Kablarna som ingår i uppsamlingsnätet inom parken kommer att ge upphov till ett mycket litet magnetfält. Rakt ovan kablarna kommer magnetfältet att vara som störst och därefter avklinga snabbt åt sidorna 39