Planerad 50 kv ledning mellan Tollarp och Salskog i Kristianstad kommun

E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Planerad 50 kv ledning mellan Tollarp och Salskog i Kristianstad kommun Februari 2016 Synpunkter på projektet kan lämnas via e-post till tollarp.salskog@ramboll.se eller via post till Ramböll Sverige AB, Sofia Elg, Skeppsgatan 5, 211 11 Malmö. Ni når oss även via telefon, Sofia Elg, 010-615 55 63. Samråd i form av öppet hus hålls torsdagen den 3 mars 2016 mellan klockan 15-20 i Medborgarhuset i Tollarp, Feglers gata 14, Tollarp Vi vill ha dina synpunkter senast den 1 april 2016. Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2 Org. Nr: 556070-6060 Säte: Malmö

Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö eon.se Ramböll Sverige AB Box 17009 104 62 Stockholm Ramboll.se Rapporten har upprättats av Anna Brånhult, Maria Danling och Sofia Elg För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/59

Innehållsförteckning 1 Inledning 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Tillstånd 5 2 Lokalisering, omfattning och utformning 6 2.1 Luftledning 6 2.2 Markkabel 7 2.3 Jämförelse mellan luftledning och markkabel 9 3 Metod för framtagande av utredningsområde och stråk 10 4 Studerade alternativ 12 4.1 Alternativa stråk 13 4.2 Nollalternativ 16 5 Beskrivning av berörda intressen 16 5.1 Landskapet 16 5.2 Kommunala planer 20 5.3 Naturmiljö 24 5.4 Kulturmiljö 30 5.5 Friluftsliv 33 5.6 Infrastruktur 33 6 Konsekvensbedömning 36 6.1 Stråk i del 1 36 6.2 Stråk i del 2 43 6.3 Stråk i del 3 51 6.4 Hälsa och säkerhet 55 6.5 Kumulativa effekter 58 7 Referenser 59 7.1 Skriftliga källor 59 7.2 Kartmaterial 59 sid 3/59

1 Inledning 1.1 Bakgrund E.ON Elnät Sverige AB (nedan E.ON Elnät) planerar att bygga en ny 50 kv-kraftledning mellan befintlig transformatorstation i Tollarp och en anslutande punkt på regionnätsledningen Torsebro - Hörby vid Salskog, en sträcka på ca 8 km, inom det utredningsområde som markeras på kartan i figur 1. Syftet med ledningen är att skapa ett mera driftsäkert regionnät genom att med den nya ledningen skapa en ringmatning i området. Efter byggnation av den nya ledningen kommer den befintliga 50 kv-ledningen mellan Hörby och Torsebro kunna raseras på sträckan mellan Hörby och Salskog, se figur 1. Figur 1. Karta över utredningsområde och del av befintlig ledning som planeras att raseras. sid 4/59

1.2 Tillstånd För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. Miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt. 1.2.1 Genomförande av samråd Samråd ska enligt miljöbalken genomföras i första hand med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda berörda. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan enligt länsstyrelsens bedömning ska samråd även ske med övriga statliga myndigheter, kommuner, organisationer och den allmänhet som kan beröras. För att ge möjlighet för berörda att tidigt följa utvecklingen i projektet avser E.ON Elnät att redan från början samråda brett och att samråda med samtliga instanser vilket beskrivs nedan. Samråd sker kring de i detta underlag presenterade alternativa ledningsstråken. Samrådet inleddes med ett möte med Länsstyrelsen Skåne och Kristianstad kommun i augusti 2015 där ett första förslag på alternativa stråk presenterades. Efter detta inledande samrådsmöte togs ett stråk bort på grund av att det korsade Tjörningabäcken och här finns mycket höga naturvärden. En naturvärdesinventering i resterande stråk genomfördes också för att ge fördjupad kunskap om stråken. Stråken reviderades därefter och presenteras i detta samrådsunderlag. Samråd om alternativa stråk presenterade i detta samrådsunderlag sker nu med samtliga instanser. Samrådet sker genom annonsering i dagspress och genom brevutskick till samtliga fastighetsägare och boende inom stråken och till länsstyrelsen, kommunen, övriga myndigheter samt till organisationer och andra berörda. Samråd sker även i form av öppet hus den 3 mars 2016. Samrådsunderlaget kommer även finnas tillgängligt på E.ON Sverige AB:s hemsida, eon.se/regionnat. Samrådstiden med möjlighet att inkomma med synpunkter varar till och med 1 april 2016. Vid samrådsmötet finns utställningsmaterial som beskriver det planerade projektet tillgängligt samt representanter från projektorganisationen. Mötet vänder sig till samtliga intressenter för att ge ytterligare information om projektet och ge möjlighet till diskussion och synpunkter. Efter samrådet kring stråken bearbetas inkomna yttranden och sammanvägs med hänsynstagande till natur- och kulturintressen, landskapets karaktärer och funktioner, sid 5/59

kommunala planer, framkomlighet i terrängen mm inom de olika stråken. Även tekniska och ekonomiska aspekter kommer vägas in. E.ON Elnät sammanfattar detta i en stråkvalsrapport där stråk, eller kombination av stråk, som blir aktuellt att arbeta vidare med, presenteras. Därefter tas inom detta/dessa stråk ett förslag till sträckning fram och berörda fastighetsägare blir personligen kontaktade för diskussioner om den specifika sträckningen över respektive fastighet. Slutligen fastställs en sträckning som ett huvudalternativ för vilken koncession söks. En MKB tas fram som beskriver kraftledningens påverkan på sin omgivning. MKB:n ingår som en del i den ansökan om nätkoncession för linje som E.ON Elnät skickar till Energimarknadsinspektionen. 2 Lokalisering, omfattning och utformning Förutsättningarna för lokaliseringen av den planerade kraftledningen ges av den befintliga transformatorstationen i Tollarp samt en anslutningspunkt vid eller sydväst om Salskog på den befintliga ledningen mellan Torsebro och Hörby. Den befintliga kraftledningen söder om anslutningspunkten kommer efter byggnation av den här planerade ledningen att raseras. E.ON Elnät planerar att bygga ut stationen i Tollarp med ett nytt fack för den planerade ledningen. I norr kommer kraftledningen att ansluta till den befintliga ledningen mellan Torsebro T och Hörby vid eller strax sydväst om Salskog genom ett påstick, dvs ingen ny station kommer att byggas för denna anslutning. Den planerade kraftledningen kommer att utföras antingen som luftledning eller markkabel. De båda alternativen avseende teknisk utformning redovisas i detta samrådsunderlag. Vid utarbetandet av de alternativa stråken har hänsyn tagits till befintliga kända intressen i landskapet, tekniska möjligheter samt stråkens längd. 2.1 Luftledning Vid utförande som luftledning kommer ledningen att utföras som regionnätsledning med en driftspänning på ca 50 kv, och kommer att utformas i enlighet med svensk standard och som brottsäker ledning. Enkelstolpskonstruktion kommer mest troligt att användas, men vid vinklar kan två- till trebenta vinkelstolpar bli aktuellt. Stolparnas höjd kommer att variera mellan ca 9-17 meter. Avståndet mellan stolparna kommer troligtvis att vara mellan ca 90-150 meter och beror på ett flertal faktorer som bland annat stolphöjd, infrastruktur, terräng, natur- och kulturvärden. En 50 kv luftledning behöver en ca 35 meter bred trädfri skogsgata, se figur 2. Vid vinklar kommer även stagen att byggas trädsäkra vilket innebär en bredare skogsgata på dessa sid 6/59

ställen. Vid byggnation av en luftledning utförs inmätning, stämpling och värdering av intrånget. Därefter avverkas större träd och buskar i linjegatan, även träd i sidoområdet till skogsgatan som utgör en risk kommer stämplas och avverkas. För att inte riskera att träd faller på ledningen får höjden på träden i sidoområdet till skogsgatan inte överstiga avståndet till luftledningen. Innan stolpar byggs så behöver man på vissa platser göra en markundersökning för att säkerställa de geologiska förutsättningarna, utifrån denna får man sedan bestämma om man skall utföra grundläggningsarbete. Slutligen reses stolparna och faslinorna dras mellan stolparna. Under byggnation kommer det att förekomma transporter och upplag i anslutning till ledningsgatan. Figur 2. Principskiss för ledningsgata och skogsgata för luftledning 2.2 Markkabel En 50 kv-markkabel består av tre enfasledare som placeras i triangelform. Varje fas motsvarar faslinorna i en luftledning. För att kabeln ska kunna grävas ner i marken är varje fasledare inbäddad i flera lager isolerande material som förhindrar att ledarna kommer i direkt kontakt med jorden. De vanligaste störningsorsakerna på kablar är yttre påverkan som till exempel avgrävning eller körskador i samband med skogsbruk och fel på kabelskarvar eller kabelavslut. För en 50 kv markkabel behövs en ca 7 meter bred permanent skogsgata som bör hållas fri från vegetation. Detta för att underlätta åtkomsten vid underhåll och reparationer men även för att förhindra att kabeln inte skadas av att grova rötter växer i kabelschaktet. sid 7/59

Figur 3. Principskiss för förläggning av markkabel med arbetsområde. Förläggning av kabel sker genom att ett schakt grävs där kabeln placeras varefter schaktet fylls igen och marken återställs. Ett arbetsområde om ca 12-15 meter krävs vid förläggning av kabel, se figur 3. Detta arbetsområde röjs vid anläggandet från vegetation, men får sedan växa igen, frånsett den permanenta trädfria gatan på 7 meter som nämns ovan. Kabeln kommer att förläggas på ett djup av minst 1 meter. Schaktets bredd kommer att bli ca 1 meter i botten med ca 1,5 meters dagöppning med ett kabelförband med tre faser i triangelformation. För korsning av vattendrag kommer alternativa korsningsmetoder att undersökas i det fortsatta arbetet. Kabeln kan antingen korsa vattendraget genom så kallad styrd borrning eller korsa vattnet med schaktning, beroende på rådande förutsättningar i det enskilda fallet. Styrd borrning är en schaktfri borrteknik som sker genom att borrhuvudet styrs från marken och har en utformning som gör det möjligt att borra krokigt, t ex under vägar, järnvägar och vattendrag. Metoden används ofta vid korsande av känsliga områden där man vill undvika påverkan på t ex värdefull natur eller vattendrag. Metoden klarar en ledningsdiameter upp till 1200 mm och längder upp till 800 meter. Om det är möjligt att använda styrd borrning eller inte avgörs av platsens geotekniska förutsättningar, metoden fungerar bäst om marken är stenfri och lätt. sid 8/59

2.3 Jämförelse mellan luftledning och markkabel Det finns många olika faktorer som innebär fördelar respektive nackdelar för en luftledning och för motsvarande markkabel. Den mest uppenbara skillnaden är att en luftledning syns i det omgivande landskapet medan en markkabels visuella påverkan är mycket liten eller begränsad beroende på typ av natur. En fördel med markkabel är att magnetfältet har ett mer begränsat utbredningsområde än för motsvarande luftledning vilket gör att den kan placeras närmare bostäder. En markkabel medför generellt mindre påverkan på flora och fauna under drifttiden då mindre mark ianspråktas. Vanligtvis innebär en markkabel mindre påverkan på markanvändningen under driftskedet, främst vad gäller skogsbruket men även på jordbruket, än en luftledning. Om en markkabel generellt har mindre omgivningspåverkan under driftskedet har den istället generellt större påverkan under byggskedet än motsvarande luftledning. Det handlar om påverkan på jordbruk genom risk för avgrävda dräneringsrör och täckdiken, påverkan på infrastruktur och tillgänglighet genom avstängning av vägar som korsas, påverkan på vattendrag där schaktning sker och ökad påverkan av buller om sprängning blir aktuellt. Vart och hur mycket sprängning som krävs för att anlägga en markkabel är svårt att veta innan genomförd detaljprojektering. Generellt kan sägas att en luftledning har tekniska och ekonomiska fördelar gentemot en markkabel. En markkabel däremot medför generellt en mindre omgivningspåverkan under drifttiden samt kräver ett mindre markunderhåll. Byggskedet varar en begränsad period, något längre för en markkabel än för en luftledning. Påverkan och störningar från byggskedet är därför övergående och skador kan oftast återställas. Påverkan under driftskedet är generellt större för en luftledning men det som talar till dess fördel under driftskedet är bland annat den är relativt lätt och snabb att laga. Vid ett kabelfel tar det dels längre tid att lokalisera felet och dessutom längre tid att gräva upp och reparera den trasiga kabeln. Ett strömavbrott till följd av ett kabelfel tar därför längre tid att åtgärda än ett strömavbrott till följd av fel på en luftledning. I landsbygdsområden är en luftledning också ekonomiskt fördelaktig, dels genom en billigare tillverkningskostnad och dels genom en billigare bygg- och anläggningskostnad. Vad som slutligen avgör om en luftledning eller en markkabel är lämpligast för att skapa ett driftsäkert regionnät mellan Tollarp och Salskog kommer att avgöras när den sammantagna påverkan på ingående aspekter utvärderats i detalj i kommande samråd och MKB. sid 9/59

3 Metod för framtagande av utredningsområde och stråk Med avsikten att i förlängningen hitta den mest lämpade ledningssträckningen har inledningsvis ett utredningsområde avgränsats och inom detta har därefter identifierats ett antal möjliga ledningsstråk. Föreliggande samråd avser dessa alternativa stråk. Utredningsområdet avgränsades på följande vis: - Vramsån, som är ett Natura 2000-område med höga naturvärden, är avgränsningen i söder. - Avgränsning i väst är den befintliga kraftledningen till vilken anslutningen skall ske. Då E.ON Elnät önskar rasera så lång sträcka som möjligt av den befintliga ledningen norr om Hörby går utredningsområdet inte längre i sydvästlig riktning. - Avgränsning i nordöst är Ovesholmsområdet. Detta för att den planerade kraftledningen inte ska bli onödigt lång och för att undvika påverkan på Ovesholms-området som är särskilt värdefull kulturmiljö och har natur- och rekreationsvärden - I öster avgränsas utredningsområdet så att den planerade kraftledningen inte blir onödigt lång. Figur 4. Karta över utredningsområdet sid 10/59

Metoden för framtagande av möjliga stråk inom utredningsområdet har varit en lokaliseringsutredning som utgår ifrån landskapet som helhet vilket inkluderar såväl tekniska och geotekniska förutsättningar som hänsyn till bebyggelse, visuell påverkan samt registrerade skydds- och restriktionsområden i form av natur- och kulturmiljöintressen etc. Teknisk byggbarhet och stråkens längd har vägts samman med befintliga intressen i landskapet för att komma fram till stråkalternativen. Lokaliseringsutredningen inleddes med en kartstudie där geotekniska förutsättningar, markanvändning, topografi samt skydds- och restriktionsområden identifierades. Med hjälp av ett antal riktlinjer för lokalisering (se tabell 1) utarbetades förslag till stråk. Efter detta gjordes fältbesök där landskapsbild och markanvändning undersöktes på plats. Under fältbesöken kontrollerades stråken också översiktligt avseende framkomlighet och byggbarhet. Efter det inledande samrådsmötet med Länsstyrelsen och Kristianstad kommun samt efter den naturvärdesinventering som genomfördes under hösten 2015, tillkom ytterligare information som vägdes in i framtagandet av de alternativa stråken. Tabell 1. Riktlinjer för framtagande av stråk Riktlinje Förklaring Genhet Rak sträcka Undvika skydds- och restriktionsområden samt höga naturvärden Avstånd till bostäder Närhet till befintliga vägar Följa riktningar i landskapet Lämpliga geotekniska förutsättningar En kortare sträcka är att föredra då det ger mindre intrång på omgivande marker och har ekonomiska fördelar. Gäller luftledning. En rakare sträcka har färre vinkelstolpar och blir därför billigare att bygga och gör mindre åverkan i mark på grund av enklare stolpe och färre stag. Genom att undvika skydds- och restriktionsområden samt områden med höga naturvärden minskar risken för påverkan på befintliga intressen. Tillräckliga avstånd till bostäder hålls med avseende på magnetfält samt för att undvika onödigt stor visuell påverkan. Närhet till befintliga vägar förenklar vid anläggning och reparationer samt ger en minskad landskapsbildspåverkan vid samförläggning med befintlig infrastruktur. Gäller framförallt luftledning. Sträva efter att kraftledningen följer befintliga riktningar i landskapet som stenmurar och gränser mellan skog och jordbruksmark för att minska påverkan på landskapsbilden. Mindre lämpliga jordarter som torv eller annat organiskt material undviks för att underlätta grundläggningen av stolpar vid förläggning av luftledning och schaktning vid förläggning av markkabel. sid 11/59

Efter samrådet kring alternativa stråk, som detta samrådsunderlag beskriver, görs en stråkanalys. I denna analys kommer inkomna yttranden och synpunkter att sammanvägas med informationen från lokaliseringsutredningen och framkomligheten i stråken. Analysen resulterar i en stråkvalsrapport där E.ON Elnät beslutar inom vilket eller vilka stråk ett förslag till sträckning eller sträckningar ska arbetas fram. Sträckningen är en linje som definierar mer noggrant var ledningen föreslås förläggas samt vilken teknik som avses att användas. Detta kommer därefter ligga till grund för kommande ansökan om koncession. Figur 5. Illustration av processen från flera alternativa stråk till en slutgiltig sträckning 4 Studerade alternativ Med hjälp av kartstudier, fältbesök, fältinventering och riktlinjerna för lokalisering som beskrevs i kapitel 3 har ett antal alternativa ledningstråk identifierats. Stråken avser såväl luftledning som markkabel. sid 12/59

4.1 Alternativa stråk Området för stråken har geografiskt delats in i tre delar. Del 1 är området mellan transformatorstationen i Tollarp och Tulsåkravägen/Rya byaväg. Del 2 är området mellan Tulsåkravägen/Rya byaväg och anslutningspunkter på regionnätsledningen vid eller sydväst om Salskog. Del 3 ligger väster om övriga stråkalternativ och går mellan transformatorstationen i Tollarp längs med Rävhultsvägen och anslutningspunkt på regionnätsledningen vid Venestad. Inom del 1 och 2 finns flera alternativa stråk. I del 1 som omfattar Tollarps tätort finns tre kabelstråk. I del 2 finns också tre stråk varav ett är kabelstråk, ett är luftledningsstråk och ett är luftlednings- eller kabelstråk. I del 3 finns endast ett markkabelstråk. Se figur 6 samt tabell 2 nedan för samtliga delar och stråkalternativ. Tabell 2. Alternativa stråk inom delområdena. Del Stråk Utformning 1, Tollarp- Tulsåkravägen/Rya byaväg 2, Tulsåkravägen/Rya byaväg befintlig kraftledning vid eller nära Salskog 3, Tollarp befintlig kraftledning vid Venestad 1a, 1b, 1c Markkabel 2a, 2b, 2c, Luftledning och/eller markkabel 3 Markkabel sid 13/59

Figur 6. Karta över delar samt alternativa stråk. Grått fält är luftledningsstråk, orangea fält är kabelstråk och bruna fält är stråk som kan vara stråk för kabel eller luftledning. sid 14/59

Stråken i del 1 och 2 kan kombineras på olika sätt för att skapa ett sammanhängande stråk mellan transformatorstationen i Tollarp och anslutningspunkten vid Salskog. Ett eller flera stråk inom delarna kommer alltså efter samrådet att kombineras ihop till ett stråk, i vilket ett förslag till sträckning utarbetas. 4.1.1 Stråk i del 1, Tollarp Stråk 1a utgår från transformatorstationen i Tollarp och löper norrut väster om branddammen. Norr om branddammen viker stråket av västerut längs med Torvtäktsvägen tills det möter Tränevägen där det viker av norrut. Stråket följer sedan Tränevägen upp till Tullsåkravägen. Stråk 1b börjar vid branddammens norra kant och löper sedan norrut längs med en gångoch cykelväg. Norr om Tollarp viker stråket av något västerut från gång- och cykelvägen för att sluta i Tullsåkravägen strax öster om stråk 1a. Stråket är breddat västerut ut till stråk 1a strax norr om Tollarp samt ca 500 meter norr om Tollarp. Stråk 1c utgår från stationen i Tollarp och löper sedan öster om branddammen och vidare norrut öster om tätorten. I höjd med Tre kvinnors väg breddas stråket och fortsätter norrut mot Norregård för att sedan vika av något västerut tills det möter stråk 1b. 4.1.2 Stråk i del 2, Tollarp Salskog Stråk 2a utgår från Tulsåkravägen/Rya byaväg och löper norrut längs med Tullsåkravägen. Vid Bröd breddas stråket för att även omfatta delar av jordbruksmarken väster om byn. Även något länge norrut vid Louisefarm är stråket breddat västerut för att möte upp stråk 2b. Stråket följer Tullsåkravägen upp till Träne där stråket delar sig för att löpa både väster och öster om orten. Norr om Träne följer stråket Bassköpsvägen norrut. Vid Salskog delar sig stråket där den ena delen följer Bassköpsvägen vidare upp mot regionnätsledningen och den andra följer Salskogsvägen upp till regionnätsledningen. Stråk 2b börjar vid Rya byäg och löper norrut delvis längs med en mindre väg mot Bröd. I Bröd viker stråket av åt nordväst och löper längs med kanten på skogsområdet Träne ängar. Norr om Träne ängar breddas stråket och viker av något mer västerut. Stråket korsar Träne byaväg och fortsätter sedan upp till regionnätsledningen som stråket slutar i strax väster om Salskog. Stråk 2c börjar vid Tullsåkra och löper sedan norrut förbi Tjörning och Träne ängar. Stråket slutar strax söder om Gybjär där det möter stråk 2b. 4.1.3 Stråk i del 3, Tollarp - Venestad Stråk 3 utgår från transformatorstationen i Tollarp och löper längs med branddammens västra sida vidare västerut längs med Torvtäktsvägen. Stråket korsar Tränevägen och fortsätter ut i jordbruksmarken i nordvästlig riktning mot Skättilljunga. Mellan Tollarps sid 15/59

västra kant och Skättilljunga är stråket breddat. Detta för att ge möjlighet till flera alternativa sträckningar längs befintliga vägar inom stråket. Vid Skättilljunga korsar stråket Tullsåkravägen och följer Rävhultsvägen upp till Venestads byaväg som också korsas innan stråket når regionnätsledningen strax öster om Venestad. 4.2 Nollalternativ Ett nollalternativ innebär att kraftledningen inte byggs. Det innebär också att de konsekvenser som kraftledningen ger upphov till uteblir. Ingen ringmatning kommer att skapas i området och därmed uteblir effekten av ett mer driftsäkert regionnät. Den befintliga 50 kv-ledningen mellan Hörby och Salskog kommer inte raseras utan istället att rustas upp och byggas om. Om den nya kraftledningen inte byggs kommer inte heller någon påverkan från ledningen på intressen så som natur- och kulturmiljö att uppstå. 5 Beskrivning av berörda intressen 5.1 Landskapet Området kring Tollarp har delats in i landskapskaraktärer för att lättare kunna beskriva förutsättningar för och påverkan av en ny kraftledning. Indelningen av landskapskaraktärerna är baserade på topografi, markanvändning och landskapets struktur, dvs. markanvändningens sammansättning i t.ex. öppen och sluten mark. Landskapskaraktärer som förekommer i området är Skogslandskap, Mosaiklandskap, Ålandskap, Tätort och Åslandskap. Riktningar och landmärken har också identifierats. Riktningar och landmärken påverkar hur människor upplever landskapet och orienterar sig i det. För karta över landskapskaraktärer, riktning och landmärken se figur 7. Nedan beskrivs de landskapskaraktärer som berörs av stråken. Skogslandskapet består av flackt till något kuperad skogbeklädd mark med mindre inslag av jordbruksmark och bebyggelse. Skogslandskapet är relativt slutet med mindre rumsbildningar i samband med jordbruksmark och byar. Landskapskaraktären har inga tydliga riktningar som en ny kraftledning bör förhålla sig till, men rumsbildningarna vid den öppna marken kan vara känsliga för en kraftledning som skär genom landskapsrummet. Mosaiklandskapet är svagt böljande med omväxlande jordbruksmark och skogsdungar med spridd bebyggelse. Inslag av trädridåer och stenmurar bildar riktningar i landskapet. Mosaiklandskapet har en variation av slutna skogsdungar och öppna landskapsrum som tillsammans med trädrader och stenmurar gör att landskapskaraktären kan beskrivas som mycket komplex. Ett nytt visuellt element som en luftledning skulle kunna ge en stor påverkan på landskapskaraktären. sid 16/59

Tätorten består av Tollarps tätortsmiljö med bostäder, verksamheter, vägar mm. Byggnader, grönområden, gator och trädgårdar etc bildar en blandning av öppna och slutna landskapsrum. Tätorten är relativt tålig för ny infrastruktur. Landmärken i området är t.ex. kyrkorna i Västra Vram, Östra Vram, Träne och Djurröd. Ett antal master och ett vindkraftverk finns också i området, tex vid Bengstro. Linderödsåsens sluttning är också ett viktigt landmärke i området som också bildar en fond till mosaiklandskapet kring Tollarp. De tydligaste övergripande riktningarna i landskapet är Linderödsåsen och Vramsån. Utöver dessa finns också mer lokala riktningar som vägar, trädrader och stenmurar. Inom utredningsområdet finns många nordsydliga riktningar i form av vägar, skogsdungar, trädrader mm som ofta följer fastighetsgränser. sid 17/59

Figur 7. Landskapskaraktärer, riktningar och landmärken. sid 18/59

5.1.1 Markanvändning och bebyggelse Markanvändningen i området är till största delen jordbruk. Trädrader och stenmurar avgränsar ofta brukningsenheterna. Små områden med odlingsmark klass 8 och 9 finns i anslutning till Skättilljunga, Rävshult och Bröd, se figur 12. På denna mark bör enligt Kristianstad kommuns översiktsplan ny bebyggelse inte medges. Mindre skogsområden finns i området, de största partierna ligger runt Tjörning. Gårdsbebyggelse och mindre tätorter/byar förekommer i området. Den största tätorten i området är Tollarp. Bebyggelsen här består framförallt av bostadshus i form av villor och en del flerfamiljshus, men även en del verksamheter och service. I byn Träne finns framförallt bostadshus. Andra byar i området som berörs av stråken är Skättilljunga, Tullsåkra, Bröd, Tjörning och Backagården. Utöver dessa byar finns spridda gårdar och bostadshus i området. Inom kabelstråk 1a-c och södra delen av stråk 3 återfinns bostadshus och verksamheter i Tollarp tätort samt bebyggelse vid Tränevägen och Tullsåkravägen. Vidare norrut berör stråk 3 bebyggelse längs med Rävhultsvägen och upp till Venestads byväg. Inom stråk 2c och 2b finns spridd bebyggelse mellan Tullsåkravägen och Salskog. Inom stråk 2a finns bebyggelse i Salskog, Träne, Bröd, Backagård och Tullsåkra 5.1.2 Geotekniska förutsättningar Utredningsområdet domineras av moränmark med inslag av sand och torv. Vid Tollarp domineras marken av postglacial sand. I nordöstra Tollarp förekommer ett område med ytlig torv och i nordvästra utkanten finns ett område med fyllning. Norr om Tollarp övergår marken till att bestå av i huvudsak moränmark med inslag av mindre områden med sand i form av postglacial sand och svämsediment. I norra delen av utredningsområdet förekommer mindre områden med kärrtorv. Enstaka mindre områden med svämsediment av ler och silt förekommer främst i anslutning till vattendrag. Ett mindre område med isälvssediment förekommer norr om Bröd. Figur 8. Karta över jordarter i området. sid 19/59

5.2 Kommunala planer 5.2.1 Översiktsplan Översiktsplanen för Kristianstad kommun antogs 2013-03-12. I översiktsplanen finns ett antal områden för utbyggnad av bostadsbebyggelse utpekat i Tollarp, se figur 9. Ett utbyggnadsområde (B1) för bostäder vid Tränevägen ligger inom stråk 1a och 3. Ytterligare ett utbyggnadsområde (B2) är utpekat inom stråk 3. Planerade nya cykelbanor i utkanten av Tollarp ligger inom stråk 1a och 3. Inom stråk 1a, 1b, och 3 ligger ett område som pekas ut som på sikt är lämpligt att förtäta med blandade funktioner (C2). Figur 9. Utbyggnadsområden från ÖP och detaljplanelagt område i Tollarp sid 20/59

Trafikverket planerar en ombyggnation av väg E22 mellan Sätaröd och Vä som redovisas som en korridor i kommunens översiktsplan. 5.2.1 Detaljplaner Stråk 1a-c och 3 överlappar befintliga detaljplaner i Tollarp, se ovan i figur 9. Eftersom lokaliseringsutredningen i detta skede utreder breda stråk överlappas flera markanvändningstyper i detaljplanerna av stråken. I det kommande arbetet kommer lokaliseringen av en sträckning att anpassas så att de inte strider mot gällande detaljplaner. 5.2.2 Vindbruksplan Kristianstad kommuns vindbruksplan antogs 2011-09-13 och pekar ut lämpliga och olämpliga områden för vindkraft i kommunen. A-områden är områden som prioriteras för större vindkraftetableringar. Enligt vindbruksplanen bör ansökningar om att få uppföra vindkraftverk inom A-områden beviljas såvida vindbruksplanens föreskrifter och detaljrekommendationer beaktas samt övriga restriktioner tillgodoses. B-områden är tänkbara för mindre vindkraftetableringar och inom dessa områden bör kommunen bedöma ansökningar välvilligt såvida vindbruksplanens föreskrifter och rekommendationer beaktas samt övriga restriktioner tillgodoses. Samtliga stråk överlappar med områden som pekas ut som lämpliga för vindkraft i kommunens vindbruksplan, se figur 10. Vindbruksområde A6 överlappar stråk 1a, 2a, 2b, 2c, 3. Vindbruksområde B5 överlappar stråk 1a, 1b, 1c, 2a, 2b, 2c. Figur 10. Karta över vindbruksområden som berörs av stråken. sid 21/59

5.2.3 Vattenskyddsområden, reningsverk, och känsligt grundvatten Vattenskyddsområden skyddas enligt miljöbalken (7 kap 21 och 22 ) och är förknippade med föreskrifter som reglerar vilka åtgärder och verksamheter som får förekomma inom vattenskyddsområdet. Stråk 2a överlappar ett vattenskyddsområde vid Träne, se figur 11. Detta vattenskyddsområde har varit en grundvattentäkt som numera är avvecklad och kommer att tas bort. Ett reningsverk finns söder om Träne. Reningsverket ligger utanför stråken. Mellan Tollarp och Salskog finns stora områden som på grund av deras betydelse för grundvattenbildning är klassade som mycket känsligt grundvatten, se figur 11. Dessa områden är känsliga för utsläpp vid markytan som kan påverka grundvattnets kvalité. Föroreningsriskerna bör alltså minimeras i dessa områden för att minska risken för påverkan på grundvattnet. Flera dikningsföretag berörs av stråken, se figur 11 nedan. Dikningsföretag är - liksom torrläggnings-, vattenavlednings-, sjösänknings- och invallningsföretag - s.k. markavvattningsföretag. Ett dikningsföretag är en samfällighet som bildades för att förbättra markavvattningen och vattenavledningen, oftast för att vinna ny odlingsmark. De fastigheter som anses få nytta (båtnad) av företaget ingår. Nyttan beräknas oftast med utgångspunkt från den ökning av markens ekonomiska produktionsförmåga som uppkommer genom markavvattningen. sid 22/59

Figur 11. Karta över mycket känsligt grundvatten, vattenskyddsområde samt dikningsföretag som berörs av stråken. sid 23/59

5.3 Naturmiljö I figur 12 nedan visas de berörda naturintressen som beskrivs nedan. 5.3.1 Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden inom EU. I Sverige skyddas Natura 2000- områden i 7 kap. miljöbalken och samtliga Natura 2000 områden har dessutom status som riksintressen. Natura 2000-området Vramsån sträcker sig strax söder om Tollarp och som närmast cirka 180 meter från stråk 3. Vattendraget har höga naturvärden och hyser bland annat flytbladsvegetation och akvatiska mossor. Ryabäcken och Tjörningabäcken, som ligger inom utredningsområdet för kraftledningen och korsas av stråk 2a och 3, är biflöden till Vramsån. 5.3.2 Riksintresse naturvård MB 3 kap 6 Riksintressen för naturvården regleras i miljöbalkens tredje kapitel och utpekade områden ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Vramsån söder om Tollarp omfattas av riksintresse naturvård och ligger cirka 180 meter från stråk 3. 5.3.3 Nyckelbiotoper Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden och har förutsättningar att hysa hotade och rödlistade arter. Stråk 2a överlappar två nyckelbiotoper, en med ädellövträd vid Träne och en med lövsumpskog vid Salskog. 5.3.4 Strandskydd Strandskyddet är ett generellt skydd och gäller på ett likartat sätt i hela landet. Bestämmelserna gäller oavsett om området är tätt- eller glesbebyggt, om det finns gott om sjöar och vattendrag eller inte samt oavsett vilka naturtyper eller arter som finns i området. Naturen behöver inte vara extra skyddsvärd för att bestämmelserna ska gälla. Bestämmelserna gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag oavsett storlek. Strandskyddets syfte är att långsiktigt trygga medborgarnas tillgång till strandområden. Strandskyddet sträcker sig normalt 100 meter från strandkanten både på land och ut i vattnet. Inom strandskyddet är det förbjudet att vidta vissa åtgärder såsom att uppföra nya byggnader eller utföra andra anläggningar eller anordningar som strider mot strandskyddets syfte, eller kan skada växt och djurliv. Stråk 3 korsar Tjörningabäckens strandskyddsområde. Stråk 2a passerar Ryabäckens strandskyddsområde fyra ställen mellan Bröd och Träne. 5.3.5 Länsstyrelsens naturvårdsprogram Naturvårdsprogrammet är Länsstyrelsen i Skånes samlade långsiktiga policydokument för naturvården i länet. Ett område i naturvårdsprogrammet överlappar stråken. Området Träne ängar är en ogödslad hagmark med lång hävdkontinuitet som överlappar stråk 2c. Även Vramsån och Ovesholms skog samt mindre områden vid Rävshult och Tullsåkra är med i naturvårdsprogrammet men ligger utanför stråken. sid 24/59

Figur 12. Registrerade naturvärden (Länsstyrelsen,Skogsstyrelsen) sid 25/59

5.3.6 Kommunalt naturvårdsprogram Det kommunala naturvårdsprogramet identifierar och beskriver områden med höga värden för naturvård, rörligt friluftsliv, geologi och landskapsbild. Naturvårdsprogrammet ska bland annat vara ett viktigt underlag för det fysiska planeringsarbetet och fungera som underlag vid framtagande av MKB. Området Träne ängar överlappar delvis området med samma namn från länsstyrelsens naturvårdsprogram och beskrivs som en öppen hagmark med lång hävd. Området ligger inom stråk 2c. 5.3.7 Sumpskogar Sumpskogar är ett samlingsnamn för all skogsklädd våtmark. En fuktskog vid Träne ängar där al och glasbjörk dominerar överlappar stråk 2c. Detta område omfattas även av Länsstyrelsens naturvårdsprogram samt det kommunala naturvårdsprogrammet. Ett annat sumpskogsområde, Gåsamossen, återfinns vid Salskog och överlappar stråk 2a. Området består av kärrskog med skogstypen lövskog. 5.3.8 Rödlistade arter Rödlistade arter är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation. ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala samlar in, lagrar, utvärderar och tillhandahåller information om svenska rödlistade växt- och djurarter. På lokaler som överlappar stråk 2a har flera rödlistade fågelarter observerats. Här finns även rödlistade kärlväxter samt fjärilar. På lokaler som överlappar stråk 1a återfinns flera rödlistade fågelarter samt en kärlväxt. Rödlistade växter samt enstaka fågelarter återfinns även i stråk 2b, 2c och 3. 5.3.9 Fridlysta arter Artskyddsförordningen reglerar fridlysning av arter där arterna har ett lagligt skydd. Ett stort antal arter omfattas av artskyddsförordningen däribland samtliga vilda fågelarter. Enligt Naturvårdsverkets handbok för artskyddsförordningen bör dock fågelarter som antingen är rödlistade eller som ingår i fågeldirektivet eller som är minskande i antal, ges speciell uppmärksamhet vid tillämpningen av Artskyddsförordningen. Fågelarter och andra arter (främst kärlväxter) som omfattas av artskyddsförordningen har påträffats i samtliga stråk. 5.3.10 Skyddsklassade arter Att skyddsklassa arter innebär att uppgifter om specifika arter döljs eller diffuseras i varierande grad för att skydda dem mot olika hot. Det finns ingen direkt koppling mellan skyddsklassningen och den nationella rödlistan. Arter som inte är rödlistade kan i vissa fall omfattas av skyddsklassning. Det gäller dels arter som är starkt störningskänsliga, dels sid 26/59

sådana som riskerar förföljelse, jakt eller kommersiell insamling. Förekomst av skyddsklassade rovfåglar såsom röd glada (rödlistad), sparvhök och ormvråk (ej rödlistade) återfinns i stråk 2a. I stråk 1a återfinns förekomst av ormvråk (ej rödlistad). 5.3.11 Inventerade naturvärdesobjekt En naturvärdesinventering av de alternativa stråk som togs fram i ett tidigt skede genomfördes under september och november 2015 där områden med naturvärdesklass 1-3 registrerades. Inventeringen utformades efter det inledande mötet med Länsstyrelsen i Skåne samt Kristianstad kommun. Resultat från inventeringen visar att naturmiljön i och kring utredningsområdet är tämligen ensartad och domineras av ett brukat odlingslandskap med i första hand åkermark. I mindre utsträckning finns även betesmarker. I odlingslandskapet finns mycket gott om vällagda stenmurar (utgör biotopskydd). Relativt centralt i området ligger också ett stort sammanhängande lövskogsområde (Träne ängar) med inslag av äldre träd, multnande ved, sumpskogar mm vilket är gynnsamt för den biologiska mångfalden. I östra delen av området rinner Ryabäcken och i den västra delen Tjörningabäcken. Områdena som inventerats är sådana som är värdefulla för den biologiska mångfalden. Inventeringen har varit en del av den process som föregått detta samråd och har tillsammans med den tidiga avstämningen med kommun och länsstyrelse, kartstudier och fältbesök varit en del i arbetet med att ta fram lämpliga stråk. Komplettering av naturvärdesinventeringen kan vid behov göras i nästa steg då stråk har valts. Metodiken för identifiering och avgränsning av naturvärdesobjekt följer Svensk Standard för naturvärdesbedömning ftss 199000 (SIS 2014). Den detaljeringsgrad som använts är Medel vilket innebär att minsta obligatoriska karteringsenhet är en yta av 0,1 ha eller ett linjeobjekt med en längd av minst 50 m och en bredd av 0,5 m eller mer. Klassificeringen av de olika objekten omfattar tre klasser (1-3, figur 13) och följer svensk standard. De klassificeras utifrån vilken positiv betydelse de har för biologisk mångfald. Objekt med klass fyra har inte tagits med i denna rapport. sid 27/59

Högt artvärde Påtagligt naturvärde Klass 3 Högt naturvärde Klass 2 Högt naturvärde Klass 2 Högsta naturvärde Klass 1 Påtagligt artvärde Påtagligt naturvärde Klass 3 Påtagligt naturvärde Klass 3 Högt naturvärde Klass 2 Högt naturvärde Klass 2 Visst artvärde Visst naturvärde Klass 4 Påtagligt naturvärde Klass 3 Påtagligt naturvärde Klass 3 Högt naturvärde Klass 2 Obetydligt artvärde Lågt naturvärde Visst naturvärde Klass 4 Påtagligt naturvärde Klass 3 Påtagligt naturvärde Klass 3 Artvärde/ biotopvärde Obetydligt biotopvärde Visst biotopvärde Påtagligt biotopvärde Högt biotopvärde Figur 13. Klasser i naturvärdesinventeringen (NVI). Föreliggande inventering har omfattat klasserna 1-3. Flertalet av naturvärdesobjekten återfinns i stråk 2c, se figur 14. Vid Träne ängar återfinns en artrik betesmark som klassats som naturvårdsobjekt klass 1. Betesmarken beskrivs som välhävdad med fina strukturer och stor artrikedom. Rödlistade arter som påträffas här är exempelvis jordtistel, ängsskära och korpnopping(svamp). Flera objekt med blandlövskog och sumpskog samt trädbärande betesmark påträffas i detta stråk, klass 2 och 3. Här återfinns även flera rödlistade arter. I stråk 3, nära Tollarp, påträffas ädellövsskog samt grova träd vid en gammal gårdsrest, klass 3. Lite längre nordöst passerar stråket välhävdad betesmark, klass 3. Vid Tjörningabäcken återfinns ett naturvärdesobjekt klass 1 (preliminär bedömning). Bäcken beskrivs som mindre vattendrag med gamla angränsande lövträd och fina strömmiljöer och bottenstruktur. Utmed den aktuella sträckan har skal av tjockskalig målarmussla och äkta målarmussla påträffats liksom god förekomst av öring. Vattendraget omfattas av det generella biotopskyddet. Här återfinns även en relativt stor förekomst av den rödlistade växten månviol (naturvärdesobjekt klass 2). Norr om Tjörningabäcken, längs med Rävhultsvägen, passerar stråket en ohävdad betesmark som beskrivs som blomrik gräsmark. Stråk 3 passerar även Tjörningabäcken i norra delen av stråket, norr om Venestad gård. Vattendraget är här påverkat av omgivande jordbruk genom rätning och övergödning. Inom stråken inom del 1 nära Tollarp återfinns några naturvärdesobjekt. En sandig vägslänt med blomrik miljö, klass 3, korsas av stråk 1a. Stråk 1b passerar en äppelodling samt hassel och alsumpskog, samtliga klass 3. I stråk 1c återfinns objekt som utgörs av blandlövskog, klass 3. I norra delen av stråk 2a ligger Gåsamossen, klass 2, som beskrivs som ett kärr med glasbjörk, ek och vide (se nyckelbiotop kap. 5.3.3). sid 28/59

Vid Träne finns ett område med ädellövskog med gamla grova ekar, hassel, björk och al, klass 2. I närheten ligger en bokskog, klass 3, med visst inslag av multnande ved. Ädellövskog, blandlövskog samt alsumpskog påträffas i stråk 2b, klass 3. Figur 14. Resultat från naturvärdesinventeringen hösten 2015. sid 29/59

5.4 Kulturmiljö I figur 15 på sidan 32 visas de berörda kulturmiljöintressen som beskrivs nedan. 5.4.1 Fornlämningar och kulturhistoriska lämningar Fornlämningar är enligt kulturmiljölagen lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna. Fornlämningar skyddas av kulturmiljölagen (1988:950) och får inte skadas. Lämningar som inte uppnår status som fornlämningar men ändå anses ha antikvariskt värde klassas som kulturhistoriska lämningar. Ett flertal fornlämningar och kulturhistoriska lämningar av olika typ finns inom stråken. Den vanligaste typen är hägnadssystem som utgörs av stenmurar. Samtliga hägnadssystem som är klassade som lämningar inom stråken har statusen kulturhistorisk lämning. Ett större sammanhängande område med hägnadssystem ligger vid Träne ängar, ett annat norr om Träne upp mot Salskog. Andra lämningstyper som förekommer inom stråken är bytomt/gårdstomt, fossil åker, fyndplats och stensättning. 5.4.2 Skog och historia Projektet Skog och historia har under drygt tio år inventerat och registrerat forn- och kulturlämningar. Uppgifterna i Skog och historia är preliminära eftersom de inte har genomgått en fullständig kvalitetsgranskning för överföring till fornminnesregistret. En punkt från skog och historia finns inom stråk 2a och beskrivs som slagg och kolrester funna vid en stensättning. 5.4.3 Ängs- och betesmarksinventering Ängs och betesmarksinventeringen är en inventering av kultur- och naturvärden i ängs- och betesmarker. Inventeringen används för att kunna göra utvärderingar och uppföljningar av miljöersättningar och andra åtgärder för natur- och kulturmiljö. Stråk 2c överlappar två betesmarker, ett vid Träne ängar och ett lite längre söderut vid Tullsåkra. 5.4.4 Stenmurar Stenmurar i jordbrukslandskap omfattas av generellt biotopskydd enligt miljöbalken (7 kap 11 ). Stenmurarna har en viktig funktion i ekosystemet genom den variation de skapar i jordbrukslandskapet, samt har höga naturvärden och utgör livsmiljöer och spridningsvägar för flera av jordbrukslandskapets växt- och djurarter. Inom ett biotopskyddsområde får man inte bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. För ingrepp krävs att dispens söks hos Länsstyrelsen. Hägnadsrester och renar mellan åkerskiften får enligt 5 i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1999:119) inte skadas eller tas bort om de har kulturhistoriskt värde eller stort värde för bevarandet av odlingslandskapets flora eller fauna. Stenmurar kan också ha statusen övrig kulturhistorisk lämning eller fornlämning. sid 30/59

Stråken berör ett flertal stenmurar, både i skog och i jordbrukslandskapet. Stenmurar som har status övrig kulturhistorisk lämning finns med i figur 15. En mer detaljerad inventering av vilka stenmurar som berörs görs i samband med att en sträckning för ledningen arbetas fram. 5.4.5 Länsstyrelsens kulturmiljöprogram Länsstyrelsen i Skåne har i sitt kulturmiljöprogram pekat ut särskilt värdefulla kulturmiljöer i länet. Inget område från programmet överlappar stråken. Ovesholm ligger ca 1 km från stråk 2a och beskriv som en miljö som visar på vanliga historiska brukningsformer och den komplexitet forna tiders sätesgårdar hade. 5.4.6 Kommunalt kulturmiljöprogram I det kommunala kulturmiljöprogramet från 1993 beskrivs värdefulla kulturmiljöer i kommunen i form av hävdad mark, bebyggelsemiljöer och fornlämningar. Två områden från kulturmiljöprogrammet överlappar stråken. Området Träne kyrkby är beläget kring Träne kyrka och överlappar stråk 2a. I området ligger förutom kyrkan prästgården som har ett stort kulturhistoriskt värde och som tillsammans med kyrkan bildar en sammanhållen miljö. Området Träne ängar är uppdelat i två områden där ett av dem ligger i stråk 2c. Områdena har tidigare varit ängsmark men används idag som betesmark och har en mycket speciell flora. sid 31/59

Figur 15. Registrerade kulturmiljövärden sid 32/59

5.5 Friluftsliv I underlaget Grönstruktur i Skåne - Strategier för en utvecklad grönstruktur pekas Linderödsåsen, Nävlingeåsen och Ovesholms skog ut som områden av regional betydelse för friluftslivet. De alternativa stråken passerar inte de ovan nämnda områdena. Linderödsåsen ligger väster om Tollarp. Friluftslivet på Linderödsåsen är intensivast i det skogsbeklädda sluttningsområdet mot slättlandskapet. Åsen har ett stort inslag av ädellövskog och har en variation av sluten skog och öppna ytor. På Nävlingeåsen, som ligger norr om stråken och utredningsområdet, finns Bockeboda strövområde med ett flertal stigar och leder som används av bland annat motionärer, skolor och naturintresserade. Nävlingeåsens småskaliga och ålderdomliga odlingslandskap är också en del av områdets rekreationsvärden. Ovesholms skog ligger vid Oveholms slott, nordöst om stråken, och består av en större bokdominerad ädellövskog med inslag av ask. Skogen är av varierande ålder med många gamla bokar och ekar. I och i närheten av Tollarp finns möjligheter till friluftsliv i form av Vramsån samt Floraparken i centrala Tollarp. I norra delen av Tollarp strax utanför tätorten finns mindre skogsområden som också kan användas till rekreation och friluftsliv. 5.6 Infrastruktur I figur 16 nedan visas de berörda intressena inom infrastruktur som beskrivs nedan. 5.6.1 Vägar Väg E22 som går genom Tollarps tätort är den mest trafikerade vägen i området. Vägen ligger utanför stråken. Större vägar som berörs av stråken är Tränevägen, Tullsåkravägen, Rya byaväg, Nöbbelövsvägen, Rävhultsvägen, Venestads byväg, Träne byaväg, Bassköpsvägen och Salskogsvägen. Inga järnvägar förekommer i området. Trafikverket planerar en ombyggnation av väg E22 mellan Sätaröd och Vä för att förbättra framkomlighet och trafiksäkerhet. En sträckning för vägens dragning är under utarbetande men är ännu inte beslutad, se figur 16 nedan. Sträckningen går norr om Tollarp och berör stråk 2a-c samt 3. Byggstart för ny E22 planeras i nuläget till år 2017/2018. sid 33/59

Figur 16. Kraftledningar, master, miljöfarlig verksamhet samt vägsträckning. sid 34/59

5.6.2 Kraftledningar och transformatorstationer I Tollarp ligger transformatorstationen som den planerade ledningen ska utgå ifrån. Från stationen utgår en regionnätsledning och en lokalnätsledning (E.ON:s) som ligger inom stråk 1c. Lokalnätsledningar förekommer också vid Tullsåkra, Bröd, Backagården, Träne, Tjörning, Gybjär, Skättilljunga, Venestad och Salskog. En regionnätsledning mellan Torsebro och Hörby passerar vid Salskog och angränsar till 2a-c samt 3. Det är denna ledning som den här planerade kraftledningen ska anslutas till. Skanova har flera ledningar i området och berör samtliga stråk. 5.6.3 Vindkraft Vid Träne finns ett område som är planerat för en ny vinkraftpark. 5.6.4 Miljöfarlig verksamhet KRAB Tollarps återvinningscentral ligger strax öster om Tollarp utanför stråken. Återvinningscentralen används för mellanlagring av farligt avfall. 5.6.5 Vatten och avloppsledningar Vatten och avloppsnät finns i Träne och Tollarp. Ledningarna ligger oftast i gator och vägar. sid 35/59

6 Konsekvensbedömning I det skede projektet nu befinner sig är det svårt att göra någon detaljerad konsekvensbedömning eftersom varken utförande av ledningen eller dess sträckning är bestämd. Efter samrådsskedet och stråkvalsanalys kommer en ledningssträckning och ett tekniskt utförande att fastslås. I det fortsatta arbetet med lokalisering av kraftledningen kommer en sammanvägning av påverkan på landskapet, natur- och kulturmiljö tillsammans med faktorer så som teknik, byggbarhet, avstånd till boende samt ekonomi att göras för att hitta en så lämplig lokalisering och lämpligt utförande som möjligt för ledningen. Först när detta är gjort kan också en konsekvensbedömning av valt alternativ göras. I koncessionsansökan kommer en MKB att ingå där den planerade ledningens miljöpåverkan kommer beskrivas i detalj. I detta avsnitt görs en övergripande konsekvensbedömning av de olika stråken inom respektive del och påverkan från luftledning respektive markkabel, utifrån idag kända förutsättningar. En sammanfattande tabell för respektive stråk samt en karta för varje del återfinns i varje underkapitel nedan. Kapitlet avslutas med en översiktlig beskrivning av konsekvenser för hälsa och säkerhet samt kumulativa effekter. 6.1 Stråk i del 1 Samtliga stråk i del 1 passerar genom Tollarps tätort. Med avseende på landskapsbilden är tätorten relativt tålig för ny infrastruktur. En markkabel kommer inte att ge någon permanent påverkan på landskapskaraktären. Kabelstråken berör också mosaiklandskapet, se beskrivning ovan i kapitel 5.1, men innebär en mindre påverkan på landskapskaraktären eftersom de till största del är lokaliserade i jordbruksmark eller intill befintlig infrastruktur och alltså inte kommer att synas efter förläggning. Flera detaljplaner ligger inom stråken och dessa kommer att tas hänsyn till så att inte den planerade ledningen strider mot dessa. Vatten- och avloppsledningar samt lokalnätsledningar förekommer i stråken och avstämning med ledningsägare kommer att göras inför stråkval och framtagande av sträckning. Där markkabel föreslås förläggas längs med befintliga vägar kan framkomligheten komma att begränsas under anläggningsarbetet. Denna påverkan är dock lokal och temporär. Påverkan på de berörda naturintressen som återfinns inom stråken bedöms som relativt liten då kablarna till största del planeras att förläggas i anslutning till befintliga vägar. Ett fåtal inventerade naturvärden av klass 3, en skyddsklassad fågelart samt några rödlistade fågelarter och kärlväxter återfinns i stråk 1a. De utpekade naturvårdsarterna samt rödlistade arterna kommer att beaktas och så långt som möjligt att undvikas vid framtagande av en detaljerad ledningssträckning. Som nämnts i kapitel 5.3.9 är samtliga vilda fågelarter fridlysta. Vid planering av sträckning kommer åtgärder för att mildra eventuell påverkan sid 36/59