HUR KAN STADSBYGGANDET BIDRA TILL ÖKAD SOCIAL HÅLLBARHET? Foto: Julia Sjöberg ANN LEGEBY ARKITEKTURSKOLAN KTH DECEMBER 2014 TMR
Om vi underlättar rörlighet och utbyte mellan olika områden skapar vi förutsättningar för sammanhållning. När separerade stadsdelar byggs ihop främjas social integration och trygghet. För att bryta segregationen behövs mötesplatser där personer med olika bakgrund kan lära känna varandra. Ökad tillgänglighet till utbildning och arbetsplatser underlättar kontakterna med viktiga samhällsfunktioner och kan i förlängningen mildra effekterna av social segregation.
UTKAST 141207 Stadslandskapet utgör spelplanen för samhällets olika processer. Nya strategier för hur vi ska bygga regionen är inget mindre än en kritik mot de begränsningar som stadslandskapet erbjuder idag.
VILKA BOR IHOP? VILKA DELAR DET OFFENTLIGA RUMMET? VILKA RESURSER FINNS INOM NÄRA RÄCKHÅLL?
UTMANING INFÖR FRAMTIDEN VAD ÄR PROBLEMET? Livschanser relativt sämre i många socioekonomiskt svaga områden Orättvis resursfördelning: stora variationer mellan stadsdelar Samhället i olika grad synligt Brist på närhet missgynnar näringsliv och verksamheter Stadsdelar där endast ett fåtal sociala processer möjliggörs; bristande tillgång till offentligt stadsliv Ojämlika livsvillkor: Hot mot välfärd, hälsa, och demokrati Ann Legeby Arkitekturskolan KTH Stärkt Hållbarhet TMR 11 27 december november 2014
VAD NÅR JAG RUNT HÖRNET I MINA KVARTER? OJÄMLIKHETER LEDER TILL SEGREGATION
VARFÖR DELA STADENS RUM? BETYDELSEN AV SAMTIDIGTVARANDE ELLER SAMNÄRVARO SE ANDRA BLI SEDD LÄRA SIG SAMHÄLLETS SPELREGLER FORMELL INFORMELL KONTROLL KONFLIKT TRYGGHET TOLERANS HÄNSYN FÖRSÅELSE FÖR OLIKHETER TILLIT PUBLIC CULTURE KONTEXTUELLA EFFEKTER WEAK TIES STRONG TIES BRIDGING BONDING
VARFÖR DELA STADENS RUM? ATT SE DEN ANDRE BLIR ALLT MER VIKTIGT PRIMÄRA RELATIONER SEKUNDÄRA RELATIONER familj - släkt - vänner - vänners vänner - bekanta - bekanta främlingar - främlingar
PRIMÄRA NYTTOR funktionella nyttor en programmerad handling direkt interaktion SEKUNDÄRA NYTTOR informella & kommunikativa nyttor ha koll på andra - bli uppdaterad läsa av omgivningen indirekt interaktion (Koch et al. 2012)
FÖRHANDLING PÅGÅR: ATT VARA I STADEN ÄR ATT VARA EN DEL AV SAMHÄLLET VEM ÄR DÄR? VEM ÄR INTE DÄR?
FRÅGA 8 Du får ett uppdrag utomlands ett halvår. För ditt jobb behöver du snabbt förstå staden, dess invånare och samhället där du är. Hur får du bäst information? Välj tre alternativ: 1. Läsa guideböcker 2. Gå på caféer och restauranger 3. Besöka stadens sevärdheter 4. Intervjua arbetskamrater 5. Gå med i en sportklubb/förening 6. Gå/hänga på stan 7. Använda kollektivtrafiken 8. Köra kors och tvärs med bil 9. Läsa tidningar och följa media
Vilka idéer om samhället styrde det stadslandskap som utgör spelplanen för samhället idag?
STADSBYGGNADSPARADIGM ÖKA TILLGÄNGLIGHET OCH TÄTHET FLEMMING 1600 LINDHAGEN PLANEN 1866
STADSBYGGNADSPARADIGM KRITIK MOT DEN TÄTA OCH DEN OKONTROLLERAT VÄXANDE STADEN STORSTADENS SPÖKE PLAN 1948
STADSBYGGNADSPARADIGM BEGRÄNSA & KONTROLLERA TILLGÄNGLIGHET, TÄTHET & RÖRELSE SCAFT 1968 HOWARD S GARDEN CITY 1898 MARKELIUS 1946 STOCKHOLMS GENERALPLAN 1952 STOCKHOLMS GENERALPLAN 1952
VARFÖR DELA STADENS RUM? KRITIK MOT DEN RATIONELLA STADEN The disabling effects of the urban transformation had the greatest impact on the weakest and least powerful people socially; those who depended on their local environment the most to support them in their everyday life, like children, elders, the sick and disabled, the unemployed. Julienne Hanson 2000
Vad menar vi med att bygga ihop staden?
DE SMÅ STADSDELARANAS REGION ELLER REGIONEN MED DE SMÅ STADSDELARNA?
DET OFFENTLIGA RUMMET: KAN KOPPLA IHOP & KAN SKILJA ÅT
DET OFFENTLIGA RUMMET: KAN KOPPLA IHOP & KAN SKILJA ÅT
MODELL AV STADEN REPRESENTATION AV MELLANRUMMEN STADSRUMSANALYS BESKRIVER INTERAKTIONEN MELLAN BYGGD MILJÖ & HUR RUM ANVÄNDS
STADSRUM SOM ISOLERAR RESURSER DEN BYGGDA MILJÖNS FÖRMÅGA ATT SKAPA AVSTÅND
STADSRUM SOM TILLGÄNGLIGGÖR RESURSER DEN BYGGDA MILJÖNS FÖRMÅGA ATT SKAPA NÄRHET
Exemplet Östbergahöjden
ÖSTBERGAHÖJDEN Lantmäteriet/Metria 300 m
ÖSTBERGAHÖJDEN Lantmäteriet/Metria 300 m
lokalt boende icke lokalt boende Ann Legeby Arkitekturskolan KTH Stärkt Hållbarhet TMR 11 27 december november 2014
VAR BOR DE SOM ÄR PÅ TORGET? TORGETS SOCIALA RÄCKVIDD
EXEMPLET ÖSTBERGA VILKA FÖRHANDLAR NORMER & SPELREGLER? ÖSTBERGAHÖJDEN GAMLA ÖSTBERGA Gångavstånd mellan torgen: ca 800 m
RÄCKVIDD GENOM STADSRUMMEN SOCIALT & RUMSLIGT UPPTAGNINGSOMRÅDE Östbergahöjden G:a Östberga Bagarmossen 3732 7481
NÄRHET TILL REGIONKÄRNAN: CENTRALA STOCKHOLM Närhet till centralstationen: med kollektivtrafik och gångavstånd restid med kollektivtrafiken gångavstånd i meter
NÄRHET TILL ARBETSPLATSER GENOM GATUNÄTET INOM 1OOO METER
betwe nness 2 km betwe nness 2 km betwe nness 2 km betwe nness 2 km betwe nness 2 km betwe nness 2 km betwe nness 2 km betwe nness 2 km betwe nness 2 km betwe nness 2 km JÄMFÖRANDE ANALYSER: DELA[D] STAD 10 OJÄMLIKA LIVSVILLKOR - CHANSER PÅ ARBETSMARKNADEN arbete inom 500 m arb te inom 1 km et Arbete Index = 1,2 slös icke arbe arbete inom 5 km stöd inom 2 km närhet till CS (m) närhet till CS (tid) befolkningstäthet int grat on R50 Rumslig Index = 4,7 integration R6 arbete inom 500 m arb te inom 1 km et Arbete Index = 1,0 slös icke arbe arbete inom 5 km stöd inom 2 km 7 närhet till CS (m) närhet till CS (tid) befolkningstäthet int grat on R50 Rumslig Index = 4,0 integration R6 interface R6-R50 Social Index = 4,2 Bergsjön V Social Index = 2,0 förvärvsfrekvens interface R6-R50 förvärvsfrekvens median inkomst Bergsjön Ö median inkomst arbete inom 500 m arb te inom 1 km et Arbete Index = 1,9 slös icke arbe arbete inom 5 km Social Index = 3,2 Gårdsten arbete inom 500 m arb te inom 1 km et förvärvsfrekvens Social Index = 4,2 Bergsjön V te inom 500 m arb te inom 1 km Arbete Index = 1,2 slös icke arbe arbete inom 5 km förvärvsfrekvens arbete inom 5 km Arbete Index = 2,5 stöd inom 2 km median inkomst stöd inom 2 km median inkomst stöd inom 2 km 8 10 11 närhet till CS (m) närhet till CS (m) närhet till CS (m) närhet till CS (tid) interface R6-R50 närhet till CS (tid) interface R6-R50 närhet till CS (tid) befolkningstäthet int grat on R50 befolkningstäthet int grat on R50 befolkningstäthet Rumslig Index = 2,9 integration R6 Rumslig Index = 4,7 integration R6 integration R6 Rumslig Index arbete inom 500 m arb te inom 1 km et Arbete Index = 3,4 slös icke arbe Social Index = 3,4 Hjällbo arbete inom 500 m arb te inom 1 km et arbete inom 5 km förvärvsfrekvens Arbete Index = 1,0 slös icke arbe arbete inom 5 km Social Index = 2,0 förvärvsfrekvens Bergsjön Ö te inom 500 m arb te inom 1 km arbete inom 5 km Arbete Index = 4,9 stöd inom 2 km median inkomst stöd inom 2 km median inkomst stöd inom 2 km 11 7 19 närhet till CS (m) närhet till CS (m) närhet till CS (m) närhet till CS (tid) interface R6-R50 närhet till CS (tid) interface R6-R50 närhet till CS (tid) befolkningstäthet int grat on R50 befolkningstäthet int grat on R50 befolkningstäthet Rumslig Index = 5,4 integration R6 Rumslig Index = 4,0 integration R6 integration R6 Rumslig Inde arbete inom 500 m arb te inom 1 km et Social Index = 3,5 Norra Biskopsgården arbete inom 500 m arb te inom 1 km et Arbete Index = 2,5 slös icke arbe arbete inom 5 km förvärvsfrekvens Arbete Index = 5,6 slös icke arbe arbete inom 5 km Social Index = 7,3 förvärvsfrekvens Högsbotorp stöd inom 2 km median inkomst stöd inom 2 km median inkomst 11 20 närhet till CS (m) närhet till CS (m) närhet till CS (tid) interface R6-R50 närhet till CS (tid) interface R6-R50 befolkningstäthet int grat on R50 befolkningstäthet int grat on R50 Rumslig Index = 5,0 integration R6 Rumslig Index = 7,2 integration R6 arbete inom 500 m arb te inom 1 km et Arbete Index = 4,9 slös 5,7 icke arbe Social Index = Kyrkbyn arbete inom 500 m arb te inom 1 km et arbete inom 5 km förvärvsfrekvens Arbete Index = 2,0 slös icke arbe arbete inom 5 km Social Index = 8,8 förvärvsfrekvens Björkekärr stöd inom 2 km median inkomst stöd inom 2 km median inkomst 19 16 närhet till CS (m) närhet till CS (m) närhet till CS (tid) interface R6-R50 närhet till CS (tid) Legeby, Berghauser Pont & Marcus 2014 interface R6-R50 befolkningstäthet int grat on R50 befolkningstäthet int grat on R50 Rumslig Index = 6,2 integration R6 Rumslig Index = 4,6 integration R6
HUR GYNNA EN BLANDNING I DET OFFENTLIGA RUMMET? ARENA FÖR SOCIALA PROCESSER - NÄRHET TILL RESURSER NÄRHET TILL STRÅK MED HÖG CENTRALITET VÄLINTEGRERAT MED GRANNSTADSDELAR CENTRALITET I FLERA SKALNIVÅER STOR RUMSLIG RÄCKVIDD ATTRAKTORER & MÅLPUNKTER LOKALT stadsform markanvändning
Alla förändringar av stadsformen påverkar stadsdelars läge i relation till staden i övrigt vilket får konsekvenser för såväl näringsliv som socialt liv Ökad kunskap om rummets potential innebär både att förstå dess begränsningar och dess möjligheter Stadsbyggandet är en mycket konkret form av fördelningspolitik som för lång tid lägger fast ett landskap av samhälleliga resurser Stadsbyggandet verkar under lång tid och är därför ett strategiskt verktyg för allt hållbarhetsarbete.
UTMANING: ATT ÖVERSÄTTA ORD TILL STADSFORM När separerade stadsdelar byggs ihop främjas social integration och trygghet. Täta städer har större förutsättningar för utvecklat stadsliv, god kollektivtrafiktillgänglighet och energisnåla infrastrukturlösningar. De ger också invånare och företag tillgång till stora närmarknader. Planen betonar att regionens kommuner har ett gemensamt ansvar för att minska segregation och utanförskap. Åtta yttre regionala stadskärnor prioriteras utöver den centrala regionkärnan. Utveckla de yttre stadskärnornas urbana värden [...] De yttre stadskärnorna behöver få mer storstadskaraktär. Det kan uppnås genom att tillföra stadskvaliteter som ett levande fotgängarvänligt offentligt rum med gator, torg och parker.
ATT HÅLLA ARMKROK MED SIN OMGIVNING PÅVERKAR VILKEN ARENA SOM SKAPAS PeGe Hillinge
Places do not make cities. It is cities that make places. The distinction is vital. We cannot make places without understanding cities. Hillier 1996, 151
FRÅGA 9 Vad är viktigast för oss i regionen att utveckla för att kunna skapa en region där det råder jämlika livsvillkor? 1. Tillräcklig förståelse för problemet 2. Styrdokument som utgör stöd 3. Koll på hur tillgången till resurser ser ut 4. Tillräcklig kunskap om stadsbyggande 5. Metoder för att klarlägga sociala konsekvenser 6. En genuin vilja att vända utvecklingen
Ann Legeby ann.legeby@arch.kth.se ann.legeby@sweco.se