Stadsbyggandets inverkan på segregation och integration
|
|
- Monica Hermansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 705 nya bostäder Stadsbyggandets inverkan på segregation och integration Ann Legeby KTH Arkitekturskolan Socialt hållbar stadsutveckling januari Antal bostäder i Sverige 705 nya bostäder Bostadsproduktion : 297 bostäder jämlikt = hållbart Antal bostäder i Sverige Har dessa bostäder bidragit till: Jämlika livsvillkor? Hållbarare städer? Mindre segregation? Wilkinson & Pickett Staden som mötesplats: det vardagliga livet För att öka den sociala integrationen är mötesplatser utvecklas i framtiden, där människor med olika bakgrund på ett naturligt sätt kan se och möta varandra. Stockholms Översiktsplan 2010, sid 17 DN problem samtidigt. Sydsvenskan Gärna planer och visioner. Men på vad ska fokus ligga i ett nytt miljonprogram? Vad sägs om bra bostäder som folk vill bo i?
2 Dela[d] Stad: praktik och forskning Göteborgs stad: Mari Tastare Boverket: Micael Nilsson Arkitekturskolan KTH: Ann Legeby (ansvarig) Meta Berghauser Pont Lars Marcus Utmaning inför framtiden Perspektiv och utgångspunkter Socialt ciialt cia altlt h hå hållbar ålllllb llbar lb bar stadsutveckling stad t sut ta ssutve su utveck veckl veck klin kli kkl lling januari ja j nuari KTH H Arkitekturskolan Arkitekturs rkitekt kitekturs k kkolan Ann ko n Legeby Legeb Legeb Leg Forskningsprojektet Dela[d] Stad syftar till att konkretisera och operationalisera stadsbyggnadsforskning och att bygga broar mellan forskning och praktik. Vilka resurser når jag runt hörnet i mina kvarter? Ojämlikheter leder till segregation: rumslig orättvisa Vad är problemet med segregation? Livschanser relativt sämre i många socioekonomiskt svaga områden Orättvis resursfördelning till stor del en effekt av stadsbyggandet BERGSJÖN Samhället i olika grad synligt eller närvarande N. BISKOPSGÅRDEN Brist på närhet missgynnar näringsliv och verksamheter KYRKBYN Finns många stadsdelar där endast ett fåtal sociala processer möjliggörs; bristande tillgång till offentligt stadsliv BJÖRKEKÄRR Närhet till vårdcentraler Många stadsdelar saknar rumsliga egenskaper som kan främja diversitet/blandning HÖGSBOTORP to to to to to to to to 400 (36392) (6150) (7191) (8279) (10500) (11518) (10350) (10697) HJÄLLBO GÅRDSTEN Stora variationer mellan stadsdelar avseende livsvillkor Ċ Göteborgs Översiktsplan 2009 TEXT STADSFORM By giving shape and form to our material world, architecture structures the system of space in which we live and move. In that it does so, it has a direct relation - rather than a merely symbolic one - to social life, since it provides the material preconditions for the patterns of movement, encounter and avoidance which are the material realisation - as well as sometimes the generator - of social relations. In this sence, architecture pervades our everyday experience far more than a preoccupation with its visual properties would suggest. Bill Hillier & Julienne Hanson 1984, ix De offentliga stadsrummen är viktiga platser för samspelsintegration 1O FGV ƂPPU arenor för möte och man kan känna tillhörighet på platsen kan olika grupper komma i kontakt med varandra. Sociala nätverk kan skapas när människor möts, fördomar och stigmatisering motverkas och marginaliserade gruppers exkludering kan minska. Rummets potential att skapa samnärvaro och åtskillnad Stadsrummet är inte en neutral bakgrund Att bygga en socialt sammanhållen stad Att översätta mål & visioner [text] till byggd materia [stadsform]
3 Stadsrum som isolerar resurser Den byggda miljöns förmåga att skapa avstånd och åtskillnad Stadsrum som tillgängliggör resurser Den byggda mijlöns förmåga att skapa närhet Foto: Ann Legeby Foto: Ann Legeby Stadsbyggande Ett strategiskt verktyg som resursfördelare AstraZeneca Sjukhus Lokalisering i stadsrummet Tillgänglighet genom stadsrummet Scania AstraZeneca Stadsrummets organisation Angreppssätt och analyser Källa: Ann Legeby 2010 Data & information Ny modell av Göteborgs rumsliga system Data & information Ny databas: data kopplas till geografsk position Gårdsten Hjällbo N Biskopsgården Bergsjön Kyrkbyn Björkekärr Högsbohöjd
4 Centralitet: rumslig integration Sociala stadsrumsanalyser: närhet & index Kriterier som påverkar livsvillkoren i en stadsdel Närhet till stadsnivåns gatunät Vård? Grundskola minsta gångavstånd Lekplats Fritidsgård Hållplats Socialt hållbar stadsutveckling januari 2017 KTH Arkitekturskolan Arkitekturskolan rkitektursskolan an Ann A Legeby Legeb L b Livsmedel Tematisk analys Närhet till grundskolor Tematisk analys Närhet till vårdcentraler 'Z ^d E,: >> K :PZ< < ZZ EćƌŚĞƚ ƚŝůů ŐƌƵŶĚƐŬŽůŽƌ,P'^ KdKZW ϭ ϬϬϬ ƚž ϭϰ ϴϬϬ ϵϭϭ ƚž ϭ ϬϬϬ ϴϬϬ ƚž ϵϭϭ ϳϬϬ ƚž ϴϬϬ ϲϭϭ ƚž ϳϬϬ ϱϭϭ ƚž ϲϭϭ ϰϭϭ ƚž ϱϭϭ Ϭ ƚž ϰϭϭ ϮϱϭϱϱͿ ϰϳϳϰͿ ϲϯϵϲͿ ϴϯϰϴͿ ϭϭϯθϯͿ ϭϭϭϭϭͿ ϭϭϯϯϰͿ ϮϯϳϴϲͿ Närhetsanalys & index: minsta avstånd till resurser Kriterier som påverkar livsvillkoren i en stadsdel Sociala stadsrumsanalyser: närhet & index Kriterier som påverkar livsvillkoren i en stadsdel Kultur Sport Föreningar <zz< ze Butiker Restauranger Natur/Park? utbud diversitet E /^<KW^'Z E Z'^:PE
5 Närhetsanalyser & index: tillgängligt utbud hur många? Kriterier som påverkar livsvillkoren i en stadsdel Stadsrumsanalyser: villkor i en stadsdel Chanser på arbetsmarknaden? Närhet till city Restid till city hur nära? Befolkning (1 km) Arbetsplatser (500 m) Arbetsplatser (1 km) Arbetsplatser (5 km) Medianinkomst (1 km) Förvärvsfrekvens (1 km) Ej arbetslösa (1 km) Rumslig integration Kopplingslänkar (betweenness) Överlappande skalor? tillgängligt utbud? närhet i staden? Inkomst Arbetslöshet Förvärvsfrekvens Arbetsplatser
6 Centralitet i olika skalor: lokalt och stadsnivå Kopplingslänkar Gårdsten Hjällbo globalt / stadsnivå lokalt Integration Samnärvaro Observationer Vilkan blandning och intensitet är det på torgen? Förutsättningar för samspelsintegration Källa: Dela[d] Stad. Ann Legeby, Meta Berghauser Pont & Lars Marcus 2015 Tematisk karta Chanser på arbetsmarknaden: index Chanser på arbetsmarknaden & index Kriterier som påverkar livsvillkoren en stadsdel
7 Stadsrumsanalyser som designstöd Stadsbyggandets sociala konsekvenser Social-ekologiskt angreppssätt MÅL PROCESSER - AKTÖRER nya radhus lekplats Dela[d] Stad Bergsjön Rumsliga analyser som designstöd Workshop 2 Arkitekturskolan KTH Ann Legeby Meta Berghauser Pont Lars Marcus Sweco Architects PeGe Hillinge Margareta Diedrichs 10 experter från Göteborgs Stad, tjänstemän Stadsutveckling i tre steg Inom stadsdelen Gränssnitt till grannstadsdelar Förändringar i Göteborg STADSBYGGNADSKOMPONENTER Förändrar gatunätet Adderar byggnader Orienterbarheten Performativa byggnader Aktiviteter i grönområden Stadsform och ökad närhet Socialt kapital: svaga och starka band Konstituering-Entrétäthet Trygghet längs stråk Koppling mellan östra och västra Bergsjön Legeby, Berghauser Pont, Marcus 2015 Mix: Boende & arbetande Entrétäthet Centralitet: genhet/kopplingslänk Nivåskillnader TOPOGRAFI BETWEENNESS_2KM _2 ENTRETÄTHET MIX Samspelsintegration Befolkade stråk: mix & intensitet Trygghet
8 Bergsjön Typologi mötesplatser lokal fokus koppling med omgivning hög diversitet: handel, ungdom, vardag mellan diversitet: handel, ungdom / ungdom, vardag låg diversitet: vardag lekplats kollonilotter Socialt ocialt cia hå cial hållbar llbar stadsutveckling januari KTH Arkitekturskolan Arkitekturskolan Arkitekturs kkolan Ann Legeby Socialt Storstäder hållbar i Samverkan stadsutveckling stadsutvecklin Arkitekturskolan g ja januari j nuari ua KTH i Ann KTH Legeby Arkitekturskolan Arkitekturs rkite kitekturs - Meta kolan Berghauser an Ann An nn Legeby Legeb Pont - Lars Marcus Nationell konferens 13 november 2014 RYMDTORGET hållbar januari SSocialt hå ållbar lbar stadsutveckling stadsutveckling sta ja nuari 2017 KTH nu nua nuar K Arkitekturskolan Arkitekturskolan Ann An Legeby Le b rörelse inom byggnaden sittgrupper Mötesplatstypologi trappa påhängd byggnaden /ůůƶɛƚƌăɵžŷ WĞ'Ğ,ŝůůŝŶŐĞ ^ǁĞĐŽ ƌđśŝƚğđƚɛ N. Biskopsgården Gårdsten Få entréer - svårt att orientera sig - få andra Stadsrum likväl som byggnader gör ett jobb nya bostäder Rumslig potential: Siriusgatan eyes on the street Hjällbo Stråkanalys Potential som mötesplats: ungdomar Dela[d] Stad Ann Legeby, Meta Berghauser Po Förändringar i gränssnittet mellan stadsdelar nya radhus aktiverad park
9 Stadsbyggandets sociala dimension Ann Legeby Lars Marcus Meta Berghauser Pont Nazem Tahvilzadeh Beställare: Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm Författare: Ann Legeby, KTH Arkitekturskolan Daniel Koch, KTH Arkitekturskolan Lars Marcus, Chalmers Arkitekturskolan Beställare: Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm Författare: Ann Legeby, Daniel Koch, Ehsan Abshirini KTH Arkitekturskolan Förändringar i gränssnittet mellan stadsdelar Förändringar i gränssnittet mellan stadsdelar Gärdsås mosse BERGSJÖN nya kvarter KORTEDALA nya kvarter BERGSJÖN KORTEDALA nya kvarter Stadsbyggandet är en mycket konkret form av fördelningspolitik: lägger fast ett landskap av samhälleliga resurser Ogenomtänkta stadsbyggnads investe ringar kan bli dyrköpta på lång sikt ur ett sam hällsekonomiskt perspektiv Storstäder i Samverkan Ann Legeby Jämlika livsvillkor och stadsbyggande - inspel till pågående översiktsplanearbete Underlagsrapport Kulturnärvaro inspel till boende och stadsmiljö Underlagsrapport
KAN STADSBYGGNAD BIDRA TILL SOCIAL HÅLLBARHET? Ann Legeby Arkitekturskolan KTH 18 februari 2015 Regional Folkhälsodag
KAN STADSBYGGNAD BIDRA TILL SOCIAL HÅLLBARHET? ANN LEGEBY ARKITEKTURSKOLAN KTH SWECO ARCHITECTS 18 FEBRUARI 2014 STADSBYGGNAD OCH HÄLSA JÄMLIKA LIVSVILLKOR I STADEN? Livschanser relativt sämre i många
Bygger vi socialt hållbart?
Bygger vi socialt hållbart? Om stadsbyggandets betydelse för segregation och jämlika livsvillkor Ann Legeby KTH Arkitekturskolan Stadsbyggandet påverkar Vilka bor i kvarteren? Vilka möter jag på gatan?
Bygger vi socialt hållbart?
NORDBYGG EcoForum 22-23 2- april 2015 Ann Legeby Arkitekturskolan KTH Sweco Architects ct Sociala hållbarhetsaspekter i stadsbyggandet Bygger vi socialt hållbart? Ann Legeby Sweco Architects Arkitekturskolan
HUR KAN STADSBYGGANDET BIDRA TILL ÖKAD SOCIAL HÅLLBARHET? ANN LEGEBY ARKITEKTURSKOLAN KTH DECEMBER 2014 TMR. Foto: Julia Sjöberg
HUR KAN STADSBYGGANDET BIDRA TILL ÖKAD SOCIAL HÅLLBARHET? Foto: Julia Sjöberg ANN LEGEBY ARKITEKTURSKOLAN KTH DECEMBER 2014 TMR Om vi underlättar rörlighet och utbyte mellan olika områden skapar vi förutsättningar
Bergsjön. Hjällbo LOKALT DELA[D] STAD. t-väst st. axial turn distance, percentile 25% 50% 75%
kultur AVSTÅND TILL livsmel livsmel vård vård t-väst st H Bergsjön skola skola lekplats lekplats fri idsgård fritidsg rd hållplats hållplats kultur METRISK AVSTÅN butiker utik r restaurang restaurang föreningar
Idéer om framtiden & livet i staden 2070
Idéer om framtiden & livet i staden 2070 Illustration Rolf Lagersson www.goteborg2070.se Illustration: PeGe Hillinge Sweco Tänja tanken Proposal Proposition Förslag Påstående Framtidens stad Stadens
Dela[d]Stad. Stadsbyggande och segregation. Sociala stadsbyggnadsanalyser i Göteborg. Ann Legeby Meta Berghauser Pont Lars Marcus.
Dela[d]Stad Stadsbyggande och segregation 3 i Göteborg Ann Legeby Meta Berghauser Pont Lars Marcus Introduktion i Ann Legeby Meta Berghauser Pont Lars Marcus Dela[d] Stad: Stadsbyggande och segregation
Stadsbyggande & Social hållbarhet
Ssbyggne & Socil hållbhe Ann Legeby KTH Akieku 1 sepembe 2018 Möespl Socil Hållbhe Socil umning I vilken g llgängliggö sen smhällelig esuse Dele säe poliseing Vilk bo nä vn Vilk el e offenlig umme Vilk
Boende och stadsmiljö
Utvecklingsområdet Boende och stadsmiljö Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm Åsa Dahlin, asa.dahlin@stockholm.se The Capital of Scandinavia Boende och stadsmiljö förena kvalitet med kvantitet,
Dela[d]Stad. Stadsbyggande och segregation. Stadsrumsanalys som designstöd. Ann Legeby Meta Berghauser Pont Lars Marcus
Dela[d]Stad Stadsbyggande och segregation 1 2 3 4 Stadsrumsanalys som designstöd Ann Legeby Meta Berghauser Pont Lars Marcus i Stadsrumsanalys som designstöd Om Dela[d] Stad Ann Legeby Meta Berghauser
Årskurs 3 Arkitekturskolan
Årskurs 3 Arkitekturskolan 2012 09 21 Att analysera stadens spatiala kapital Lars Marcus lars.marcus@arch.kth.se Arkitektur och Stadsbyggnad nya kunskapsutmaningar Arkitektur och Stadsbyggnad människans
Urbana utvecklingsområden. Om stadskvaliteters betydelse för attraktivitet och hållbar utveckling
Urbana utvecklingsområden Om stadskvaliteters betydelse för attraktivitet och hållbar utveckling Juni 2012 1 Innehåll 1. Inledning 1.1. Bakgrund 1.2. Syfte 1.3. Medverkande 1.4. Stadsbyggandets betydelse
SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN
SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN 2019-04-04 Av: Ekologigruppen Den fysiska planeringen kan inte ensam skapa ett socialt hållbart och inkluderande samhälle. Men den kan bidra
Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?
Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
3.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS STRÅKANALYSER 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET 3.2 TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET
3.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS STRÅKANALYSER 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET 3.2 TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET Med en Space syntax-analys beräknas den rumsliga
Dela[d]Stad. Stadsbyggande och segregation. Perspektiv och utgångspunkter. Ann Legeby Meta Berghauser Pont Lars Marcus
Dela[d]Stad Stadsbyggande och segregation 1 Ann Legeby Meta Berghauser Pont Lars Marcus i Ann Legeby Meta Berghauser Pont Lars Marcus Underlag till avsnitt 4: Einar Hansson Dela[d] Stad: Stadsbyggande
Dela[d]Stad. Stadsbyggande och segregation. Metoder: sociala stadsbyggnadsanalyser. Ann Legeby Meta Berghauser Pont Lars Marcus.
Dela[d]Stad Stadsbyggande och segregation 2 Metoder: sociala stadsbyggnadsanalyser Ann Legeby Meta Berghauser Pont Lars Marcus Introduktion i Ann Legeby Meta Berghauser Pont Lars Marcus Dela[d] Stad: Stadsbyggande
Slakthusområdet. Stadsstrukturanalys 6 november 2015
Slakthusområdet Stadsstrukturanalys 6 november 2015 SAMMANFATTNING Utredningen syftar till att vara ett kunskapsunderlag för stråk, noder, täthet och gröntillgång i den föreslagna strukturplanen för Slakthusområdet.
Indikatorer Hållbart resande. Henrik Markhede
Indikatorer Hållbart resande Henrik Markhede 2 3 4 5 6 7 https://eastasiabybike.wordpress.com HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 8 Arkitekturprogrammet HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 9 10 11 12 13 Göteborgs
Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument
Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument 2005 09 21 Förslag till ingress: Vi bygger framtidens samhälle nu. Inom stadsbyggandet gäller detta närmast bokstavligen. Idag brottas vi dagligen med
Vad gör en plats attraktiv? Vad styr gångflödena i staden? Vilka effekter får olika stadsplaner?
Vad gör en plats attraktiv? Vad styr gångflödena i staden? Vilka effekter får olika stadsplaner? Spacescape är ett forskningsbaserat konsultföretag som kvalitetssäkrar stadsmiljö och stadsutveckling. Vi
Dela[d]Stad. Stadsbyggande och segregation. Summerande reflektioner. Ann Legeby Meta Berghauser Pont Lars Marcus
Dela[d]Stad Stadsbyggande och segregation 1 2 3 4 5 Ann Legeby Meta Berghauser Pont Lars Marcus i Ann Legeby Meta Berghauser Pont Lars Marcus Dela[d] Stad: Stadsbyggande och segregation 5 2015 TRITA-ARK-Forskningspublikationer
SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS. Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull
SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull Juli Datum 2016 GÅNGNÄT KORSNINGAR PER KM2* Södermalms gång- och gatunät är generellt
WORKSHOP 1 JUNI FRIHAMNEN
WORKSHOP 1 JUNI FRIHAMNEN Stadsstrukturanalys och planrekommendationer 150601 MÅLBASERADE STADSBYGGNADSANALYSER BIDRAR PLANERNA TILL ATT HELA STADEN? TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET ÖVERLAPPANDE CENTRALITET
Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder
Sida 1 (6) Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder Bakgrund Stockholms stad inrättade Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm under 2015 med uppdraget att analysera skillnader i
VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING
VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING Värdering av stadskvaliteter för bostäder, Undertitel kontor och handel i Göteborgsregionen 161206 Datum METOD METOD Spatiala analyser Statistiska analyser Förklaringsmodell
Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm
Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm 2015-2018 Arbetet ska bidra till målet Stockholm ska vara en sammanhållen stad. Kommissionen ska analysera och ge förslag på hur Stockholms stad kan minska
STADSKVALITETER RAD 2. Underlag till rapporten Skillnader i livsvillkor i Stockholm Undertitel
TITEL TILLGÅNG FRAMSIDA TILL STADSKVALITETER RAD 2 Underlag till rapporten Skillnader i livsvillkor i Stockholm Undertitel 2015-04-23 Datum BAKGRUND Stockholm stad har påbörjat arbetet med en kommission
Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27
Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande
TÄTARE STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor
TÄTARE STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor Varför förtätning? KULTUR TÄTHET = MÄNNISKOR = MÖTEN HANDEL FÖRTÄTNING = STADSUTVECKLING Utbildningsnivå Lönenivåer Företagsmångfald
Hållbar förtätning genom kulturdriven stadsutveckling behöver unika partnerskap för mellanrummen. Josephine Nellerup, Malmö stad
Hållbar förtätning genom kulturdriven stadsutveckling behöver unika partnerskap för mellanrummen Josephine Nellerup, Malmö stad KLIMATHOT RESURSBRIST MIGRATION URBANISERING DIGITALISERING FOLKHÄLS SOCIAL
Jämlika livsvillkor och stadsbyggande - inspel till pågående översiktsplanearbete
Jämlika livsvillkor och stadsbyggande - inspel till pågående översiktsplanearbete Underlagsrapport Beställare: Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm Författare: Ann Legeby, KTH Arkitekturskolan
Storstäder i Samverkan
Storstäder i Samverkan Stadsbyggandets sociala dimension Ann Legeby Lars Marcus Meta Berghauser Pont Nazem Tahvilzadeh 1 Storstäder i Samverkan: Stadsbyggandets sociala dimension Ann Legeby Lars Marcus
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret
Hela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara
Stadsrum och stadsutveckling. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor
Stadsrum och stadsutveckling Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor 1 for its connectivity, cultural centres and abundance of green space. Tät stad Grön stad Tät stad Grön stad Stockholm ska
TOLLARE. Oktober 2006 Konsulter: Alexander Ståhle Tobias Nordström
TOLLARE Stadsstrukturanalys av programskiss 061002 Övergripande och lokal rumstillgänglighet Tillgänglighet till naturområden, strandpromenad utsiktsplatser, park och torget Oktober 2006 Konsulter: Alexander
Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund
Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Göteborgsregionens Kommunalförbund 2014 09 17 I samband med att kommunfullmäktige antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare
Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20
Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering
STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING
STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer
Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.
BAKGRUND VISION 2050 Luleå kommun befinner sig i en expansionsfas. Vision 2050 definierar ett mål om 10 000 nya Luleåbor fram tills 2050, varav hälften av dessa beräknas bo i Kronandalen. Vision 2050 blir
Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg
2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det
STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA
ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund
Stadsutveckling för social hållbarhet. Örjan Trapp Stadsbyggnadsförvaltningen 17 september 2018
Stadsutveckling för social hållbarhet Örjan Trapp Stadsbyggnadsförvaltningen 17 september 2018 Uppsala idag Sveriges fjärde storstad (220 000 invånare) och största landsbygdskommun (ö invånare) Landets
Kunskapsstråket. En unik position
Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan
Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun
Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad Frukostmöte 23/9-2014 Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Upplägg Uppdraget och processen Sammanfattning av planförslaget Större ställningstaganden
OM MERVÄRDEN I STADSBYGGANDET WORKSHOP OM KRONANS UTVECKLINGSPOTENTIAL
OM MERVÄRDEN I STADSBYGGANDET WORKSHOP OM KRONANS UTVECKLINGSPOTENTIAL 081222 1 INNEHÅLL Om Spacescape - det nya arkitektkontoret Roller och tjänster Vad är Space syntax? Rumsanalyser utifrån ett upplevelseperspektiv
Arbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.
Jämlikt Göteborg: Fokusområde 4. Hållbara och jämlika livsmiljöer
Jämlikt Göteborg: Fokusområde 4 Hållbara och jämlika livsmiljöer Barnperspektiv och sociala analyser i Göteborgs stadsutveckling Sammanhållen stad Samspel Vardagsliv Identitet Hälsa och säkerhet 2 Skillnader
Arbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad
ENKÖPINGSVÄGEN/URSVIKSVÄGEN, HALLONBERGEN, SUNDBYBERGS STAD
ANSÖKAN OM MARKANVISING 2017-03-13 ENKÖPINGSVÄGEN/URSVIKSVÄGEN, HALLONBERGEN, SUNDBYBERGS STAD BAKGRUND & SYFTE Schottegården Invest AB ansöker om markanvisning och planbesked för del av fastigheten Sundbybergs
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för
F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Hur du planerar och bygger äldreboenden och LSSboenden. integrerad del av samhället. Claes Rogander Planarkitekt Sundsvalls kommun
Hur du planerar och bygger äldreboenden och LSSboenden som blir en integrerad del av samhället Claes Rogander Planarkitekt Sundsvalls kommun Sundsvall Äldreboenden och LSS-boenden resonemang och definition
Vill du etablera dig i Göteborgs mest intressanta område?
KVARTERET Munkebäcks Hage Vill du etablera dig i Göteborgs mest intressanta område? 12 ST LOKALER I GÖTEBORG MED INFLYTTNING FRÅN 2020 En inspirerande & upplevelserik stadsdel. Stort upptagningsområde,
Vill du etablera dig i Göteborgs mest intressanta område?
KVARTERET Munkebäcks Hage Vill du etablera dig i Göteborgs mest intressanta område? 12 ST LOKALER I GÖTEBORG MED INFLYTTNING FRÅN 2020 2 En inspirerande & upplevelserik stadsdel. Stort upptagningsområde,
Visionsarbete i Stockholms stad. Sverker Henriksson Stadsledningskontoret. The Capital of Scandinavia
Visionsarbete i Stockholms stad Sverker Henriksson Stadsledningskontoret The Capital of Scandinavia Varför? The Capital of Scandinavia The Capital of Scandinavia Hur? Sida 5 Visionen utgår från utmaningar
GR:s uppdrag
GR:s uppdrag Social hållbarhet på agendan i flera nätverk Samhällsbyggnadschefer Socialchefer Nätverket för EU-samordnare Mistra Urban Futures-nätverket Nätverket för hållbart resande Förslag på inriktning
Södra Älvstranden Stadsstrukturanalys av projektgruppen Ord&Bilds planvision
Södra Älvstranden Stadsstrukturanalys av projektgruppen Ord&Bilds planvision Urbana analyser & strategisk design 2005-12-06 2 Södra Älvstranden Stadsstrukturanalys Innehåll INLEDNING 7 Uppdraget Medverkande
Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.
Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Nu blir drömmen om ett kulturhus i Bergsjön verklighet. Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus.
Värdeskapande stadsutveckling
Värdeskapande stadsutveckling 3 februari 2017 Per Kristersson www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING Värdering av stadskvaliteter för bostäder, kontor och handel
Angered. Presentation PI-SEC/FME-ZEN Dialogmøte Trondheim januari,
Angered Presentation PI-SEC/FME-ZEN Dialogmøte Trondheim 10-11 januari, Angered i Göteborg 2 Generalplan för Angered- Bergum 1968 Stadsområde uppbyggt utmed en stadsbana Alternativ 1: 100 000 boende 30
UTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor
UTVECKLING AV STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor 1 for its connectivity, cultural centres and abundance of green space. Tät stad Grön stad Stockholm ska bli världsledande i parkplanering.
VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER
VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER Samhällsbyggnadsdagen 2015 Den goda kompakta staden Meta Berghauser Pont Forskningsgrupp SMoG Utveckling täthet i Amsterdam 1400-2000 Täthet inhabitants per hectare
Remiss av färdplan för ett Stockholm för alla - en rapport från kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm, Dnr KS 2018/911
Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Strategi och internservice Dnr 1.5.1-738-2018 Sida 1 (6) 2018-10-22 Handläggare Sofia Kántor Telefon: 08-508 042 45 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2018-11-15
Strategiska samband Magelungsstråket, Mälaräng och Järvadalen Bakgrund
Strategiska samband Magelungsstråket, Mälaräng och Järvadalen Bakgrund Stockholm är en segregerad stad där de sociala skillnaderna mellan stadsdelar och grannskap är stora. En stad för alla måste hålla
Planprogram för Södra Ryd oktober 2018
Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet
VAD är arkitektur? Sammanfattning från Workshop 1
ett arkitektur- och stadsbyggnadsprogram VAD är arkitektur? Sammanfattning från Workshop 1 Tid: 2018-08-29, 13.00-16.00 Plats: Elite Hotell, Eskilstuna Stort tack för din medverkan vid den första workshopen
LLU i nordöstra Göteborg
LLU i nordöstra Göteborg Hållbar utveckling mellan stad och land Peter Rundkvist Projektledare Utveckling Nordost Business Region Göteborg Bakgrund Hösten 2013: Gamla Leader Göta Älv Vänersborg, Trollhättan,
Komplettering av ansökan En cykelstad för alla
2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara
Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget
Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få
Jon Loit Institutet för bostads- och urbanfrågor SEGREGATION OCH STADEN VI PLANERAR
Jon Loit Institutet för bostads- och urbanfrågor SEGREGATION OCH STADEN VI PLANERAR En stad i världsklass Hur och för vem? En studie av Stockholms sociala stadsplanering Med fokus på: Övergripande inriktning
Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm
Stadsledningskontoret Staben Tjänsteutlåtande Dnr KS 2018/911 Sida 1 (8) 2018-06-25 Handläggare Helen Slättman Elisabet Bremberg Telefon: 29332, 29372 Till Kommunstyrelsen Kommissionen för ett socialt
Mölndal är den hållbara staden där alla får chansen. Med mod och kreativitet förstärker vi Västsverige.
vision 2022 Mölndal är den hållbara staden där alla får chansen. Med mod och kreativitet förstärker vi Västsverige. Vi närmar oss Vision Mölndal 2022 när: Fler än två av tre invånare starkt rekommenderar
Stadskvaliteter efterfrågas
Stadskvaliteter efterfrågas Alexander Ståhle Tekn dr stadsbyggnad SKAGEN Dagen 16 okt 2012 Vad händer i världens bästa städer? Världens bästa städer 1. New York 2. London 3. Toronto 4. Paris 5. Stockholm
SE-151
activitybasedcity.se Låt oss forma framtidens stadsutveckling tillsammans På politikernas agenda står 700 000 bostäder och fossilfria transporter inom 15 år. ABC-staden 2.0 är ett konkret exempel på hur
Välkommen till Skärholmen! Karin Ahlzén, arkitekt SAR/MSA projektchef Fokus Skärholmen
Välkommen till Skärholmen! Karin Ahlzén, arkitekt SAR/MSA projektchef Fokus Skärholmen Välkommen till Skärholmen! Stockholms stadsdelsnämdsområden 1. Bromma 2. Enskede-Årsta-Vantör 3. Farsta 4. Hägersten-Liljeholmen
Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör
Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör SUNDBYBERGS STAD Så här utvecklar vi Hallonbergen och Ör DET HÄR ÄR ETT DOKUMENT som anger hur stadsutvecklingen i Hallonbergen
BID som samverkansform
BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden
Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Tack för uppmärksamheten! Naturen som tillväxtfaktor i Stockholmsregionen. Storstadsnatur 2012 TMR/ Bette Malmros
Tack för uppmärksamheten! Naturen som tillväxtfaktor i Stockholmsregionen Storstadsnatur 2012 TMR/ Bette Malmros Nyheter från TMR Tillväxt, miljö och regionplanering (fd Regionplanekontoret) Uppföljning
Tunnelbana till Järfälla
Tunnelbana till Järfälla Järfälla en kort översikt 69 000 invånare Area 63 km 2 8:e minsta kommun 7:e mest tätbefolkade kommun 38 procent grönområden Naturreservat Inpendling 13 500 Utpendling 21 300 Järfälla
KOMPAKT STAD PROGRAM FÖR DET OFFENTLIGA RUMMET I NYA STADEN
KOMPAKT STAD PROGRAM FÖR DET OFFENTLIGA RUMMET I NYA STADEN 080529 Spatiala analyser & strategisk design Beställare: Stadsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun Konsult: Spacescape AB Uppdragsansvarig: Alexander
Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL
Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!
GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Urban struktur Göteborg 2050 11/6 2004. www.goteborg2050.nu
www.goteborg2050.n u Urban struktur Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Linderstad, Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad Hans Eek, Göteborg Energi Projektet (I) Arbete med positiva
STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark
Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll
Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014
Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens hållbara sjukhusområde Hållbar samhällsutveckling
CONNECTING ÖREBRO. Tobias Nordström, Partner and planning architect UBC conference in Örebro 140519 ǀ URBAN RESEARCH & DESIGN SPACESCAPE
CONNECTING ÖREBRO Tobias Nordström, Partner and planning architect UBC conference in Örebro 140519 ǀ URBAN RESEARCH & DESIGN IS A RESEARCH BASED COMPANY THAT SUPPORT THE DEVELOPMENT OF MORE LIVEABLE CITIES,
UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.
2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar
Göteborg - modig förebild inom arkitektur. Arkitekturpolicy för Göteborgs Stad
Göteborg - modig förebild inom arkitektur Arkitekturpolicy för Göteborgs Stad Innehåll Inledning... 2 Syftet med denna policy... 2 Vem omfattas av policyn... 2 Bakgrund... 2 Koppling till andra styrande
2.1 GATUNÄTETS TILLGÄNGLIGHET
10 2. STRÅK 2.1 GATUNÄTETS TILLGÄNGLIGHET Ett differentierat nätverk av olika typer av stråk och platser ger Slakthusområdet en potentiell variation av intensivare stadsliv och lugnare bostadsliv. Slakthusområdet
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och
Remissvar översiktsplan för Stockholm, dnr
Sida 1 (6) 2016-10-05 Handläggare Inger Cronlund Telefon: 08-508 033 54 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Remissvar översiktsplan för Stockholm, dnr 2015-10143 Förvaltningens förslag till beslut Spånga-Tensta
EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad
EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad På en åker står en mölla utan vingar och tittar ut över ett historisk åkerlandskap som inom snar framtid kommer förvandlas
VÄLKOMMEN! Regionala folkhälsodagen Hur skapar vi en region där alla mår bra?
VÄLKOMMEN! -Hur skapar vi en region där alla mår bra? Varför är vi här? Folkhälsomål skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen RUFS 2010 Stockholmsregionen
Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014
Sammanfattning av huvudrapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014 Hela staden socialt hållbar Det här är en sammanfattning av rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg,
GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE. Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende
GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende ALTERNATIV PUNKTHUS ALTERNATIV LAMELLHUS DETALJPLAN