Södertörns Nyckeltalsgrupp Grundskola 2006

Södertörns Nyckeltalsgrupp Grundskola 2006

Innehållsförteckning 1. Grundskolans nyckeltal sammanfattning 1 2. Inledning 4 3. Metod 5 4. Resultat 6 4.1 Elevernas behörighet till gymnasieskolan 6 4.2 Elever som uppnått mål i alla ämnen 8 4.3 Genomsnittligt meritvärde 10 4.4 Skillnad mellan nationella prov och slutbetyg 14 5. Ekonomiska förutsättningar 16 6. Strukturella faktorer 18 6.1 Föräldrarnas utbildningsnivå - elevernas meritvärden 18 6.2 Elever med utländsk bakgrund 18 6.3 Lärartäthet 20 6.4 Elever i fristående skolor och annan kommun 20

Södertörns nyckeltal för Grundskolan år 2006 1. Grundskolans nyckeltal sammanfattning Arbetet i nyckeltalsgruppen i grundskolan har bestått av två olika delar, dels det traditionella med att ta fram olika jämförelsetal, grafer, analyser och kommentarer samt dels ta fram framgångsrika skolor i kommunerna genom att använda resultatnyckeltal och sedan försöka förklara varför de lyckas. Elevminskning i grundskolan Antalet elever i Södertörnskommunerna minskar i samtliga kommuner med undantag av medan resurserna till grundskolan ökar. Om det är resultatet av en medveten satsning eller om det helt enkelt är problem att anpassa organisationen är svårt att veta. Behörighet till gymnasieskolan Andel behöriga till gymnasieskolan (procent) 100 95 90 85 80 75 70 Riket 2004 2005 2006 Ett rimligt krav på kommunerna är att en så stor del av eleverna i skolår nio som möjligt blir behöriga (minst betyget godkänt i svenska, matematik och engelska) till gymnasiets nationella program. Andelen elever som når gymnasiebehörighet har ökat sedan 2005 i samtliga Södertörnskommuner utom. s neråtgående trend förklaras till allra största delen av det ökade antalet elever i förberedelseklass, det vill säga nyanlända elever med utländsk bakgrund. I samtliga Södertörnskommuner utom är det större andel flickor är pojkar som når gymnasiebehörighet även om det är små skillnader men bland de elever som når målen är pojkarna överrepresenterade på godkändnivån och flickorna är överrepresenterade på de högre betygsnivåerna. 1

Meritvärde Genomsnittligt meritvärde 220 210 200 190 180 170 160 Riket 2004 2005 2006 Det går inte att utläsa någon gemensam trend när det gäller meritvärdena. Inom varje kommun är ofta spridningen mycket stor mellan skolor med höga och låga genomsnittliga meritvärden. Om en hög andel elever når målen i samtliga ämnen innebär det att kommunens skolor lyckats undvika att bli så kallade treämnesskolor, och det påverkar kommunens genomsnittliga meritvärde positivt. En hög måluppfyllelse bör även vara en förutsättning för att eleverna ska lyckas väl i gymnasieskolan. Fler elever med godkänt betyg i samtliga ämnen innebär alltså ett ökat meritvärde i kommunen. Ett sätt att påverka det genomsnittliga meritvärdet i positiv riktning är förmodligen att arbeta för att en så stor andel elever som möjligt läser samtliga ämnen i grundskolan, då det är de sexton bästa betygen som räknas samman i meritvärdet. Skillnaden mellan pojkar och flickors meritvärden är relativt stora i samtliga Södertörnskommuner, liksom i riket. Det är ungefär lika stor andel pojkar som flickor i årskurserna så det är inte det som har betydelse för resultaten, utan hur väl pojkarna lyckas i skolan. Andelen elever i friskolor i kommunen verkar inte heller påverka meritvärdet i någon större utsträckning, och meritvärdet exklusive friskolor är i vissa fall högre än då de fristående skolorna har räknats in i genomsnittet. Ekonomiska förutsättningar Det går inte att påvisa några direkta samband mellan kommunernas kostnader och elevernas resultat i denna redovisning. Exempelvis så har och ungefär samma kostnadsläge både beträffande den totala och den undervisningsanknutna kostnaden. Däremot skiljer det åtskilligt i dessa två kommuner mellan andel elever som uppnått målen. I har 75 procent av eleverna uppnått målen i alla ämnen, medan motsvarande värde i är 64 procent. Det finns flera faktorer som gör att jämförelser mellan kommuner blir osäkra och därför bör man vara försiktig med att dra slutsatser av sådana jämförelser. Jämförelser över tid i den egna kommunen är betydligt säkrare att göra. 2

Strukturella förutsättningar Den strukturella faktor som tycks ha allra störst betydelse för elevernas resultat är föräldrarnas utbildningsnivå. Där är samvariationen med elevernas meritvärden mycket tydlig. Det framgår inte lika tydligt att utländsk bakgrund i sig påverkar resultaten negativt. Däremot visar annan statistik att det har stor betydelse om hela skolgången skett i svensk skola och hur andra bakgrundsfaktorer ser ut, t ex skolbakgrund i hemlandet för nyinflyttade och olika socioekonomiska faktorer. Framgångsrika skolor redovisas endast i sammanfattningen I syfte att försöka finna faktorer som kan förklara varför vissa skolor är mer framgångsrika än andra har några av kommunerna valt ut en skola som har varit särskilt framgångsrik och i första hand förbättrat sina resultat under de tre senaste åren eller i andra hand har bibehållit mycket goda resultat under lång tid. Följande nyckeltal har använts för att välja ut de framgångsrika skolorna: Genomsnittligt meritvärde Andel elever som är behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan Andel elever som nått målen i samtliga ämnen Resultat på de nationella proven i årskurs 5 och 9 Resultatbilden för pojkar och flickor De utvalda skolorna redovisas är Borgskolan,, Viaskolan,, Trångsundsskolan,, Björkestadskolan, och Strandskolan, När skolorna valts ut studerades ett antal andra nyckeltal i syfte att se om det finns några gemensamma nämnare bland de framgångsrika skolorna. De nyckeltal som jämfördes var undervisningskostnad per elev, övrig kostnad per elev, andel lärare med pedagogisk utbildning, föräldrars utbildningsnivå samt personalens sjukfrånvaro. Det visar sig att det finns en viss samvariation mellan skolornas nyckeltal, men nyckeltalen kan inte ensidigt förklara framgångarna. Intervjuer gjordes därefter med skolledningarna vid respektive skola för att ta reda på om det fanns andra framgångsfaktorer. När resultaten från intervjuerna sammanställdes framtonade ett antal faktorer som var gemensamma för de framgångsrika skolorna: En tydlig organisation med ett tydligt ledarskap Fokus på elevers kunskaper och resultat Genomtänkt arbete med elever i behov av särskilt stöd Tydliga mål kombinerat med systematisk uppföljning och utvärdering Gemensam konkret verksamhetsidé som alla samlas kring För att komma vidare och fördjupa studien är vår bedömning att det behövs längre tidsserier, nya fördjupade och specifika frågeställningar, ytterligare undersökningar, mer mångfasetterade analyser etc. Ett vidare arbete med skulle kräva mer tid och i viss mån specialkompetens för att bli vetenskapligt säkerställt. 3

2. Inledning Södertörnskommunerna,,,,,, och tar årligen fram nyckeltal för grundskolan. Nyckeltalen bygger på jämförelser mellan kommunerna och ambitionen är att hitta samband mellan olika variabler samt att studera hur nyckeltalen varierat över tid. Arbetsgruppen har bestått av Lena Anderson (), Ulrica Andersson (), Ola Forsberg (), Tomas Johansson (), Susanne Ståhlberg (), Anders Magnusson () och Anne- Marie Julin (). och har bidragit med statistik och kommentarer. IKE, institutet för kommunal ekonomi har gett råd och stöd. Gunilla Larsson () har varit sammankallande. Kommunerna är sinsemellan olika både beträffande storlek och kommuntyp.,,, och är förortskommuner. räknas till större städer och och hör till kategorin pendlingskommuner. Skolkommunens storlek har betydelse vid redovisningen av nyckeltalen speciellt vid analys av värden angivna i procent; i en liten kommun kan en procent betyda en elev medan en procent i en stor kommun kan stå för 10 elever. Nedan redovisas antalet elever i respektive kommuns skolor under åren 2004 2006. Som framgår både av tabellen och av diagrammet har antalet elever minskat något för varje år. Antal elever i genomsnitt respektive år År 2004 8201 7886 9911 1275 3072 1841 8017 5271 2005 8097 7604 9784 1239 2925 1870 7750 5188 2006 7959 7298 9535 1172 2800 1826 7452 5107 Elevantal åren 2004-2006 10000 8000 6000 4000 2000 0 2004 2005 2006 4

3. Metod Följande arbetsgång har använts i nyckeltalsarbetet Framtagande av nyckeltal. Jämförelse av nyckeltal mellan kommuner och över tid. Test av samvariation mellan olika nyckeltal. Analys av andra förklaringsfaktorer; strukturella och mänskliga. Nyckeltal som arbetsgruppen har redovisat och diskuterat: Resultat Behörighet till gymnasieskolan (4.1) Behörighet flickor och pojkar (4.1.1) Elever som uppnått mål i alla ämnen (4.2) Måluppfyllelse flickor och pojkar (4.2.1) Genomsnittligt meritvärde (4.3) Meritvärde - flickor och pojkar (4.3.1) Förväntade och faktiska meritvärden (4.3.2) Meritvärde inkl och exkl fristående skolor (4.3.3) Nationella prov slutbetyg, skillnader (4.4) Ekonomiska Kostnad per elev (5) förutsättningar Strukturella faktorer Föräldrars utbildningsnivå elevers meritvärden (6.1) Utländsk bakgrund (6.2) Lärartäthet (6.3) Elever i fristående skolor och annan kommun (6.4) Framgångsrika skolor Nyckeltalen har huvudsakligen hämtats från Skolverkets jämförelsedatabas. De bygger på uppgifter som kommunerna har lämnat till Statistiska Centralbyrån (SCB) i samband med räkenskapssammandraget, statistik per 15 oktober om elever och personal samt statistiken över nationella provresultat och slutbetyg. 5

4. Resultat 4.1 Elevernas behörighet till gymnasieskolan För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolans nationella program krävs lägst betyget Godkänd i basämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Andelen beräknas på de elever som har fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som lämnat skolår 9 utan slutbetyg ingår således). Andel behöriga till gymnasieskolan (procent) 100 95 90 85 80 75 70 Riket 2004 2005 2006 Det är i (96 procent), följd av (95 procent) och (92 procent), som den största andelen av eleverna i Södertörnskommunerna är behöriga till gymnasieskolans nationella program år 2006. I (81 procent) är en betydligt lägre andel behöriga. Övriga kommuner, (90 procent), (90 procent), (87 procent) och (87 procent) ligger nära riksgenomsnittet som är 89 procent. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan har höjts i alla kommuner utom, där andelen sjunkit något. och ligger högt över riksgenomsnittet. 6

4.1.1 Behörighet flickor och pojkar Behörighet till gymnasieskolan år 2006, samtliga elever samt för flickor och pojkar 100 95 Procent 90 85 80 75 70 Riket Samtliga Flickor Pojkar I sju av åtta Södertörnskommuner är det en större andel flickor än pojkar som är behöriga, men skillnaderna är inte anmärkningsvärt stora. Skillnad mellan flickors och pojkars behörighet till gymnasieskolan år 2004-2006 15 10 5 Procent 0-5 -10 Riket -15-20 2004 2005 2006 I,, och är skillnaden obetydlig, i och 5 respektive 6 procentenheter och i 12 procentenheter. I är 3 procentenheter fler pojkar än flickor behöriga. Sammanfattning Att en så stor del av eleverna i skolår nio som möjligt blir behöriga till gymnasiets nationella program kan ses som det lägsta tänkbara kravet på kommunerna. Andelen elever som når gymnasiebehörighet har ökat i samtliga Södertörnskommuner utom sedan 2005. s neråtgående trend förklaras till allra största delen av det ökade antalet elever i förberedelseklass, det vill säga nyanlända elever med utländsk bakgrund. I samtliga Södertörnskommuner utom är det större andel flickor än pojkar som når gymnasiebehörighet. I de flesta fall är dock inte skillnaderna särskilt stora. Undantaget är, där förändringen sedan 2005 är 7

uppseendeväckande. Resultaten i och bör dock tolkas med försiktighet med tanke på antalet elever i kommunerna. 4.2 Elever som uppnått mål i alla ämnen Ett kompletterande resultatmått som speglar elevernas prestationer är andelen elever som har nått målen i alla ämnen, det vill säga fått minst betyget Godkänd i de ämnen som eleven har fått eller skulle ha fått slutbetyg i (elever som har lämnat skolår 9 utan slutbetyg ingår således). Andel elever som nått målen i alla ämnen (procent) 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 Riket 2004 2005 2006 År 2006 är den Södertörnskommun som har den största andelen elever, 79 procent, som nått målen i alla ämnen. Närmast därefter kommer med 78 procent. Båda dessa kommuner samt med 77 procent, har värden som ligger över riksgenomsnittet på 76 procent. Något under riksgenomsnittet återfinns med 75 procent och där 72 procent har nått målen i alla ämnen. Avståndet är sedan relativt stort till med 70 procent och och med 64 procent av eleverna. Fem kommuner har högre måluppfyllelse än 2005 och tre kommuner har lägre. har haft en svagt neråtgående trend. 8

4.2.1 Måluppfyllelse flickor och pojkar Betyg i alla ämnen - flickor och pojkar 2006 85 80 75 Procent 70 65 60 55 50 Flickor Pojkar I samtliga kommuner är det större andel flickor än pojkar som når minst betyget Godkänd i samtliga ämnen. Skillnaden mellan könen är större i måluppfyllelse än beträffande gymnasiebehörigheten. Skillnad mellan flickor och pojkar - betyg i alla ämnen 2004-2006 25 20 15 Procent 10 5 0-5 -10-15 2004 2005 2006-20 Störst skillnad mellan pojkar och flickors måluppfyllelse uppvisar med 20,6 procent, men även i (19 procent), (16,4 procent) och (15,5 procent) är skillnaderna stora. Den minsta differensen syns i, 6,8 procent. I flertalet kommuner är variationen över tid stor. Sammanfattning En hög andel elever som når målen i samtliga ämnen innebär att kommunens skolor lyckats undvika att bli så kallade treämnesskolor, vilket kommer att påverka kommunens genomsnittliga meritvärde positivt. En hög måluppfyllelse bör även vara en förutsättning för att eleverna ska lyckas väl i gymnasieskolan. Någon enhetlig trend beträffande måluppfyllelse går inte att utläsa i Södertörnskommunerna. 9

Skillnaderna mellan pojkars och flickors måluppfyllelse är större än skillnaden beträffande gymnasiebehörigheten, men skillnaderna varierar kraftigt över tid. 4.3 Genomsnittligt meritvärde Meritvärdet utgör summan av betygsvärdena för de 16 bästa ämnena i elevens slutbetyg. Meritvärdena är Godkänd = 10, Väl Godkänd = 15 samt Mycket Väl Godkänd = 20. Det maximala meritvärdet uppgår till 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för samtliga elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antalet elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Uppgifterna i diagrammet nedan avser huvudmannens skolor, fristående skolor ingår inte. Genomsnittligt meritvärde 220 210 200 190 180 170 160 Riket 2004 2005 2006 Någon gemensam trend över de tre åren kan inte utläsas. I,, och har meritvärdena förbättrats för varje år, medan s värden har varit i stort sett oförändrade. I de övriga kommunerna har värdena gått både upp och ner under perioden. 10

4.3.1 Meritvärde flickor - pojkar Det finns ett markant kunskapsglapp mellan flickor och pojkar. Flickorna dominerar bland dem som får höga betyg och meritvärden, det genomsnittliga meritvärdet för flickor i kommunerna ligger inom intervallet 202 till 228 meritpoäng. Pojkarnas genomsnittliga meritvärde i kommunerna varierar mellan180 och 199 poäng Genomsnittligt meritvärde år 2006, samtliga elever samt för flickor och pojkar 230 220 210 200 190 180 170 160 Riket Samtliga Flickor Pojkar Andelen pojkar är tämligen lika i kommunerna, med en variation mellan 48 och 53 procent. Följaktligen varierar andelen flickor mellan 47 och 52 procent. har den minsta skillnaden, 7 procent (13 poäng), i meritvärde mellan flickor och pojkar år 2006. är den kommun där meritvärdet skiljer sig mest, drygt 23 procent (43 poäng). Skillnaden mellan flickors och pojkars meritvärden har ökat i fem av kommunerna mellan åren 2005 och 2006, liksom i riket. Skillnad mellan flickors och pojkars meritvärde år 2004-2006 25 20 15 Procent 10 5 0-5 Riket 2004 2005 2006 11

4.3.2 Förväntade och faktiska meritvärden Skolverket har utifrån fyra olika bakgrundsfaktorer i sitt analysverktyg SALSA tagit fram modellberäknade värden som sedan jämförs med faktiska värden. Bakgrundsfaktorerna i den statistiska modellen förklarar cirka 40 procent av variationen i meritvärden. De fyra olika bakgrundsfaktorer som används vid modellberäkningen är andel pojkar, andel elever med utländsk bakgrund födda utomlands respektive födda i Sverige samt föräldrars sammanvägda utbildningsnivå. Avvikelsen anges i procent och kan vara både positiv och negativ. SALSA avvikelse meritvärde 15 10 5 0-5 -10-15 2004 2005 2006,, och har år 2006 ett bättre resultat i form av faktiskt meritvärde än förväntat med hänsyn till förutsättningarna., och har lägre resultat än förväntat. För fyra kommuner,,, och, har resultaten försämrats i varierande omfattning från år 2005 till 2006. 4.3.3 Elevernas meritvärde och fristående skolor Finns det någon påtaglig skillnad i meritvärden för kommuner där det förutom egna skolor även finns fristående skolor? Följande tabell visar antalet fristående skolor i Södertörnskommunerna och antalet elever de hade i år 9 läsåret 2005/2006., och hade inga fristående skolor med skolår 9 i kommunen. hade nio fristående skolor, varav flera små. hade fyra friskolor, de övriga kommunerna hade en. Fristående skolor i Södertörnskommunerna 2006 Antal fristående skolor med år 9 Antal elever i år 9 4 165 0-1 123 0-0 - 1 43 9 143 1 2 12

Tabellen nedan omfattar tre år och visar att meritvärdena kan vara både högre och lägre när de fristående skolorna inkluderas sett ur de kommunala skolornas synvinkel. I är meritvärdet 7 poäng och i 1 poäng lägre för kommunens egna skolor. Övriga kommuner har ett högre meritvärde exklusive de fristående skolorna, och dessa kommuner är också de som har de högsta meritvärdena bland Södertörnskommunerna. sticker ut i jämförelsen genom att man under flera år haft en betydande skillnad i meritvärde inklusive och exklusive fristående skolor. I har de största fristående skolorna mycket höga meritvärden, vilket kan förklara skillnaden. År 2004 År 2005 År 2006 Inkl. Exkl. Inkl. Exkl. Inkl. Exkl. Kommun fristående fristående fristående skolor skolor skolor 195 190 201 196 198 191 201 204 205 206 205 207 206 207 213 216 206 208 202 200 195 193 209 208 205 206 206 207 213 214 Riket 207 206 206 205 207 205 Skillnaden mellan meritvärdena inklusive och exklusive fristående skolor är under de två senaste åren tämligen konstant. Det går inte att påvisa något direkt samband mellan andelen elever i fristående skolor och meritvärden. Sammanfattning Någon gemensam trend beträffande utvecklingen av meritvärdena går inte att utläsa. Inom varje kommun är dessutom ofta spridningen mycket stor mellan skolor med höga och låga genomsnittliga meritvärden. Inte heller när det gäller relationen mellan de modellberäknade värdena i SALSA och de faktiska meritvärdena går det att se någon enhetlig trend över kommunerna. Skillnaden mellan pojkar och flickors meritvärden är relativt stora i samtliga Södertörnskommuner, liksom i riket. Det är inte andelen pojkar som har betydelse för resultaten, utan hur väl pojkarna lyckas i skolan. Resultatet innebär att det är små skillnader mellan hur många pojkar och flickor som inte når målen för godkänd, men bland de elever som når målen är pojkarna överrepresenterade på godkändnivån och flickorna är överrepresenterade på de högre betygsnivåerna. Andelen elever i friskolor i kommunen verkar inte påverka meritvärdet i någon större utsträckning, och meritvärdet exklusive friskolor är i vissa fall högre än då de fristående skolorna har räknats in i genomsnittet. I materialet syns ett samband mellan positiv utveckling av måluppfyllelse och ökade genomsnittliga meritvärden. Fler elever med godkänt betyg i samtliga ämnen innebär alltså ett ökat meritvärde i kommunen. Ett sätt att påverka det genomsnittliga meritvärdet i positiv riktning är förmodligen att arbeta för att en så stor andel elever som möjligt läser samtliga ämnen i grundskolan, då det är de sexton bästa betygen som räknas samman i meritvärdet. 13

4.4 Skillnad mellan nationella prov och slutbetyg Det kan vara av intresse att titta på mätmetoden, huruvida betygssättningen är likvärdig och rättvis. Ett sätt att undersöka detta är att se skillnaden mellan de nationella prov som alla elever gör i slutet av skolår 9 och de betyg som sedan sätts. Nationella jämförelser av resultat på prov och slutbetyg, gjorda av Skolverket, har visat att vissa skolor/lärare tenderar att sätta betyg som är betydligt högre eller lägre i förhållande till vad som borde vara rimligt utifrån provresultaten. Sådana skillnader kan vara helt förklarliga när det gäller enskilda elever, men knappast när det gäller betygen i ett visst ämne eller på en hel skola. Diagrammet nedan visar skillnaden mellan andelen elever som nått minst betyget Godkänd på de nationella proven i svenska, engelska respektive matematik och andelen elever som nått minst Godkänd i slutbetyget i samma ämnen. Svenska, engelska och matematik 14 12 Skillnad, procentenheter 10 8 6 4 2 0 Svenska Engelska Matematik -2-4 Riket Både i riket som helhet och i Södertörnskommunerna föreligger skillnader mellan resultaten i nationella proven och elevernas slutbetyg. Speciellt påtaglig är skillnaden i matematik där det överlag är fler elever som får godkänt i slutbetyg än som får det i de nationella proven. Det finns dock skillnader mellan kommunerna. Särskilt i och och i viss mån är skillnaderna uppseendeväckande. I engelska är förhållandet det omvända, en större andel av eleverna når målen i de nationella proven än vad som sedan återspeglas i betygen. Kan det tyda på att proven upplevs som alltför lätta? Eller ställer lärarna alltför höga krav på elevernas kunskaper i samband med betygssättningen? Sammanfattning Det syns tydliga skillnader mellan andelen elever som når minst godkänt resultat på de nationella proven i år 9 och slutbetygen i svenska, engelska och matematik, såväl i Södertörnskommunerna som i riket. Störst är skillnaden i matematik, där en betydligt större andel elever får ett godkänt betyg än andelen som nått godkänt resultat på ämnesprovet. I engelska är 14

bilden ofta den motsatta, det vill säga en högre andel godkända provbetyg än slutbetyg. Då bedömningen ser likartad ut i Södertörnskommunerna och riket som helhet, kan man ändå anta att likvärdigheten inte är i fara. Skillnaderna mellan nationella prov och betyg kan vara en indikator på problem med betygssättningen i förhållande till de nationella målen och betygskriterierna, men denna skillnad är ändå mindre alarmerande än om olikheter mellan kommuner medfört stora brister i likvärdighet och rättvis konkurrens om attraktiva platser i gymnasieskolan. Det finns även andra möjliga orsaker till skillnaderna mellan nationella prov och betyg. En sådan förklaring kan vara att skolorna är bra på att med åtgärdsprogram följa upp de elever som inte nått godkända resultat på nationella proven. Det är också viktigt att framhålla att samtliga elever bedöms i samband med betygssättning för slutbetyg i årskurs 9, men att inte alla elever får ett provbetyg på de nationella proven. Det innebär att det finns ett visst bortfall i resultaten från dessa. Bortfallet varierar i de olika kommunerna och kan exempelvis bero på att ett antal elever undantagits från att göra proven eller att de varit frånvarande vid det tillfälle när proven genomförs. Det har också funnits problem med inrapporteringen till Skolverket, vilket delvis kan förklara den stora differensen beträffande matematik i. Jämförelsen mellan provresultat och slutbetyg kan bli missvisande eftersom alla elever inte bedömts och fått ett provbetyg på de nationella proven. Som en indikator på hur den likvärdiga bedömningen fungerar, står det ändå klart att det i jämförelsen mellan nationella prov och betyg finns ett viktigt diskussionsunderlag både på kommunal nivå och på riksnivå. 15

5. Ekonomiska förutsättningar En förklaring som brukar lyftas fram när det gäller skolans resultat är att kommunerna satsar olika mycket på skolan och därmed ger olika ekonomiska förutsättningar för att bedriva verksamheten. Ett nyckeltal som brukar användas är kostnaden per elev. Gruppen har tittat på kostnad per elev och samtidigt studerat hur stor andel av kostnaden som har gått till att bedriva undervisning, hur mycket som har gått till lokalkostnader och hur stora övriga kostnader är. Under övrigt inräknas bland annat kostnader för skolledning, administration, skolsköterskor, kuratorer, skolpsykologer, vaktmästare, lokalvård och skolmat. Kostnaderna finns redovisade i tabellform i bilaga 1. Totalkostnad i 2006 års prisläge Kr/elev 80000 75000 70000 65000 60000 55000 50000 2004 2005 2006 Kostnad per elev för undervisning, lokaler och övrigt 2006 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Övrigt Lokaler Undervisning Variationen mellan kommunerna är stor, både beträffande hur mycket varje elev kostar totalt, och hur stor andel av kostnaden som går till undervisning. Skillnaden mellan högsta () och lägsta () totalkostnad är 11 328 kr. Skillnaden mellan högsta () och lägsta () kostnad per elev för undervisning är 9 442 kr. Detta innebär drygt 4,7 Mkr i 16

en skola med 500 elever, vilket motsvarar cirka 10 lärartjänster. För lokaler uppgår skillnaden mellan högsta () och lägsta () kostnaden per elev till 6 846 kr. har dock ett annat system för lokalhyra, vilket försvårar jämförelsen. I förhållande till 2005 är den inbördes rangordningen av kommunerna med högsta respektive lägsta kostnaden per elev oförändrad. Värt att notera är också att skillnaden i såväl totalkostnaden som andelen för undervisning ökat. I fyra av de åtta Södertörnskommunerna går mer än 50 procent av totalkostnaden till undervisning. Sammanfattning Det går inte att påvisa några direkta samband mellan kommunernas kostnader och elevernas resultat i denna redovisning. Exempelvis så har och ungefär samma kostnadsläge både beträffande den totala och den undervisningsanknutna kostnaden. Däremot skiljer det åtskilligt i dessa två kommuner mellan andel elever som uppnått målen. I har 75 procent av eleverna uppnått målen i alla ämnen, medan motsvarande värde i är 64 procent. Det finns flera faktorer som gör att jämförelser mellan kommuner blir osäkra och därför bör man vara försiktig med att dra slutsatser av sådana jämförelser. Jämförelser över tid i den egna kommunen är betydligt säkrare att göra. 17

6. Strukturella faktorer 6.1 Föräldrarnas utbildningsnivå - elevernas meritvärden Viktiga faktorer som statistiskt kan förklara 40 procent av resultat är elevernas kön, bakgrund och hemmiljö. Särskilt viktig är föräldrarnas utbildningsbakgrund. Ju högre utbildning föräldrarna har, desto större är möjligheten att barnen lyckas i skolan. Genomsnittligt meritvärde i år 9 2006 och föräldrars utbildningsnivå enligt SALSA 220 215 210 205 200 195 190 185 180 175 2,3 2,25 2,2 2,15 2,1 2,05 2 1,95 1,9 1,85 Riket Meritvärde år 9 Föräldrars utbildningsnivå enl SALSA I två av Södertörnskommunerna, och, är föräldrarnas utbildningsnivå densamma som för hela riket. ligger snäppet under riket. har den lägsta utbildningsnivån för föräldrarna. I Södertörnskommunerna samvarierar det genomsnittliga meritvärdet och föräldrarnas utbildningsnivå ganska tydligt. Däremot säger nivåerna i diagrammet inget om kommunernas prestationer i sig. 6.2 Elever med utländsk bakgrund Det finns även en viss samvariation mellan andel elever med utländsk bakgrund och meritvärde för eleverna. är den kommun som har största andelen elever med utländsk bakgrund, både elever födda utomlands och födda i Sverige. Det är också den kommun, som har det lägsta meritvärdet i de kommunala skolorna. Omvänt har, och de lägsta andelarna elever med utländsk bakgrund och relativt sett höga meritvärden. Samvariationen är dock mindre tydlig detta år, då framför allt men även och har höga meritvärden trots en relativt stor andel elever med utländsk bakgrund. Diagrammet nedan visar andelen elever i år 9 som har utländsk bakgrund och är födda utomlands (utl f u) respektive har utländsk bakgrund och är födda i Sverige (utl f Sv). 18

Andel elever med utländsk bakgrund år 9 2006 Andel elever i procent 50,0% 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Utl f u Utl f Sv Kommun Riksgenomsnittet för andelen elever med utländsk bakgrund uppgår till 13,6 procent. Utifrån andelen elever med utländsk bakgrund kan Södertörnskommunerna delas in i nedanstående tre grupper. 1. och med 35 respektive 48 procent elever med utländsk bakgrund, mycket stor avvikelse från riksgenomsnittet. 2., och, med runt 20 procent elever med utländsk bakgrund, stor avvikelse från rikssnittet. 3., och med runt 10 procent elever med utländsk bakgrund, lägre än riksgenomsnittet. I grupp 1 har en ökning av meritvärdet med 8 procent i förhållande till föregående år. har en minskning av meritvärdet med 3 procent. Sett över en femårsperiod har höjt sitt meritvärde med 9 poäng medan minskat med 1 poäng. I grupp 2 har år 2005 ett markant lägre meritvärde och en större förändring från föregående år än de övriga Södertörnskommunerna. Sett över en femårsperiod är det som gjort den största meritvärdeshöjningen. Både och har stadigt ökat sina meritvärden de senaste tre åren. I grupp 3 har den största positiva förändringen av meritvärdet över en femårsperiod och också den största höjningen jämfört med 2005. har höjt meritvärdet varje år de senaste tre åren. har sänkt sitt meritvärde något sedan föregående år och med 10 poäng över en femårsperiod. 19

6.3 Lärartäthet Lärartäthet uttrycks i enheten antal anställda lärare (heltidstjänster) per 100 elever. De senaste tre åren redovisas i följande tabell: 2004 2005 2006 7,9 8,2 8,6 7,8 7,7 7,9 7,6 7,7 7,7 7,6 7,9 8 7,1 7,3 7,3 7,7 7,9 8,3 7,8 7,8 8,1 7,1 7,3 7,2 Riket 8,1 8,2 8,4 Endast med en lärartäthet på 8,6 lärare per 100 elever har en lärartäthet som ligger över hela rikets. ligger i paritet med riket, medan de övriga kommunernas värden ligger mellan 0,3 till 1,2 enheter under. Värdet för samtliga kommuner i riket har ökat med 0,3 heltidstjänster per 100 elever jämfört med 2004. En fjärdedel av Sveriges kommuner har år 2006 en lärartäthet på 8,0 och lägre, medan medianvärdet är 8,5. Lärartätheten har det senaste året ökat i fem av Södertörnskommunerna liksom i riket, legat still i och och minskat med 0,1 enhet i. Skillnaderna mellan Södertörnskommunerna minskade mycket kraftigt från mitten av 90-talet till de första åren på 2000-talet. 1997 var skillnaden mellan den högsta och lägsta lärartätheten 3,2 enheter. De senaste tre åren har skillnaderna åter ökat något. År 2004 var skillnaden mellan högsta och lägsta lärartäthet 0,8 enheter och år 2006 har den ökat till 1,4 enheter. 6.4 Elever i fristående skolor och annan kommun Andel elever i fristående skolor och i annan kommun 2006 Prpcent 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Riket Andel elever (%) i fristående skolor Andel elever (%) i annan kommun 20

Elever i fristående skolor med 16,9 procent, följd av med 14,6 procent, har högsta andelen elever i fristående skolor. Även, och ligger högt över rikssnittet som är 8,3 procent. ligger i paritet med rikssnittet. och har en mycket låg andel elever i fristående skolor. Alla kommuner utom uppvisar en liten ökning jämfört med föregående år. Därmed fortsätter Södertörnskommunerna att följa rikstrenden, där allt fler elever väljer fristående skolor. Elever i annan kommun Andelen elever i annan kommun är betydligt lägre än andelen i fristående skolor både för Södertörnskommunerna och för riket som helhet. Samtliga kommuner förutom har högre andel elever i annan kommun än rikssnittet. Skillnaderna mellan kommunerna är små, det rör sig enbart om några procentenheter, från 0,8 4,1. Endast har större andel elever i andra kommuner än i fristående skolor. Andelen elever i annan kommun ökar i alla kommuner utom och, där den sjunkit något. Sammantaget visar det sig att det är större andel elever, än föregående år, som väljer fristående eller annan kommuns skolor i samtliga kommuner utom. Sammanfatting Den strukturella faktor som tycks ha allra störst betydelse för elevernas resultat är föräldrarnas utbildningsnivå. Där är samvariationen med elevernas meritvärden mycket tydlig. Det framgår inte lika tydligt att utländsk bakgrund i sig påverkar resultaten negativt. Däremot visar annan statistik att det har stor betydelse om hela skolgången skett i svensk skola och hur andra bakgrundsfaktorer ser ut, t ex skolbakgrund i hemlandet för nyinflyttade och olika socioekonomiska faktorer. Det finns inte heller något direkt samband mellan lärartätheten och andelen elever som uppnått målen. Däremot kan sägas att det finns en viss samvariation mellan lärartätheten och andelen elever med utländsk bakgrund. Kommuner med högre andel elever med utländsk bakgrund har en högre lärartäthet, vilket är att vänta. och avviker från detta mönster genom att ha en relativt högre lärartäthet. Andelen elever i fristående skolor eller i annan kommuns skolor tycks inte påverka resultaten i nämnvärd grad. 21

Bilaga 1 Punkt 5 Kostnad per elev 2006 Kommun/År Kostnad totalt Dito i fast prisläge Undervisning Lokaler Kr/elev Kr/elev Kr/elev procent Kr/elev procent 2006 75 013 75 013 38 773 51,68 13 756 18,33 2005 73 205 74 187 36 916 50,42 14 647 20,00 2004 67 931 69164 34 676 51,05 13 875 20,43 2003 63 893 65 292 32 412 50,73 13 181 20,63 2006 73 937 73 937 37 945 51,32 16 080 21,74 2005 70 104 71 045 36 692 52,34 12 469 17,79 2004 62 114 63 241 29 967 48,25 13 013 20,95 2003 59 318 60 617 28 000 47,2 12 470 21,02 2006 77 722 77 722 38 336 49,32 19 272 24,79 2005 76 065 77 086 37 612 49,45 19 465 25,59 2004 74 458 75 809 35 873 48,18 18 956 25,46 2003 67 524 69 003 32 620 48,31 16 706 24,74 2006 74 088 74 088 41 638 56,20 14 458 19,51 2005 70 034 70 974 39 181 55,95 14 387 20,54 2004 72 513 73 829 35 908 49,52 12 843 17,71 2003 68 476 69 976 33 464 48,87 11 181 16,33 2006 66 394 66 394 32 196 48,49 12 426 18,72 2005 66 019 66 905 31 505 47,72 10 961 16,60 2004 62 781 63 920 30 393 48,41 9 187 14,63 2003 57 742 59 007 29 438 50,98 9 905 17,15 2006 72 153 72 153 35 552 49,27 13 325 18,46 2005 70 119 71 060 34 606 49,35 12 916 18,42 2004 63 499 64 652 32 728 51,54 8 974 14,13 2003 62 665 64 037 31 576 50,39 8 795 14,03 2006 70 558 70 558 36 327 51,48 15 487 21,94 2005 67 100 68 000 35 861 53,44 13 699 20,42 2004 65 100 66 282 33 055 50,78 12 739 19,57 2003 65 312 66 742 27 401 41,95 12 547 19,21 2006 70 020 70 020 34 147 48,76 13 364 19,08 2005 67 439 68 344 32 413 48,06 14 834 22,00 2004 67 166 68 385 32 762 48,78 15 126 22,52 2003 63 649 65 043 33 382 52,45 13 680 21,49 Definitioner Kostnad per elev totalt Total kostnad (inkl fördelade kommungemensamma och övergripande kostnader) dividerad med antal elever. Kostnad per elev för undervisning Kostnad (främst löner) för samtliga läro- och timplanebundna aktiviteter samt lönekostnad för lärare under tid för kompetensutveckling liksom lönekostnad för eventuell vikarie. Kostnaden dividerad med antal elever. Kostnad per elev för lokaler Kostnad för lokaler och inventarier för grundskolans verksamhet inkl fastighetsskötsel (ej övriga vaktmästartjänster och städning) dividerad med antal elever. 22