Södertörns Nyckeltalsgrupp

Transkript

1 Södertörns Nyckeltalsgrupp Grundskola 2007

2 Södertörns nyckeltal för Grundskolan år Grundskolans nyckeltal sammanfattning 1 2. Inledning 4 3. Metod 5 4. Resultat Elevernas behörighet till gymnasieskolan Behörighet flickor och pojkar Skillnad mellan skolorna i kommunerna Elever som uppnått målen i alla ämnen Måluppfyllelse flickor och pojkar Skillnad mellan skolorna i kommunerna Genomsnittligt meritvärde Meritvärde flickor pojkar Skillnad mellan skolorna i kommunerna Sammanfattning av avsnitten om betygsresultat Förväntade och faktiska meritvärden Elevernas meritvärde och fristående skolor Skillnad mellan nationella prov och slutbetyg Ekonomiska förutsättningar Strukturella faktorer Föräldrarnas utbildningsnivå - elevernas meritvärden Elever med utländsk bakgrund Lärartäthet och lärarbehörighet Lärares sjukfrånvaro Tabellbilaga 25

3 1. Grundskolans nyckeltal sammanfattning Elevminskning i grundskolan Antalet elever i Södertörnskommunerna minskar i samtliga kommuner, med undantag av. Resurserna till grundskolan ökar också i samtliga kommuner förutom. Är resursökningen en medveten satsning eller är det helt enkelt problem att anpassa organisationen? Behörighet till gymnasieskolan Andel behöriga till gymnasieskolan (%) Riket Ett rimligt krav på kommunerna är att en så stor del av eleverna i skolår nio som möjligt blir behöriga (minst betyget godkänt i svenska, matematik och engelska) till gymnasiets nationella program. Jämfört med 2006 års resultat har andelen elever med behörighet höjts i och, men sänkts i övriga Södertörnskommuner liksom i riket. är den Södertörnskommun som har den största sänkningen. I sex av Södertörnskommunerna var andelen gymnasiebehöriga flickor större än andelen pojkar med behörighet. I och var pojkarnas resultat bättre än flickornas. Störst skillnad till flickornas fördel visar. Överlag är inte könsskillnaderna beträffande behörigheten särskilt stora, och de varierar mycket över tid inom en kommun. Det är stora skillnader i gymnasiebehörighet mellan skolorna i kommunerna. Störst skillnader visar och. I s skolor varierade andelen elever med gymnasiebehörighet mellan 54 och 98 procent, i mellan 57 och 100 procent. Där skillnaderna är stora förklaras det vanligtvis med att någon eller några skolor ligger markant under de övriga. I ligger sex av kommunens nio skolor över kommunens genomsnittliga meritvärde. 1

4 Meritvärde Genomsnittligt meritvärde Riket och har haft en uppåtgående trend när det gäller meritvärdet de senaste tre åren. s resultat har försämrats under perioden , medan övriga kommuners resultat varierat över tid. s uppåtgående trend bröts 2007, då och visade de största nedgångarna jämfört med 2006 års resultat. I samtliga Södertörnskommuner hade flickorna ett högre genomsnittligt meritvärde än pojkarna 2007, liksom de haft de två föregående åren på Södertörn och i riket. Störst var skillnaderna 2007 i, och, minst i. Skillnaderna i meritvärde inklusive eller exklusive de fristående skolornas resultat är överlag små i Södertörnskommunerna. Den kommun där friskolornas resultat påverkar meritvärdet mest är. Där har de stora friskolorna attraherat elever från hem där föräldrarna har en utbildningsnivå som är högre än de kommunala skolorna i samma område, vilket kan förklara de högre betygen. Skillnaden mellan flickor och pojkar resultat är inte så stor när det gäller behörighet till gymnasieskolan (någon eller några procentenheter). När man ser på andelen som har betyg i alla ämnen eller på meritvärdet blir skillnaden desto större (i Södertörnskommunerna mellan 3 och 16 procentenheter för betyg i alla ämnen och mellan 8 och 28 procentenheter för meritvärdet). Ekonomiska förutsättningar Kostnaderna per elev i, och minskade 2007 jämfört med Elevantalet fortsätter att minska i alla kommuner. Kanske har dessa tre kommuner lyckats anpassa sin organisation till det minskade elevantalet än övriga? Övriga kommuner, framför allt, har ökat sina kostnader per elev. 2

5 Totalkostnad per elev i fast prisläge (inkl lokalkostnader) Kostnaden för undervisning är ganska lika i de flesta kommunerna. Mellan den kommun som har den högsta kostnaden () och den som har den lägsta kostnaden () skiljer det dock 9000 kr. I en skola med 500 elever blir det 4,5 miljoner kronor eller nästan tio lärartjänster. Kostnaderna för lokaler och övrigt visar större variationer mellan kommunerna än kostnaderna för undervisning. har äldre skolor, vilket ger en lägre lokalkostnad. Strukturella förutsättningar Viktiga faktorer som statistiskt kan förklara 40 procent av resultat är elevernas kön, bakgrund och hemmiljö. Särskilt viktig är föräldrarnas utbildningsbakgrund. Ju högre utbildning föräldrarna har, desto större är möjligheten att barnen lyckas i skolan. I två av Södertörnskommunerna, och, är föräldrarnas utbildningsnivå densamma som för hela riket. och ligger strax under riket. har den lägsta utbildningsnivån för föräldrarna. Samvariationen mellan det genomsnittliga meritvärdet och föräldrars utbildningsnivå är tydlig när man ser på Södertörnskommunerna som helhet. Det finns också en viss samvariation mellan andel elever med utländsk bakgrund och lågt meritvärde för eleverna. och har högst andel elever med utländsk bakgrund och hör också till de kommuner som har bland de lägsta meritvärdena. Utifrån tanken om att tid i Sverige skulle vara avgörande för hur goda kunskaper i svenska eleverna har, skulle det vara logiskt att se en hög andel elever födda utomlands som förklaring till låga meritvärden. Sambandet är dock inte så enkelt då det är så många faktorer som påverkar. Vid vilken ålder eleverna kommer till Sverige och huruvida de har tidigare skolgång bakom sig är viktiga faktorer. De som kommit före 6-års ålder har ungefär samma meritvärde som barn som är födda i Sverige. De sämsta förutsättningarna har elever som kommer till Sverige efter13-års ålder. 3

6 2. Inledning Södertörnskommunerna,,,,,, och tar årligen fram nyckeltal för grundskolan. Nyckeltalen bygger på jämförelser mellan kommunerna och ambitionen är att hitta samband mellan olika variabler samt att studera hur nyckeltalen varierat över tid. Arbetsgruppen har bestått av Ulrica Andersson (), Lena Aronsson, Anita Elenius och Lena Birgersson (), Ola Forsberg och Jörgen Lundkvist (), Margareta Bergman och Kjell-Åke Ellström (), Anne-Marie Julin (), Tomas Johansson och Susanne Ståhlberg (), Anders Magnusson () och Jonas Beilert och Karin Reschke (). Olle Högberg från IKE, institutet för kommunal ekonomi, har gett råd och stöd. Gunilla Larsson () har varit ordförande och sammankallande. Kommunerna är sinsemellan olika både beträffande storlek och kommuntyp.,,, och är förortskommuner. räknas till större städer och och hör till kategorin pendlingskommuner. Skolkommunens storlek har betydelse vid redovisningen av nyckeltalen speciellt vid analys av värden angivna i procent; i en liten kommun kan en procent betyda en elev medan en procent i en stor kommun kan stå för 10 elever. Nedan redovisas antalet elever i respektive kommuns skolor under åren Som framgår av diagrammet har antalet elever minskat för varje år i alla kommuner utom, där elevantalet ökade 2007 (se även tabell i bilagan). Antal elever i genomsnitt respektive år Elevantal åren

7 3. Metod Följande arbetsgång har använts i nyckeltalsarbetet Framtagande av nyckeltal. Jämförelse av nyckeltal mellan kommuner och över tid. Test av samvariation mellan olika nyckeltal. Analys av andra förklaringsfaktorer; strukturella och mänskliga. Nyckeltal som arbetsgruppen har redovisat och diskuterat: Resultat Behörighet till gymnasieskolan (4.1) Behörighet flickor och pojkar (4.1.1) Skillnad i behörighet mellan skolorna (4.1.2) Elever som uppnått mål i alla ämnen (4.2) Måluppfyllelse flickor och pojkar (4.2.1) Skillnad i måluppfyllelse mellan skolorna (4.2.2) Genomsnittligt meritvärde (4.3) Meritvärde - flickor och pojkar (4.3.1) Skillnad i meritvärde mellan skolorna (4.3.2) Förväntade och faktiska meritvärden (4.4) Elevernas meritvärde och fristående skolor (4.5) Skillnad mellan nationella prov och slutbetyg (4.6) Ekonomiska förutsättningar Kostnad och lokalyta per elev (5) Strukturella faktorer Föräldrars utbildningsnivå elevers meritvärden (6.1) Utländsk bakgrund (6.2) Lärartäthet och lärarbehörighet (6.3) Lärares sjukfrånvaro (6:4) Nyckeltalen har huvudsakligen hämtats från Skolverkets jämförelsedatabas. De bygger på uppgifter som kommunerna har lämnat till Statistiska Centralbyrån (SCB) i samband med räkenskapssammandraget, statistik per 15 oktober om elever och personal samt statistiken över nationella provresultat och slutbetyg. 5

8 4. Resultat 4.1 Elevernas behörighet till gymnasieskolan För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolans nationella program krävs lägst betyget Godkänt i basämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Andelen beräknas på de elever som har fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som lämnat skolår 9 utan slutbetyg ingår således). Andel behöriga till gymnasieskolan (%) Riket Högst andel elever med behörighet till gymnasieskolan har s kommun, där 94,5 procent av eleverna nådde behörighet låg högst på Södertörn även Näst högst andel hade, med 90,2 procent behöriga. Lägst andel behöriga elever hade (79,5 procent). I,, och nådde en lägre andel elever gymnasiebehörighet än i riket. Jämfört med 2006 års resultat har andelen elever med behörighet höjts i och, men sänkts i övriga Södertörnskommuner liksom i riket. är den Södertörnskommun som har den största minskningen Behörighet flickor och pojkar Diagrammet nedan visar differensen mellan andelen pojkar respektive flickor som nått behörighet till gymnasieskolan. Positivt värde innebär att en högre andel av flickorna var behöriga. 6

9 Differens mellan flickors och pojkars behörighet till gymnasieskolan år ,0 10,0 5,0 Procent 0,0-5,0-10,0 Riket -15,0 I sex av Södertörnskommunerna var andelen gymnasiebehöriga flickor större än andelen pojkar med behörighet. I och var pojkarnas resultat bättre än flickornas. Störst skillnad till flickornas fördel visar. Överlag är inte könsskillnaderna beträffande behörigheten särskilt stora, och de varierar mycket över tid inom en kommun. Särskilt stora blir skillnaderna över tid i de minsta kommunerna Skillnad mellan skolorna i kommunerna Diagrammet nedan visar skillnaden mellan den kommunala skola i respektive kommun där högst andel elever nådde gymnasiebehörighet och den skola som hade kommunens lägsta andel behöriga avgångselever Linjen visar var kommunens genomsnittliga resultat låg. Skolor med högst respektive lägst andel behöriga (procent) Skola med högst resultat Skola med lägst resultat Andel behöriga i kommunen Störst skillnader mellan skolorna inom kommunen visar och. Vid s skolor varierade andelen elever med gymnasiebehörighet mellan 54 och 98 procent, i mellan 57 och 100 procent. I de minsta kommunerna är skillnaderna minst. Där skillnaderna är stora förklaras det vanligtvis med att någon eller några 7

10 skolor ligger markant under de övriga. I ligger sex av kommunens nio skolor över kommunens genomsnittliga andel behöriga. Om man tittar på samtliga kommuners resultat, ligger skolorna med de bästa resultaten mycket nära varandra. Andelen gymnasiebehöriga vid den skola som nått kommunens högsta resultat varierar mellan 95 och 100 procent. De stora skillnaderna finns mellan de skolor som har lägst andel behöriga, här varierar andelen från 57 till 91 procent. Åren 2005 och 2007 är behörigheten i s skolor betydligt lägre än De två åren med lägre resultat är det två av de nio skolorna som har markant lägre andel än övriga medan det 2006, när det generellt är högre procenttal, endast är skolan med allra lägst andel behöriga som avviker tydligt från övriga. Ser man på resultaten för respektive årskull under de sista fyra terminerna i grundskolan så ser man en större stabilitet i skolor med högre måluppfyllelse, dvs. om man redan från början har hög andel elever som har godkänt så håller man sig lättare kvar där. Skolor som på hösten i år 8 börjar på en lägre nivå har större svängningar i sin kurva. En ytlig förklaring till dessa skillnader kan vara att elever med höga betyg oftare har tillgång till de stödsystem som utgörs av studietradition i hemmet och tillgång till det språk och den sociala bakgrund som liknar skolans koder. Svackor i studieengagemang kan bromsas upp av dessa faktorer, medan elever från andra miljöer kan vara mer beroende av skolans förmåga att anpassa, motivera och entusiasmera. En annan förklaring, som vi allt oftare ser exempel på både i forskning och i kommuners erfarenheter, är den påverkan som förväntningar på eleverna har. Medvetenheten om tillgång till eller frånvaro av stödsystemen i beskrivningen ovan (vilket egentligen motsvarar de faktorer man tar hänsyn till vid beräkning av Salsa-värde) kan omedvetet påverka synen på vad som är möjligt och vilket resultat som kan förväntas. Om och hur detta är en förklaring till låga och instabila resultat vet vi inte, men vi ser att det behöver studeras närmare. 4.2 Elever som uppnått målen i alla ämnen Ett kompletterande resultatmått som speglar elevernas prestationer är andelen elever som har nått målen i alla ämnen, det vill säga fått minst betyget Godkänd i de ämnen som eleven har fått eller skulle ha fått slutbetyg i (elever som har lämnat skolår 9 utan slutbetyg ingår således). 8

11 Andel elever som nått målen i alla ämnen (%) Riket Högst andel elever med minst godkänt betyg i samtliga ämnen har, där 85 procent av eleverna har nått målen i alla ämnen. Lägst andel har och, båda 66 procent och, 68 procent. Övriga Södertörnskommuner visar resultat som ligger relativt nära genomsnittet i riket, 76 procent som nått målen i samtliga ämnen. s resultat har förbättrats stadigt under de tre senaste åren från en låg nivå Även, och förbättrade resultatet jämfört med I övriga kommuner var andelen elever som nådde målen i alla ämnen lägre än föregående år, men inga tydliga trender kan urskiljas, utan resultaten varierar mycket över tid Måluppfyllelse flickor och pojkar Diagrammet nedan visar differensen mellan andelen pojkar respektive flickor som nått minst godkänt resultat i samtliga ämnen. Positivt värde innebär att en högre andel av flickorna var behöriga. Skillnad mellan flickor och pojkar - betyg i alla ämnen Procent I samtliga Södertörnskommuner var det en högre andel flickor än pojkar som nådde målen i samtliga ämnen Störst var skillnaderna i, och. Överlag är skillnaden mellan pojkars och flickors 9

12 resultat större beträffande måluppfyllelsen än gymnasiebehörigheten, men variationerna är stora över tid Skillnad mellan skolorna i kommunerna Diagrammet nedan visar skillnaden mellan den kommunala skola i respektive kommun där högst andel elever nådde målen i samtliga ämnen, och den skola som hade kommunens lägsta andel elever med minst godkänt betyg i samtliga ämnen Linjen visar var kommunens genomsnittliga resultat låg. Skolor med högst respektive lägst andel elever som nått målen i alla ämnen Skola med högst resultat Skola med lägst resultat Andel som nått målen i alla ämnen i kommunen Skillnaden mellan den skola som hade högst andel elever som nått målen i samtliga ämnen och den skola som hade lägst andel var störst i. Där hade skolan med bäst resultat 96 procent elever med minst godkänt betyg i alla ämnen, och den med lägst resultat 27 procent. Även i var skillnaderna mellan skolorna stor, från 38 till 92 procent. Minst skillnad mellan skolorna i kommunen hade. Om man jämför resultaten vid de skolor som hade högst andel elever som nått målen i alla ämnen, är skillnaderna små mellan kommunerna, som lägst 86 procent och som högst 98 procent. Skillnaderna mellan de skolor som hade kommunens lägsta andel godkända elever i samtliga ämnen är däremot mycket stora, från 27 procent till 67 procent. Endast två av de 8 Södertörnskommunerna visar resultat över rikets nivå. Det finns anledning att fråga sig vad detta beror på. Är det så att skolorna satsar på att i första hand se till att eleverna lyckas bli behöriga till gymnasiet, det vill säga blir godkända i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik och därmed lägger ribban för lågt? 4.3 Genomsnittligt meritvärde Meritvärdet utgör summan av betygsvärdena för de 16 bästa ämnena i elevens slutbetyg. Meritvärdena är Godkänt = 10, Väl godkänt = 15 samt Mycket väl godkänt = 20. Det maximala meritvärdet uppgår till 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för samtliga elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antalet 10

13 elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Uppgifterna i diagrammet nedan avser huvudmannens skolor, fristående skolor ingår inte. Genomsnittligt meritvärde Riket Högst genomsnittligt meritvärde vid kommunens skolor hade, där genomsnittet låg på 215 poäng. och (208 poäng) var de enda kommunerna på Södertörn vars genomsnittliga meritvärde 2007 låg över rikets 206 poäng. Lägst meritvärde hade kommun, 197 poäng i genomsnitt. och har haft en uppåtgående trend de senaste tre åren. s resultat har försämrats under perioden , medan övriga kommuners resultat varierat över tid. s uppåtgående trend bröts 2007, då och visar de största nedgångarna jämfört med 2006 års resultat Meritvärde flickor pojkar Diagrammet nedan visar differensen mellan pojkars och flickors genomsnittliga meritvärde. Positivt värde innebär att flickornas meritvärde var högre än pojkarnas. 11

14 Skillnad mellan flickors och pojkars meritvärde år (%) Procent 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Riket I samtliga Södertörnskommuner hade flickorna ett högre genomsnittligt meritvärde än pojkarna 2007, liksom de haft de två föregående åren på Södertörn och i riket. Störst var skillnaderna 2007 i, och, minst i. Hälften av Södertörnskommunerna visar en ökad könsskillnad 2007 jämfört med 2006 och hälften en minskad. I de två minsta kommunerna, och varierar resultaten mycket över tid, vilket förmodligen förklaras av kommunernas storlek Skillnad mellan skolorna i kommunerna Diagrammet nedan visar skillnaden mellan den kommunala skola i respektive kommun som hade högst genomsnittligt meritvärde och den skola som hade kommunens lägsta genomsnittliga meritvärde Linjen visar var kommunens genomsnittliga resultat låg. Skolor med högst respektive lägst genomsnittligt meritvärde Skola med högst resultat Skola med lägst resultat Genomsnittligt meritvärde i kommunen Störst skillnad mellan skolan med högsta genomsnittliga meritvärde och den med det lägsta värdet hade kommun, 78 poängs skillnad. Här ligger den skola som har lägst genomsnittligt värde avsevärt under kommunens övriga skolors meritvärde. Den skola som har näst lägst genomsnittligt meritvärde har 27 poäng högre än den med det lägsta värdet. 12

15 Minsta skillnaden hade s kommun, 28 poäng mellan lägsta och högsta genomsnittliga meritvärde. Sett över hela Södertörnsgruppen är variationen mellan de högsta resultaten betydligt större beträffande meritvärdet, än i de övriga betygsresultaten. De skolor som hade högst genomsnittligt meritvärde i sin kommun ligger mellan 211 poäng och 253 poäng. De skolor som hade lägst genomsnittligt meritvärde i sin kommun hade mellan 152 och 190 poäng. Sammanfattning av avsnitten om betygsresultat Man kan konstatera är att skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat är större ju högre kravnivån blir. Skillnaden mellan flickor och pojkar är inte så stor när det gäller behörighet till gymnasieskolan (någon eller några procentenheter). När man ser på andelen som har betyg i alla ämnen eller på meritvärdet blir skillnaden desto större (i Södertörnskommunerna mellan 3 och 16 procentenheter för betyg i alla ämnen och mellan 8 och 28 procentenheter för meritvärdet). Eftersom skillnaderna i resultat mellan skolor inom kommunen också i de flesta fall är mycket stora bör kommunerna ytterligare analysera vad skillnaderna beror på, och fundera över åtgärder. I vårt system med val av skola blir skolor med låga resultat, oftast i områden med en befolkningsstruktur med många familjer med sämre resurser, mycket utsatta. Ofta förlorar de skolorna duktiga elever, vilket leder till än sämre resultat och att man förlorar fler elever. Man hamnar i en ond spiral. I förra årets rapport gjordes ett försök att identifiera gemensamma framgångsfaktorer för de skolor i Södertörnskommunerna som varit särskilt framgångsrika och i första hand förbättrat sina resultat under en följd av år eller i andra hand har bibehållit mycket goda resultat under lång tid. De faktorer som då framtonade som gemensamma för de framgångsrika skolorna bör finnas med som grund när man gör en analys av skolors resultat: En tydlig organisation med ett tydligt ledarskap Fokus på elevers kunskaper och resultat Genomtänkt arbete med elever i behov av särskilt stöd Tydliga mål kombinerat med systematisk uppföljning och utvärdering Gemensam konkret verksamhetsidé som alla samlas kring Andra frågor att ställa sig kan vara: Hur kan kommunen styra resurser för att utjämna stora skillnader mellan skolor? Fungerar/används modersmålsundervisning och studiehandledning som stöd för studier i alla ämnen? Hur används modern teknik för att förstärka inlärning? 13

16 4.4 Förväntade och faktiska meritvärden Skolverket har utifrån fyra olika bakgrundsfaktorer i sitt analysverktyg SALSA tagit fram modellberäknade värden som sedan jämförs med faktiska värden. Bakgrundsfaktorerna i den statistiska modellen förklarar cirka 40 procent av variationen i meritvärden. De fyra olika bakgrundsfaktorer som används vid modellberäkningen är andel pojkar, andel elever med utländsk bakgrund födda utomlands respektive födda i Sverige samt föräldrars sammanvägda utbildningsnivå. Avvikelsen anges i procent och kan vara både positiv och negativ. SALSA avvikelse meritvärde De kommuner vars faktiska meritvärde låg mest över det modellberäknade 2007 var och. Även och hade meritvärden som låg över de modellberäknade. Mest under det modellberäknade värdet låg kommuns meritvärde. Flera kommuner visar på stora pendlingar över tid i sina SALSA-värden. Man ligger en bra bit över det modellberäknade värdet ett år, och under nästa år eller tvärtom. Mest stabilt värde i förhållande till det modellberäknade har och haft under de senaste tre åren. har haft en uppåtgående trend under dessa år, och ligger 2007 precis i paritet med det modellberäknade värdet. 4.5 Elevernas meritvärde och fristående skolor Finns det någon påtaglig skillnad i meritvärden för kommuner där det förutom egna skolor även finns fristående skolor? Följande tabell visar antalet fristående skolor med år 9 i Södertörnskommunerna och antalet elever de hade i år 9 läsåret 2006/2007., och hade inga fristående skolor med skolår 9 i kommunen. hade nio fristående skolor, varav flera små. hade fyra friskolor, de övriga kommunerna hade en. 14

17 Fristående skolor i Södertörnskommunerna 2007 ANTAL FRISTÅENDE SKOLOR ANTAL ELEVER I ÅR År 2005 År 2006 År 2007 Inkl. Exkl. Inkl. Exkl. Inkl. Exkl. Kommun fristående skolor fristående skolor fristående skolor Riket Skillnaderna i meritvärde inklusive eller exklusive de fristående skolornas resultat är överlag små i Södertörnskommunerna. Den kommun där friskolornas resultat påverkar meritvärdet mest är. Där har de stora friskolorna attraherat barn/elever från hem där föräldrarna har en utbildningsnivå som är högre än de kommunala skolorna i samma område, vilket kan förklara de högre betygen. 4.6 Skillnad mellan nationella prov och slutbetyg Det kan vara av intresse att titta på mätmetoden, om betygssättningen är likvärdig och rättvis. Ett sätt att undersöka detta är att se skillnaden mellan de nationella prov som alla elever gör i slutet av skolår 9 och de betyg som sedan sätts. Syftet med det nationella provsystemet skall bland annat vara att vara att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning och att ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. Proven är dock inte utformade så att de prövar elevens kunskaper mot alla uppställda mål. Nationella jämförelser av resultat på prov och slutbetyg, gjorda av Skolverket, har visat att vissa skolor/lärare tenderar att sätta betyg som är betydligt högre eller lägre i förhållande till vad som borde vara rimligt utifrån provresultaten. Sådana skillnader kan vara helt förklarliga när det gäller enskilda elever, men knappast när det gäller betygen i ett visst ämne eller på en hel skola. 15

18 Diagrammen nedan visar skillnaden (i procentenheter) mellan andelen elever som nått minst betyget Godkänt på de nationella proven i svenska, svenska som andraspråk, engelska respektive matematik och andelen elever som nått minst Godkänt i slutbetyget i samma ämnen. En positiv skillnad betyder att en större andel elever fick Godkänt i slutbetyget än andelen som nådde betyget Godkänt på nationella provet. Svenska Riket Svenska som andraspråk Riket 16

19 Engelska Riket Matematik Riket Både i riket och på Södertörn finns det skillnader mellan resultaten vid nationella prov och elevernas slutbetyg. Skillnadernas är störst i matematik, där det i samtliga kommuner var en högre andel elever som fick godkänt slutbetyg än som fick ett godkänt provbetyg. I, och är skillnaderna särskilt stora. I engelska är förhållandet ofta det omvända. Det är alltså i flera kommuner en högre andel elever som når godkänt provresultat än som får minst godkänt i slutbetyget i ämnet. Här är skillnaden störst i. Omvänt resultat, fler godkända i slutbetyget i engelska, visar och. I svenska varierar resultaten mellan kommunerna, men de flesta har en större andel elever med godkänt slutbetyg än provresultat. I och ligger slutbetygen betydligt högre än provresultaten i svenska. Dessa två kommuner ligger högre i betyg än provresultat i samtliga ämnen, medan det varierar mellan ämnena i övriga kommuner. I svenska som andraspråk finns mycket stora variationer mellan kommunerna, och också inom kommunerna mellan olika år. I några kommuner är eleverna som läser svenska som andraspråk så få att det kan 17

20 tänkas förklara skillnaderna mellan åren. Men de stora skillnaderna kan också tyda på att man bedömer på olika sätt, vilket bör föranleda interna diskussioner, både på kommunnivå och i skolorna. Synen på ämnet svenska som andraspråk, kunskaperna om ämnet och dess betydelse och andelen behöriga lärare som ska göra bedömningarna är viktiga faktorer att titta på. 5. Ekonomiska förutsättningar En förklaring som brukar lyftas fram när det gäller skolans resultat är att kommunerna satsar olika mycket på skolan och därmed ger olika ekonomiska förutsättningar för att bedriva verksamheten. Ett nyckeltal som brukar användas är kostnaden per elev. Gruppen har tittat på kostnad per elev och samtidigt studerat hur stor andel av kostnaden som har gått till att bedriva undervisning, hur mycket som har gått till lokalkostnader och hur stora övriga kostnader är. Under övrigt inräknas bland annat kostnader för skolledning, administration, skolsköterskor, kuratorer, skolpsykologer, vaktmästare, lokalvård och skolmat. Kostnaderna finns redovisade i tabellform i tabellbilagan. Totalkostnad per elev i fast prisläge (inkl lokalkostnader) Kostnaderna per elev i, och minskade 2007 jämfört med Elevantalet fortsätter att minska i alla kommuner. Kanske har dessa tre kommuner lyckats anpassa sin organisation till det minskade elevantalet än övriga? Övriga kommuner, framför allt, har ökat sina kostnader per elev. 18

21 Kostnad per elev för undervisning, lokaler och övrigt Undervisning Lokaler Övrigt Kostnaden för undervisning är ganska lika i de flesta kommunerna. Mellan den kommun som har den högsta kostnaden () och den som har den lägsta kostnaden () skiljer det dock 9000 kr. I en skola med 500 elever blir det 4,5 miljoner kronor eller nästan tio lärartjänster. Kostnaderna för lokaler och övrigt visar större variationer mellan kommunerna än kostnaderna för undervisning. har äldre skolor, vilket ger en lägre lokalkostnad. Lokalyta per elev i grundskolan (kvm) är den enda kommunen som minskat lokalytan per elev. Att övriga kommuners elevyta ökar kan förmodligen delvis förklaras av att man behåller samma lokaler när elevantalet minskar. 19

22 6. Strukturella faktorer 6.1 Föräldrarnas utbildningsnivå - elevernas meritvärden Viktiga faktorer som statistiskt kan förklara 40 procent av resultat är elevernas kön, bakgrund och hemmiljö. Särskilt viktig är föräldrarnas utbildningsbakgrund. Ju högre utbildning föräldrarna har, desto större är sannolikheten att barnen lyckas i skolan. Genomsnittligt meritvärde i år 9 och föräldrars utbildningsnivå enligt SALSA ,5 2,4 2,3 2,2 2,1 2 1,9 1,8 1,7 1,6 Rikssnitt Faktiskt genomsnittligt meritvärde Föräldrars sammanvägda utbildningsnivå I två av Södertörnskommunerna, och, är föräldrarnas utbildningsnivå densamma som för hela riket. och ligger strax under riket. har den lägsta utbildningsnivån för föräldrarna. Samvariationen mellan det genomsnittliga meritvärdet och föräldrars utbildningsnivå är tydlig när man ser på Södertörnskommunerna som helhet. Däremot säger nivåerna i diagrammet inget om kommunernas prestationer i sig. 6.2 Elever med utländsk bakgrund Diagrammen på nästa sida visar andelen elever i år 9 som har utländsk bakgrund och är födda utomlands (utl f u) respektive har utländsk bakgrund och är födda i Sverige (utl f Sv) respektive andelen elever med utländsk bakgrund totalt under åren

23 Andel elever med utländsk bakgrund i år % 45% 40% 35% 30% 25% 20% Utl f u Utl f Sv 15% 10% 5% 0% Andel elever med utländsk bakgrund ,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 2005% 2006% ,0% 0,0% Det finns en viss samvariation mellan andel elever med utländsk bakgrund och lågt meritvärde för eleverna. och har högst andel elever med utländsk bakgrund och hör också till de kommuner som har bland de lägsta meritvärdena. När det gäller det motsatta förhållandet, låg andel elever med utländsk bakgrund och höga meritvärden, finns bland Södertörnskommunerna ingen tydlig samvariation i år. I det första diagrammet ovan görs en uppdelning mellan elever med utländsk bakgrund födda i Sverige och födda utomlands. Variationen i språknivå i svenska kan vara stor i båda grupperna, men inom delvis olika spann. Många i gruppen födda i Sverige har svenska som sitt andraspråk, på olika nivåer, men det finns också elever från familjer där man huvudsakligen talar svenska. Variationen i gruppen födda utomlands kan vara ännu större, alltifrån nyanlända elever med inga eller mycket begränsade kunskaper i svenska till elever som är andraspråkstalare på avancerad nivå. Utifrån tanken om att tid i Sverige skulle vara avgörande för hur goda kunskaper i svenska eleverna har, skulle det vara logiskt att se en hög andel elever födda utomlands som förklaring till låga meritvärden. Sambandet är 21

24 dock inte så enkelt. Det är så många faktorer som påverkar att resultatet under vissa omständigheter lika gärna kan bli det motsatta. Vid vilken ålder eleverna kommer till Sverige och huruvida de har tidigare skolgång bakom sig är en viktig faktor, vilket följande diagram illustrerar. Diagrammet visar hur stor andel av eleverna som blev behöriga till gymnasiet efter bakgrund och ålder vid ankomst till Sverige. Behöriga till gymnasiet 2007 efter bakgrund (procent) Riket svensk född utomlands, till Sverige före 6 år född utomlands, till Sverige år utländsk bakrund, född i Sverige född utomlands, till Sverige 6-9 år född utomlands, till Sverige 13 år- Att komma tidigt under skolgången är ofta gynnsamt. Samtidigt kan äldre elever ha förkunskaper och studieerfarenheter som underlättar för dem att tolka och förstå den svenska skolans arbetssätt innan de behärskar svenska fullt ut. Omvänt kan uppehåll i skolgången eller erfarenhet av ett skolsystem vars arbetssätt väsentligt skiljer sig från det svenska, påverka möjligheterna till måluppfyllelse negativt. Även studietraditioner och synen på utbildning kan påverka, både positivt och negativt. Språkets betydelse för lärandet är central och språkutveckling på såväl modersmål som andraspråk är viktigt för möjligheterna att nå målen. Att ha gått i svensk förskola är gynnsamt för språkutvecklingen, likaså tidig satsning på modersmålsutvecklingen parallellt med svenskan. Vilken undervisning eleverna får, om de får ämnesundervisning på modersmålet, undervisning i svenska som andraspråk och om undervisningen generellt är språkutvecklande får också effekter. 6.3 Lärartäthet och lärarbehörighet Både lärartäthet och andelen behöriga lärare ser vid första anblicken ganska lika ut, såväl i jämförelse mellan kommunerna som sett över tid. Några tydliga samband går inte att utläsa, varken mellan dessa två diagram eller relaterat till resultaten, däremot kan en konkretisering av siffrorna ge en tydligare bild av vad en förändring betyder i den egna kommunen. 22

25 Lärtäthet (lärare/100 elever) 9 8,5 8 7,5 7 6,5 6 5,5 5 Riket Vad betyder en förändring från 7,5 till 8 lärare per hundra elever? Det skulle betyda att man kan dubblera lärartätheten på var fjärde lektion. Variationen mellan skolorna i en kommun kan vara stora, inte minst beroende på hur stora skolorna är och vilka möjligheter man har att nyttja resurserna flexibelt i organisationen, vilket innebär att en liten förändring på kommunnivå kan ha stor betydelse på enskilda skolor. Kommunövergripande resursgrupper på en skola påverkar också den enskilda skolans lärartäthet. En stor kommun har större möjligheter att optimera resurserna än en liten, vilket också gör jämförelser, både mellan kommunerna och mellan kommunerna över tid, vanskliga. Lärarbehörighet, procent Riket En ökning av lärarbehörigheten innebär en generell ökning av kompetensen och att fler elever får en behörig lärare i sitt klassrum. På kommunnivå spelar kommunens storlek roll när det gäller förändringar, i en stor kommun representeras varje procent av fler lärare. Förändringar från år till år har alltså något olika betydelse beroende på hur stor kommunen är. 23

26 6.4 Lärares sjukfrånvaro Sjukfrånvaro lärare grundskola (procent av total arbetstid) > 60 dgr < 59 dgr Nacka Den totala sjukfrånvaron ligger mellan 4 och 5 procent i fem av Södertörnskommunerna. och har en sjukfrånvaro på cirka 6 procent. har den största sjukfrånvaron, nästan 7 procent. Den korta sjukfrånvaron varierar inte så mycket mellan kommunerna, medan det skiljer mer när det gäller den långa, över 60 dagar. har även den största långtidsfrånvaron. Det bör vara den korta sjukfrånvaron som betyder mest för den vardagliga verksamheten, och som kan tänkas påverka resultaten. Man kan inte utläsa några sådana samband när man jämför kommunernas resultat och sjukfrånvaron. Däremot kan säkert lärares sjukfrånvaro ha betydelse för elevernas resultat lokalt på skolorna, om den innebär att en elevgrupp ofta drabbas av att ordinarie lärare är sjuka. 24

27 Tabellbilaga (2) Antal elever i genomsnitt respektive år År Andel behöriga elever pojkar och flickor i kommunala skolor läsåret 2006/2007 (procent) (4.1) Kommun Samtliga Flickor Pojkar Riket Genomsnittligt meritvärde i kommunala skolor för alla elever samt för pojkar och flickor (4.3) Kommun Samtliga Flickor Pojkar 199,1 210,3 189,1 199,2 212,4 187,0 208,2 221,3 197,4 202,7 227,3 178,1 202,3 217,3 189,5 214,7 226,9 205,9 196,7 204,4 188,9 201,9 215,9 188,1 Riket 205,8 217,4 194,8 25

28 Kostnad per elev Kommun/År Kostnad totalt Dito i fast prisläge Undervisning Lokaler Kr/elev Kr/elev Kr/elev % Kr/elev % Lärartäthet åren 2005 till 2007 (lärare/100 elever) (6.3) Kommun 8,2 8,6 8,7 7,7 7,9 7,5 7,7 7,7 8,0 7,9 8,0 7,4 7,3.. 7,5 7,9 8,3 8,5 7,8 8,1 7,8 7,3 7,2 7,4 Riket 8,2 8,4 8,4 26