Tjänsteskrivelse 1 (17)
|
|
- Bernt Pettersson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tjänsteskrivelse 1 (17) Dnr UBN / Utbildningsnämnden Fördjupad resultatredovisning för grundskolans skolår 9 och gymnasieskolan Förslag till beslut Nämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Tjänsteskrivelsen visar statistik om elevers resultat i grundskola och gymnasieskola: - Nackas grundskolelever fortsätter att nå goda resultat. - En klar förbättring sedan föregående år är att fler elever nått målen i alla ämnen i grundskolan. - Pojkarnas resultat har förbättrats tydligt sedan förra året, både när det gäller meritvärdet och andelen som når målen i alla ämnen. - Bland elever med utländsk bakgrund har resultaten i grundskolans skolår nio i stället försämrats. Elever med utländsk bakgrund i Nacka når dock målen i högre grad än i länet och riket. - Avvikelsen mellan provbetyg i nationellt prov och slutbetyg i skolår nio är likartat i Nacka som i riket. För enstaka skolor och ämnen finns dock inte obetydliga avvikelser. - Av eleverna som började gymnasiet hade åtta procent bytt studieväg året därpå. Tre procent fanns inte kvar i gymnasiet. - Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom fyra år är lägre än förväntat i Nacka, enligt en ny modell för jämförelser. - Andelen elever som två år efter avslutad gymnasieutbildning varken är i studier eller är etablerad på arbetsmarknaden var för Nacka 20 procent, vilket är ungefär som i länet och bättre än i riket. - Betygen har ökat på alla gymnasieskolor jämfört med föregående år. Högst betyg hade eleverna som gick ut Nacka gymnasium. Ärendet Utbildningsnämnden fick i september en första redovisning av resultat för elever i grundskolan och gymnasieskolan under våren, som baserades på Kultur- och utbildningsenhetens bearbetningar av statistik. Nu har den officiella statistiken för våren publicerats av Skolverket 1, vilket möjliggör jämförelser av Nackas resultat med andra kommuners och resultat med analysverktyget SALSA. Resultaten redovisas också med uppdelning på kön, utländsk bakgrund och föräldrars utbildningsnivå. En jämförelse görs mellan resultat i nationella prov 1 I SIRIS- och SALSA-databaser på Skolverkets webbplats ( som publicerades i december/januari. Kultur- och utbildningsenheten Postadress Besöksadress Telefon E-post Nacka kommun Växel carina.legerius@nacka.se Nacka Direkt info@nacka.se sms Mobil Fax Organisationsnummer
2 Nacka kommun 2 (17) och i slutbetyg. När det gäller gymnasieskolan är detta det första tillfället som betygen redovisas för vårens elever, då den första resultatredovisningen enbart omfattade resultat i nationella kursprov. Resultat från Sveriges kommuner och landstings Öppna jämförelser för gymnasieskolan redovisas också. Resultaten för grundskolan har diskuterats med en grupp rektorer. Resultaten som redovisas i denna tjänsteskrivelse kommer att ingå som underlag i kvalitetsredovisningen, där resultaten bedöms och eventuella åtgärder föreslås. Grundskolan Nackaelevernas betyg står sig väl Betygsstatistiken visar på fortsatt mycket goda resultat för Nackas elever. Nackas resultat står sig mycket väl även när hänsyn tas till att kommunen har gynnsamma förutsättningar med bl a en hög utbildningsnivå i befolkningen. Det genomsnittliga meritvärdet för elever som gick ut skolår 9 i skolor i Nacka var 241, en ökning med fem betygspoäng sedan föregående år. Meritvärdet för riket var 210. För Nackas kommunala skolor var meritvärdet 242. Det är det tredje högsta meritvärdet av alla kommuner i landet, efter Danderyd och Lidingö. Det är väl belagt att faktorer som föräldrars utbildningsnivå och utländsk bakgrund har en betydelse för en kommuns och skolas betygsresultat. Att Nacka har en gynnsam situation i detta avseende förklarar därför delvis det goda resultatet. Men även när hänsyn tas till elevsammansättningen med analysverktyget SALSA 2 ligger Nackas resultat mycket bra till. har Nacka tredje största positiva avvikelse av landets kommuner när meritvärdet jämförs med det förväntade modellberäknade värdet i SALSA-modellen. Bara Pajala och Svenljunga hade större positiv avvikelse och Nackas avvikelse var densamma som Munkfors. 2 Analysverktyget SALSA har utvecklats av Skolverket och visar förväntade, modellberäknade betygsresultat som kan jämföras med de faktiska betygsresultaten. Det förväntade värdet beräknas utifrån bakgrundsfaktorer (föräldrars utbildningsnivå, andel barn med utländsk bakgrund, andel pojkar) som man funnit kan förklara skillnader i betygsresultatet mellan skolor. Ett positivt värde visar att skolan har bättre resultat än förväntat med hänsyn till dessa bakgrundsfaktorer, medan ett negativt värde innebär att skolans resultat är sämre än förväntat.
3 Nacka kommun 3 (17) Figur 1: Meritvärde för elever i skolår nio, Nacka och riket samt förväntat värde för Nacka med SALSA-verktyget (endast kommunala skolor 3 ), (observera att skalan inte börjar på noll) Nacka (kommunala) Nacka (förväntad enl SALSA) 200 Riket Fler når målen i alla ämnen Andelen elever som nådde målen i alla ämnen var 88 procent i Nacka, en förbättring med fyra procentenheter sedan förra året. Totalt var det ca 150 elever som inte nådde målen i alla ämnen. Även för detta mått har Nacka en positiv avvikelse i SALSA-modellen, även om avvikelsen inte är lika stor som när det gäller meritvärdet. Andelen som når målen är tre procentenheter högre än det modellberäknade värdet för kommunala skolor. Tjugo kommuner har högre andel som når målen totalt sett, medan 90 kommuner har högre positiv avvikelse i SALSA-modellen. Figur 2 Andel elever som når målen i alla ämnen i betyget i skolår nio, Nacka och riket samt förväntat värde för Nacka med SALSA-verktyget (endast kommunala skolor 3 ), (observera att skalan inte börjar på noll) Nacka (kommunala) Riket Nacka (förväntad enl SALSA) I SALSA-modellen ingår enbart kommunala skolor när värden för kommunen totalt redovisas.
4 Nacka kommun 4 (17) I rektorsgruppen som analyserat grundskolans resultat framkom flera möjliga förklaringar till förbättringarna över tid. Kunskapsmålen har blivit mer alltmer levande och styrande för skolornas undervisning, vilket innebär att fler elever når målen nu än tidigare. Under de senaste åren har vikten av att alla elever når målen i alla ämnen uppmärksammats, bland annat på de kommunala skolorna, och detta tycks ha givit resultat. Konkurrensen mellan skolor kan öka risken för betygsinflation, menar några, och det är därför viktigt att stämma av betygen mot provresultat, vilket vi gör längre fram i denna skrivelse. Ett aktivt arbete med bedömningsfrågor är viktigt i alla ämnen för att säkra likvärdiga bedömningar, och skolorna arbetar på olika sätt med detta. De flesta skolor lyckas väl Flertalet skolor i Nacka har goda resultat. Av de tio skolorna som har minst 15 elever har alla ett meritvärde som ligger över SALSA-värdet. Sju av skolorna har positiva avvikelser när det gäller andelen elever som når målen i SALSA-modellen. 4 Det är förstås viktigt att se dessa två resultatmått tillsammans. Myrsjöskolan har konstant stora positiva avvikelser för båda måtten i SALSA-modellen. Även Skuru skola och Ekliden tydliga positiva avvikelser. Resultat för ett enskilt år kan hänga samman med en tillfällig situation eller bero på slumpen, särskilt om elevantalet är litet. Unika situationer för en skola kan också förklara resultat över tid. Tabell 1: Betygsresultat samt avvikelse i förhållande till SALSA-värde (se not s 2) för skolor i Nacka 4 För Fisksätraskolan redovisas inte resultat i SALSA-modellen pga bortfall i bakgrundsvariabler
5 Nacka kommun 5 (17) Pojkarnas resultat har förbättrats Förbättringen i meritvärdet sedan föregående år beror nästan enbart på att pojkarnas meritvärde ökat. Pojkarna hade i genomsnitt 232 poäng, jämfört med 225 året innan. Flickornas meritvärde steg till 250 från 249 året innan. Skillnad mellan könen är i år, till skillnad från tidigare, mindre än skillnaden i riket (17,8 betygspoäng i Nacka jämfört med 21,7 i riket). År når flickor och pojkar i Nacka målen i alla ämnen i nästan samma utsträckning (89 procent av flickorna och 88 procent av pojkarna i Nacka). Också i detta avseende har särskilt pojkarnas resultat jämfört med tidigare (fjolårets värden var 85 procent för flickorna och 82 procent för pojkarna). Figur 3: Meritvärde för flickor och pojkar samt skillnad mellan könen, elever i skolår 9 i skolor i Nacka (observera att skalan för meritvärdet inte börjar på noll) 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5, Flickor (hö axel) Pojkar (hö axel) skillnad i poäng (vä axel) 0, Att flickorna får högre meritvärde trots att andel som når målen är nästan densamma hänger samman med att flickorna i högre i grad får betyget MVG, mycket väl godkänt. Figur 4 Betygsfördelning i skolår nio, Nacka Pojkar 3% 30% 40% 26% Flickor 3% 22% 37% 38% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ej nått målen G VG MVG I rektorsgruppen som diskuterade resultaten framkom flera olika förklaringar till skillnaderna mellan flickors och pojkars betyg. En förklaring är att pojkar i genomsnitt mognar senare. Men det kan också vara så att lärare värdesätter och bedömer flickors kunskaper annorlunda och att skolan är mer anpassad efter flickors intressen. En annan förklaring kan vara att betygskriterierna ofta passar flickor bättre, menar rektorerna. I kvalitetsredovisningen kommer
6 Nacka kommun 6 (17) Kultur- och utbildningsenheten analysera könskillnader ytterligare, och bland annat redovisa kunskaper från nationella studier och forskning. Könsskillnaderna varierar mellan skolor och år. Som diagrammet nedan har skillnaderna minskat på flera skolor jämfört med tidigare, särskilt på Stavsborgsskolan, Ekliden, Myrsjöskolan och Qvarnholmen. Däremot har skillnaden ökat på Skuru skola, där flickornas betyg förbättrats. En förklaring till skillnader mellan skolor kan vara att rekryteringen kan se olika ut för flickor resp pojkar till en skola, t ex genom profilklasser som lockar det ena könet mer. Men det kan också finnas skillnader i medvetenhet mellan skolor genom att skolorna arbetat med området mer eller mindre aktivt, vilket diskussionen med rektorer vittnar om.
7 Vittra i Saltsjö- Boo Stavsborg sskolan Skuru skola Saltsjöbad ens Samskola Qvarnhol mens skola Myrsjösko lan Montesso riskolan Castello Kunskapss kolan i Nacka Fisksätras kolan Eklidens skola Björknäss kolan Nacka kommun 7 (17) Figur 5: Skillnad i meritvärdespoäng mellan flickor och pojkar, elever i skolår 9 i skolor i Nacka flickor pojkar Skillnad i resultat för elever med olika bakgrund Meritvärdet för elever med utländsk bakgrund har minskat sedan föregående år. Skillnaden mellan elever med svensk och utländsk bakgrund har därmed ökat, och var 25 poäng. Som framgår av figuren nedan varierar skillnaden mellan åren. Elevgruppens sammansättning kan också variera mellan åren när det gäller hur länge eleverna har gått i svensk skola mm. Skillnad i riket var 20, också det en ökning. Totalt var det 13 procent av eleverna (168 elever) i Nacka som gick ut skolår nio som hade utländsk bakgrund. Av dem är hälften själva födda utomlands.
8 Nacka kommun 8 (17) Figur 6: Meritvärde för samtliga samt för elever med utländsk bakgrund samt skillnad, elever i skolår 9 i skolor i Nacka (observera att skalan för meritvärdet inte börjar på noll) 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5, Elever m utländsk bakgrund (hö axel) Samtliga (hö axel) skillnad i poäng (vä axel) 0, Även bland elever med utländsk bakgrund finns en tydlig resultatskillnad mellan flickor och pojkar. Flickor med utländsk bakgrund har ungefär samma resultat som pojkar totalt sett. Resultatet för Nackas elever ligger över länets och rikets genomsnitt i alla grupper. Figur 7: Meritvärde för samtliga samt för elever med utländsk bakgrund, Flickor Pojkar Flickor Pojkar Riket Stockholms län Nacka Totalt Utländsk bakgrund Elever med utländsk bakgrund når i högre grad målen i alla ämnen i Nacka än i länet och riket. Detta är förstås ett mycket positivt resultat, men man bör vara medveten om att grupperna med elever med utländsk bakgrund kan skilja sig åt mellan Nacka och riket/länet. Nackas utlandsfödda elever kan t ex ha föräldrar med högre utbildningsnivå.
9 Nacka kommun 9 (17) Figur 8 Andel elever som nått målen i alla ämnen i skolår 9, efter bakgrund Riket Stockholms län Nacka Svensk bakgrund Utl. bakgrund, födda i Sverige Utl. bakgrund, födda utomlands Diagrammet nedan visar resultat efter föräldrarnas utbildningsnivå. Både i Nacka, riket och länet når elever med föräldrar med hög utbildning målen i högre grad. Grupperna med förgymnasial utbildning och okänd utbildning är små (3 resp 2 procent i Nacka), vilket gör att resultaten varierar mellan åren. Figur 9: Andel elever som nått målen i alla ämnen i skolår 9, efter föräldrars högsta utbildningsnivå Jämförelse mellan resultat på nationella prov och slutbetyg Mönstret för avvikelser mellan provbetyg och slutbetyg i Nacka är även i år likartat som mönstret i riket. Ungefär åtta av tio elever får samma slutbetyg som provbetyg. I engelska ligger prov- och slutbetygen närmast varandra, medan avvikelsen är större i svenska, där nästa var fjärde elev får högre slutbetyg än provbetyg.
10 Engelska Matematik Svenska Nacka kommun 10 (17) Figur 10: Andel elever som fick lägre, lika resp högre slutbetyg än provbetyget, Riket Nacka Riket Nacka Riket Nacka % 20% 40% 60% 80% 100% Lägre Lika Högre På skolnivå är skillnaderna betydligt större. Några skolor har jämförelsevis många elever med högre slutbetyg än provbetyg (Qvarnholmens skola och Vittra i Saltsjö-Boo), där procent av eleverna fått högre slutbetyg i matematik resp svenska. På Myrsjöskolan har 30 procent fått högre betyg än i provet i svenska. På en del skolor är det jämförelsevis många elever som får lägre betyg än i provet, t ex Kunskapsskolan i Nacka, men även enstaka ämnen på andra skolor, som engelska på Stavsborgsskolan. Skolverket lyfter fram några olika förklaringar till skillnader mellan skolor, t ex att lärare kan ha ett bredare underlag än provresultatet för att bedöma elevernas måluppfyllelse. Skillnader kan även bero på att skolorna har satt in särskilda insatser för elever som inte klarar proven, medan andra inte gjort det. Statistiken för Nacka med relativt stora skillnader mellan skolor i olika ämnen tyder på att det finns olika synsätt på grunderna för betygsättningen och att proven används på olika sätt. Skolverket skriver att för enskilda elever behöver slutbetyget inte vara detsamma som provbetyget, eftersom de nationella proven inte är några examensprov, men när provbetyg och slutbetyg analyseras på skolnivå är det dock rimligt att avvikelser på individnivå till viss del tar ut varandra.
11 Nacka kommun 11 (17) Figur 11 Andel elever som fick lägre, lika resp högre slutbetyg än provbetyget,, per skola Antal elever Andel (%) elever med lägre, lika eller högre slutbetyg än provbetyget Ämne Lägre Lika Högre Björknässkolan Svenska Matematik Engelska Eklidens skola Svenska Matematik Engelska Fisksätraskolan Svenska Matematik Engelska Kunskapsskolan Nacka Svenska Matematik Engelska Montessoriskolan Castello Svenska Matematik Engelska Myrsjöskolan Svenska Matematik Engelska Qvarnholmens skola Svenska Matematik Engelska Saltsjöbadens samskola Svenska Matematik Engelska Skuru skola Svenska Matematik Engelska Stavsborgsskolan Svenska Matematik Engelska Vittra i Saltsjö-Boo Svenska Matematik Engelska
12 Nacka kommun 12 (17) Gymnasieskolan Statistiken om gymnasieskolan som redovisas här utgår från två olika perspektiv: Befolkningen, och omfattar då alla gymnasieelever som är folkbokförda i Nacka kommun, oavsett i vilka skolor dessa går Kommunen som geografisk enhet, dvs lägeskommunen och omfattar alla elever i skolor som är belägna i kommunen, oavsett var eleverna kommer ifrån I tillgänglig statistik används båda dessa perspektiv och inte alltid helt konsekvent. Som finansieringsnämnd är befolkningsperspektivet givetvis intressant, men det är samtidigt skolorna i kommunen som nämnden främst har möjlighet att påverka genom system och kontakter. I årets redovisning finns även uppgifter från Sveriges kommuner och landstings Öppna jämförelser för gymnasieskolan, som innehåller ett antal ytterligare indikatorer som gäller elever som är folkbokförda i Nacka (se bilaga). Indikatorerna baseras på SCB/Skolverkets statistik, men de mått som redovisas är delvis nya jämfört med Skolverkets redovisning. Redovisningen anger också kommunens ranking och markerar med grönt, gult och rött kommunens läge 5. Redovisningen avser kommunnivå och den senaste redovisningen gäller läsåret /08. Elever folkbokförda i Nacka Avbrott och byten av studieväg Av de eleverna som var folkbokförda i Nacka och som började i gymnasieskolan hösten gick inte tre procent i gymnasiet året därpå. Det är lika många som året innan, och ungefär lika många som i genomsnitt i länet. Av eleverna som började gymnasiet (exkl IV) hade åtta procent bytt studieväg ett år senare, något färre än föregående år och färre än i länet. Figur 12: Avbrott och programbyten bland gymnasieelever folkbokförda i kommunen, i Nacka, Stockholms län och riket Nacka Stockholms län Samtliga kommuner Andel nybörjare (%) som avbrutit eller gjort studieuppehåll (mellan åk 1 och 2) Nacka Stockholms län Samtliga kommuner Andel nybörjare (%) som bytt studieväg sedan året innan (exkl från IV) 5 Rött anger den fjärdedel med sämst läge, grönt den fjärdedel med bäst läge och gult anges för kommuner däremellan.
13 Nacka kommun 13 (17) Bland eleverna som började på individuellt program hösten var det 31 procent som gick ett annat program i gymnasiet ett år senare, vilket är färre än föregående år (35 procent) men fler än i länet (26 procent). Fyra av fem fullföljer gymnasiet Av de elever som var folkbokförda i Nacka och som påbörjade en gymnasieutbildning hösten 2005 hade fyra av fem (79 procent) fullföljt gymnasiet 6 fyra år senare. Andelen varierar mellan åren. Nackas andel ligger de senaste åren över eller på länets och rikets nivå. I Öppna jämförelser beräknas ett modellberäknat värde som tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer 7 för andelen elever som fullföljer. Nacka får där rött (se ovan), i likhet med flera andra kommuner i länet. Med hänsyn till Nackas förutsättningar borde alltså fler fullfölja gymnasiet, enligt Sveriges kommuner och landstings modell. I Öppna jämförelser framkommer också att andelen Nackaelever som fullföljer är jämförelsevis låg bland elever på yrkesförberedande program, där kommunen också får rött. Även många andra kommuner i länet för rött för denna indikator. Figur 13: Andel elever folkbokförda i kommunen som fullföljt gymnasieutbildning inom fyra år, i Nacka, riket samt länet (obs skalan börjar inte på noll) Nacka Riket Stockholms län En del ungdomar flyttar i denna ålder, och ungdomar med slutförd gymnasieutbildning tycks flytta i något högre grad än andra. Andelen 20-åringar folkbokförda i Nacka som har en slutförd gymnasieutbildning är därför något lägre, 72 procent. Två av tre (64 procent) av alla 20-åringar i Nacka har grundläggande behörighet till högskolan, dvs har slutbetyg med godkänt betyg på minst 90 procent av gymnasiepoängen. I Öppna jämförelser får Nacka rött när det gäller andelen 6 Här räknas även med om eleven fullföljt utbildning på annat program eller i annan kommun där han eller hon började. 7 I modellen tas hänsyn till elevens meritvärde från grundskolan, föräldrars utbildningsnivå, utländsk bakgrund, familjesammansättning och disponibel inkomst. Modellen kan liknas vid SALSA-modellen för grundskolan.
14 Nacka kommun 14 (17) som når grundläggande behörighet på studieförberedande program. Andelen är alltså lägre än i många andra kommuner. Betygspoäng på förväntad nivå I Öppna jämförelser redovisas betygspoängen för elever som avslutade utbildningen våren. Resultatet jämförs också med ett modellberäknat värde 8 som syftar till att ta hänsyn till skillnader i elevernas förutsättningar. Nackas betygspoäng ligger här på förväntad nivå (-0,1). Övergång till högskola Av eleverna folkbokförda i Nacka som slutförde en gymnasieutbildning 2006 började knappt hälften, 47 procent, på högskolan inom tre år (dvs /09). Övergångsfrekvensen har minskat något de senaste åren, och samma nedgång syns i riket och länet. Övergångsfrekvensen påverkas sannolikt av läget på arbetsmarknaden. Övergångsfrekvensen var det senaste året densamma i Nacka som i länet totalt. I Öppna jämförelser Figur 14: Övergång till högskolan (%) inom 3 år, andel av elever som slutfört gymnasieutbildning, elever folkbokförda Nacka, riket och länet (obs skalan börjar inte på noll) Nacka Riket Stockholms län I Öppna jämförelser redovisas uppgifter om etablering på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning. Av de som fick slutbetyg från gymnasiet våren 2005 var 30 procent etablerade på arbetsmarknaden. För att räknas som etablerad på arbetsmarknaden ska man ha haft en arbetsinkomst på minst kr, och varit sysselsatt enligt nationella register. Andelen i riket var 31 procent och i länet 32 procent. Uppgifter redovisas också för andelen elever som varken var etablerade på arbetsmarknaden eller i studier (på högskola eller andra studier som berättigar till studiemedel) två år efter avslutad utbildning. Den andelen var i Nacka 20 procent, och Nacka får här grönt. Siffran för länet är 21 procent och för riket 27 procent. Andelen som varken är etablerade eller i studier är 8 I modellen tas hänsyn till elevens meritvärde från grundskolan, föräldrars utbildningsnivå, utländsk bakgrund, familjesammansättning och disponibel inkomst. Modellen kan liknas vid SALSA-modellen för grundskolan.
15 Nacka kommun 15 (17) högre bland dem som gått yrkesförberedande program (31 procent jämfört med 17 procent för dem som gått studieförberedande program). Skolor i Nacka Flest fullföljde på Teknik och Handels och administrationsprogrammet I detta avsnitt redovisas resultat för skolor som är belägna i Nacka, och uppgifterna gäller alla elever oavsett elevernas hemkommun. Av eleverna som började i skolor i Nacka hösten 2005 fullföljde 73 procent en gymnasieutbildning inom fyra år, dvs senast våren. Det är en svag ökning sedan föregående år (71 procent), men fortfarande färre än året innan (75 procent). Elever på nationella program på kommunala gymnasier fullföljde i hög grad, 89 procent, en ökning från 85 procent föregående år. Motsvarande siffra för fristående gymnasier är 62 procent (oförändrat sedan föregående år). Genomströmningen varierar mellan programmen. Hög andel som fullföljde inom fyra år hade i senaste mätningen Teknikprogrammet vid kommunala gymnasier (av de 28 eleverna som började fullföljde 96 procent) och Handels och administrationsprogrammet (41 elever började, 95 procent fullföljde). Figur 15: Andel elever (%) som fullföljt gymnasieutbildning inom fyra år 9, elever som började i gymnasieskolor belägna i Nacka Nacka totalt Cybergymnasiet Designgymnasiet Infokomp/Klara Södra gymnasium Kunskapsgymnasiet Orminge Mediagymnasiet Nacka gymnasium Saltsjöbadens samskola Walthers/Nacka Enskilda gymnasium 9 Uppgiften avser fullföljd gymnasieutbildning. Eleven kan alltså ha bytt program, skola och kommun under utbildningen.
16 Nacka kommun 16 (17) Betygspoängen har ökat Den genomsnittliga betygspoängen för elever som slutförde utbildningen i gymnasieskolor i Nacka var år 15,0. Betygspoängen för skolor i Nacka har ökat tydligt de två senaste åren. Nacka ligger nu över genomsnittet för länet. Figur 16: Genomsnittlig betygspoäng för elever i gymnasieskolor belägna i Nacka, riket och Stockholms län (obs skalan börjar inte på noll) 15,5 15,0 14,5 14,0 13,5 13,0 12,5 12, Nacka Riket Stockholms län Betygen har ökat på alla skolor 10 jämfört med föregående år. Högst betyg hade eleverna som gick ut Nacka gymnasium. Liksom när det gäller andel elever som fullföljer utbildning kan skillnaderna mellan skolor hänga samman med olika elevsammansättning. Figur 17 Genomsnittlig betygspoäng, elever i gymnasieskolor belägna i Nacka 10 I Skolverkets redovisning ingår även resultat för Cybergymnasiet och Klara södra gymnasiet (tidigare Infokomp), men då eleverna inte gick ut i Nacka har de exkluderats här.
17 Nacka kommun 17 (17) Carina Legerius Utvärderingsexpert Bilaga Sammanställning av resultat för Nacka, Stockholms län och riket i Öppna jämförelser för gymnasieskolan. Uppgifterna avser i de flesta fall läsåret /08. Rött visas för den fjärdedel kommun med sämst läge, grönt den fjärdedel med bäst läge och gult anges för kommuner däremellan.
Fördjupad resultatredovisning för grundskolans skolår 9 och gymnasieskolan 2011
2012-02-24 justerad 2012-03-20 TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2011/117-610 1 (18) Utbildningsnämnden Fördjupad resultatredovisning för grundskolans skolår 9 och gymnasieskolan 2011 Förslag till beslut Nämnden noterar
Läs merFördjupad resultatredovisning för grundskolans skolår 9 och gymnasieskolan 2010
2011-03-07 1 (20) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2010/121-630 Utbildningsnämnden Fördjupad resultatredovisning för grundskolans skolår 9 och gymnasieskolan 2010 Förslag till beslut Nämnden noterar informationen
Läs merRedovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II
2017-03-14 1 (11) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.
Läs merResultatredovisning av elevresultat i grundskolan och gymnasieskolan våren 2017, del II
2018-03-05 1 (14) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Resultatredovisning av elevresultat i grundskolan och gymnasieskolan våren 2017, del II Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar
Läs merRedovisning av elevresultat våren 2015, del 2
2016-03-07 1 (14) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Redovisning av elevresultat våren 2015, del 2 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning
Läs merFördjupad resultatredovisning för grundskolans skolår 9 och gymnasieskolan 2012
2013-05-06 TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2012/183-610 1 (27) Utbildningsnämnden Fördjupad resultatredovisning för grundskolans skolår 9 och gymnasieskolan 2012 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar
Läs merResultatredovisning grundskolan och gymnasieskolan våren 2018, del II
2019-03-20 TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2018/144 1 (21) Utbildningsnämnden Resultatredovisning grundskolan och gymnasieskolan våren 2018, del II Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till
Läs merFördjupad resultatredovisning för grundskolans skolår 9 och gymnasieskolan 2013
2014-03-04 TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2012/183-610 1 (26) Utbildningsnämnden Fördjupad resultatredovisning för grundskolans skolår 9 och gymnasieskolan 2013 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen
Läs merSlutbetyg i grundskolan våren 2013
Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av
Läs merStatistik om lärare och personal i fritidshem hösten 2016
2017-05-08 (korr 2017-05-11) 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2015/138-630 Utbildningsnämnden Statistik om lärare och personal i fritidshem hösten 2016 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen
Läs merNy statistik från Skolverket om ungdomars sysselsättning efter gymnasieskolan
2014-10-23 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Ny statistik från Skolverket om ungdomars sysselsättning efter gymnasieskolan Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen
Läs merÖppna jämförelser: grundskolan 2016
2016-05-10 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildningsnämnden Öppna jämförelser: grundskolan 2016 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Skolorna i Nacka kommun
Läs merSamband mellan elevers resultat i årskurs 3 och 6
2015-10-23 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Samband mellan elevers resultat i årskurs 3 och 6 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.
Läs merResultatredovisning grundskola 268,6 92,3 95,6. Betyg, behörighet och nationella prov. Meritvärde årskurs 9, genomsnitt 17 ämnen
Meritvärde årskurs 9, genomsnitt 17 ämnen Pojkar 262,9 275,7 Flickor Flickor 268,6 Pojkar 91,3 95,3 228,7 Uppnådda kunskapskrav årskurs 9, andel elever, alla ämnen 93,2 92,3 75,6 84,4 95,6 96,0 Flickor
Läs merFördjupad resultatredovisning för grundskolan och gymnasieskolan 2014
2015-03-09 1 (32) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Fördjupad resultatredovisning för grundskolan och gymnasieskolan 2014 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen
Läs merFler mått för att analysera elevers resultat i grundskolan och gymnasieskolan
2019-02-08 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2018/144 Utbildningsnämnden Fler mått för att analysera elevers resultat i grundskolan och gymnasieskolan Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen
Läs merBetyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08
PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat
Läs merResultatredovisning förskoleklass och grundskola våren 2017
2017-09-11 1 (18) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Resultatredovisning förskoleklass och grundskola våren 2017 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.
Läs merStatistik om lärare och personal i fritidshem hösten 2017
2018-04-23 (korrigerad) 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2018/75 Utbildningsnämnden Statistik om lärare och personal i fritidshem hösten 2017 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till
Läs merBetyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07
PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående
Läs merBARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2018-10-01 PM Slutbetyg i grundskolans årskurs 9 2018 Följande redovisning avser slutbetyg i årskurs 9 vårterminen 2018. Uppgifterna har hämtats ur Skolverkets databas
Läs merEn beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008
Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-01 Uppdaterad med uppg. om övergång till gymn.skolan 2009-03-12 2008:00004 1 (7) En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008 Slutbetyg enligt det mål- och
Läs merBetyg och studieresultat i gymnasieskolan 2008/09
PM Enheten för utbildningsstatistik 2009-12-18 Dnr 71-2009-73 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2008/09 Eleverna som gick ut från gymnasieskolan våren 2009 var fler än någonsin. Såväl betyg
Läs merSlutbetyg i grundskolan, våren 2014
Enheten för utbildningsstatistik 2014-09-30 1 (15) Slutbetyg i grundskolan, våren 2014 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2014. Syftet är att ge en
Läs merResultatredovisning förskoleklass och grundskola våren 2016
2016-09-03 1 (18) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Resultatredovisning förskoleklass och grundskola våren 2016 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.
Läs merElevers kunskapsutveckling i grundskolan
2016-11-27 1 (10) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Elevers kunskapsutveckling i grundskolan Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. 2. Utbildningsnämnden
Läs merÖppna jämförelser 2014 gymnasieskola
RAPPORT 2014-11-04 1(8) UTVECKLINGSCHEF BO GERTSSON Öppna jämförelser 2014 gymnasieskola Bättre resultat i Staffanstorp! Sammanfattning Bättre resultat 2014 i Staffanstorps kommun jämfört med föregående
Läs merResultatredovisning för förskoleklass och grundskola vårterminen 2014
- 1 (26) 2014-09-10 TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Resultatredovisning för förskoleklass och grundskola vårterminen 2014 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen
Läs merKommun- och landstingsdatabasen
Vi använder cookies på den här webbplatsen. Mer om Cookies Jag accepterar Kommun- och landstingsdatabasen Vald kommun / landsting: Nynäshamn Öppna jämförelser - Grundskola Resultatnyckeltal lägeskommun
Läs merStatistik nyanlända elever april 2018
2018-04-12 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2018/79 Utbildningsnämnden Statistik nyanlända elever april 2018 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Utbildningsenheten
Läs merUppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012
Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...
Läs merTjänsteskrivelse 1 (26) UBN 2010/
Tjänsteskrivelse 1 (26) 2010-09-10 UBN 2010/121-630 Utbildningsnämnden Resultatredovisning för förskoleklass, grundskola och gymnasieskola vårterminen 2010 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar
Läs merTJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2015/
2016-05-03 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2015/139-630 utbildningsnämnden Statistik nyanlända Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Utbildningsenheten
Läs merFöljande redovisning avser slutbetyg och nationella prov i årskurs 9 vårterminen 2016.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-12-05 Resultat i grundskolans årskurs 9 2016 Följande redovisning avser slutbetyg och nationella prov i årskurs 9 vårterminen 2016. Våren 2016 avslutade 105 513
Läs merStatistik om lärare oktober 2015
2016-04-04 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2015/138-630 Utbildningsnämnden Statistik om lärare oktober 2015 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. 2. Utbildningsnämnden
Läs merPM - Resultat i gymnasieskolan. Läsåret 2017/2018
PM - Resultat i gymnasieskolan Läsåret 2017/2018 Sammanfattning Nynäshamns gymnasium rapporterade 72 avgångselever till UHR 1 läsåret 2017/2018 o 67 avgångselever erhöll en gymnasieexamen o Fem elever
Läs merTJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2015/
2016-06-03 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2015/139-630 Utbildningsnämnden Statistik Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Utbildningsenheten rapporterar
Läs merStatistik nyanlända elever oktober och november 2016
2016-11-21 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2015/139-630 Utbildningsnämnden Statistik nyanlända elever oktober och november 2016 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.
Läs merOmkring elever avslutade årskurs 9 våren av dem gick i någon av Nynäshamns kommunala grundskolor.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2017-10-30 Resultat i grundskolans årskurs 9 2017 Följande redovisning avser slutbetyg i årskurs 9 vårterminen 2017. Uppgifterna har hämtats ur Skolverkets databas SIRIS.
Läs merResultatredovisning för förskoleklass, grundskola och gymnasieskola vårterminen 2012
2012-09-03 Dnr UBN 2012/183-610 1 (23) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildningsnämnden Resultatredovisning för förskoleklass, grundskola och gymnasieskola vårterminen 2012 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar
Läs merResultatredovisning för förskoleklass och grundskola vårterminen 2013
1 (26) Dnr UBN 2012/183-610 TJÄNSTESKRIVELSE 2013-09-12 Utbildningsnämnden Resultatredovisning för förskoleklass och grundskola vårterminen 2013 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen
Läs merSlutbetyg i grundskolan, våren 2015
Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning
Läs merResultatredovisning förskoleklass och grundskola våren 2018, del 1
2018-09-12 TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2018/144 1 (17) Utbildningsnämnden Resultatredovisning förskoleklass och grundskola våren 2018, del 1 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.
Läs merEn beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011
Enheten för utbildningsstatistik 2011-11-08 Dnr 71-2011:14 1 (12) En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011 Slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade systemet delades ut för första
Läs merStatistik nyanlända elever september 2017
-09-12 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE UBN /39 Utbildningsnämnden Statistik nyanlända elever september Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Utbildningsenheten
Läs merSveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014. Betygsresultat läsåret 2012/13
Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014 Betygsresultat läsåret 2012/13 Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2014 1 PM Utredare Gunnar Högberg 2014-04-22 08-590 978 22 Dnr:
Läs merÅtgärder med anledning av Skolinspektionens föreläggande
2013-04-29 1 (12) TJÄNSTESKRIVELSE 2012/79-630 Utbildningsnämnden Åtgärder med anledning av Skolinspektionens föreläggande Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att överlämna bifogad redovisning
Läs merSkillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2009/10
Utbildningsstatistik 2011-01-17 1 (21) Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2009/10 publicerar i SIRIS, s internetbaserade resultat- och kvalitetsinformationssystem,
Läs merÖppna jämförelser 2012 Gymnasieskola
8 november 2012 Öppna jämförelser 2012 Gymnasieskola Sammanfattning Årets Öppna jämförelser - gymnasieskolan visar att Katrineholm fått en högre rankning när det gäller betygsnivån än i förra årets undersökning
Läs merÖppna jämförelser 2013 Gymnasieskola
4 november 2013 Öppna jämförelser 2013 Gymnasieskola En lokal jämförelse med Sörmlands kommuner, Finspång, Norrköping och Hallsberg. Sammanfattning Årets Öppna jämförelser - gymnasieskolan visar att Katrineholm
Läs merÖppna jämförelser Grundskola Täby kommun
Öppna jämförelser Grundskola 2018 Täby kommun Syfte Nyckeltal för den kommunala grundskolan 2011-2018 Syftet med kommunrapporten är att, utifrån ett urval av centrala nyckeltal, ge huvudmännen ett bra
Läs merStatistik nyanlända elever december 2016 och januari 2017
2017-01-18 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2017/39 Utbildningsnämnden Statistik nyanlända elever december och januari 2017 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning
Läs merBetygssammanställning årskurs 6, 7, 8 och åk 9 våren 2014. Resultatsammanställning nationella ämnesprov i åk 3 våren 2014.
LUDVIKA KOMMUN RAPPORT 1 (16) Betygssammanställning årskurs 6, 7, 8 och åk 9 våren. Resultatsammanställning nationella ämnesprov i åk 3 våren. Göran Haag LUDVIKA KOMMUN RAPPORT 2 (16) Sammanfattning Meritvärdet
Läs merRanking i Sverige vid sammanvägning av indikatorer Genomsnitt i Stockholms län 117, Tyresös resultat 92. Stockholm Österåker
Öppna jämförelser Gymnasieskola 2009 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har för andra året publicerat en rapport som jämför olika resultat- och resursindikatorer för gymnasieskolan. I rapporten redovisas
Läs merResultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen
1 (9) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2013 1 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg sätts,
Läs merKönsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL. Könsskillnader i skolresultat 1
Könsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL Könsskillnader i skolresultat 1 Innehåll Inledning... 4 Könsskillnader i skolresultat i grundskolan... 5 Nationella prov... 6 Betyg per ämne vårterminen
Läs merNationella prov i gymnasieskolan och komvux, vårterminen 2010
Enheten för utbildningsstatistik 2 Oktober 20 1 (16) Nationella prov i gymnasieskolan och komvux, vårterminen 20 I gymnasieskolan och komvux skriver eleverna nationella prov i kurserna Engelska A och B,
Läs merResultatsammanställning läsåret 2017/2018
Dnr 2018/BUN 0086 Resultatsammanställning läsåret 2017/2018 Tyresö kommunala grundskolor 2018-08-08 Tyresö kommun / 2018-08-08 2 (18) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun / 2018-08-08 3 (18)
Läs merStatistik nyanlända elever februari
2017-03-03 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2017/39 Utbildningsnämnden Statistik nyanlända elever februari Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. 2. Utbildningsnämnden
Läs merStatistik nyanlända elever april
-05-04 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE UBN /39 Utbildningsnämnden Statistik nyanlända elever april Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Utbildningsenheten
Läs merStatistik nyanlända mars 2016
2016-04-05 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 20/139-630 Utbildningsnämnden Statistik mars 2016 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Utbildningsnämnden
Läs merStatistik nyanlända elever december 2017
2018-01-18 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE UBN /39 Utbildningsnämnden Statistik nyanlända elever december Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Utbildningsenheten
Läs merKunskapsresultaten i Malmös skolor 2016
Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2016 Grundskoleförvaltningen Foto: Tomaz Lundstedt, Malmö stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: 29 november 2016 2.0 Matilda Liljeberg Grundskoleförvaltningen
Läs merNationella prov i gymnasieskolan och komvux vårterminen 2011
Enheten för utbildningsstatistik 10 November 20 1 (17) Nationella prov i gymnasieskolan och komvux vårterminen 20 I gymnasieskolan och komvux skriver eleverna nationella prov i kurserna Engelska A och
Läs merSkolvalet till hösten 2017 resultat från föräldraenkät samt skolvalsstatistik
2017-05-09 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2017/101 Utbildningsnämnden Skolvalet till hösten 2017 resultat från föräldraenkät samt skolvalsstatistik Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen
Läs merBedömning och betyg - redovisning av två rapporter
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETS- OCH EKONOMIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (11) DNR 09-400//3332 2009-08-18 Handläggare: Inger Willner Telefon: 508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2009-10-22 Bedömning
Läs merOm BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012
Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Resultatutvecklingen i landets kommuner Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2009 rankat kommunerna utifrån ett sammanvägt resultat. Det sammanvägda resultatet
Läs merSlutbetyg i grundskolan, våren 2017
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 0 (16) Slutbetyg i grundskolan, våren 2017 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2017. Syftet är att ge en
Läs merutvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)
PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och
Läs merSlutbetyg i grundskolan, våren Dokumentdatum: Diarienummer: :1513
Slutbetyg i grundskolan, våren 2018 Diarienummer: 5.1.1-2018:1513 Skolverket Rapport 1 (19) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Elevsammansättningen... 3 Slutbetygen... 7 Betyg... 7 Behörighet till gymnasieskolans
Läs merStatistik över nyanlända november 2015
2015-11-24 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2015/ Utbildningsnämnden Statistik över nyanlända november 2015 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Utbildningsnämnden
Läs merUndersökning till föräldrar som gjort skolval 2014
2014-05-05 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2014/127-631 Utbildningsnämnden Undersökning till föräldrar som gjort skolval 2014 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.
Läs merPedagogisk personal i skola och fritidshem 2018
2019-03-01 1 (14) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2019/101 Utbildningsnämnden Pedagogisk personal i skola och fritidshem 2018 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning
Läs merBilaga Utvärderingsplan för Utbildningsnämnden 2014
2013-11-25 1 (6) Bilaga Utvärderingsplan för Utbildningsnämnden 2014 Utvärderingsplanen visar Utbildningsnämndens kvalitetssystem. Planen visar också när resultat från olika uppföljningar och utvärderingar
Läs merPM - Terminsbetyg i årskurs 6. Vårterminen 2018
PM - Terminsbetyg i årskurs 6 Vårterminen Sammanfattning Redovisningen avser terminsbetygen i årskurs 6 vårterminen. Jämförelser görs med tidigare års resultat. 275 elever i Nynäshamns kommun erhöll ett
Läs merGrundskola, förskoleklass och fritidshem
Grundskola, förskoleklass och fritidshem Nyckeltalen som används är hämtade ur databasen Kolada och är utifrån deras försök att bedöma effektiviteten i framför allt grundskolan. Nyckaltalen hämtas och
Läs merMåttbandet nr 224 december 2012
1 Måttbandet nr 224 december 2012 BETYGSSTATISTIK SKOLÅR 9 VÅREN 2012 Sammanställning över Skolverkets betygsstatistik och modellberäknade SALSA-värden för betygsresultat skolår 9 juni 2012 Verksamhetsuppföljningen
Läs merBetyg och studieresultat i gymnasieskolan 2011/12
PM Enheten för utbildningsstatistik 2012-12-20 Dnr 71-2012-33 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2011/12 I denna PM redovisas betyg och studieresultat för elever som avslutade sin gymnasieutbildning
Läs merKommun- och landstingsdatabasen
Vi använder cookies på den här webbplatsen. Mer om Cookies Jag accepterar Kommun- och landstingsdatabasen Vald kommun / landsting: Nynäshamn Öppna jämförelser - Gymnasieskola Resultatnyckeltal - Hemkommun
Läs merLägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod
Skolblad avseende Skolvägen 2 93144 SKELLEFTEÅ Tel http://wwwskelleftease/skola/grundskola Typ av huvudman Huvudman Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Skellefteå Skellefteå 2482 Grundskola
Läs merKunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Annbritt Öqvist 2012-01-27 Rev 2012-02-08 BUN-2012-0065 Barn- och ungdomsnämnden Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011
Läs merResultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005
Utbildningsfrågor 1 (10) 2004:00862 Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005 Skolverket genomförde vårterminen 2005 en insamling av resultaten av ämnesproven i svenska och svenska som andraspråk,
Läs merNationella prov i grundskolan våren 2012
23 januari 2013 1 (35) Nationella prov i grundskolan våren 2012 I denna promemoria beskrivs s statistik om nationella prov i grundskolan våren 2012. Provresultat redovisas för årskurserna 3, 6 och 9. Våren
Läs merSödertörns nyckeltal 2016 Gymnasieskolan
1 Södertörns nyckeltal 216 Gymnasieskolan 217-9-1 Redaktörer för rapporten Heléne Rådbrink, Verksamhetschef gymnasiet, Södertälje Lena Henlöv, ledningsstrateg, Södertälje 2 SAMMANFATTNING Tillgång till
Läs merKunskapsresultaten i Malmös skolor 2017 Grundskoleförvaltningen
Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2017 Grundskoleförvaltningen Foto: Tomaz Lundstedt, Malmö stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: November 2017 2.0 Matilda Liljeberg och Eric
Läs merUtbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10
Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230 Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10 1 (10) Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2006 Skolverket genomförde vårterminen 2006 en insamling
Läs merKundundersökning 2012
d 2012-06-07 Dnr UBN 2011/151-630 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (12) Utbildningsnämnden Kundundersökning 2012 Förslag till beslut Utbildningsnämnden Noterar informationen till protokollet. Ger Kultur- och utbildningsenheten
Läs merFöräldrars och elevers syn på förskola och grundskola 2018
2018-04-18 1 (16) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2018/76 Utbildningsnämnden Föräldrars och elevers syn på förskola och grundskola 2018 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.
Läs merMåttbandet nr 215 december 2011
Måttbandet nr 215 december 2011 BETYGSSTATISTIK SKOLÅR 9 VÅREN 2011 Sammanställning över Skolverkets betygsstatistik och modellberäknade Salsavärden för betygsresultat skolår 9 juni 2011 Verksamhetsuppföljningen
Läs merResultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2017/18
Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2017/18 Diarienummer: 2018:1619, 2018:1620, 2018:1621 Dnr: 2018:1619, 2018:1620, 2018:1621 1 (25) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Om de nationella
Läs merGymnasiebehörighet 2018
Gymnasiebehörighet 2018 Statistisk analys för Askersunds kommun och rikets resultat årskurs 9 2019-01-16 Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund...3 2. Resultat gymnasiebehörighet 2018...3 2.1
Läs merKunskapsresultaten i Malmös skolor 2018 Grundskoleförvaltningen
Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2018 Grundskoleförvaltningen Foto: Colourbox Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: December 2018 1.0 Matilda Liljeberg och Eric Grundström Grundskoleförvaltningen
Läs merInriktning Kommun Kommunkod
Skolblad avseende Brytstugevägen 2 25461 HELSINGBORG Tel Fax wwwsallybauerskolanse Huvudman Fristående Inriktning Kommun Kommunkod Allmän Helsingborg 1283 Skolform Grundskola Skolenhetskod 128310501 Skolid
Läs merÖppna jämförelser Grundskola Östersunds kommun
Öppna jämförelser Grundskola 2018 Östersunds kommun Syfte Nyckeltal för den kommunala grundskolan 2011-2018 Syftet med kommunrapporten är att, utifrån ett urval av centrala nyckeltal, ge huvudmännen ett
Läs merNationella prov i årskurs 3
Utbildningsstatistik 1 (9) Nationella prov i årskurs 3 Nationella ämnesprov i matematik, svenska och svenska som andraspråk genomförs under vårterminen i årskurs 3 sedan våren 2009 och är obligatoriska
Läs merSödertörns Nyckeltalsgrupp
Södertörns Nyckeltalsgrupp Grundskola 2007 Södertörns nyckeltal för Grundskolan år 2007 1. Grundskolans nyckeltal sammanfattning 1 2. Inledning 4 3. Metod 5 4. Resultat 6 4.1 Elevernas behörighet till
Läs merElever och studieresultat i komvux läsåret 2007/08
Enheten för utbildningsstatistik 2009-01-22 Dnr 71-2009:73 1 (5) Elever och studieresultat i komvux läsåret 2007/08 Antalet elever i kommunal vuxenutbildning (komvux) fortsatte att minska läsåret 2007/08.
Läs merGymnasiebehörighet 2017
Gymnasiebehörighet 2017 Statistisk analys för Sjöängsskolans och rikets resultat årskurs 9 2018-02-21 Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund... 3 2. Resultat gymnasiebehörighet 2017... 3 2.1 Gymnasiebehörighet...
Läs merInriktning Kommun Kommunkod
Skolblad avseende Prolympia, Umeå Umestans företagspark, hus 1 90347 UMEÅ Tel Fax wwwprolympiase Huvudman Fristående Inriktning Kommun Kommunkod Allmän Umeå 2480 Skolform Grundskola Skolkod 248011101 Skolid
Läs merBetyg och studieresultat i gymnasieskolan 2010/11
PM Enheten för utbildningsstatistik 2011-12-20 Dnr 71-2011-14 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2010/11 I denna PM redovisas betyg och studieresultat för elever som avslutade sin gymnasieutbildning
Läs mer