Tjänsteskrivelse 1 (26) UBN 2010/

Transkript

1 Tjänsteskrivelse 1 (26) UBN 2010/ Utbildningsnämnden Resultatredovisning för förskoleklass, grundskola och gymnasieskola vårterminen 2010 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Resultatredovisningen visar i korthet: Den fonologiska screeningen i förskoleklass visar även i år att elevernas språkliga medvetenhet ökar betydligt under året. Ökningen det senaste året var dock något mindre än året innan. Resultaten i det nationella provet i skolår tre har förbättrats jämfört med föregående år. I matematik var det 84 procent av de elever som genomfört alla delprov som nådde kravnivån i alla prov. I svenska klarade 91 procent kravnivån i alla delprov. I det nationella provet i år fem nådde ungefär nio av tio elever kravnivån i alla delprov i resp ämne. Resultatet förbättrades jämfört med föregående år i svenska. I engelska och matematik är resultaten oförändrade. För att stimulera till diskussioner om skolans insats i elevernas lärande redovisas i år ett Salsa-index för skolorna i år tre och fem. Indexet är en sammanvägning av föräldrarnas utbildningsnivå, utländsk bakgrund och andelen pojkar. Flera skolor har ungefär samma Salsa-index, men ändå stora skillnader i resultat i proven. Liksom tidigare nådde nästan alla, 98 procent av eleverna målen i det nationella provet i år nio i engelska. I matematik och svenska har andelen elever som nådde målen minskat något jämfört med föregående år. Åtta procent nådde inte målen i matematikproven. Enligt skolornas uppgifter nådde 94 procent av eleverna kursplanens mål för simkunnighet våren 2010, dvs samma andel som året innan. Betygsstatistik för skolår nio visar att det genomsnittliga meritvärdet för elever som gick ut år nio i skolor i Nacka våren 2010 var 239, vilket är på samma nivå som föregående år (240). Andelen elever som blev behöriga till gymnasieskolan, dvs fick minst godkänt betyg i svenska, engelska och matematik, var 95 procent, en nedgång med en procentenhet sedan i fjol. Totalt var det 61 elever som inte uppnådde behörighet, vilket är åtta fler än föregående år. I de nationella kursproven i gymnasieskolan har resultaten i matematik A försämrats och 17 procent fick inte godkänt. Även i svenska har resultaten försämrats något. Resultaten fortsätter att vara mycket goda i engelska, där bara en, två procent av eleverna som inte klarade godkänt. Den fördjupade analysen av betygsresultaten i gymnasieskolan visar att det i de flesta fall finns ett tydligt samband mellan gymnasiebetygen och grundskolebetygen. Det finns dock några skolor och gymnasieprogram som avviker från mönstret. Postadress Besöksadress Telefon E-post Nacka kommun Nacka Växel Direkt Mobil Fax Organisationsnummer

2 Nacka kommun 2 (26) Ärendet Denna resultatredovisning innehåller olika typer av resultatmått för skolor i Nacka våren 2010: 1 Fonologisk screening i förskoleklass Nationella prov i skolår tre, fem och nio Kartläggning av simkunnighet i skolår fem Betygstatistik för skolår nio Nationella kursprov i gymnasieskolan Redovisningen ingår i nämndens uppföljnings- och utvärderingsplan och visar resultat för elever som går i skolor i Nacka. Betyg och nationella prov i skolår nio ingår i den nationella uppgiftsinsamlingen, och publiceras av Skolverket runt årsskiftet. Då publiceras också betygsvärden enligt den s k SALSA-metoden 2 samt jämförelser mellan betyg och nationella prov. Skolverkets redovisning omfattar också betyg i gymnasieskolan. Kultur- och utbildningsenheten tar då fram en fördjupad resultatredovisning. I detta ärende redovisas också i en bilaga en fördjupning av gymnasieskolans resultat baserat på specialbeställning av statistik avseende resultat våren Fonologisk screening i förskoleklass 3 Sedan fem år tillbaka kartläggs elevernas språkliga medvetenhet, genom så kallad fonologisk screening, i förskoleklass. Syftet med screeningen är att kunna ge elever individualiserad stimulans och träning under förskoleklassåret och att tidigt upptäcka eventuella svårigheter för att kunna sätta in insatser. Screeningen genomförs i september och följs sedan upp med en ytterligare screening av eleverna i maj. Skolorna får konkret stöd i hur elever med olika fonologisk medvetenhet kan stimuleras genom träningsmaterial med språklekar och erfarenhetsutbyte. I screeningen som genomfördes under läsåret 2009/10 deltog totalt barn på 27 skolor med totalt 54 förskoleklasser. Metoden var densamma som året innan. Redovisningen gäller de fyra deltest som har fonemen i fokus (begynnelseljud, antal ljud, jämförelser av ordlängd, skriva ord) och maxsumman är där 30 poäng. Liksom tidigare ökade resultatet väsentligt mellan den första kartläggningen i september och motsvarande mätning i slutet av förskoleklassåret. Uppgången är ett resultat av övningsprogrammet, men också det faktum att barnen blivit åtta månader äldre. Ökningen det senaste läsåret är dock något mindre än föregående år. Det finns liksom tidigare tydliga skillnader mellan flickors och pojkars resultat, såväl i den första som i den sista mätningen under förskoleklassåret. Elever som har poäng har sannolikt redan knäckt den alfabetiska koden och kan ofta läsa. 23 procent finns i denna grupp vid den första mätningen och 61 procent i maj. I denna grupp finns fler flickor än pojkar i bägge mätningarna. 1 Resultat i nationella prov redovisas av skolorna i pro capita eller direkt till Kultur- och Utbildningsenheten. Betygen är hämtade från redovisningen till intagningskansliet för gymnasieskolan. Bearbetningarna har gjorts av Kultur- och Utbildningsenheten. Uppgifterna om provresultat och betyg har skickats för kontroll till skolorna. Bearbetningarna har gjorts av Kultur- och Utbildningsenheten. 2 SALSA-metoden, som tagits fram av Skolverket, ger möjlighet att jämföra betygen med förväntade, modellberäknade värden. Det förväntade värdet beräknas utifrån bakgrundsfaktorer (föräldrars utbildningsnivå, andel barn med utländsk bakgrund, andel pojkar) som man funnit kan förklara en del av skillnaderna i betygsresultatet mellan skolor. 3 Redovisningen baseras på underlag från Anna Strid, Pedagog- och Logopedgruppen i Stöd & Hälsa, Nacka kommun. Metoden baseras på Bornholmsmodellen.

3 Orminge skola (51) Strandparksskolan (22) Vilans skola (23) Jarlabergsskolan (21) Backeboskolan (23) Borgvallaskolan (22) Fisksätraskolan (18) Björknässkolan (80) Solsidans skola (51) Boo Gårds skola (94) Ektorps skola (21) Saltängen (22) Sågtorpsskolan (68) Nacka Strands skola (25) Totalt (1139) Myrsjöskolan (58) Igelboda skola (87) Duvnäs skola (47) Da Vinciskolan (20) Sigfridsborgs skola (51) Älta skola (78) Sickla skola (59) Skuru skola (47) Järla skola (52) Neglinge skola (55) Montessoriskolan Castello (22) Nacka kommun 3 (26) Tabell 1: Fonologisk screening i förskoleklass Antal elever Genomsnittlig poäng Förändring Andel barn med p (%) sept maj sept maj sept-maj sept maj 2007/ ,4 26,3 7,9 2008/ ,8 26,8 8, / ,3 26,6 7, Lärarna har i en enkät angett hur ofta de övat med materialet. Förskoleklasser vars lärare har uppgivit att klassen tränat varje dag eller någon gång i veckan har fått bättre resultat i mätningen i maj än de klasser som tränat mer sällan. Figuren nedan visar varje skolas medelvärde i början resp slutet av förskoleklassåret. I septembermätningen var det stora skillnader mellan olika skolors resultat, vilket förmodligen hänger samman med olikheter i social, ekonomisk och utbildningsmässig bakgrund hos föräldrarna. I viss mån kan också förskolepedagogiken före förskoleklass ha haft inverkan. Variationen mellan skolor är mindre i maj än i september. Många skolor hade då medelvärden över 25 poäng. Delvis kan de minskade skillnaderna tolkas som en effekt av det insatta övningsprogrammet som verkat utjämnande. Men på många skolor har många barn fått maximal poäng, vilket gör att resultaten inte kan förbättras ytterligare. Figur 1 Genomsnittlig poäng i fonologisk screening per skola, september 2009 samt maj 2010, förskoleklasser i skolor i Nacka med minst 15 elever (elevantal anges i parentes) medel sept medel maj

4 Nacka kommun 4 (26) Provresultat i grundskolan 4 Nationella prov genomfördes vårterminen 2010 i skolår tre, fem och nio. Samtliga elever ska genomföra proven, som gäller svenska, matematik och engelska (skolår fem och nio). Från och med förra året genomförs även prov i NO-ämnen i skolår nio. Till skillnad från övriga prov gör en elev provet i ett av ämnena, endera biologi, fysik eller kemi, men alla elever gör samma prov på en skola. Skolverket anger syftet med det nationella provsystemet så här 5 : förtydliga målen och visa på elevers starka och svaga sidor, konkretisera kursmål och betygskriterier stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. Proven prövar inte elevens kunskaper mot alla uppställda mål utan resultatet är en del av den samlade bedömning som läraren gör. Redovisningen här avser provresultatet, och inte lärarens samlade bedömning av om eleven nått målen eller inte. Se bilagan för provresultat per skola. Nationellt prov i skolår tre Under vårterminen 2010 genomfördes nationella prov i skolår tre för andra gången. Tabell 2 Nationellt prov i skolår tre i skolor i Nacka År 3 År Antal elever Andel som deltagit i alla delprov (%) Andel av dessa som klarat kravnivån i alla delprov(%) Andel som klarat kravnivån i alla eller nästan alla delprov (%)* Andel med mycket goda resultat (%)** Matematik Svenska *klarat kravnivån i minst sex av sju delprov i ma, resp minst sju av åtta delprov i sv **högst 15% fel per delprov där poäng redovisas, resp kravnivå mål (övriga)) Matematik Ämnesprovet består av flera olika delprov, varav de flesta är individuella medan några löses i grupp. Målet är att eleverna även muntligt ska kunna förklara och argumentera för sitt tänkande. Taluppfattning, begreppsförståelse och problemlösning är viktiga mål som prövas i flera av ämnesprovets delprov. Andelen elever som klarat kravnivån våren 2010 varierar mellan 99 och 92 procent mellan de olika delproven. Nästan alla elever klarade proven som gällde att räkna i huvudet och att dela upp tal och helheter, medan provet om area och volym var det där flest elever hade svårigheter. Delproven handlar delvis om andra områden än föregående år. 4 Denna redovisning baseras på skolornas redovisning till SCB/Skolverket. Insamlingen sker på individnivå, och omfattar alla elever i landet. 5

5 Nacka kommun 5 (26) Alla skolor i Nacka har genomfört proven, men några elever har p g a frånvaro inte deltagit i alla delprov. Sammantaget var det 98 procent av eleverna som deltog i alla delprov, vilket är en tydlig ökning sedan föregående år. För att få ett sammanfattande mått har andelen elever som har klarat kravnivån i varje delprov beräknats. Av de elever som genomfört alla delprov klarade 84 procent kravnivån i samtliga delprov, också det en förbättring sedan föregående år. Av de 165 elever som inte klarat alla delprov hade två av tre missat ett delprov. Andelen elever som klarade minst sex av sju delprov var 95 procent, också det en förbättring. Ett särskilt mått har tagits fram för att fånga hur många elever som nått mycket goda resultat. Som mycket goda resultat betraktas att eleven missat högst 15 procent av poängen på varje delprov. I år har drygt var tredje elev mycket goda resultat i provet enligt denna definition. Svenska 6 Ämnesprovet i svenska innehåller delprov med uppgifter att skriva, läsa och förstå samt att muntligt berätta och argumentera. Resultaten i svenska ligger något högre än matematikresultaten och är mycket goda. Nästan alla elever klarade kravnivån - andelen varierar mellan 99 och 96 procent mellan delproven våren Delprovet som flest hade svårigheter med var en skrivuppgift, men andra skrivuppgifter klarade nästan alla. Sammantaget deltog 97 procent av eleverna i alla delprov. Av dessa elever är det 91 procent som har klarat kravnivån i samtliga delprov, en ökning jämfört med det första året. Hela 96 procent klarade minst sju av åtta delprov, också det en förbättring. Liksom för matematiken har vi tagit fram ett särskilt mått för att fånga hur många elever som nått mycket goda resultat. Måttet i svenskan skiljer sig dock från måttet i matten då det bara är två delprov där poängen redovisas från skolorna, medan det för övriga delprov enbart anges om kravnivån nåtts eller ej. 71 procent av eleverna missade högst 15 procent av poängen på delprov C och D och nådde dessutom kravnivån i övriga delprov. Nationellt prov i skolår fem Även de nationella proven i femman består av flera delprov. I matematik klarade nästan alla elever kravnivån i delproven om miniräknare, räknesätten och tid och statistik (98 procent), medan resultatet var något lägre i provet för längd, area och skala (95 procent). I svenska fanns prov som gällde att läsa litterära texter och sakprosa, skriva olika texter och att läsa och samtala. I ett prov som gällde att läsa en text och ett prov som gällde att skriva klarade 95 procent kravnivån, medan i övriga var andelen procent. I engelska handlar proven om läsförståelse, hörförståelse, att skriva och att samtala. Lägst var resultatet i hörförståelse (95 procent). För att få ett sammanfattande mått har andelen elever som klarat kravnivån i samtliga delprov i ett ämne beräknats. För varje ämne gäller att ungefär nio av tio elever nådde kravnivån i alla delprov. Andelen som nådde kravnivån i alla delprov i svenska ökade jämfört med året innan. Liksom tidigare är engelska det ämne där allra flest elever når kravnivån i alla delprov, 92 procent. Av dem som missat kravnivån hade ungefär hälften missat den i ett av delproven. 6 Resultat i svenska som andraspråk ingår i redovisningen av svenska

6 Nacka kommun 6 (26) Nästan alla elever deltog i alla delprov. Svenskan är i år ett undantag, där en skola (Igelboda skola) inte genomfört ett av delproven. Om den skolan inte räknas med blir deltagandet 97 procent. Tabell 3 Nationellt prov i skolår fem i skolor i Nacka År 5 År Antal elever Andel som deltagit i alla delprov (%) Andel av dessa som klarat kravnivån i alla delprov(%) Matematik Svenska Engelska Jämförelse mellan skolors provresultat De flesta skolor har goda resultat i de nationella proven i skolår tre och fem, men det finns en del skolor som har lägre resultat. På åtta skolor har mer än var femte elev inte nått kravnivån i alla delprov i matematik i skolår tre. I svenska är motsvarande antal två skolor. I skolår fem är det bara två skolor där andelen som nått kravnivån är mindre än 80 procent när det gäller matematik, men fyra när det gäller svenska och engelska. Det är skolans uppgift att stödja varje elev så att han eller hon når målen. Samtidigt är det väl belagt att föräldrarnas utbildningsnivå och utländsk bakgrund är faktorer som hänger samman med en skolas prov- och betygsresultat. En hög andel pojkar innebär också i genomsnitt lägre resultat. För att få nyansera resultaten har Kultur- och utbildningsenheten därför tagit fram ett Salsa-index, som är en sammanvägning av dessa faktorer, enligt Skolverkets Salsamodell (se även not på sidan 1). I analysen är det dock viktigt att betänka några begränsningar: - Salsa-indexet visar förhållanden på varje skola det aktuella skolåret. - Elevgrupperna är i en del fall små, och resultat kan påverkas av slumpen eller bero på unika situationer. Resultat där gruppen är mindre 15 elever redovisas inte. - Vikterna som används för att väga samman variablerna kommer från Skolverkets Salsamodell för skolår nio. Studier har visat att samma faktorer har betydelse för resultat även i nationellt prov i skolår tre och fem, men viktningen skulle kunna bli en annan om den gällt skolår tre och fem istället för nio. - Elever som bor i en annan kommun ingår inte i Salsa-indexet, men däremot i provresultatet. Det kan ha viss betydelse för vissa skolor som Backeboskolan och Vittra, men de allra flesta eleverna i Nacka i skolår tre och fem är boende i Nacka. I diagrammen nedan visas skolorna rangordnade efter Salsa-indexet tillsammans med andelen elever som klarat kravnivån i alla delprov per ämne. Förhoppningen är att redovisningen kan stimulera till diskussioner om skolans insats även i de yngre åren.

7 Lännbo friskola (12) Fisksätraskolan (20) Strandparksskolan (16) Orminge (58) Sickla skola (27) Igelboda skola (64) Vittra Saltsjö-Boo (19) Johannes Petri (33) Jarlabergs skola (27) Älta skola (76) Sågtorpsskolan (54) Saltsjö-Duvnäs skola (62) Järla skola (50) Björknässkolan (77) Skuru (46) Backeboskolan (23) Nacka strands skola (16) Sigfridsborg (43) Borgvallaskolan (17) Neglinge skola (33) Myrsjöskolan (60) Boo gårds skola (76) Montessorisk Castello (22) Solsidans skola (46) Maestroskolan (17) Lännersta (25) Nacka kommun 7 (26) Figur 2: Andel elever som klarat alla delprov (%) i nationella provet år tre samt Salsa-index per skola, 2010, skolor med minst 15 elever i skolår fem (inom parentes anges antal elever som genomfört alla delprov i matematik) Ma Sv Salsa-index Skolor med högt Salsa-index kan utifrån sina förutsättningar men med de reservationer som ges ovan förväntas få högre resultat. På motsvarande sätt har skolor med lågt index ett tuffare utgångsläge. Samtidigt vill vi understryka att det självklart är så att elever oavsett bakgrund har rätt till stöd så att de når målen. Vikten av att skolan har höga förväntningar på alla elever har betonats i forskning, och det är därför viktigt att ett lägre Salsa-index inte innebär att förväntningar på eleverna är lägre. Ett lägre Salsa-index säger dock att det kan krävas större insatser på skolan för att nå samma framgång som på en skola med högre index. Som framgår av diagrammen är det flera skolor som har ungefär samma Salsa-index, dvs det finns inga stora skillnader i skolornas förutsättningar mätt på detta sätt. I diagrammet för resultaten för skolår tre kan det tyckas förvånande att flera skolor med högt salsa-index har genomsnittliga resultat eller lägre. Om två skolor har ungefär samma Salsa-index men olika resultat i provet kan vi lära något av det? Är resultatmåttet från provet alltför trubbigt, och kanske alltför ofta beror på slarvfel eller särskilda förhållanden när provet genomfördes, eller har skolorna förberett eleverna olika inför provet? Eller har skolorna lyckats olika väl i sin undervisning? Diagrammen tydliggör också att på en del skolor är resultaten lika i de två eller tre ämnen som testats medan det på andra skolor finns stora skillnader i resultat mellan ämnena.

8 Fisksätraskolan (15) Strandparksskolan (18) Orminge skola (36) Vilan (15) Jarlaberg (19) Maestroskolan (17) Myrsjöskolan (61) Sågtorpsskolan (51) Älta skola (57) Björknässkolan (90) Boo gårds skola (60) Järla skola (100) Sigfridsborg (42) Igelboda skola (79) Sickla skola (26) Skuru skola (64) Montessoriskolan Castello (20) Saltsjö-Duvnäs skola (52) Ektorps skola (25) Neglinge skola (51) Johannes Petri (30) Lännersta (21) Backeboskolan (20) Nacka kommun 8 (26) I bilagan redovisas resultat per skola och delprov. Jämförelser över tid per skola kan göras i JämförareN. Figur 3: Andel elever som klarat alla delprov (%) i nationella provet år fem samt salsa-index per skola, 2010, skolor med minst 15 elever i skolår fem (inom parentes anges antal elever som genomfört alla delprov i matematik) Ma Eng Sv Salsa-index Nationellt prov i skolår nio Liksom tidigare nådde nästan alla, 98 procent av eleverna, målen i det nationella provet i engelska. I matematik och svenska har andelen elever som nådde målen minskat något jämfört med föregående år. Åtta procent nådde inte målen i matematikproven. Andelen som fick det högsta betygssteget, MVG, ökade dock jämfört med året innan. Nästan alla elever - 97 eller 98 procent- av eleverna har genomfört proven. En skola har inte trots påminnelser skickat in sina resultat. 7 7 Qvarnholmens skola.

9 Nacka kommun 9 (26) Tabell 4 Nationellt prov i skolår nio i skolor i Nacka År 9 År Antal elever Andel elever som deltagit i samtliga delprov (%) Andel av dem som deltagit som nått målen enligt provbetyget (%) Andel av dem som deltagit som fått MVG (%) Matematik Svenska Engelska Diagrammet nedan visar resultatet i matematikprovet per skola. På de flesta skolor är det uppemot var tionde elev som inte nått målen. Kunskapsskolan Saltsjöbaden sticker av med goda resultat för sina 18 elever. Figur 4: Resultat i nationellt prov i matematik i skolår 9, andel elever som fått olika betygssteg enligt provet, elever i skolor i Nacka, per skola med minst 15 elever 2010 Totalt (1122 elever) Björknässkolan (116 elever) Ekliden (195 elever) Fisksätraskolan (39 elever) Johannes Petri (19 elever) Kunskapsskolan Nacka (73 elever) Kunskapsskolan Saltsjöbaden (18 elever) Montessoriskolan Castello (30 elever) Myrsjöskolan (199 elever) Samskolan (116 elever) Skuru skola (141 elever) Stavsborgsskolan (119 elever) Vittra Saltsjö-Boo (28 elever) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ej deltagit i samtliga delprov Ej nått målen G V M Simkunnighet i skolår fem I grundskolans kursplan för Idrott och hälsa finns simkunnighet med som ett mål att uppnå för elever i skolår fem. Simkunnighet definieras som att ha god vattenvana, vara trygg i vatten, kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg, och hantera nödsituationer vid vatten. För att få en bild av simkunnigheten för elever i skolår fem har skolorna fått besvara en enkät. Alla skolor har svarat.

10 Nacka kommun 10 (26) Enkätundersökningen visar att skolorna överlag har en god bild av måluppfyllelsen när det gäller simkunnigheten. Alla skolor utom en har svarat att de kontrollerat simkunnigheten genom praktiska övningar. Sex skolor, jämfört med tre förra året, anger dock att de endast följt upp förmågan att kunna simma, inte förmågan att hantera nödsituationer. Enligt skolornas uppgifter nådde 94 procent av eleverna målet om simkunnighet våren 2010, dvs samma andel som året innan. För en procent (8 elever) saknar skolorna kännedom om måluppfyllelsen. Det handlar om elever som har börjat sent på terminen, men också elever som inte deltagit i skolans simundervisning. Totalt är det 56 eleverna som skolorna uppger inte nått målen. 37 är pojkar och 19 flickor. Eleverna finns på sammanlagt 22 olika skolor. Sju av skolorna uppger fysiska handikapp eller fysiska eller andra svårigheter som skäl till att eleverna inte lärt sig simma. En skola uppger kulturella skäl och språksvårigheter och tre skolor att eleven inte deltagit eller inte fått delta för föräldern. Fem skolor skriver att eleverna inte lärt sig tekniken tillräckligt, och två skolor att man inte hunnit öva upp elevens förmåga tillräckligt än. Två skolor tar upp vattenrädsla. På sju skolor är det mer än var tionde elev som inte nått målet, vilket kan jämföras med fem skolor föregående år. Betyg i skolår nio Betygsstatistik för skolår nio visar att det genomsnittliga meritvärdet för elever som gick ut skolår nio i skolor i Nacka våren 2010 var 239, vilket är på samma nivå som föregående år (240). Fjolårets resultat var det högsta resultatet i detta betygssystem, som tillämpas sedan Andelen elever som blev behöriga till gymnasieskolans nationella och specialutformade program, dvs fick minst godkänt betyg i svenska, engelska och matematik, var 95 procent, en nedgång med en procentenhet sedan i fjol. Totalt var det 61 elever som inte uppnådde behörighet, vilket är åtta fler än föregående år. Meritvärdet varierar mellan skolorna från 183 (Qvarnholmens skola) till 294 (Kunskapsskolan Saltsjöbaden). Andelen som blev behöriga till gymnasiet varierar mellan 76 procent (Fisksätraskolan) och 100 procent (Montessoriskolan Castello, Kunskapsskolan Saltsjöbaden och Nacka, Johannes Petri och Vittra i Saltsjö Boo). På de flesta skolor är det två eller tre procent av eleverna som inte nått behörighet. På Stavsborgsskolan blev 10 procent inte behöriga. I december publicerar Skolverket resultat i Salsa-modellen där betygsresultaten kan jämföras med förväntade resultat med hänsyn till olika bakgrundsfaktorer. Då publiceras också jämförelser av provresultat och betyg år nio. Dessa resultat kommer att finnas med i den fördjupade resultatredovisningen. Nationella kursprov i gymnasieskolan De nationella proven i gymnasieskolan är obligatoriska i kärnämneskurser och kan, enligt Skolverket, ses som ett underlag för att bidra till likvärdighet i betygssättningen på nationell nivå. Ett syfte med proven är att bidra till så enhetliga bedömningsgrunder som möjligt över landet, ett annat är att konkretisera de styrdokument som utgör underlag för skolverksamhetens planering, genomförande och utvärdering.

11 Nacka kommun 11 (26) I årets insamling har alla skolor som genomfört kursproven redovisat sina resultat till kommunen. 8 Årets redovisning omfattar resultat från en nystartade skola, Rytmus. Kunskapsgymnasiet Orminge har avslutat sin verksamhet sedan föregående redovisning. Vid jämförelser över tid av uppgiften för Nacka totalt ska man vara medveten om förändringen i skolsammansättning. Antalet elever som läser kurserna varierar över tid, vilket hänger samman med förändringar i gymnasieutbudet i kommunen och elevkullars storlek, samt bortfallet tidigare år. Andelen elever som genomfört provet varierar mellan 90 och 94 procent av dem som läst kursen. I årets prov är deltagandet något lägre i de mer avancerade B-D-kurserna, där deltagandet också minskat något över tid. Nästan alla godkända i engelska, men sämre resultat i matematik Resultaten fortsätter att vara mycket goda i engelska, där bara en, två procent av eleverna som inte klarade godkänt. I svenska var det något fler än tidigare, sju procent, som inte klarade godkänt. I matematik har resultaten försämrats tydligt i A-kursen, där 17 procent inte fick godkänt. Resultatet i denna kurs har försämrats på samtliga gymnasieskolor, vilket möjligen kan tyda på att 2010 års prov varit svårare. Mindre försämringar noteras även i B och D-kurserna, medan något fler fick godkänt i C-kursens prov. Liksom tidigare är matematik det ämne där resultaten är lägst. Resultaten har dock förbättrats tydligt sett över hela 00-talet i så gott som alla kurser. Tabell 5: Resultat i nationella kursprov i gymnasieskolor i Nacka Antal elever som läst kursen Andel elever som deltagit i proven (%) Andel elever med minst godkänt (%) Andel elever med MVG (%) Kurs 2008* 2009** Engelska A Engelska B Matematik A Matematik B Matematik C Matematik D Svenska B/Sv s andraspråk B * Cybergymnasiet, Designgymnasiet och Nackademin har inte lämnat uppgifter **Didaktus, Rytmus och Walthers har inte lämnat uppgifter Andelen elever som får det högsta betygssteget, MVG, i provet varierar över tid och mellan proven. År 2010 är andelen som högst i Engelska A och Matematik D, där en dryg fjärdedel får MVG. På skolnivå är förändringarna i de flesta kurser relativt små sedan föregående år. Andelen godkända i Matematik A har som nämndes ovan minskat på alla skolor där jämförelser kan göras över tid. Resultaten har förbättrats Matematik B och C på Saltsjöbadens samskola. 8 Nystartade Nacka praktiska gymnasium har inte genomfört kurser med kursprov under årskurs ett.

12 Ma B Ma A Nacka kommun 12 (26) Liksom tidigare är skillnaderna mellan skolorna tydligast i matematikproven. Skillnaderna kan till en del förklaras av att skolorna rekryterar elever med olika förkunskaper från grundskolan, men kan också hänga samman med skillnader i skolornas matematikundervisning. Nacka gymnasium, YBC, Rytmus och Saltsjöbadens samskola har sammantaget de bästa resultaten i de två kurserna. YBC:s resultat var dock ännu bättre året innan, då betydligt fler elever fick MVG. Nacka Enskildas resultat sticker ut i negativ bemärkelse 60 procent av eleverna blev inte godkända i provet i Matematik A, och även resultatet i Matematik B visar på brister 9. Även Vittra har brister i Matematik B. Figur 5: Resultat i nationellt kursprov, Matematik A och B, per gymnasieskola 10 i Nacka 2009/10 YBC (121 elever) Vittra (99 elever) Saltsjöbadens samskola (52 elever) Rytmus (137 elever) Nacka Gymnasium (613 elever) Nacka Enskilda (53 elever) Mediagymnasiet (126 elever) Designgymnasiet (59 elever) YBC (100 elever) Vittra (42 elever) Saltsjöbadens samskola (40 elever) Rytmus (127 elever) Nacka Gymnasium (521 elever) Nacka Enskilda (80 elever) Mediagymnasiet (34 elever) Designgymnasiet (37 elever) IG G VG MVG 0% 20% 40% 60% 80% 100% Skolverket samlar in och redovisar provresultat för ett urval gymnasieskolor. En jämförelse av 2009 års resultat för Nacka med riksresultaten visar att Nacka ligger över genomsnittet för riket i alla kursprov. Nackas elever fick i mindre grad IG och i högre grad MVG än i riket. Ett undantag var Matematik B, där andelen elever som fick MVG i Nacka var densamma som i riket. Carina Legerius Utvärderingsexpert 9 Biträdande rektor berättar att skolan har gjort särskilda insatser efter provet för att hjälpa eleverna som fick IG att nå målen. Närvaron var dock varierande, enligt rektorn. Andelen elever som efter insatserna fick IG i kursbetyg var 24 procent i Matematik A och 25 procent i Matematik B. Rektorn menar också att låga intagningspoäng från grundskolan och otillräckliga förkunskaper bidrar till resultaten. 10 Kunskapsgymnasiet redovisas inte då endast 9 elever genomförde provet i Ma A

13 Nacka kommun 13 (26) Bilaga 1: Redovisning per skola Bilaga 2 Fördjupad analys av betygsresultat våren 2009 i gymnasieskolan

14 Tjänsteskrivelse 14 (26) UBN 2010/ Bilaga 1: Redovisning per skola Tabell 6: Nationellt prov i skolår tre, våren 2010, skolor i Nacka År 3 Matematik Andel elever som nått kravnivån i delproven (%) Antal Andel som Andel som Andel som Andel med A Skriftliga B Räkna i C Tid D Likheter, E Uppdelning F Area G elever deltagit i klarat alla missat högst mycket räknemetoder huvudet tallinjen, av tal och Statistik alla delprov (%) delprov(%) ett delprov (%) goda resultat (%) talföljder och helheter volym Backeboskolan Björknässkolan Boo gårds skola Borgvallaskolan Da vinci Ektorps skola Fisksätraskolan Idunskolan Igelboda skola Jarlabergs skola Johannes Petri Järla skola Lännbo friskola Lännersta Maestroskolan Montessorisk Castello Myrsjöskolan Nacka strands skola Neglinge skola Orminge Saltsjö-Duvnäs skola Sickla skola Sigfridsborg Skuru Solsidans skola Strandparksskolan Sågtorpsskolan Vilan Vittra Saltsjö-Boo Älta skola Totalt Postadress Besöksadress Telefon E-post Nacka kommun Nacka Växel Direkt Mobil Fax Organisationsnummer

15 Nacka kommun 15 (26) År 3 Svenska Antal elever Andel som deltagit i alla del-prov (%) Andel som klarat alla del-prov (%) Andel som missat högst ett delprov (%) Andel med mycket goda resultat (%) A Muntlig uppgift B Läsning skönlitterär text Andel elever som nått kravnivån i delproven (%) C Läsning E Skrivuppgift F Skrivupp- faktatextande berätgift berät- text tande text D Elevens högläsning G Skrivuppgift berättande text H Skrivuppgift beskrivande text Backeboskolan Björknässkolan Boo gårds skola Borgvallaskolan Da vinci Ektorps skola Fisksätraskolan Idunskolan Igelboda skola Jarlabergs skola Johannes Petri Järla skola Lännbo friskola Lännersta Maestroskolan Montessorisk Castello Myrsjöskolan Nacka strands skola Neglinge skola Orminge Saltsjö-Duvnäs skola Sickla skola Sigfridsborg Skuru Solsidans skola Strandparksskolan Sågtorpsskolan Vilan Vittra Saltsjö-Boo Älta skola Totalt redovisas ej då antalet elever är färre än 15

16 Nacka kommun 16 (26) Tabell 7 Nationellt prov i skolår fem, skolor i Nacka Jämförelser över tid finns i JämförareN År 5 Matematik Antal elever Andel som Andel som deltagit i klarat alla alla delprov delprov(%) Andel som missat högst ett delprov (%) Andel elever som nått kravnivån i delproven (%) B Längd, area, C Tid, D Räknemetoder skala statistik A Miniräknare, räknesätten Backeboskolan Björknässkolan Boo gårds skola Da vinci Ektorps skola Fisksätraskolan Idunskolan Igelboda skola Jarlaberg Johannes Petri Järla skola Lännbo friskola Lännersta Maestroskolan Montessorisk Castello Myrsjöskolan Neglinge skola Orminge skola Saltsjö-Duvnäs skola Sickla skola Sigfridsborg Skuru skola Strandparksskolan Sågtorpsskolan Vilan Vittra Saltsjö-Boo Älta skola Totalt redovisas ej då antalet elever är färre än 15

17 Nacka kommun 17 (26) År 5 Svenska Antal elever Andel som deltagit i alla delprov (%) Andel som klarat alla delprov (%) Andel som A Läsa, missat högst förstå ett delprov (%) litterär text Andel elever som nått kravnivån i delproven (%) B Läsa, C Skrivuppgift, D förstå sakprosa berättande Skrivuppgift, förklarande E Läsa, samtala Backeboskolan Björknässkolan Boo gårds skola Da vinci Ektorps skola Fisksätraskolan Idunskolan Igelboda skola Jarlaberg Johannes Petri Järla skola Lännbo friskola Lännersta Maestroskolan Montessorisk Castello Myrsjöskolan Neglinge skola Orminge skola Saltsjö-Duvnäs skola Sickla skola Sigfridsborg Skuru skola Strandparksskolan Sågtorpsskolan Vilan Vittra Saltsjö-Boo Älta skola Totalt redovisas ej då antalet elever är färre än 15

18 Nacka kommun 18 (26) År 5 Engelska Antal elever Andel som deltagit i alla delprov(%) Andel som klarat alla delprov (%) Andel som missat högst ett delprov (%) Andel elever som nått kravnivån i delproven (%) A Samtala, tala B Lyssna, förstå CD Läsa, förstå E Skriva Backeboskolan Björknässkolan Boo gårds skola Da vinci Ektorps skola Fisksätraskolan Idunskolan Igelboda skola Jarlaberg Johannes Petri Järla skola Lännbo friskola Lännersta Maestroskolan Montessorisk Castello Myrsjöskolan Neglinge skola Orminge skola Saltsjö-Duvnäs skola Sickla skola Sigfridsborg Skuru skola Strandparksskolan Sågtorpsskolan Vilan Vittra Saltsjö-Boo Älta skola Totalt redovisas ej då antalet elever är färre än 15

19 Nacka kommun 19 (26) Tabell 8: Nationellt prov i skolår nio, andel (%) elever med minst godkänt provbetyg samt andel elever som deltagit (dvs fått provbetyg eller inte nått målen), skolor i Nacka Skola Deltagande(%) Deltagande(%) Deltagande(%) Alphyddeskolan Björknässkolan 116 (98) Centrumskolan Eklidens skola Fisksätraskolan 39 (91) (88) (76) 74 (100) (100) (78) (85) 87 Idunskolan Johannes Petri Kunskapsskolan Nacka Kunskapsskolan Saltsjöbaden Maestroskolan Montessoriskolan Castello Myrsjöskolan Saltsjöbadens samskola (100) 88 Skuru skola Stavsborgsskolan Vittra i Saltsjö Boo (100) (97) Nacka totalt uppgift saknas - redovisas ej pga färre än 15 elever Antal elever ( ) deltagande i provet är under 90 procent Svenska Andel elever som nådde målen (%) Matematik Andel elever som nådde målen (%) Engelska Andel elever som nådde målen (%)

20 Nacka kommun 20 (26) Tabell 9: Simkunnighet i skolår fem, enkätundersökning till skolor i Nacka Skola Målet har följts upp genom kontroller och praktiska övningar Backeboskolan Ja Ja Björknässkolan Ja Boo Gårds skola Ja Ja Da Vinciskolan Ja Ja Ektorps skola Ja Ja Fisksätraskolan Ja Ja idunskolan Ja Igelboda skola Ja Jarlabergs skola Ja Ja Johannes Petris skola Ja Järla Skola Ja Ja Lännbo friskola Ja Ja Lännersta skola Ja Ja Maestroskolan Ja Montessoriskolan Castello Ja Ja Myrsjöskolan Ja Ja Neglinge skola Ja Ja Orminge skola Ja Ja Saltsjö-Duvnäs skola delvis Sickla skola Ja Ja Sigfridsborgsskolan Ja Ja Skuru skola Ja Ja Strandparksskolan Ja Ja Sågtorpsskolan Ja Ja Vilans skola Ja Ja Vittra i Saltsjö-Boo Ja Ja Älta skola Ja Ja Totalt redovisas ej då antalet elever är färre än 15 Har följt upp både simkunnighet och förmåga att hantera nödsituationer Antal elever i år Andel elever som nått kursplanens mål (%) Andel elever där skolan saknar kännedom 2010 (%)

21 Nacka kommun 21 (26) Tabell 10: Betyg i skolår nio, elever i skolor i Nacka Antal elever Meritvärde Andel elever med behörighet till gymnasiet (%) Skola Alphyddeskolan Björknässkolan Centrumskolan Eklidens skola Fisksätraskolan Idunskolan Johannes Petri Kunskapsskolan Nacka Kunskapsskolan Saltsjöbaden Maestroskolan Montessoriskolan Castello Myrsjöskolan Qvarnholmens skola Saltsjöbadens Samskola Skuru skola Stavsborgsskolan Vittra i Saltsjö Boo Nacka (alla skolor)

22 Nacka kommun 22 (26) Tabell 11: Resultat i nationellt kursprov i gymnasieskolan, andel elever med lägst betyget godkänt (%), elever i skolor i Nacka Designgymnasiet Kunskapsgymnasiet Observatoriet Mediagymnasiet Nacka Enskilda Nacka gymnasium Kurs Engelska A Engelska B Matematik A Matematik B Matematik C Matematik D Sv B/Sv s andraspråk B Rytmus Saltsjöbadens samskola Vittra YBC Nacka totalt Kurs Engelska A Engelska B Matematik A Matematik B Matematik C Matematik D Sv B/Sv s andraspråk B Uppgift saknas - Uppgift redovisas ej då antalet elever är färre än femton

23 Nacka kommun 23 (26) Bilaga 2 Fördjupad analys av betygsresultat våren 2009 i gymnasieskolan 11 Höga betyg för elever i kommunala gymnasieskolor Den genomsnittliga betygspoängen för elever folkbokförda i Nacka var 15,2 våren 2009, en ökning från 14,9 året innan. Ökningen har framförallt skett bland elever i Nackas kommunala skolor, medan betygsresultatet sjunkit bland elever som går i fristående skolor i andra kommuner. Allra högst betygspoäng hade våren 2009 elever som gick ut från kommunala gymnasieskolor i Nacka, följt av kommunala skolor i andra kommuner. Dessa elever hade också höga meritvärden när de gick ut grundskolan, se diagrammet nedan. Lägst betygspoäng hade elever som gick i fristående skolor i Nacka, och denna grupp hade också lägst betyg i grundskolan. Figur 6: Betygspoäng våren 2009 samt meritvärden i år 9 för dessa elever (skalan börjar inte på noll) 17,0 16,0 15,0 14,0 13,0 12,0 11,0 10,0 15,8 13,7 15,5 14,6 15,5 14,2 Kommunal Fristående Kommunal Fristående Kommunal Fristående 270,00 250,00 230,00 210,00 190,00 170,00 150,00 Elever fbf i Nacka i skola Elever fbf i Nacka i skola i Nacka i annan kommun Elever från andra kommuner i skolor i Nacka betygspoäng (vänstra axeln) meritvärde (högra axeln) Det finns en svag tendens till att elever som går i skolor i andra kommuner än Nacka har större avvikelse mellan grundskolebetyg och gymnasiebetyg än elever folkbokförda i Nacka. För elever som kommer från andra kommuner till gymnasieskolor i Nacka är skillnaden mellan betygspoäng och meritvärde ungefär densamma som för dem som är folkbokförda i Nacka. 1.1 Gymnasiebetyg och resultat i grundskolan per gymnasieskola Betygspoängen mellan gymnasieskolorna i Nacka varierar mellan 12,9 för Kunskapsgymnasiet Orminge och 15,8 för Nacka gymnasium våren För att undersöka om skillnaderna i betygspoäng mellan gymnasieskolorna också avspeglar sig i skillnader i grundskoleresultat, har vi bett SCB ta fram vilka meritvärden eleverna som gick ut gymnasieskolan hade när de lämnade grundskolan. 11 I Skolverkets databaser redovisas betygspoäng per skola, och detta redovisades i tjänsteskrivelsen till Utbildningsnämnden i februari Denna redovisning innehåller mer detaljerade uppgifter som har specialbeställts från SCB.

24 Nacka kommun 24 (26) Som diagrammet nedan visar är sambandet med resultaten i grundskolan tydligt för de flesta skolor. Höga betygspoäng i gymnasiet innebär också i de flesta fall att eleverna hade höga meritvärden i grundskolan. Nacka gymnasiums elever hade det högsta genomsnittliga meritvärdet i grundskolan, medan Kunskapsgymnasiets elva elever hade lägst resultat även i grundskolan. Det finns också några undantag. Mediagymnasiets elever har ungefär samma betygspoäng som Cybergymnasiet och Designgymnasiet, men skolans elever hade lägre betyg i grundskolan än dessa skolors elever. Mediagymnasiets betyg avvek på liknande sätt året innan. För Nacka Enskilda och Saltsjöbadens samskola är resultatet det motsatta, dvs eleverna får lägre betyg än förväntat utifrån betygen i grundskolan. För Nacka Enskilda finns samma mönster föregående år, men inte för Saltsjöbadens samskola. Figur 7 Betygspoäng våren 2009 för elever i gymnasieskolor i Nacka, samt meritvärden i år 9 för dessa elever(skalan börjar inte på noll) 17,0 16,0 15,0 14,0 13,0 12,0 11,0 10,0 270,0 250,0 230,0 210,0 190,0 170,0 150,0 Betygspoäng (vänstra axeln) Meritvärde (högra axeln) Beror skillnaden på olikheter i bedömningar eller på att eleverna gjort olika kunskapslyft och kanske stimulerats i olika grad? Eller finns det förklaringar i grundskolebetygen eller i unika situationer? Vilken slutsats ska man dra av att gymnasieresultaten hänger så nära samman med grundskolebetygen? Uppgifterna ger inte svar på dessa frågor, men bör föranleda diskussioner på skolorna. Jämförelse mellan program Jämförelsen mellan betygspoäng och meritvärden visas i diagrammet nedan per program. Även här är sambandet mellan betygspoäng i gymnasieskolan och betygen i grundskolan tydligt i de flesta fall. Ju högre betyg i grundskolan, desto högre blir också betygspoängen i gymnasiet. Det finns också vissa skillnader mellan programmen. På NV och TE-programmen får eleverna något lägre betyg än man skulle kunna förvänta sig utifrån betygen i grundskolan. På SP-programmet är gymnasiebetygen något högre. Det märks exempelvis på Nacka gymnasium, där den genomsnittliga betygspoängen för eleverna på NVoch SP-programmen är densamma, men NV-eleverna hade något högre betyg när de gick ut grundskolan. För en del program och skolor är avvikelsen mellan betygspoäng och meritvärde särskilt tydlig. Det gäller Mediagymnasiet elever på MP, och Nacka gymnasiums HP-elever.

25 Nacka gymnasium BP (28 elever) Nackademins gymnasium BP (33 elever) Saltsjöbadens samskola NV (27 elever) Nacka gymnasium NV (111 elever) Nacka Enskilda Gymnasium SP (107 elever) Saltsjöbadens samskola SP (43 elever) Infokompgymnasiet SP (74 elever) Nackademins gymnasium SP (20 elever) Cybergymnasiet SP (20 elever) Nacka gymnasium SP (196 elever) Nackademins gymnasium TE (16 elever) Nacka gymnasium TE (23 elever) Nackademins gymnasium ES (26 elever) Nacka gymnasium EC (42 elever) DesignGymnasiet IP (50 elever) MediaGymnasiet i Nacka MP (97 elever) Nacka gymnasium HP (36 elever) Nacka gymnasium HV (38 elever) Nacka gymnasium SM (59 elever) Saltsjöbadens samskola SM (21 elever) Nacka kommun 25 (26) Figur 8 Betygspoäng våren 2009 för elever i gymnasieskolor i Nacka per program, samt meritvärden i år 9 för dessa elever (resultat visas inte för program med färre än 10 elever) (skalan börjar inte på noll) 18,00 17,00 16,00 15,00 14,00 13,00 12,00 11,00 10,00 290,00 270,00 250,00 230,00 210,00 190,00 170,00 150,00 Betygspoäng (vänstra axeln) Meritvärde (högra axeln)

26 Nacka kommun 26 (26) Tabell 12: Betygspoäng för elever i gymnasieskolor i Nacka och meritvärden i år 9 för dessa elever, samt kvoten mellan meritvärde och betygspoäng (M/B) Antal elever Meritvärde Betygspoänvärde M/B Merit- Betygspoäng Cybergymnasiet ,6 15,3 15,6 222,7 13,7 16,2 DesignGymnasiet ,7 15,1 15,6 234,9 15,0 15,7 Infokompgymnasiet ,2 14,1 15,7 218,0 13,5 16,1 Kunskapsgymnasiet Orminge ,2 12,9 14,2 MediaGymnasiet i Nacka ,7 15,1 13,9 210,3 14,9 14,1 Nacka Enskilda Gymnasium ,6 13,2 16,3 213,8 13,0 16,5 Nacka gymnasium ,6 15,8 16,0 240,0 14,8 16,2 Nackademins gymnasium ,6 13,2 15,6 Saltsjöbadens samskola ,5 14,8 16,4 232,5 14,7 15,8 Nacka totalt 236,2 15,0 15,8 230,1 14,4 15,9 M/B