Kartläggning av IT på skolor i Nacka

Transkript

1 (13) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2012/ Utbildningsnämnden Kartläggning av IT på skolor i Nacka Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. 2. Utbildningsnämnden Uppdrar åt kultur- och utbildningsenheten att överväga hur datortillgången kan tydliggöras i Utbildningsnämndens information till föräldrar, t ex i Jämföraren. Sammanfattning Hälften av grundskolorna i Nacka har hösten 2013 en-till-en lösningar i alla eller några årskurser, dvs en lösning som innebär att varje elev har en dator/läsplatta. På drygt hälften av gymnasieskolorna har varje elev en egen dator. Kundundersökningen visar att 51 procent av eleverna i åk 5, 80 procent i åk 8 och 68 procent av eleverna i gymnasiet använder dator dagligen i skolan i januari Drygt 80 procent av lärarna stöder eleverna i användningen av modern teknik. Det har skett en viss ökning av användning och tillgång till datorer över tid jämfört med 2011, men det finns fortfarande tydliga skillnader i tillgången och användning av datorer mellan skolor. Andelen elever som använder dator dagligen varierar exempelvis mellan 0 och 100 procent mellan skolorna. Många grundskolerektorer i Nacka ser fortfarande datortillgång och datanätverk som en stor utmaning, men gymnasieskolorna gör det i mindre grad. Det är positivt att rektorerna i lägre grad än tidigare ser svårigheter med att få med lärare i arbetet. Fortfarande menar dock en majoritet att effekterna av datoranvändningen när det gäller arbetssätt varierar mellan lärarna, och mer än var femte rektor svarar att lärarna inte får den kompetensutveckling de behöver inom detta område. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

2 2 (13) Ärendet Elevers tillgång till datorer och andra IT-verktyg och rektorers syn på användningen har kartlagts genom en enkät till rektorerna i Nacka hösten En liknande uppföljning genomfördes hösten 2011 och Alla skolor har svarat i 2013 års enkätundersökning, dvs 35 grundskolor och 9 gymnasieskolor. Resultat visas också från kundundersökningen, där elever svarar på om de använder dator varje dag i skolan samt från självvärdering, där pedagoger svarar på en fråga om IT. Begrepp 1 IT är en förkortning för informationsteknik. Informationsteknik behöver i sig inte vara digital, men begreppet började användas då utvecklingen av digital teknik gav helt nya möjligheter att hantera, modifiera, lagra och sprida information. Allt mer används i stället begreppet IKT, informations- och kommunikationsteknik, vilket understryker de kommunikativa aspekterna som blivit alltmer betydande i takt med utbyggnaden och utvecklingen av Internet. När man talar om IT i skolsammanhang används ibland begrepp som IT-/IKT-verktyg, IT-/IKT-resurser, digitala verktyg eller digitala lärresurser. Begreppet digitala lärresurser används ibland som en samlingsbeteckning för IT-baserade läromedel. Digital kompetens kan ses som tillgång till ett brett spann av praktiker och kulturella resurser som individen är kapabel att applicera på digitala verktyg. En viktig komponent i detta är också att förstå hur och när digital teknik bäst kan komma till användning som stöd i dessa processer. Det handlar om förmåga att kommunicera och representera kunskap i olika kontexter och för olika mottagare. Elevers och pedagogers svar om IT I kundundersökningen i Nackas skolor finns fr o m 2011 ett påstående om datoranvändning nämligen Jag använder dator varje dag i skolan. 1

3 3 (13) Figur 1: Elevers svar på påståendet Jag använder dator varje dag i skolan, skolor i Nacka (avser januari) Datoranvändningen ökade något mellan januari 2011 och januari 2012, men mellan 2012 och 2013 är resultaten i princip oförändrade i grundskolan. Gymnasieskolans enkät har fr o m 2013 en femgradig skala, vilket försvårare jämförelser över tid, men vi kan konstatera att andelen som svarar att påståendet inte alls stämmer minskat något Högst andel elever som använder dator dagligen i skolan är det i åk 8. Svaren varierar en hel del mellan skolorna. Högst andel som använder dator dagligen i skolan har i åk 5 Igelboda, Neglinge och Saltsjö-Duvnäs skola, i åk 8 Internationella Engelska skolan, Björknässkolan samt Myrsjöskolan samt i gymnasiets åk 2 YBC, Nacka Enskilda och Designgymnasiet. På de nämnda skolorna svarar nästan alla att påståendet stämmer mycket eller ganska bra. Men det finns också skolor där få eller inga elever använder dator dagligen i skolan 2. Det gäller Idunskolan (åk 5), Backeboskolan (åk 5), Jarlabergs skola (åk 5), Futuraskolan Lännbo (åk 5), Stavsborgsskolan (åk 8) och Maestroskolan (åk 5) samt gymnasieskolan Nacka Praktiska. Elever i åk 5 på kommunala skolor använder i högre grad dator dagligen än elever på fristående skolor. I åk 8 år förhållandet det motsatta elever på fristående skolor använder dator i något högre grad. I gymnasiet är också andelen något högre grad på fristående skolor än kommunala. 2 Andelen som instämmer i att de använder dator dagligen i skolan varierar för dessa skolor mellan 0 och 23 procent.

4 4 (13) Pojkar svarar i högre grad än flickor att de använder dator dagligen i skolan. Skillnaden är 4-5 procentenheter i åk 5 och 8. I gymnasieskolan är det fler män än kvinnor som instämmer helt (5), men andelen som svarar 4 eller 5 är lika för båda könen. Pedagoger besvarade i januari 2013 en självärdering om sitt arbete. Där fanns ett påstående om de stöder barn/elever i användning i modern teknik, som är det begrepp som används i läroplanen. Över 80 procent av pedagogerna instämmer i grundskola och förskola, något lägre för fritidshem. Även här finns dock skillnader mellan skolor. På tre grundskolor instämmer 100 procent av lärarna, men på två grundskolor är andelen under 50 procent. Figur 2: Pedagogers svar på påståendet Jag stödjer barn/eleverna i att använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, skolor i Nacka (avser januari 2013) Grundskoleelevers tillgång till IT Enkätundersökningen till rektorer visar att elever ges tillgång till datorer på alla 35 grundskolor i Nacka, men hur tillgången ser ut varierar mellan skolorna (se resultat per skola i bilaga). På fyra grundskolor har varje elev tillgång till en egen bärbar dator eller läsplatta i skolan i oktober Det är Björknässkolan, Eklidens skola, Montessoriskolan Castello samt Snitz Resursskola. På ytterligare 14 grundskolor har varje elev i en eller flera årskurser på skolan försetts med en egen dator/läsplatta. Hälften - 18 av de 35 skolorna - har alltså en-till-en lösningar i alla eller några årskurser, dvs en lösning som innebär att varje elev har en dator/läsplatta. Det är två fler skolor än 2011 och En till en-lösningarna är vanligare för elever i åk 7-9. Av de 16 skolorna med elever i dessa årskurser har 12 sådana lösningar. Flertalet stora skolor har sådana lösningar för dessa årskurser.

5 5 (13) Tabell 1: Antal grundskolor som har en-till-en-lösningar (endast skolor som finns 2013) Alla skolor Elever i åk 7-9 Antal skolor där alla elever har dator/läsplatta elever i viss åk har dator/ läsplatta Antal skolor (2013) Den vanligaste lösningen på skolorna är att elever får låna bärbara datorer i vissa delar av undervisningen, och detta har blivit vanligare sedan Det är också vanligt att det finns enstaka stationära datorer utplacerade i undervisningssalar eller arbetsrum. Datorer i datorsalar är alltmer ovanligt. Läsplattor har blivit vanligare sedan 2011, främst i de lägre årskurserna. Figur 3: Grundskolor, enkätundersökning till rektorer i oktober Hur ser elevernas tillgång till datorer och läsplattor ut på skolan? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Eleverna har "egna" bärbara datorer (genom skolan) 9% 73% 17% Eleverna lånar bärbara datorer i vissa delar av undervsningen (t 49% 40% 11% Datorer i datorsalar 3% 9% 89% Enstaka datorer utplacerade i undervisningssalar/arbetsrum 20% 34% 46% Eleverna har "egna" läsplattor (genom skolan) 3% 49% 49% Eleverna lånar läsplattor i vissa delar av undervisningen (t ex 34% 43% 23% Annat sätt, beskriv 26% 14% 60% Ja, alla elever En del elever Nej, inga elever Det förekommer att elever använder egna datorer i skolan. Nio procent av skolorna svarar att det är vanligt, och ytterligare 31 procent att det förekommer. Gymnasieelevers tillgång till IT På fem av de nio gymnasieskolorna har varje elev en egen dator (se resultat per skola i bilaga). Det är Designgymnasiet, Mediagymnasiet, Nacka Enskilda gymnasium, Vittragymnasiet och YBC. På ytterligare två skolor de två enheterna på Nacka gymnasium har elever på vissa program egna datorer.

6 6 (13) Att varje elev har tillgång till en dator genom skolan har blivit vanligare jämfört med Två gymnasieskolor, Nacka Praktiska och Rytmus, har 2013 inte sådana lösningar utan elever där lånar datorer i vissa moment i undervisningen eller använder datorsalar. Läsplattor är ovanliga på gymnasieskolorna, men två skolor svarar i år att elever har tillgång till sådana. Tabell 2: Antal gymnasieskolor som har en-till-en-lösningar (endast skolor som finns 2013) Alla skolor Antal skolor där alla elever har dator/ läsplatta elever i viss åk/pgm har dator/ läsplatta Antal skolor (2013) 7* 9 9 * svar saknas från två skolor Figur 4 Gymnasieskolor, enkätundersökning till rektorer i oktober 2013 På två skolor är det vanligt att elever tar med egna datorer till skolan. På den ena av dessa skolor har alla elever en dator genom skolan, på den andra skolan har eleverna inte det. På ytterligare sex skolor svarar rektor att det förekommer att elever tar med egna datorer. Användningsområden Användningsområdena är i hög grad desamma som föregående år. Andelen grundskolor som använder datorer för att göra prov har ökat något, medan användningen för sociala medier och spel minskat.

7 7 (13) Tabell 3: Vad använder eleverna datorer till i undervisningen på din skola? Enkätundersökning till rektorer i oktober 2013 Andel grundskolor Andel gymnasieskolor Presentationer och redovisning av skolarbeten 100% 100% Söka information 100% 100% Stöd för elever i behov av särskilt stöd 97% 100% Läs- och skrivinlärning 94% 89% Särskilda program med undervisningssyfte 94% 89% Arbete med olika uttrycksformer som bildhantering, musik- och filmredigering 91% 78% Samarbete, t ex wikis, projektytor 54% 89% Se på TV-program eller film 71% 67% Sociala medier, bloggar, facebook etc 40% 78% Eleverna gör prov på datorn 40% 67% Spel, installerade eller on-line 40% 33% De ämnen där datorer oftast används är SO-ämnen, svenska och språk. Användningen i matematik är liten i gymnasieskolan. Tabell 4: I vilka ämnen används ofta datorer i undervisningen? Enkätundersökning till rektorer i oktober 2013 Andel grundskolor Andel gymnasieskolor SO-ämnen 100% 89% Svenska 100% 89% Engelska, moderna språk, modersmål 88% 89% NO-ämnen 85% 56% Bild, Slöjd, Hem- och konsumentkunskap, Musik 76% 44% Matematik 82% 22% Andra ämnen 44% Idrott 26% 22% Goda exempel från skolorna Rektorerna fick frågan om de hade goda exempel på användning av datorer och andra ITverktyg som andra kan lära av. Flera grundskolerektorer nämner användningen av elever i behov av särskilt stöd, bl a för läs- och skrivinlärning och matematik. Barn i behov av stöd har stort stöd av lärplatta eller dator, skriver rektor på Sigfridsborgsskolan. Särskolans elever har stor glädje av digitala lärverktyg i undervisningen, skriver Sickla skola. Flera grundskolor skriver att de har goda exempel från att arbeta med bloggar och att göra film. Några exempel på lyckad användning:

8 8 (13) Några klasser har sin egen blogg vilket främjat språkinlärningen. (Stavsborgsskolan) Vi har jobbat med QR koder, kul sätt att lära sig programmera enkelt och har använts bl.a vid orientering. (Johannes Petri) Några lärare arbetar med "flipped classroom" 3 för att stödja eleverna kring läxläsning (Sickla skola) Snabb återkoppling, snabb temperaturmätare/utvärdering, (Neglinge skola) I gymnasieskolan lyfter YBC användningen av Google apps för education som något positivt. Nacka praktiska skriver att de har positiva erfarenheter av att använda datorer för "flipped classroom",. När det gäller sådant som inte fungerat som tänkt från början tar flera grundskolerektorer upp bristande teknik, t ex långsam uppkoppling till nätverk. Allt hänger på nätverket! Om nätverket går ner eller överbelastas funkar inget, skriver en rektor. En rektor tar upp svårigheten att gå över till digitala läromedel: Vi använder fortfarande en hel del traditionella läromedel och upplever att vårdnadshavarna tycker att det är väldigt abstrakt att sätta samma digitala läromedel för t.ex. ett arbetsområde. Vi vill gärna ha en fysisk bok. Här skulle vi vilja nå längre än vad vi har gjort. Vad leder användningen till? Hur påverkar då den ökade tillgången till IT arbetssätt och elevernas resultat? Nackarektorernas svar tyder på att påverkan på arbetssätt är stor på en del skolor, men på många de flesta skolor varierar fortfarande påverkan mellan lärarna. Figur 5: Skolors svar i oktober Hur bedömer du att tillgången till datorer och andra IT-verktyg i klassrummen hittills påverkat arbetssätten i undervisningen på skolan jämfört med tidigare? Andel skolor 0% 20% 40% 60% 80% Stor påverkan hos samtliga lärare på skolan 29% 22% Stor påverkan för en del lärare, men mindre för andra 54% 67% Inte så stor påverkan ännu Vet ej Grundskolor 14% 11% 3% Gymnasieskolor 3 Flipped classroom innebär att eleven tittar på en webbaserade genomgång som hemläxa före lektionen.

9 9 (13) Utmaningar inför framtiden Många rektorer anger att de största svårigheterna och utmaningarna ligger i brister i drift och uppkoppling liksom tillgången på datorer. Det gäller särskilt grundskolor. Andelen rektorer som anger bristande datorkunnande hos lärare har minskat något jämfört med tidigare, men en fjärdedel av grundskolorna ser fortfarande detta som ett problem. Klart färre än tidigare bedömer att det är svårt att få med lärare i arbetet. Gymnasierektorerna ser mindre problem med tekniken och tillgången än grundskolans rektorer och fler än tidigare ser inga stora utmaningar alls av gymnasierektorerna. Under rubriken annat nämner flera ekonomin. Annats som nämns är svårigheten att göra bra upphandlingar, fördelning av ansvar för lånade datorer mellan skolan och vårdnadshavaren, och svårigheten att förena datoranvändandet med kursplanernas innehåll. Figur 6: Skolors svar i oktober 2013 Rektorerna fick också ta ställning till om i vilken utsträckning lärarna på deras skola får den kompetensutveckling inom IT som de behöver i sin roll som lärare. 29 procent av grundskolornas och 22 procent av gymnasieskolornas rektorer svarar att lärare får det i ganska låg utsträckning, vilket är oroande höga andelar. Skolorna använder olika sätt för att kompetensutveckla lärarna när det gäller användning av IT som pedagogiskt verktyg. Detta är ett vanligt tema på gemensam fortbildning, visar svaren, och det är också vanligt att lärare gått externa kurser eller deltagit i seminarier och liknande. På två av tre grundskolor har en utbildare handlett lärarna på skolan, men det är

10 10 (13) mindre vanligt på gymnasieskolorna. På många skolor finns regelbundna träffar för att dela erfarenheter med varandra. Figur 7: Skolors svar i oktober 2013 Kultur- och utbildningsenhetens kommentar Enkätundersökningen till skolorna visar att elevernas tillgång till IT-verktyg varierar mellan skolorna. Hälften av grundskolorna i Nacka har en-till-en lösningar i alla eller några årskurser, dvs en lösning som innebär att varje elev har en dator/läsplatta. En till enlösningar är vanligare för elever i åk 7-9, där tre av fyra skolor har sådana lösningar, varav flertalet stora skolor. På drygt hälften av gymnasieskolorna har varje elev en egen dator. På Nacka gymnasium har elever på vissa program egna datorer. Kundundersökningen visar att 51 procent av eleverna i åk 5, 80 procent i åk 8 och 68 procent av eleverna i gymnasiet använder dator dagligen i skolan i januari Drygt 80 procent av lärarna i grundskolan svarar att de stöder eleverna i användningen av modern teknik. Det har skett en viss ökning av användning och tillgång till datorer över tid jämfört med 2011, men det finns fortfarande tydliga skillnader i tillgången och användning av datorer mellan skolor. Till exempel varierar andelen elever som använder dator dagligen mellan 0 och 100 procent mellan skolorna. Att inte tillgången ökat mer kan sannolikt förklaras av att många skolor haft ekonomiska svårigheter, och då inte bedömt att de kunna prioritera datorer.

11 11 (13) I en lägesrapport om IT i skolan till SKL, Sveriges kommuner och landsting, skriver Jan Hylén att den svenska skolan i ett europeiskt perspektiv är välutrustad både ifråga om datorer, projektorer och uppkopplingshastighet, men konstaterar att användningsgraden av lärare och elever trots detta inte är nämnvärt högre än genomsnittet inom EU. I lägesrapporten konstateras också att användningsformerna inte har förändrats nämnvärt under de senaste åren, utan främst är att söka information, skriva och göra presentationer, och att användningen är högst i svenska och samhällskunskap och lägst i matematik. Dessa mönster tycks enligt de undersökningar som redovisats här också gälla i Nacka. Många grundskolerektorer i Nacka ser fortfarande datortillgång och datanätverk som en stor utmaning, men gymnasieskolorna gör det i mindre grad. Det är positivt att rektorerna i lägre grad än tidigare ser svårigheter med att få med lärare i arbetet. Fortfarande menar dock en majoritet att effekterna av datoranvändningen när det gäller arbetssätt varierar mellan lärarna, och mer än var femte rektor svarar att lärarna inte får den kompetensutveckling de behöver inom detta område. Kundundersökningen kommer också 2014 att innehålla frågor om elevers datoranvändning, och då inkluderas även användning av läsplattor, som blivit allt vanligare framförallt för yngre elever. Även självvärderingen 2014 kommer att innehålla frågan om lärares stöd till elevers datoranvändning. Under våren 2014 kommer slutrapporten från Unos Uno, ett forskningsprojekt som genomförs av tio kommuner, däribland Nacka, och Pysslingen Skolor och Förskolor AB tillsammans med Örebro Universitet. Syftet är att studera och analysera effekterna och resultaten av genomförande av en dator en elev ur olika perspektiv. Carina Legerius Utvärderingsexpert Kultur- och utbildningsenheten Bilaga: Elevers tillgång till datorer per skola

12 12 (13) Bilaga Tabell 5: Tillgång till datorer på grundskolor i oktober 2013 Enhetsnamn Varje elev har en dator Varje elev i viss åk har dator Vissa elever har dator Elever lånar bärbara datorer i vissa delar av undervisningen Datorer i datorsalar Enstaka datorer Vissa utplacerade i elever har undervisningssalar/arbets-rum läsplattor Elever lånar läsplattor i vissa delar av undervisningen Backeboskolan Ja (åk 6) Ja Ja Ja Ja Björknässkolan Ja Boo Gårds skola Ja Ja Ja Ja Borgvallaskolan Ja Ja Ja Da Vinciskolan Ja (åk 5) Ja Ja Ja (åk 1-3) Eklidens skola Ja (åk 8-9) Ja (åk 7) Ektorps skola Ja (åk 6) Ja Ja Ja Fisksätraskolan Ja (åk 4-6) Ja Futuraskolan AB Lännbo Ja Ja Idunskolan Ja Ja Ja Igelboda skola Ja (åk 6) Ja Ja Ja (åk 5) Internationella Engelska Skolan Ja (åk 8-9) Ja Ja Jarlabergs skola Ja Ja Ja Johannes Petriskolan Ja (åk 7-9) Ja Ja Ja (åk 6) Järla skola Ja Ja Ja Kunskapsskolan i Nacka Ja Ja Ja Ja Kunskapsskolan Saltsjöbaden Ja Ja Ja Ja Lännersta skola Ja Ja Maestroskolan Ja Ja Ja Montessoriskolan Castello Ja Myrsjöskolan Ja (åk 6-9) Ja Ja (åk 4-5) Nacka strands skola Ja Ja Ja Neglinge skola Ja (åk 4-5) Ja Orminge skola Ja Ja Ja Ja Saltsjöbadens samskola Ja (åk 4-9) Ja Saltsjö-Duvnäs skola Ja (åk 4-6) Ja Ja Sickla skola Ja (åk 5-6) Ja Ja Sigfridsborgs skola Ja Ja Ja Skuru skola Ja (åk 6-9) Ja Ja Snitz Resursskola Ja Ja (åk 3) Stavsborgsskolan Ja (åk 3,4 5,7) Ja Ja Ja Ja Sågtorpsskolan Ja Vilans skola Ja Ja Vittra i Saltsjö-Boo Ja (åk 4-9) Ja Ja Älta skola Ja Ja

13 13 (13) Tabell 6: Tillgång till datorer på gymnasieskolor i oktober 2013 Varje elev har en dator Varje elev i viss åk eller program har dator Vissa elever har dator Elever lånar bärbara datorer i vissa delar av undervisningen Datorer i datorsalar Enstaka datorer utplacerade i undervisningssalar/ arbetsrum Tillgång till läsplattor Designgymnasiet Ja Mediagymnasiet Ja Ja Ja Nacka Enskilda gymnasium Ja Nacka gymnasium Natur Ja (en del pgm) Ja Ja Ja Ja Nacka gymnasium Samhälle Ja (en del pgm) Ja Ja Nacka Praktiska gymnasium Ja Ja Rytmus, Musikergymnasiet Ja Ja Ja Ja Vittragymnasiet Sickla Ja Ja Young Business Creatives Ja Ja