Kundundersökning och självvärdering 2013

Transkript

1 1 () TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 011/ Utbildningsnämnden Kundundersökning och självvärdering Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.. Utbildningsnämnden uppdrar åt Kultur- och utbildningsdirektören att följa upp gymnasieskolan Praktiska och påtala behovet av åtgärder för att förbättra skolans bristande resultat enligt kundundersökningen.. Utbildningsnämnden fastställer justerade nyckeltal och målnivåer för gymnasieskolan för enligt tabell 8. Sammanfattning Skrivelsen visar att elever och föräldrar i hög grad är nöjda med den verksamhet de deltar i det gäller förskola och pedagogisk omsorg (familjedaghem), grundskola och gymnasieskola. Totalt sett har andelen föräldrar och elever som är nöjda med verksamheten ökat sett över de nio år som undersökningen genomförts. I år är andelen nöjda sammantaget den högsta sedan starten bland föräldrar med barn i pedagogisk omsorg, elever och föräldrar i åk 5 och bland föräldrar med barn i fritidshem. s resultat ligger mycket väl till i jämförelse med övriga kommuner som genomfört undersökningen. Fler föräldrar än föregående år menar att barnets förskola arbetar med att få barnen att förstå matematik. Eleverna i instämmer i högre grad än i övriga kommuner i att skolarbetet gör dem nyfikna så att de får lust att lära sig mer, men s resultat har försämrats sedan föregående år både i åk 5 och 8. Även i gymnasieskolan ligger resultaten så gott som alltid något över länsgenomsnittet. Svaren visar dock att återkopplingen från lärarna till eleverna om hur de ligger till under kursens gång har brister. Andelen elever som använder dator dagligen i skolan är ungefär oförändrad sedan föregående år. Gymnasieskolorna behöver också bli bättre på att informera eleverna om arbetet mot kränkande behandling. För första gången har en självvärdering genomförts utifrån läroplanen bland samtliga pedagoger i förskola, grundskola och fritidshem i. Förskolans pedagoger ger något POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER kommun, Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

2 () högre bedömning på de flesta områden än grundskolans lärare och fritidshemmens pedagoger. Ärendet En viktig del i Utbildningsnämndens utvärderingsplan är att följa upp vad föräldrar och elever i förskolor, pedagogisk omsorg och skolor anser om verksamheten. Den kundundersökning som redovisas i detta ärende genomfördes i januari - februari. Svarsfrekvensen har minskat något sedan föregående år, men är fortfarande på en acceptabel nivå sammantaget för kommunen. Undersökningen i förskola, pedagogisk omsorg och grundskola är en del i VÅGA VISA, samarbetet om utvärdering som deltar i. Undersökningen genomfördes förutom i i Danderyd, Ekerö, Sollentuna, och Upplands Väsby, Värmdö, Vallentuna, Norrtälje, Österåker och Täby. Undersökningen i gymnasieskolan genomfördes för första gången gemensamt i Stockholms län, på uppdrag av Gymnasieantagningen i Stockholms län. Med anledning av den nya metoden, med ändrad skala och ändrade frågor, föreslår Kultur- och utbildningsenheten justeringar i nämndens nyckeltal för gymnasieskolan. I denna skrivelse redovisas även resultat från självvärderingen där medarbetarna i förskola, fritidshem och grundskola värderat sitt eget och sin enhets arbete utifrån läroplanens mål. Även självvärderingen är en del av VÅGA VISA. Tidigare har självvärderingen genomförts i samband med observation, men i år har den genomförts bland alla pedagoger i kommunen. Svarsfrekvensen i självvärderingen var totalt sett 6 procent. Svarsfrekvensen varierar mellan förskolor och skolor. I denna skrivelse ges en övergripande bild av resultaten, med jämförelser över tid, med andra kommuner och mellan enheter i. Fokus ligger på de nyckeltal som ingår i Utbildningsnämndens måluppföljning. Först redovisas bedömningar av verksamheten som helhet i olika svarsgrupper och därefter redovisas resultat per skolform. Kundundersökningens resultat per förskola och skola finns på kommunens webbplats och i analysverktyget Jämföraren 1 samt för gymnasieskolan på Bedömningar av verksamheten som helhet De flesta föräldrar och elever är nöjda med verksamheten Liksom tidigare visar kundundersökningen att de allra flesta elever och föräldrar är nöjda sammantaget med verksamheten. Allra mest nöjda är föräldrar med barn i pedagogisk 1 Välj Förskola & Skola, därefter den verksamhet det gäller, t ex förskoleverksamhet, och Mål och kvalitet.

3 () omsorg (familjedaghem). Mest missnöje finns bland elever i årskurs 8, även om de flesta är nöjda även där. Mönstret att andelen nöjda minskar med stigande ålder har konstaterats även i tidigare undersökningar och gäller särskilt för dem som väljer den högsta graden av instämmande (svarsalternativet mycket bra). Detta mönster återfinns också i de övriga kommunerna. Andelen nöjda föräldrar och elever ökar över tid Totalt sett har andelen föräldrar och elever som är nöjda med verksamheten ökat sett över de nio år som undersökningen genomförts. De senaste åren har den totala andelen varierat något mellan åren. Trenderna över tid ser olika ut för olika verksamheter. Bland föräldrar med barn i förskola och pedagogisk omsorg (familjedaghem) har andel nöjda ökat över tid. I grundskolan är trenderna över tid inte lika tydliga. Andelen föräldrar som är nöjda med fritidshemmet har varierat mellan åren, men trenden över tid är ändå positiv. Andelen nöjda är den högsta sedan undersökningen började genomföras. Även i åk 5 är årets andel nöjda den högsta under de nio åren, både bland elever och föräldrar. Gymnasieskolans undersökning använder från och med i år en annan metod med bl a en femgradig skala och en något ändrad frågeformulering, vilket gör att det är svårt att jämföra resultatet med föregående års. I särskolan, där antalet svar är relativt litet, varierar resultaten över tid. Figur 1: Jag är nöjd med verksamheten i förskolan/pedagogisk omsorg/skolan, andel (%) föräldrar och elever som instämmer, resultat per verksamhet, kundundersökning 005-

4 4 () jämfört med övriga kommuner i kundundersökningen s resultat står sig även i år mycket väl vid en kommunjämförelse. Andelen föräldrar och elever som är nöjd med verksamheten totalt sett ligger över genomsnittet för kommunerna i nio av de tolv svarsgrupperna. För de återstående tre grupperna ligger resultatet på genomsnittet eller när det gäller särskolan strax under. Allra mest nöjda är föräldrar och elever sammantaget i Danderyd, men s resultat ligger inte långt efter. Även Täby har hög andel nöjda i flera av svarsgrupperna i grundskolan. När det gäller förskolan är det flera kommuner som har hög andel nöjda föräldrar. Skillnaderna mellan genomsnittsvärdena för kommunerna måste dock betraktas som relativt små. Skillnaderna mellan olika skolors resultat är betydligt större. Tabell 1: Jag är nöjd med verksamheten i förskolan/pedagogisk omsorg/skolan/på fritidshemmet, resultat per svarsgrupp i kundundersökning, andel som tycker att det stämmer mycket bra eller ganska bra,, per kommun (gröna värden ligger över genomsnittet) Täby Upplands Väsby Pedagogerna är också nöjda med verksamheten enligt självvärderingen Det är första gången som en enkät utifrån läroplanens målområden riktats till samtliga pedagoger i förskola, grundskola och fritidshem i. Pedagogerna är i likhet med föräldrar och elever i hög grad nöjda med verksamheten, även om andelen nöjda är något lägre än bland kunderna. Till skillnad från i kundundersökningen är andelen pedagoger som svarat att de är nöjda med verksamheten något lägre i än i de övriga kommunerna som genomfört självvärderingen. För grundskola och fritidshem är det emellertid bara två ytterligare kommuner som genomfört självvärderingen, så jämförelsen är begränsad. Värmdö Föräldrar Förskola Föräldrar Pedagogisk omsorg Föräldrar Förskoleklass - fklass Föräldrar Förskoleklass - fritidshem Föräldrar Åk - skola Föräldrar Åk - fritidshem Föräldrar Åk Föräldrar Åk Elever Åk Elever Åk Elever åk gymnasiet* 4 81 Föräldrar särskola * totalt avser Stockholms län, andel 4/5 Totalt Danderyd Ekerö Norrtälje Sollentuna Vallentuna Österåker

5 5 () Tabell : Jag är nöjd med verksamheten i min förskola/skola/fritidshem, resultat per svarsgrupp i självvärdering av pedagoger, andel som tycker att det stämmer mycket bra eller ganska bra,, per kommun (gröna värden ligger över genomsnittet) Totalt Danderyd Norrtälje Sollentuna Upplands Väsby Värmdö Förskola Grundskola Fritidshem Mest nöjda är pedagogerna i förskola, och minst i fritidshem. Detta mönster gäller nästan alla målområden. Skillnaden mellan grundskola och fritidshem är särskilt tydlig när det gäller Dokumentation av lärande och Utveckling av undervisning samt arbetsklimat. Att fritidshemspersonalen har en mer positiv bedömning av målområdet Övergångar, samverkan och omvärld förklaras av att olika delar ingår för de olika grupperna. Av de pedagoger som har uttalat en åsikt om samarbetet mellan skola, fritidshem och förskoleklass gör personalen i fritidshem en något lägre bedömning av samarbetet mellan skola, fritidshem och förskoleklass än lärare. Ett generellt mönster i svaren i självvärderingen är att fler instämmer när påståendena gäller det egna arbetet, medan andelen är lägre när påståendena avser skolan eller ledningen. Figur : Medelvärden per målområde i självvärderingen,

6 6 () Föräldrar om förskola och pedagogisk omsorg s resultat i kundundersökningen för förskolan ligger för de flesta frågor marginellt strax över genomsnittet för kommunerna som genomfört undersökningen. Tabell : Utbildningsnämndens nyckeltal baserade på kundundersökningen, förskola och pedagogisk omsorg Nyckeltal 1. Andel föräldrar som anser att verksamheten är stimulerande för deras barn.. Andel föräldrar som anser att förskolan arbetar med att utveckla barnets språk.. Andel föräldrar som anser att förskolan arbetar med att få barnet att förstå matematik. 4. Andel föräldrar som anser att deras barns tankar och intressen tas tillvara. 5. Andel föräldrar som får tydlig information om hur barnet utvecklas. 6. Andel föräldrar som är nöjda med öppettider i förskola och pedagogisk omsorg.. Andel föräldrar som anser att barnet är tryggt i verksamheten. 8. Andel föräldrar som anser att barnen är ute varje dag med förskolan eller i den ped oms. Utfall Utfall Målvärde Matematisk förståelse och språklig utveckling 01 introducerades två nya påståenden för att fånga förskolornas arbete med språk och matematik: Förskolan arbetar med att utveckla barnens språk. 85 procent av föräldrarna instämmer, marginellt bättre än resultatet föregående år och än genomsnittet för samtliga kommuner (84 procent i bägge fallen). Förskolan arbetar med att få barnen att förstå matematik. Andelen föräldrar som instämmer har ökat från procent till 80 procent, och resultatet är över genomsnittet för samtliga kommuner ( procent). Förskolornas kvalitetsanalyser visar att förskolorna har ökat kompetensen hos pedagoger inom barns språkliga och matematiska utveckling, och det är positivt att detta märks även i kundundersökningen. Samtidigt kan vi konstatera att det finns tydliga skillnader mellan förskolorna. På en del förskolor anser så gott som samtliga föräldrar att förskolan arbetar med språkutveckling och matematikförståelse, medan på andra förskolor är detta inte tydligt för flertalet föräldrar. En del av dessa har säkert ett sådant arbete, men har inte kommunicerat detta till föräldrarna tillräckligt tydligt. En del föräldrar svarar vet inte på dessa frågor. Större delen av föräldrarna med barn i förskolan anser att verksamheten är stimulerande för deras barn (6 procent, ungefär lika som föregående år och som kommungenomsnittet). Information om och dokumentation av lärande När det gäller påståendet Jag får tydlig information om hur mitt barn utvecklas är andelen föräldrar som instämmer ungefär oförändrad. Även i år anser mer än var tionde förälder att det påståendet stämmer ganska eller mycket dåligt. Förskolorna i har dock ett något bättre resultat än kommungenomsnittet.

7 () En del föräldrar uttrycker osäkerhet om förskolan dokumenterar barnens lärande. Barnens delaktighet Andelen föräldrar som anser att barnets tankar och intressen tas tillvara har ökat något (från 81 till 8 procent) och är över kommungenomsnittet. Men det är fortfarande 14 procent av föräldrarna som inte vet. Trygghet Föräldrar anser i hög grad att barnet är tryggt i förskolan (6 procent). Andelen som instämmer i att det är arbetsro i barngruppen är procent, samma som föregående år och något mer än kommungenomsnittet, men en del föräldrar svarar vet inte på påståendet. Andelen föräldrar som instämmer i att förskolan arbetar medvetet mot kränkande handlingar som t.ex. mobbing är 1 procent, men en stor andel, 6 procent, svarar vet inte. Resultaten är som föregående år och som kommungenomsnittet. Kultur- och utbildningsenheten ser i sin tillsyn att de flesta förskolor arbetar aktivt med plan mot diskriminering och likabehandling, men resultaten visar att förskolorna behöver bli bättre på att informera föräldrar om detta arbete. Förskolans öppettider Flertalet föräldrar (5 procent) är nöjda med förskolans öppettider. På ett tjugotal förskolor är dock tio procent eller mer av föräldrarna missnöjda med öppettiderna. Kultur- och utbildningsenheten genomför under våren en riktad tillsyn på ett antal förskolor gällande öppettider och kommer att använda resultaten från denna undersökning i sin tillsyn. Pedagogisk omsorg Föräldrar med barn i pedagogisk omsorg (familjedaghem) är generellt nöjda på flertalet områden. Andelen föräldrar som instämmer i att verksamheten arbetar med att utveckla barnens språk, arbetar med att få barnen att förstå matematik och dokumenterar vad barnen lärt sig har ökat sedan föregående år. Kultur- och utbildningsenheten har ordnat kompetensutveckling för anordnare av pedagogisk omsorg inom dessa områden, och det är glädjande att det syns ett resultat av detta i denna undersökning. På frågan om familjedaghemmet informerar om läroplanen och annat som styr verksamheten har föräldrar nöjdhet ökat från 8 till 84 procent. Pedagoger om förskolan Pedagogerna anser i självvärderingen i mycket hög grad att de bemöter barn på ett engagerat sätt, att de stimulerar barnens språk- och kommunikationsutveckling samt att de anpassar undervisningen efter barnens olika förutsättningar. Även övriga kommuner har höga andelar här. Lägst andel som instämmer har påståendet om att pedagogen stödjer barnet att utveckla sitt eget modersmål. s andel är dock här högst bland de sex kommunerna som genomfört undersökningen. Ett annat påstående som hamnar långt ned gäller rutiner för övergången

8 8 () till skolan. Värmdö och Danderyd har där högre resultat. En del pedagoger är också mindre nöjda med hur ledningen känner till vad som händer i förskolan. Tabell 4: Självvärdering av pedagoger i förskola, Påståenden som högst andel tycker stämmer Andel (%) Jag bemöter barn på ett engagerat sätt. Jag utmanar och stimulerar barnens språk- och kommunikationsutveckling. Jag anpassar min undervisning efter barnens olika förutsättningar. Jag arbetar så att alla barn inkluderas i verksamheten. Jag stödjer barnen i att vara utforskande. Påståenden som lägst andel tycker stämmer Andel (%) Jag dokumenterar, reflekterar och utvärderar tillsammans med barnen. Vi har välfungerande rutiner och aktiviteter för att stödja barnens övergång till förskoleklass och fritidshem. 4 Vi har god samverkan med närsamhället. Ledningen för förskolan håller sig väl förtrogen med det dagliga arbetet i förskolan. Om vi har barn med annat modersmål än svenska stödjer jag barnet att utveckla sitt eget modersmål. De områden där störst andel av pedagogerna instämmer i påståendena är Särskilt stöd, Grundläggande värden samt Förskola och hem. Lägst andel som instämmer i påståendena finns i områdena Övergångar, samverkan och omvärld samt Förskolechefens ansvar. Personalen ger en positiv bild av sitt sätt att ta del av aktuell forskning med anknytning till sitt arbete. Hela 8 procent har uppgett att det stämmer bra eller mycket bra. Om man kopplar denna fråga till frågan om i vilken mån man tillsammans reflekterar över hur undervisningen kan utvecklas eller egen reflektion över vilken effekt undervisningen har haft på barnens utveckling där över 0 procent instämmer stärks denna positiva bild. Det finns emellertid en variation mellan skolor där endast 50 procent instämmer och uppåt. Föräldrar och elever om grundskola Resultaten i svarsgruppen elever i åk 5 har förbättrats något i en del avseenden och försämrats något i andra jämfört med föregående år. Eleverna i åk 8 instämmer i något lägre grad i flertalet påståenden jämfört med föregående år. Bland föräldrarna i åk och 5 är resultaten i huvudsak oförändrade eller något förbättrade jämfört med året innan, medan föräldrarna med barn i förskoleklass instämmer i något lägre grad i påståendena. Både elever och föräldrar i är också mer nöjda än genomsnittet för de nio kommunerna på många frågor.

9 () Tabell 5: Utbildningsnämndens nyckeltal baserade på kundundersökningen, grundskola (procenttalen avser samtliga svarsgrupper (elever resp. föräldrar)) Nyckeltal Utfall 01 Utfall Målvärde 1. Andel föräldrar som anser att verksamheten är stimulerande för deras barn.. Andel elever som anser att skolarbetet väcker nyfikenhet för lust att lära sig mer.. Andel elever i årskurs åtta som är nöjda med den information och vägledning de fått inför framtida utbildningsval. 4. Andel elever som använder dator dagligen 5. Andel elever som anser att de är med och planerar arbetet i skolan 6. Andel föräldrar som anser att de får tydlig information om hur deras barn ligger till i förhållande till kunskapskraven.. Andel elever som anser att de får veta hur det går för dem i skolarbetet. 8. Andel föräldrar som anser att deras barn är med och påverkar de gemensamma aktiviteterna på fritids.. Andel elever som anser att de är trygga i skolan.. Andel elever som kan arbeta utan att bli störda under lektioner och arbetspass. 11. Andel elever som varje skoldag deltar i någon form av fysisk aktivitet i skolan Roligt att lära Eleverna i instämmer i högre grad än i övriga kommuner i påståendet Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. s resultat i åk 5 är högst bland de tio kommunerna, och i åk 8 näst högst. Men s resultat har försämrats sedan föregående år i bägge svarsgrupperna. I åk 5 svarar 6 procent av eleverna att det stämmer, och i åk 8 är andelen 4 procent. Andelen elever i åk 8 som svarar att de tycker att det är roligt i skolan har minskat tydligt sedan föregående år (från 6 till 1 procent), och andelen är nu strax under kommungenomsnittet. I åk 5 är andelen oförändrad (8 procent), och näst högst bland kommunerna. Elevers delaktighet Andelen elever som svarar att de är med och planerar sitt skolarbete har ökat i åk 5 (från 5 till 8 procent). I åk 8 har andelen istället minskat (från 6 till 5 procent). Sett över några år har andelarna gått ned i bägge svarsgrupperna. s andel i både åk 5 och 8 är näst högst bland kommunerna. Allra högst andel har Danderyd. Skillnaderna är relativt stora mellan kommunerna.

10 () Figur : Jag är med och planerar mitt skolarbete, andel elever (%) som svarar att det stämmer mycket eller ganska bra Av eleverna i åk 5 svarar procent att eleverna är med och bestämmer hur de ska arbeta med olika skoluppgifter. Motsvarande andel i åk 8 är 4 procent. Även här har resultaten förbättrats i åk 5 medan de försämrats i åk 8. Resultaten i åk 5 över genomsnittet, medan det i åk 8 är genomsnittligt. De flesta eleverna i åk 5 (88 procent, oförändrat) anser att lärarna i deras skola tar hänsyn till elevernas åsikter. I åk är andelen lägre (6 procent, en minskning från procent). Skillnaderna mellan skolorna är tydliga när det gäller elevernas delaktighet. Nästan alla elever svarar att de är med och planerar i åk 5 på Neglinge, Lännersta och Fisksätraskolan, medan mindre än hälften gör det på Futuraskolan Lännbo och Sickla skola. I åk 8 på Kunskapskolan i samt i Saltsjöbaden instämmer så gott som samtliga elever i att de är med och planerar sitt skolarbete, medan mindre än hälften instämmer på Björknässkolan och Saltsjöbadens samskola. Trygghet De allra flesta elever känner sig trygga i skolan ( procent i åk 5 och 0 procent i åk 8). Resultatet är på kommungenomsnittet eller strax över. Andelen är ungefär som förra året, men sett över några års tid har andelen som tycker att påståendet stämmer dåligt ökat något och är nu 6- procent. De flesta elever anser att de behandlas väl av andra elever på skolan och att eleverna bryr sig om varandra. Detsamma gäller I min skola ingriper de vuxna om någon elev behandlas illa och Skolan arbetar mot kränkande handlingar som t ex mobbning. Ca nio av tio elever i åk 5 och åtta av tio i åk 8 instämmer i dessa påståenden, och har goda resultat som ofta ligger över genomsnittet. Det finns vissa skillnader mellan skolorna i elevernas svar när det gäller trygghet. På en del skolor med få elever finns elever som uttrycker otrygghet. Arbetsro Av eleverna i åk 5 instämmer 6 procent i att de kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass, en liten ökning från 4 procent föregående år. Bland elever i åk 8 instämde 6

11 11 () procent i detta påstående, också det en ökning (från 64 procent). s resultat är näst högst, efter Danderyd. Variationen mellan skolor är betydande när det gäller elevernas upplevda arbetsro. De skolor där högst andel elever i åk 5 tycker att de kan arbeta utan att bli störda är Sigfridsborgsskolan, Järla och Neglinge skola, där mer än 0 procent tycker att det stämmer. I åk 8 är andelen som instämmer högst på Internationella Engelska skolan och Eklidens skola ( resp procent). Högst andel missnöjda finns 01 i åk 5 på Jarlabergs skola och Maestroskolan samt Montessoriskolan Castello, och i åk 8 Stavsborgsskolan och Saltsjöbadens samskola. Information och kunskapskrav De flesta elever tycker att de vet vad de ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena, 86 procent i åk 5, en liten ökning sedan föregående år och näst högst vid en kommunjämförelse. I åk 8 är andelen oförändrad, procent, vilket är på kommungenomsnittet. I åk 5 svarar 0 procent av eleverna att de får veta hur det går för dem i skolarbetet, och i åk 8 8 procent. Det är lika många som föregående år, och näst bäst av kommunerna. Även här har Danderyd bäst resultat. Föräldrarna är däremot mer kritiska till informationen de får. I samtliga svarsgrupper har andelen föräldrar som tycker att de får tydlig information om hur barnet ligger till minskat med några procentenheter. I förskoleklass är andelen trots det bland de högsta av kommunerna, men i övriga grupper är andelen nära genomsnittet. I åk 5 tycker 1 procent av eleverna att lärarna talar om för dem när de lyckats bra, oförändrat sedan föregående år och högt vid en kommunjämförelse. I åk 8 är motsvarande andel 4 procent, en minskning från 80 procent och på kommungenomsnittet. Rektor och lärare s elever i åk 5 hör även i år till dem som är allra mest nöjda med rektor på sin skola, och också tycker i högst grad att rektor lyssnar till vad eleverna tycker. Hela 4 procent tycker att de har bra lärare i åk 5. Eleverna i åk 8 är i mindre grad än föregående år nöjda med rektor, och resultatet är på eller under kommungenomsnittet. Åttorna är dock fortfarande i hög grad nöjda med sina lärare, 85 procent tycker att de är bra, strax över kommungenomsnittet. Fysisk aktivitet varje dag är vanligt bland eleverna i åk 5. 8 procent tycker att det stämmer att de deltar i någon form av fysisk aktivitet varje dag i skolan, en ökning jämfört med tidigare år från 85 procent. I åk 8 är andelen 51 procent, en minskning från 5 procent året innan. Elevers datoranvändning Andelen elever som svarar att de använder dator varje dag i skolan ökade mellan 011 och mellan 01, men ökningen har inte fortsatt i års undersökning. Andelen som svarar att det stämmer mycket eller ganska bra är 51 procent i åk 5, och 80 procent i åk 8.

12 1 () Kartläggningen av tillgången till IT på skolorna i kommunen hösten 01 visade också att tillgången var relativt oförändrad jämfört med året innan. Däremot har surfplattor blivit vanligare på skolorna, främst bland de yngre eleverna. Figur 4: Jag använder dator varje dag i skolan, andel elever (%) som svarar att det stämmer mycket eller ganska bra (för gymnasiet fr o m avses andelen som svarat alternativ 4 eller 5) Datoranvändningen varierar mycket mellan skolorna; för åk 5 från mycket låga andelar på noll procent på Idunskolan och Jarlabergs skola, till nästan 0 procent på Saltsjö-Duvnäs, Igelboda och Neglinge skolor. I åk 8 ligger Internationella Engelska skolan och Björknässkolan på nästan 0 procent, medan användningen är minst utbredd på Maestroskolan och Stavsborgsskolan. Sammantaget är datoranvändningen högre i kommunala skolor i åk 5, men i åk 8 är det istället fler elever i fristående skolor som använder datorer dagligen. Även i år svarar pojkar i högre grad än flickor att de använder dator dagligen. Lärare om grundskolan Pedagogerna anser i mycket hög grad att de bemöter eleverna på ett engagerat sätt, att de varierar arbetssätt och arbetsformer och att de stödjer eleverna i att vara utforskande. Andelen som instämmer är några procentenheter lägre i än i Norrtälje och Värmdö, som genomfört samma undersökning. Lägst andel som instämmer har påståenden om samverkan med arbetsliv och närsamhälle. Den låga andelen för samverkan med fritidshem och förskoleklass förklaras av att en del inte besvarat frågan då verksamheten inte finns på skolan. Därefter kommer påståenden om skolledningens förtrogenhet med det dagliga arbetet, rutiner för övergångar och om undervisningen planeras tillsammans med eleverna. Även för påståendena som ligger lägst är andelarna oftast något lägre i än i de övriga kommunerna.

13 1 () Tabell 6: Självvärdering av lärare i grundskola, Påståenden som högst andel tycker stämmer Andel (%) Jag bemöter elever på ett engagerat sätt. 5 Jag varierar arbetssätt och arbetsformer. 4 Jag stödjer eleverna i att vara utforskande. Jag anpassar min undervisning efter elevernas olika förutsättningar. Jag arbetar så att alla elever inkluderas i verksamheten. Påståenden som lägst andel tycker stämmer Andel (%) Jag planerar hur undervisningen ska genomföras tillsammans med mina elever. 65 Vi har välfungerande rutiner och aktiviteter för att stödja elevernas övergångar från förskola, och mellan årskurser och skolformer. 65 Skolledningen håller sig väl förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. 65 Samverkan fungerar väl mellan skola, fritidshem och förskoleklass (om dessa finns på skolan) 5 Vi har god samverkan med arbetsliv och närsamhälle. De områden där störst andel av lärarna instämmer i påståendena är Särskilt stöd och Utmaningar för alla. Lägst andel som instämmer i påståendena finns i områdena Övergångar, samverkan och omvärld samt Rektors ansvar. Av lärarna i grundskolan svarar procent att de tar del av aktuell forskning med koppling till uppdraget. Andelen varierar mellan och 0 procent mellan skolorna. procent av lärarna anser också att de reflekterar tillsammans med kollegor om hur undervisningen kan utvecklas. Man får anta att forskningen spelar en roll i de samtalen, men svaren säger egentligen inte så mycket om hur man arbetar med forskning i skolan eller om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Betyg och bedömning I självvärderingen finns flera frågor om hur lärarna värderar sitt arbete med betyg och bedömning. Frågorna avser den information som eleverna får om kunskapskraven, hur de ligger till i förhållande till dessa och om eleverna får möjlighet att analysera sina studieresultat. Det finns även en del frågor om bedömning vad gäller tydlighet i bedömningen på skolan, hur man arbetat gemensamt med bedömning samt likvärdighet i bedömningarna. Genomsnittet för skolorna i varierar på frågorna mellan och 88 procent som instämmer. Högst andel som instämmer får påståendet Jag ser till att mina elever förstår vad de ska kunna för att nå kunskapskraven och lägst På den här skolan är det tydligt hur bedömningen av elevernas kunskaper ska gå till. Omkring tio procent av lärarna svarade vet ej. Där finns möjligen en del lärare som arbetar i förskoleklass och grundskolans första år. Lärarnas bedömning är ändå ganska hög, dvs. omkring tre fjärdedelar av de svarande har valt stämmer ganska bra eller stämmer mycket bra som svar.

14 14 () Pedagoger om fritidshemmet Påståenden som flest pedagoger i fritidshem tycker stämmer är att man stödjer och stimulerar barn i svårigheter av olika slag, att bemöter elever på ett engagerat sätt och att ingriper om en elev utsätts för kränkningar. Andelarna är dock något lägre än i Norrtälje och Värmdö. Liksom i grundskolan hamnar samverkan med arbetsliv och närsamhälle lägst, och detta förefaller vara mer utvecklat i Värmdö och Norrtälje. Även dokumentation och utvärdering tillsammans med barnen kommer långt ned. Tabell : Självvärdering av pedagog i fritidshem, Påståenden som högst andel tycker stämmer Andel (%) Jag stödjer och stimulerar barn i svårigheter av olika slag. Jag bemöter elever på ett engagerat sätt. Jag ingriper om jag upptäcker att en elev utsätts för kränkningar. 1 Jag arbetar så att alla elever inkluderas i verksamheten. 1 Jag bemöter varje elev med intresse och respekt. 1 Påståenden som lägst andel tycker stämmer Andel (%) Fritidshemmets inomhusmiljö inspirerar eleverna till lek och lärande. 6 Eleverna kan arbeta utan att bli störda på fritidshemmet. 6 Skolledningen håller sig väl förtrogen med det dagliga arbetet i fritidshemmet 58 Jag dokumenterar och utvärderar tillsammans med eleverna. 5 Vi har god samverkan med arbetsliv och närsamhälle. 4 De områden där störst andel av pedagogerna instämmer i påståendena är Särskilt stöd och Grundläggande värden. Lägst andel som instämmer i påståendena finns i områdena Övergångar, samverkan och omvärld, Dokumentation av lärande samt Rektors ansvar. Pedagogerna i fritidshemmen följer med i aktuell forskning i mindre utsträckning än personalen i förskolan och grundskolan. 6 procent tar del av aktuell forskning med anknytning till sitt arbete, vilket är ganska bra. Spridningen är emellertid stor mellan fritidshemmen, och andelen varierar mellan 0 och procent. Däremot reflekterar personalen i hög grad över hur verksamheten kan utvecklas tillsammans med pedagoger, 8 procent tycker att det stämmer. Man får förmoda att forskningen spelar en mindre roll i det sammanhanget än i förskolan. Elever om gymnasieskolan I år har kundundersökningen genomförts gemensamt för gymnasieskolorna i Stockholms län via den gemensamma antagningen. Svarsfrekvensen för eleverna i s skolor var fortsatt hög med 8 procent, men svarsfrekvensen varierar mellan skolorna. Alla skolor utom två har en svarsfrekvens mellan och procent. praktiska och Enskilda har emellertid en svarsfrekvens på 51 respektive 5 procent. Det gör att resultaten för dessa två skolor måste användas med försiktighet eftersom bortfallet blev så pass stort. Genomsnittet för eleverna i skolor i ligger något över genomsnittet för Stockholms län på så gott som samtliga frågor. I föregående års kundundersökning hade

15 15 () Designgymnasiet ett lågt resultat i kundundersökningen vilket föranledde en särskild uppföljning av skolan. Årets resultat är betydligt högre för skolan, vilket är glädjande. Framställningen följer rubrikerna som använts för grundskolan men eftersom svaren bygger på två olika undersökningar går det inte att jämföra grundskoleelevernas svar med gymnasieskoleelevernas svar helt och hållet. Eftersom undersökningen gjorts om med bland annat ändrad skala görs ingen jämförelse med tidigare år. Tabell 8: Förslag till nyckeltal för Utbildningsnämnden baserade på kundundersökningen, gymnasieskola (De nyckeltal som Utbildningsnämnden antagit för avser andel +4 svar i en fyrgradig skala och i en del fall andra frågeformuleringar. Förslagen utgår från den länsgemensamma undersökningen som använder en femgradig skala.) Utfall (andel 4+5 svar i %) Förslag till målvärde (andel 4+5 svar i %) 1. Andel elever som anser undervisningen motiverar dem till att vilja lära sig mera.. Andel elever i år två som är nöjda med den information och vägledning de fått inför framtida utbildningsval.. Andel elever som använder dator dagligen Andel elever som anser att de kan påverka arbetssättet under 4 55 lektionerna. 5. Andel elever som får information om hur de ligger till under 5 65 kursens gång. 6. Andel elever som anser att de är trygga i skolan Andel elever som anser att de har arbetsro på lektionerna Roligt att lära De frågor som närmast motsvarar detta avsnitt för grundskolan är, undervisningen motiverar mig till att vilja lära mig mera, det är variation på arbetssätten under mina lektioner och mina lärare är kunniga i sina ämnen. Påståendet Det råder en positiv stämning på min skola får höga omdömen mellan 80 och 0 procent - från alla elever utom på Praktiska, där endast 5 procent har valt 4 eller 5 som svarsalternativ. Däremot har alla elever på Enskilda valt 4 eller 5. När det gäller om undervisningen motiverar till att vilja lära mera är omdömena genomgående lägre. Högst bedömning gör eleverna på Enskilda och Vittra, medan praktiska ligger lågt, endast procent instämmer. 85 procent av eleverna på Vittraskolan tycker att det är variation i arbetssätten. Övriga skolor ligger mellan 55 och procent där eleverna valt alternativ 4 eller 5. YBC ligger lågt i jämförelse med 41 procent av eleverna som instämmer dvs. valt alternativ 4 eller 5. Eleverna tycker dock genomgående att deras lärare är kunniga. Här ligger omdömena högt, mellan 8 och procent. Eleverna på Vittra och Rytmus ligger högst, medan eleverna på YBC står för det lägre omdömet med 8 procent.

16 16 () Tabell : Roligt att lära, andel elever som instämmer helt eller delvis på den 5-gradiga skalan (%), åk i gymnasieskolan Design Media Enskilda gymnasium Praktiska Det är en positiv stämning på min skola Undervisningen motiverar mig till att vilja lära mera Det är variation i arbetssätten under mina lektioner Mina lärare är kunniga i sina ämnen Rytmus Vittra YBC totalt Länet totalt Det är en positiv stämning på min skola Undervisningen motiverar mig till att vilja lära mera Det är variation i arbetssätten under mina lektioner Mina lärare är kunniga i sina ämnen Elevers delaktighet Det här avsnittet belyses av tre frågor; jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen; jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna och mina synpunkter tas till vara på ett bra sätt på min skola. Tabell : Elevers delaktighet, andel elever som instämmer helt eller delvis på den 5-gradiga skalan (%), åk i gymnasieskolan Design Media Enskilda gymnasium Praktiska Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen Jag får påverka hur vi arbetar på lektionerna Mina synpunkter tas till vara på ett bra sätt på min skola Rytmus Vittra YBC totalt Länet totalt Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen Jag får påverka hur vi arbetar på lektionerna Mina synpunkter tas till vara på ett bra sätt på min skola Eleverna på gymnasium, Praktiska och YBC har i lägre utsträckning valt svarsalternativen 4 och 5. Eleverna på Vittra och Enskilda är mest positiva till sina möjligheter att påverka undervisningen och skolan i allmänhet. Eleverna på Praktiska ger i relation till eleverna på Vittra uttryck för missnöje. Trygghet Förra årets kundundersökning gav ett mycket positivt resultat på denna fråga. I är lyder frågan jag känner mig trygg på min skola. Resultatet i år är också mycket högt där över 0

17 1 () procent av eleverna har valt svarsalternativ 4 eller 5. Resultatet på frågan jag är nöjd med skolans arbete mot mobbning, får däremot sämre resultat framförallt eftersom ca. en tredjedel valt svarsalternativet vet ej. har även beställt en extra fråga dvs. en fråga som inte finns för andra huvudmän som lyder jag behandlas väl av andra elever. Tabell 11: Trygghet, andel elever som instämmer helt eller delvis på den 5-gradiga skalan (%), åk i gymnasieskolan Design Media Enskilda gymnasium Praktiska Jag känner mig trygg på min skola Jag är nöjd med skolans arbete mot mobbning Jag behandlas väl av andra elever på skolan Rytmus Vittra YBC totalt Länet totalt Jag känner mig trygg på min skola Jag är nöjd med skolans arbete mot mobbning Jag behandlas väl av andra elever på skolan Här kan man förmodligen dra slutsatsen att eleverna genomgående känner sig trygga på sina skolor. Det som påverkar det omdömet är de något lägre svaren på frågan om de är nöjda med skolans arbete mot mobbning. Det lägre resultatet här beror delvis på att många valt alternativet vet inte. Det kan naturligtvis vara positivt att man inte behövt fundera på det arbetet men för att alla elever ska känna sig trygga är det sannolikt nödvändigt att alla elever också känner till det arbetet, var de kan vända sig och hur de själv ska agera. Arbetsro I förra årets kundundersökning nåddes målen för arbetsro men resultaten var något sämre än föregående år. I är lyder frågan det är arbetsro på mina lektioner. Tabell 1: Arbetsro, andel elever som instämmer helt eller delvis på den 5-gradiga skalan (%), åk i gymnasieskolan Design Media Enskilda gymnasium Praktiska Det är arbetsro på mina lektioner Länet Rytmus Vittra YBC totalt totalt Det är arbetsro på mina lektioner De flesta skolor i har fått något bättre omdömen än länet när det gäller arbetsro, med Enskilda i topp. Eleverna på Praktiska har i noterbart lägre utsträckning valt alternativen 4 eller 5 i sina svar.

18 18 () Information och kunskapskrav I förra årets kundundersökning löd frågan jag stimuleras till utveckling och lärande och där hade Rytmus bästa resultatet tätt följt av Vittra samt enheterna B och C på gymnasium. I år finns flera frågor inom detta område; mina lärare har informerat mig om vad det krävs för att uppnå de olika betygen, mina lärare informerar mig under kursens gång, hur jag ligger till samt mina lärare hjälper mig att förstå vad jag ska göra för att förbättra mina studieresultat. Svaren ger bilden av att eleverna genomgående får information om betygsstegen, men att återkopplingen från lärarna om hur man ligger till däremot är sämre. Det gäller även hur lärarna hjälper eleverna att förstå vad de ska göra för att nå nästa betygssteg. Bland annat John Hatties forskning har lyft vikten av formativ bedömning för elevernas resultat. Gymnasieskolornas kvalitetsanalyser visar att skolorna arbetar med detta, och genom dessa frågor har skolorna fått en bild av elevernas syn på den information de får. Kundundersökningens resultat pekar på att återkopplingen till eleverna är god vad gäller de formella kraven men att den fortlöpande återkopplingen dvs. den formativa bedömningen - kan förbättras. Eleverna på YBC förefaller inte känna sig delaktiga i bedömningen eller inte i tillräckligt hög grad förstå hur bedömningen sker. Media- och Designgymnasiet får inte heller så bra omdömen här. Eleverna ger gymnasium lågt resultat på sista frågan, men det finns en spridning mellan programmen på skolan. Några yrkesprogram ligger i topp, dvs. eleverna anger att de instämmer i påståendet i hög grad. Det är el- och energi samt handels- och administrationsprogrammet, medan det däremot är låga resultat på samhälls-, teknik- och byggprogrammet. Tabell 1: Information och kunskapskrav, andel elever som instämmer helt eller delvis på den 5- gradiga skalan (%), åk i gymnasieskolan Enskilda gymnasium Praktiska Design Media Mina lärare har informerat mig om vad det krävs för att uppnå de olika betygen Mina lärare informerar mig under kursens gång, hur jag ligger till Mina lärare hjälper mig att förstå vad jag ska göra för att förbättra mina studieresultat totalt Länet totalt Rytmus Vittra YBC Mina lärare har informerat mig om vad det krävs för att uppnå de olika betygen Mina lärare informerar mig under kursens gång, hur jag ligger till Mina lärare hjälper mig att förstå vad jag ska göra för att förbättra mina studieresultat

19 1 () Lärande och lärare Tidigare har några frågor tagits upp som har bäring på lärare och lärande, bl.a. lärarnas kunnighet, återkoppling till eleverna och information om bedömning. Kundundersökningen innehåller emellertid ytterligare frågor om hur eleverna upplever sitt lärande. De frågorna är Utvecklingssamtalet med min mentor känns meningsfullt, mina lärare samarbetar kring mitt lärande, och jag får extra hjälp om jag behöver. Tabell 14 Lärande och lärare, andel elever som instämmer helt eller delvis på den 5-gradiga skalan (%), åk i gymnasieskolan Design Media Enskilda gymnasium Praktiska Utvecklingssamtalet med min mentor känns meningsfullt Mina lärare samarbetar kring mitt lärande Jag får extra hjälp om jag behöver Lärande och lärare Rytmus Vittra YBC totalt Länet totalt Utvecklingssamtalet med min mentor känns meningsfullt Mina lärare samarbetar kring mitt lärande Jag får extra hjälp om jag behöver Frågan om utvecklingssamtalet med mentor fick förhållandevis lågt omdöme i förra årets kundundersökning och även i år är resultatet blandat. En tänkbar förklaring är en mentors svårighet med att hålla sig uppdaterad om alla elevens kurser på ett sådant sätt att han eller hon också kan svara på detaljfrågor om undervisningen i enskilda kurser. Inte desto mindre framgår det att eleverna på Enskilda och Vittra är de som är mest nöjda med sina lärare. Det är också på dessa skolor där eleverna har mest tillförsikt till att lärarna samarbetar kring deras lärande och sina möjligheter att få stöd. Elevernas datoranvändning har beställt en extra fråga om datoranvändning och alltså finns inget att jämföra med vad gäller resten av länet. Elevernas omdömen varierar mellan skolorna men också mellan programmen. Alla elever på YBC instämmer helt eller delvis i påståendet, men detta gäller bara var femte elev på Praktiska. På byggprogrammet på gymnasium anser bara procent att de använder dator varje dag. Tabell 15 Elevernas datoranvändning, andel elever som instämmer helt eller delvis på den 5-gradiga skalan (%), åk i gymnasieskolan Design Media Enskilda gymnasium Praktiska Jag använder dator varje dag i skolan Rytmus Vittra YBC totalt Jag använder dator varje dag i skolan

20 0 () Information och vägledning Skolornas kontakt med arbetsliv och omvärld belyses av påståendet Jag får information och vägledning inför studier/arbete efter gymnasiet, i min utbildning får jag kontakt med arbetslivet i form av t.ex. föreläsare, studiebesök eller praktik. Frågan ber om svar på flera olika inslag i utbildningen vilket gör svaren svårbedömda. Det går inte att säga om vad som väger tyngst i elevernas svar, dvs. om det är föreläsare eller praktik till exempel. Det är oroande att eleverna på YBC i så liten utsträckning anser att de får information och vägledning inför vidare studier. Även på Design och Rytmus är det en låg andel elever som instämmer. Tabell 16 Kontakt med arbetslivet, andel elever som instämmer helt eller delvis på den 5-gradiga skalan (%), åk i gymnasieskolan Enskilda gymnasium Praktiska Design Media Jag får information och vägledning inför studier eller arbetsliv efter gymnasiet I min utbildning får jag kontakt med arbetslivet i form av t.ex. föreläsare, studiebesök eller praktik totalt Länet totalt Rytmus Vittra YBC Jag får information och vägledning inför studier eller arbetsliv efter gymnasiet I min utbildning får jag kontakt med arbetslivet i form av t.ex. föreläsare, studiebesök eller praktik Kultur- och utbildningsenhetens kommentar Kundundersökningen har flera syften. Den synliggör föräldrars och elevers syn på verksamheten, och ger förskolor och skolor ett underlag för sitt kvalitetsarbete. Undersökningen är också viktig för Utbildningsnämndens måluppföljning och kvalitetsarbetet på kommunnivå. Det tredje syftet är att ge föräldrar informationen inför skolval och i analys av verksamheten. Det är viktigt att vara medveten om att undersökningen är att betrakta som en temperaturtagning som ger signaler, men där resultaten behöver analyseras vidare på olika sätt. För förskolor och skolor är resultaten ett av underlag för den kvalitetsanalys som görs som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. Årets kundundersökning visar på resultat för några enheter som är oroande och som inte når en acceptabel nivå. Det gäller gymnasieskolan Praktiska. Svarsfrekvensen är dock endast 51 procent, men Kultur- och utbildningsenheten föreslår ändå att direktören får i uppdrag att diskutera åtgärder med skolan. Även YBC:s resultat sticker ut negativt i en del avseenden. På YBC planeras en observation i VÅGA VISA under hösten. Några av de

21 1 () grundskolor som har bristfälliga resultat i något avseende, kommer också att observeras i höst. Det gäller Maestroskolan och Futuraskolan Lännbo. Observationerna kommer att fördjupa bilden av dessa skolors kvalitet. Kundundersökningens resultat utgör också underlag för tillsynen av förskolorna. Kundundersökning och självvärdering visar också på några generella utvecklingsområden för verksamheterna. Dit hör området information och dokumentation av barnens lärande i förskolan, som även fortsättningsvis är ett utvecklings- och fortbildningsområden för förskolan. Allt för många föräldrar uttrycker här att de är mindre nöjda. Många föräldrar känner inte till förskolans arbete mot kränkande handlingar som t.ex. mobbing, och detta behöver förskolorna bli bättre på att informera föräldrar om. Även i gymnasieskolan behöver eleverna få bättre information om hur skolorna arbetar mot kränkande behandling. Ett oroande resultat är att färre elever i grundskolan tycker att skolarbetet väcker nyfikenhet för lust att lära. Resultatet ligger under målnivån, men är dock fortfarande gott vid en kommunjämförelse. Andelen föräldrar som anser att de får tydlig information om hur deras barn ligger till har minskat, och är långt från målvärdet. Andelen elever som anser att de får veta hur det går för dem har dock ökat något. Ett annat resultat som behöver fortsatt uppmärksamhet är elevers delaktighet i grundskolan. Andelen elever som svarar att de är med och planerar har minskat över tid, men det är positivt med en liten ökning i åk 5 i år. Resultatet är långt i från målvärdet. En möjlig förklaring till nedgången är att införandet av de nya styrdokumenten har inneburit att lärarna har känt sig osäkra och därför i mindre grad involverat eleverna. Nedgången började dock även innan de nya styrdokumenten infördes. Andelen elever som använder dator dagligen är ungefär på samma nivå som föregående år i grundskolan, och långt från nämndens målvärde för både grundskolan och gymnasieskolan. I gymnasieskolan framstår informationen till elever om hur de ligger till och under kursens gång och även om vad de ska göra för att förbättra sina resultat som ett utvecklingsområde. Elevernas upplevelse av återkopplingen från lärarna pekar på att en hel del återstår innan formativ bedömning tillämpas helt och fullt. Självvärderingen visar att pedagoger i förskola i relativt hög grad tar del av aktuell forskning med anknytning till deras arbete. Andelen pedagoger som instämmer i påståendet är 8 procent i förskola, procent i grundskola och procent i fritidshem. Resultatet för lärare i grundskolan kan tyckas lågt, med tanke på att så gott som alla som svarat här har en pedagogisk högskoleutbildning. Bland dem som svarat i förskola och fritidshem varierar utbildningsnivån mer än i grundskolan. Det går dock inte att dra säkra slutsatser om användning av forskning utifrån svaren på en fråga vid ett mättillfälle. En faktor i en vetenskaplig grund är att personalen tar del av forskningsresultat, men det finns fler som behöver belysas.

22 () Det är positivt att personalen också i hög utsträckning reflekterar över sitt arbete tillsammans med kollegor och man får förmoda att forskningen får en plats i dessa samtal. Om forskningsresultaten verkligen omsätts i verksamhet eller får påverka praktiken går inte att uttala sig om utifrån de här resultaten, men de visar att det finns en potential för att bygga förskola och skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hösten 01 presenterade Skolverket en studie om vad som utmärker högpresterande elever. Undersökningen visade att det inte fanns någon särskild metodik som var betydelsefull för elever med höga resultat, utan istället var det lärarnas kunskaper, kompetens och engagemang som var viktigt för dessa elever. Att lärarna ger mycket stöd och hjälp och har höga förväntningar på eleverna, är också betydelsefullt. Det är givetvis faktorer som har betydelse för alla elever men lyfts fram särskilt för dessa elever. Man kan också notera att dessa elever är uthålliga även när det gäller svårare material och har hög tilltro till sin förmåga att lösa olika problem. Frågorna i kundundersökningen om gymnasieskolan som gäller lärarna, deras engagemang och deras kunnighet är alltså viktiga och det är positivt att de får höga resultat i kundundersökningen. Pedagogerna anser också de själva att de är engagerade och har höga förväntningar på eleverna, men eleverna upplever inte i så hög grad att det är motiverade till att vilja lära sig mera. Här finns alltså en möjlighet för skolorna att arbeta vidare med eleverna utifrån frågor och svar för att förbättra skolans resultat. Det är första gången som självvärderingen genomförts bland samtliga pedagoger i förskola, grundskola och fritidshem. Syftet med självvärderingen är framförallt att ge förskolor och skolor ytterligare verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet. Frågorna utgår från läroplanen och resultaten kan jämföras med vad resultaten i kundundersökningen och i observationer. Kultur- och utbildningsenheten kommer att följa upp hur självvärderingen använts i kvalitetsanalysen, samt hur förskolor och skolor ser på nyttan, inför beslut om självvärderingen ska bli årligen återkommande. Flera förskolor och skolor som vi har varit i kontakt med planerar att använda resultaten på utvärderingsdagar efter vårterminens slut. Carina Legerius Per Gunnar Rosengren Susanne Arvidsson Utvärderingsexpert Utbildningsexpert Förskoleexpert Skolverkets lägesbedömning, s.8. Undersökningen går tillbaka på bearbetningar från internationella kunskapsmätningar PISA, PIRLS och TIMSS.