Fördjupad resultatredovisning för grundskolans skolår 9 och gymnasieskolan 2012

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2012/ (27) Utbildningsnämnden Fördjupad resultatredovisning för grundskolans skolår 9 och gymnasieskolan 2012 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. 2. Utbildningsnämnden Uppdrar åt Kultur- och utbildningsdirektören att följa upp gymnasieskolan Nacka Enskilda och påtala behovet av åtgärder för att förbättra skolans bristande resultat. Sammanfattning Nackas grundskole- och gymnasieelever fortsätter att ha goda resultat, visar denna skrivelse, och flera resultat har dessutom förbättrats över tid. Flertalet grundskolor har goda resultat och lyckas både ha höga meritvärden och få hög andel av eleverna att nå målen, även när hänsyn tas till elevsammansättningen i SALSA-modellen. Ett par skolor har något lägre resultat. Spridningen mellan skolor är mer tydlig bland gymnasieskolorna. Liksom tidigare finns skillnader i grundskoleresultaten mellan könen och mellan elever med svensk och utländsk bakgrund. Skillnaderna är likartade som i länet. Skrivelsen visar att skillnader mellan resultat i nationellt prov och slutbetyg i åk 9 i Nacka sammantaget fortsätter att vara på samma nivå som i riket. För några skolor är avvikelserna större, och dessa skolor har förklarat vad som ligger bakom avvikelsen. Skrivelsen redovisar resultaten från kursproven i gymnasieskolan. Resultaten för skolorna i Nacka sammantaget är goda i engelska och svenska, men i matematik är resultaten sämre. De nya kurserna ställer högre krav på lärare och elever. Statistiksammanställningen för kursproven visar på svårigheter med Skolverkets nya redovisning. Ärendet Utbildningsnämnden fick i september en första redovisning av resultat för elever i grundskolan och gymnasieskolan under våren 2012, som baserades på kultur- och utbildningsenhetens bearbetningar av statistik. Nu har den officiella statistiken för våren 2012 publicerats av Skolverket 1, vilket möjliggör jämförelser av Nackas resultat med andra 1 I SIRIS- och SALSA-databaser på Skolverkets webbplats ( som publicerades i december/januari. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

2 2 (27) kommuners och resultat med analysverktyget SALSA. I den officiella statistiken för Nacka saknas dock resultat för Centrumskolans nio elever för våren Kultur- och utbildningsenheten har dock tillgång till dessa resultat och dessa har därför där så varit möjligt lagts till i de totaluppgifter som redovisas, och i kommentarer tas hänsyn till detta. 2 En jämförelse görs mellan resultat i nationella prov och i slutbetyg. När det gäller gymnasieskolan är detta det första tillfället som betygen och resultat från kursprov redovisas för vårens elever. Vissa resultat från Sveriges kommuner och landstings Öppna jämförelser för gymnasieskolan redovisas också. Grundskolan Nackaelevernas betyg står sig väl Betygsstatistiken visar på fortsatt mycket goda resultat för Nackas elever. Meritvärdet 2012 var det högsta värdet i detta betygssystem. Nackas resultat står sig mycket väl även när hänsyn tas till att kommunen har gynnsamma förutsättningar med bl a en hög utbildningsnivå i befolkningen. Nackas meritvärde är avsevärt högre än genomsnittet för riket och länet. Nacka hade 2012 det tredje högsta meritvärdet i landet, efter Danderyd och Sorsele (fristående och kommunala skolor). Det är väl belagt att faktorer som föräldrars utbildningsnivå och utländsk bakgrund har en betydelse för en kommuns och skolas betygsresultat. Att Nacka har en gynnsam situation med framförallt en hög utbildningsnivå bland föräldrar bidrar därför till det goda resultatet. Men även när hänsyn tas till elevsammansättningen med analysverktyget SALSA 3 ligger Nackas resultat bra till. Ökningen av meritvärdet 2012 har också inneburit att Nackas avvikelse från det förväntade värdet har ökat, efter flera år av minskad avvikelse. Allra störst positiv avvikelse har 2012 Sorsele. Därefter kommer Nacka och Pajala med 20 betygssteg över det förväntade. 4 2 Exempelvis blir meritvärdet inkl dessa elever 245,1 för kommunen totalt, jämfört med det redovisade 246,5. 3 Analysverktyget SALSA har utvecklats av Skolverket och visar förväntade, modellberäknade betygsresultat som kan jämföras med de faktiska betygsresultaten. Det förväntade värdet beräknas utifrån bakgrundsfaktorer (föräldrars utbildningsnivå, andel barn med utländsk bakgrund, andel pojkar) som man funnit kan förklara skillnader i betygsresultatet mellan skolor. Ett positivt värde visar att skolan har bättre resultat än förväntat med hänsyn till dessa bakgrundsfaktorer, medan ett negativt värde innebär att skolans resultat är sämre än förväntat. 4 I Salsa-måtten har Centrumskolans resultat inte kunnat läggas till, vilket bedöms kunna minska residualen med ca ett betygssteg.

3 3 (27) Figur 1: Meritvärde för elever i åk 9, Nacka, länet och riket samt förväntat värde för Nacka med SALSA-verktyget (ljusare linje, endast kommunala skolor 5 ), (observera att skalan inte börjar på noll) Fler nådde målen i alla ämnen 6 Andelen elever som nådde målen i alla ämnen var 88 procent i Nacka 2012, vilket är en ökning jämfört med de senaste åren, och samma nivå som den högsta andelen hittills Andelen är något högre än förväntat enligt SALSA-modellen, men avvikelsen är relativt liten. Många kommuner har större avvikelse. Att avvikelsen inte är lika tydlig när det gäller andelen elever som når målen i alla ämnen som för meritvärdet hänger samman med att fler elever i Nacka får högre betygssteg än i många andra kommuner. 5 I SALSA-modellen ingår enbart kommunala skolor när värden för kommunen totalt redovisas. 6 Här saknas resultat för Centrumskolans elever 2012, vilket maximalt kan höja andelen med 0,7 procentenheter.

4 4 (27) Figur 2 Andel elever som når målen i alla ämnen i betyget i åk 9, Nacka, länet och riket samt förväntat värde för Nacka med SALSA-verktyget (ljusare linje, endast kommunala skolorfel! okmärket är inte definierat.), (observera att skalan inte börjar på noll) (%) De flesta skolor lyckas väl Flertalet skolor i Nacka har goda resultat. Av de tolv skolorna som har minst 10 elever har elva ett meritvärde som ligger över SALSA-värdet. Elva av skolorna har positiva avvikelser när det gäller andelen elever som når målen i SALSA-modellen. De fyra skolor som lyckats med ha både högt meritvärde och hög andel som når målen, och samtidigt har stora positiva avvikelser i SALSA-modellen för båda måtten är 2012 Björknässkolan, Myrsjöskolan, Kunskapsskolorna i Nacka och Saltsjöbaden. De tre skolor som ligger lägst 2012 är Fisksätraskolan, Vittra i Saltsjö-Boo och Stavsborgsskolan. De två förstnämnda har dock positiva avvikelser i Salsa-modellen. Resultat för ett enskilt år kan hänga samman med en tillfällig situation eller bero på slumpen, särskilt om elevantalet är litet. Unika situationer för en skola kan också förklara resultat.

5 5 (27) Tabell 1: Betygsresultat samt avvikelse i förhållande till SALSA-värde (se not s 2) för skolor i Nacka Antal elever Meritvärde Meritvärde i förhållande till S ALS A-värdet Andel elever som nått målen i alla ämnen Andel elever som nått målen i förhållande till SALSA-värdet Skola Alphyddeskolan Björknässkolan Centrumskolan Eklidens skola Fisksätraskolan Internationella engelska Johannes Petri Kunskapsskolan Nacka Kunskapsskolan Saltsjöbaden Maestroskolan Montessoriskolan Castello Myrsjöskolan Saltsjöbadens Samskola Skuru skola Snitz Stavsborgsskolan Vittra i Saltsjö Boo Nacka (alla skolor) Nacka (kommunala skolor) Riket Uppgift saknas - redovisas ej då antalet elever är färre än 10 Skillnad mellan flickors och pojkars resultat 7 Meritvärdet har ökat för både flickor och pojkar sedan föregående år. Skillnaden mellan flickors och pojkars resultat varierar mellan åren, och det går inte att utläsa någon tydlig trend var skillnaden som minst, men sedan har skillnaden ökat något igen, men den är fortfarande mindre än Skillnaden mellan flickors och pojkars resultat i Nacka är de senaste åren jämförbar med skillnaden i länet, vilket framgår av diagrammet nedan. 7 Här ingår ej Centrumskolans elever 2012

6 6 (27) Figur 3: Meritvärde för flickor och pojkar, elever i åk 9 i Nacka (=Urval) jämfört med Stockholms län (=Samtliga) Skillnaden mellan flickors och pojkars meritvärden varierar mellan skolorna och mellan år. Skillnaden till flickors fördel är år 2012 störst på Stavsborgsskolan. På Vittra i Saltsjö-Boo har pojkar som grupp högre meritvärde än flickor. Skillnad i resultat för elever med olika bakgrund 8 Meritvärdet har ökat såväl för elever med svensk som med utländsk bakgrund jämfört med föregående år, och skillnaden mellan elever med svensk och med utländsk bakgrund ligger kvar på samma nivå som de senaste åren. Elever med utländsk bakgrund i Nacka har i genomsnitt högre resultat än elever med utländsk bakgrund i Stockholms län. Skillnaden mellan elever med utländsk och svensk bakgrund är dock relativt lika, ca 30 poäng. Sammansättningen av gruppen elever med utländsk bakgrund varierar över tid, t ex när det gäller hur många av eleverna som är själva födda utomlands, vilket påverkar resultaten över tid och också i jämförelser med länet. Nationell statistik visar att allt fler elever i gruppen själva är födda utomlands och även har kommit senare till Sverige än några år tidigare, vilket förklarar varför skillnaden i resultat mellan grupperna ökat något över tid. Nationella studier har också visat att skillnader i föräldrars utbildningsnivå är den huvudsakliga förklaringen till betygsskillnaden när det gäller elever som kommit till Sverige före skolstart eller har föräldrar med utländsk bakgrund. 8 Här ingår ej Centrumskolans elever 2012

7 7 (27) Totalt var det 16 procent av eleverna (184 elever) i Nacka som gick ut skolår nio 2012 som hade utländsk bakgrund, varav 9 procent själva var födda utomlands. Figur 4: Meritvärde för elever med svensk resp utländsk bakgrund, elever i åk 9 i Nacka (=Urval) jämfört med Stockholms län (=Samtliga) Jämförelse mellan resultat på nationella prov och slutbetyg i åk 9 9 Mer än tre av fyra elever får samma slutbetyg som provbetyg i åk 9. I engelska är andelen ännu högre. Mönstret för avvikelser mellan provbetyg i nationella prov och slutbetygen i Nacka är liksom tidigare i stort sett likartat som mönstret i riket. När det gäller matematik är det färre i Nacka än i riket som får högre slutbetyg, och så har det varit de senaste åren. I svenska är det i stället något fler i Nacka som fått högre slutbetyg, och andelen har ökat. Tabell 2: Andel elever som fick lägre, lika resp högre slutbetyg än provbetyget i åk 9, (%) Svenska Matematik Engelska Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Riket Nacka Här ingår ej Centrumskolans elever 2012

8 8 (27) På skolnivå är skillnaderna betydligt större, framförallt för enskilda ämnen och år, vilket kan hänga samman med särskilda händelser eller slumpen. Sett över de tre senaste åren så är det Kunskapsskolan i Nacka och Vittra i Saltsjö-Boo som har högst genomsnittlig andel som får högre slutbetyg än provbetyg. De skolor som enligt detta sätt att mäta är mest återhållsamma, är Björknässkolan och Stavsborgsskolan. Tabell 3: Andel elever som fick lägre, lika resp högre slutbetyg än provbetyget, per skola Antal elever med provbetyg och slutbetyg i svenska 2012 Svenska Matematik Engelska Medelvärde* Lägre Högre Lägre Högre Lägre Högre Lägre Högre Nacka Björknässkolan Eklidens skola Fisksätraskolan Internationella Engelska Johannes Petri skola Kunskapsskolan Nacka Kunskapsskolan Saltsjöb Montessoriskolan Castello Myrsjöskolan Saltsjöbadens samskola Skuru skola Stavsborgsskolan Vittra i Saltsjö-Boo * Tre ämnen, Skolverket lyfter fram några olika förklaringar till skillnader mellan skolor, t ex att lärare kan ha ett bredare underlag än provresultatet för att bedöma elevernas måluppfyllelse. Skillnader kan även bero på att skolorna har satt in särskilda insatser efter provet för elever som inte klarar proven, medan andra inte gjort det. Skolverket skriver att för enskilda elever behöver slutbetyget inte vara detsamma som provbetyget, eftersom de nationella proven inte är några examensprov, men när provbetyg och slutbetyg analyseras på skolnivå är det dock rimligt att avvikelser på individnivå till viss del tar ut varandra. Liksom föregående år har Kultur- och utbildningsenheten frågat de skolor som har störst avvikelser mellan provresultat och slutbetyg om vad de anser ligger bakom skillnaden. Biträdande rektor för Eklidens skola anger brister i en lärares betygssättning i åk 8 som förklaring till en jämförelsevis stor avvikelse i svenska. Johannes Petris rektor skriver att den satsning som gjordes efter de nationella proven i matematik gav stort resultat. Efter proven gjordes en analys och kartläggning av alla elevers resultat och en plan för varje elev upprättades. Matematiklärare på Myrsjöskolan skriver att provresultaten och avvikelser mellan prov och betyg i matematik och No analyseras såväl i lärarnas ämnesgrupp som med skolledningen. Lärarna har sammanställt orsaker till att elever fått högre slutbetyg än provbetyg.

9 9 (27) Den vanligaste orsaken som gäller 28 av de 58 eleverna som fått högre slutbetyg är att eleven underpresterat på det nationella provet jämfört med vad som framkommer i andra prov och andra underlag som används för bedömning, i en del fall kopplat till skoltrötthet. 14 av eleverna hamnade alldeles under betygsgränsen på det nationella provet och presterade på högre betygsnivå i andra prov bedömningsunderlag. Nio elever hade fått ny lärare under vårterminen och det bestämdes att betygen inte skulle sänkas av den nye läraren. För enstaka elever fanns mediciniska hänsyn, sjukdom eller tillfälliga förhållanden med i bilden. För eleverna som inte blev godkända i det nationella provet satte skolan in särskilda insatser med hjälp av speciallärare under återstoden av terminen. Kunskapsskolan Nacka skriver när det gäller svenska att många av eleverna skrev VG+ på provet. Elever har också hämtat in den kunskap de saknade på NP under återstoden av terminen. Alla dessa elever har under våren arbetat utifrån individuella planer som gjorts upp i samråd med ämneslärare. I ämnet engelska fick också många elever VG + i provet. Alla dessa elever har under våren arbetat utifrån individuella planer som gjorts upp i samråd med ämneslärare. I engelskan har skolan också genomfört extraprov som visar på att eleverna når ett högre betyg. En förklaring är att ljudnivån var bristfällig när det nationella provets hörförståelsedel genomfördes. Skolan skriver vidare att avvikelsen i matematik beror på att ett antal elever visat kunskaper och kvaliteter på högre betygsnivå i sitt arbete, vilket dokumenterats i skolans lärplattform, och flera låg också nära gränsen för det högre betygssteget i provet. Ämneslaget i matematik ansåg att en sänkning av dessa elevers slutbetyg inte var motiverad.

10 10 (27) Gymnasieskolan Statistiken om gymnasieskolan som redovisas här utgår från två olika perspektiv: Befolkningen, och omfattar då alla gymnasieelever som är folkbokförda i Nacka kommun, oavsett i vilka skolor dessa går Kommunen som geografisk enhet, dvs. lägeskommunen och omfattar alla elever i skolor som är belägna i kommunen, oavsett var eleverna kommer ifrån I tillgänglig statistik används båda dessa perspektiv och inte alltid helt konsekvent. Utbildningsnämnden finansierar utbildning för elever folkbokförda i Nacka, och därför är befolkningsperspektivet givetvis intressant, men det är samtidigt skolorna i kommunen som nämnden främst har möjlighet att påverka genom kvalitetssystem och annan styrning mm. Nackas gymnasieskolor tar mot fler elever från andra kommuner, än vad som reser från kommunen (2 660 jämfört med elever). Som figuren nedan visar är det elever som går i skolor i Nacka. Av dem kommer 1 730, knappt 40 procent, från Nacka. Av de gymnasieelever som är folkbokförda i Nacka går i en gymnasieskola i en annan kommun, vilket motsvarar 51 procent. Figur 5: Utpendling och inpendling till gymnasieskolan, Källa: Skolverket Elever folkbokförda i Nacka Avbrott och byten av studieväg Av de elever som var folkbokförda i Nacka och som började i gymnasieskolan hösten 2010 gick fem procent inte i gymnasiet året därpå. De hade gjort studieuppehåll eller avbrutit. Det är något fler än i riket och länet. Året innan var andelen sex procent.

11 11 (27) hade åtta procent bytt studieväg året därpå(exkl elever på introduktionsprogram), något färre än i riket och länet, och lika många som de senaste åren. Fyra av fem elever fullföljer gymnasiet Av de elever som var folkbokförda i Nacka och som påbörjade en gymnasieutbildning hösten 2008 hade fyra av fem (80 procent) fått slutbetyg fyra år senare. Här räknas även med om eleven fått slutbetyg på annat program eller i annan kommun än där han eller hon började. Andelen varierar mellan åren. Nackas andel ligger de senaste åren över länets och rikets nivå. Figur 6: Andel elever som fått slutbetyg inom fyra år (%), gymnasieelever folkbokförda i Nacka, Stockholms län samt riket Nacka Riket Stockholms län I Öppna jämförelser redovisas modellberäknade värden som tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer 10. Andelen som fullföljer inom tre år är enligt denna beräkning ungefär som förväntat utifrån bakgrundsfaktorerna. Redovisningen visar att det framförallt är eleverna på yrkesförberedande program som slutför i låg grad jämfört med riket. Andelen elever som slutför utbildningen inom tre år är 67 procent bland elever på yrkesförberedande program och 82 procent på studieförberedande program. 69 procent av alla 20-åringar i Nacka har 2012 grundläggande behörighet till högskolan, dvs. har slutbetyg med godkänt betyg på minst 90 procent av gymnasiepoängen samt godkända betyg i matematik A, svenska A och B samt engelska A. 10 I modellen tas hänsyn till elevens meritvärde från grundskolan, föräldrars utbildningsnivå, utländsk bakgrund, familjesammansättning och disponibel inkomst. Modellen kan liknas vid SALSA-modellen för grundskolan.

12 12 (27) Efter gymnasiet I Öppna jämförelser redovisas uppgifter som visar hur många av dem som slutfört gymnasieskolan som antingen studerade eller var etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutad utbildning 11. I den senaste rapporten från SKL var 72 procent av Nackaeleverna som fick slutbetyg fem år tidigare dvs. våren 2007, antingen studerande eller etablerade på arbetsmarknaden. Etableringen skiljer sig åt mellan studieförberedande program där 75 procent studerar eller arbetar och för yrkesföreberedande där 64 procent studerar eller arbetar. Trenden här är oförändrad jämfört med föregående år och för den här indikatorn får Nacka placering nr. 51 bland landets kommuner. Av eleverna folkbokförda i Nacka som slutförde en gymnasieutbildning 2009 började drygt hälften, 57 procent, på högskolan inom tre år (dvs. senast 2011/12), en tydlig ökning sedan året innan. Övergångsfrekvensen påverkas av läget på arbetsmarknaden. Figur 7: Andel elever som fullföljt gymnasiet som börjat på högskola inom tre år, elever folkbokförda i Nacka (%) Skolor i Nacka I detta avsnitt redovisas resultat för skolor som är verksamma i Nacka, och uppgifterna gäller alla elever oavsett elevernas hemkommun. Vid jämförelser över tid behöver man 11 Som studier räknas här högskola och universitet och annan studiebidragsberättigad utbildning som kommunal vuxenutbildning och yrkeshögskoleutbildningar. Etablerad på arbetsmarknaden enligt SCB:s definition: Arbetsinkomst på minst kronor, sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition (november månad aktuellt år), inga händelser som indikerar arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte är att betrakta som sysselsättning

13 13 (27) beakta att utbudet av gymnasieskolor förändrats över tid i Nacka. Några gymnasieskolor som bedrev utbildning tidigare i Nacka har lagt ned eller flyttat sin verksamhet, medan andra startat. Den genomsnittliga betygspoängen började öka för elever i skolor i Nacka i mitten av 00- talet, och har sedan några år legat klart över genomsnittet i länet och riket minskade betygspoängen något jämfört med året innan, men resultatet ligger fortfarande över länets och rikets nivå. Även andelen elever som får grundläggande behörighet 12 till högskolan har ökat över tid för att därefter minska något för Nacka, och ligger något över länets och rikets nivå. Figur 8: Genomsnittlig betygspoäng, elever i gymnasieskolor i Nacka 12 Grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier får den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program eller utbildning vid fristående skolor har lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program (2 250 kurspoäng). Fr.o.m. år 2010 har behörighetskraven förändrats så att slutbetyget måste omfatta kurspoäng. Detta betyder att elever med reducerat program inte kan få behörighet. Utöver kravet om minst godkända kurspoäng krävs att eleven har lägst betyget Godkänt i kurserna svenska A och B alternativt motsvarande kurser i svenska som andraspråk), matematik A samt engelska A.

14 14 (27) Figur 9: Andel elever av de som fått slutbetyg som fått grundläggande behörighet till högskola, elever i gymnasieskolor i Nacka (%) Resultat per gymnasieskola Nedan följer redovisning per gymnasieskola i Nacka. Resultaten omfattar även elever folkbokförda i andra kommuner. Nacka praktiska gymnasium finns med för första gången, med 12 elever som fick slutbetyg Kunskapsskolan Observatoriet finns inte med, sannolikt pga få elever. Rytmus finns inte med då skolan var registrerad som en skola i Stockholm, trots att den har en del av verksamheten i Nacka. Andelen elever som fått slutbetyg inom fyra år har ökat tydligt över tid på Nacka gymnasium. På övriga gymnasieskolor är trenden över tid mer blandad. Andel som fullföljt har ökat tydligt på både Mediagymnasiet och Designgymnasiet det senaste året. Andelen som fullföljt på YBC är förvånande låg.

15 15 (27) Figur 10: Andel elever (%) med slutbetyg från gymnasieskolan inom fyra år 13, elever som började i gymnasieskolor belägna i Nacka. Högst genomsnittlig betygspoäng har eleverna på Nacka gymnasium, men resultatet har minskat något det senaste året. Lägst resultat har Nacka Enskilda, där också trenden över tid är svagt nedåtgående. YBC har förbättrat sitt resultat det senaste året, medan det försämrats på Mediagymnasiet. Allra högst betygspoäng hade eleverna på Naturvetenskapsprogrammet på Nacka gymnasium, följt av eleverna på Naturvetenskapsprogrammet på Vittra i Sickla. Lägst var poängen på Bygg- och Elprogrammen på Nacka gymnasium. Figur 11: Genomsnittlig betygspoäng, elever i gymnasieskolor belägna i Nacka 13 Uppgiften avser fullföljd gymnasieutbildning. Eleven kan alltså ha bytt program, skola och kommun under utbildningen. Elever som börjar på IV/IM ingår ej.

16 16 (27) Andelen elever som fått grundläggande behörighet har tidigare varit högst på Mediagymnasiet, men andelen har nu sjunkit. Nedgången gäller elever på Medieprogrammet. Högst andel behöriga till högskola hade Vittra i Sickla. Nacka Enskilda har låg andel som blev behöriga till högskola, och har haft det i flera år. Andelen behöriga till högskolan varierar mellan programmen. På Naturvetenskapsprogrammet på Vittra i Sickla och Samhällsvetenskapsprogrammet i Mediagymnasiet blev alla elever behöriga. Lägst var andelen bland elever på Samhällsvetenskapsprogrammet på Nacka Enskilda (75%). Figur 12: Andel elever (%) med slutbetyg som fått grundläggande behörighet till högskola, elever i gymnasieskolor belägna i Nacka Redovisning av gymnasieskolans nationella kursprov Skolverket samlar från och med hösten 2011 in alla resultat från gymnasieskolans kursprov. Tidigare gjordes enbart en urvalsundersökning. Nacka har valt att inte göra en egen insamling utan hämtar uppgifterna om elevernas resultat på kursproven från Skolverket. Gymnasieskolans elever läser för närvarande enligt två olika läroplaner. Eleverna i år 1 läser enligt Gy 2011 medan eleverna i år 2 och 3 läser enligt Lpf 94. Inom respektive läroplan ges olika kurser, varför eleverna i år 1 skriver ett kursprov medan eleverna i år 2 och 3 skriver ett annat. Kurserna har också olika namn och i viss mån även olika innehåll. Gymnasieskolorna kan välja om man vill genomföra de nationella kursproven på höst- eller på vårtermin. För att proven ska passa gymnasieskolornas uppläggning av studierna, finns det med andra ord två tillfällen att genomföra samma kursprov. Det finns inga uppgifter för gymnasieskolor i Nacka i kursproven Ma 1A, Ma 1B på höstterminen 2011 utan här finns endast resultat från vårterminen I Nacka finns ännu inga resultat för provet i Engelska 6 eftersom det endast finns resultat från första läsåret med Gy Skolverket redovisar inte heller uppgifter på skolnivå om det blir för små grupper.

17 17 (27) Med anledning av dessa förhållanden blir det omfattande att redovisa de nationella kursproven, särskilt om man vill följa enskilda skolors resultat. Vi har därför valt att lägga det mesta av redovisningen i en bilaga där de med specialintresse kan fördjupa sig. KUenheten kommer förstås att följa provresultaten och skillnad mellan slutbetyg och provbetyg på samma sätt som för grundskolan. I denna del nöjer vi oss med att redovisa resultaten i kursproven i matematik för den nya gymnasieskolan (Gy 2011) eftersom resultaten inte är så goda. Skillnader mellan provbetyg och betyg redovisas i denna skrivelse endast för nationella prov genomförda under vårterminen Matematik Resultaten för kursproven våren 2012 i matematik är inte så goda i Ma 1B (kurs som läses av samhällsvetare, humanister och ekonomer). 23 procent av eleverna i Nacka har fått F på provet. Resultaten vad gäller betygssteget F för Ma 1A (yrkesprogram) och Ma 1C vet vi inte för skolor i Nacka eftersom det är för få individer på det steget för att Skolverket ska redovisa. För Ma 1A har dock 86 procent fått antingen E eller D och för Ma 1C har 14 procent fått betygen F, C eller A. För dessa två kurser är resultaten bättre än för Ma 1B. Tabell 4: Matematik 1A och 1B, elever som läser enligt Gy 2011(%) Vt Antal elever F E D C B A Riket, Ma 1A ,1 34,9 10,6 3,5 1,2 0,6 Nacka, Ma 1 A ,7 23, Riket, Ma 1B ,2 33,3 20,9 8,7 5,2 1,8 Nacka, Ma 1B ,4 40,7 22,2 8,3 4,3 1,1 Riket, Ma 1C ,3 23,4 21,4 18,2 14,2 13,5 Nacka, Ma 1 C ,8 29,6.. 15,5.. Provet i Ma 1C som gavs hösten 2011 visar däremot på goda resultat för elever i Nacka. Det är inte helt oväntat eftersom kursen läses av elever som går naturvetenskaps- eller teknikprogrammen. Tabell 5: Matematik 1C, elever som läser enligt Gy 2011(%) Ht Antal elever F E D C B A Riket, Ma 1C ,7 18,3 21,5 26,6 16,7 13,2 Nacka, Ma 1C 238 1,3 12,2 12,6 29,4 25,2 19,3

18 18 (27) Tabellerna nedan visar förhållandet mellan provbetyg och betyg för några skolor i Nacka, vt i matematik 1A, 1B och 1C (%) Tabell 6 Ma 1A Antal elever Lägre Lika Högre Riket ,2 54,5 44,3 Nacka Praktiska 69-24,6 75,4 Design 22-90,9 9,1 Tabell 7 Ma 1B Antal Lägre Lika Högre Riket ,1 66,2 20,7 Nacka Gy 17-82,4 17,6 Designgymnasiet 21-95,2 4,8 Media ,3 57,7 Nacka Enskilda 40-47,5 52,5 Tabell 8 Ma 1C Antal Lägre Lika Högre Riket ,4 74,8 23,7 Vittra 16 68,8 31,3 Nacka Gy ,9 15,2 Design 63 4,8 49,2 46 Media 75 10, ,3 Nacka Enskilda 38 18,4 57,9 23,7 Resultaten i Ma 1B visar att fler än hälften av de som skrivit nationella kursprov i Ma 1B vid Mediagymnasiet och Nacka Enskilda har fått högre betyg än provbetyg. För övrigt visar skolorna en betydligt större skillnad mellan betyg och provbetyg än genomsnittet för riket. Vittra har också en större skillnad mellan provbetyg och betyg än för rikets genomsnitt men det avser en liten grupp elever. Mediagymnasiet och Nacka enskilda har uppmanats att förklara sina avvikelser mellan provbetyg och betyg men har inte återkommit om detta. Skolorna har dock haft kort tid på sig att redovisa vad skillnaderna beror på. Eleverna på Nacka praktiska har i stor utsträckning fått högre slutbetyg än vad de visat på nationella provet. Men även för riket är det en förhållandevis stor andel som fått högre betyg än provbetyg. Rektor för Nacka praktiska uppger att deras matematikundervisning i stor utsträckning varit kopplad till elevernas karaktärsämnen och att det var första gången de genomförde provet. Det nationella provet hade alltså liten bäring på undervisningen och läraren ansåg därför att det hade liten betydelse för betyget. Skolan strävar emellertid efter att minska skillnaderna mellan betyg och provbetyg.

19 19 (27) Kultur- och utbildningsenhetens kommentar Nackas grundskole- och gymnasieelever fortsätter att ha goda resultat, visar denna skrivelse, och flera resultat har dessutom förbättrats över tid. Flertalet grundskolor har goda resultat och lyckas både ha höga meritvärden och få hög andel av eleverna att nå målen, även när hänsyn tas till elevsammansättningen i SALSA-modellen. Ett par skolor har något lägre resultat. Spridningen mellan skolor är mer tydlig bland gymnasieskolorna. Resultatet för Nacka Enskilda gymnasieskola är oroande, med låg andel som blir behöriga till högre studier och låg betygspoäng flera år i rad, och Kultur- och utbildningsenheten föreslår därför att skolan kontaktas för diskussion med kommunen om sina resultat. Skrivelsen har också visat att skillnader mellan resultat i nationellt prov och slutbetyg i åk 9 i Nacka sammantaget fortsätter att vara på samma nivå som i riket. För några skolor är avvikelserna större, och dessa skolor har förklarat vad som ligger bakom. Förklaringar som nämns är att eleven på andra sätt visat att han eller hon nått betygskriterierna, och många elever uppges också ha legat nära nästa betygssteg i provet. Andra förklaringar är att eleven förbättrat resultaten efter provet eller enskild lärares tidigare betygssättning. Skolverket konstaterar i sin senaste rapport 14 om jämförelse mellan betyg och provresultat i grundskolan att på nationell nivå finns en god överensstämmelse mellan prov och betyg och att det sambandet varit stabilt mellan 2009 och Myndigheten konstaterar emellertid samtidigt att det finns stora skillnader på skol- och lärarnivå. Någon nationell angivelse för hur mycket slutbetygen får avvika från provbetygen finns inte, och Skolverket konstaterar att utifrån nuvarande bestämmelser går det inte att uttala sig om huruvida vissa skolor eller huvudmän sätter för höga eller för låga betyg oavsett hur mycket de avviker från resultaten på de nationella proven. Om skillnaderna är systematiska visar det att betygsättningen inte är likvärdig, och Skolverket uppmanar skolhuvudmännen att aktivt följa upp dessa skillnader, med de redovisade uppgifterna som en grund. Skolverket noterar också att det är svårt att få en god överensstämmelse mellan olika bedömare för de mer komplexa uppgifterna i de nationella proven. Under 2012 och 2013 har Skolinspektionen genomfört en inspektion 15 vad gäller prov och bedömning i 30 grundskolor. Skolorna som har valts ut har haft stor avvikelse mellan provbetyg och betyg. Ett vanligt problem var att lärarna inte i tillräcklig utsträckning hade en samsyn kring sina bedömningar och att rektorerna inte fullt ut tog sitt ansvar för att styra och leda. I flera fall fann Skolinspektionen att man inte analyserat skillnader mellan provbetyg och slutbetyg. Skolorna saknade ofta en analys av utfallet för alla elever. Kultur- och utbildningsenheten konstaterar att det förefaller finnas vissa skillnader i hur skolorna använder de nationella proven i relationen till betygssättningen. Som påpekas i de nationella skrivningarna om proven är proven inte några examensprov som ska avgöra slutbetyget för eleven, men vi kan dock konstatera att 14 Redovisning av uppdrag om avvikelser mellan prov och betyg i grundskolans årskurs nio, , dnr. 2013: Skolinspektionen, Tillsynsrapport T-2013:01

20 20 (27) särskilt Kunskapsskolan Nacka har haft stora avvikelser flera år i rad. Det är viktigt att fortsätta att belysa skillnaderna och att skillnaderna analyseras på skolnivå. I den modell för kvalitetsanalys som enheten tagit fram är betygssättning och bedömning, där detta ingår, ett av de prioriterade områdena som ska redovisas till Utbildningsnämnden. Detta är första gången som Skolverket samlat in resultat och redovisat resultat från kursprov i gymnasieskolan från landets alla gymnasieskolor. Kurserna från Gy 2011 och Lpf 94 är inte helt jämförbara eftersom innehållet i kursplanerna har förändrats. Fler mål har tillkommit i t.ex. svenska och stoffet har fördelats om mellan de olika kursstegen. Bedömningen har även förändrats och blivit strängare i Gy Resultaten pekar på att elevernas resultat i kursprovet Nacka är goda i engelska och svenska, men att matematik ser ut att vara ett problem. De förhållandevis många F:n i de nya kurserna (enligt Gy 2011) motsvaras i och för sig av motsvarande antal IG i de gamla matematikkurserna (Lpf 94), vilket kan tyda på att det inte är en försämring i sig som vi ser. Istället börjar matematikkurserna på en högre nivå i den nya gymnasieskolan, eftersom bland annat repetitionen av grundskolans matematik tagits bort. Detta ställer högre krav på lärare och elever. Flera skolor tar också upp denna förändring i sina kvalitetsanalyser som en förklaring till svaga resultat. Skillnaden mellan provbetyg och betyg överensstämmer med skillnaden för riket vad gäller de kursprov som genomförts under vårterminen 2012, utom vad gäller några skolor där det finns stora skillnader; Media gymnasiet för matematik 1B och 2C samt för Nacka praktiska i matematik 1A och Nacka Enskilda i matematik 1B. Statistiksammanställningen för kursproven i gymnasieskolan ovan visar på svårigheter med redovisningen av kursproven. Skolorna kan själva välja om proven ska genomföras under höst- eller vårtermin detta är ingen skillnad mot tidigare däremot delas de nationella proven i matematik upp på tre kurser (A, B och C) och redovisningen på fler betygssteg. Skolverkets princip att inte redovisa resultat för elevgrupper med färre än tio gör att statistiken på skolnivå blir svåranvänd eftersom det med fler betygssteg och mindre grupper, ofta saknas uppgifter. Jämförbarheten blir alltså lidande, och det blir svårt att få en tillfredsställande bild av elevernas resultat på olika skolor. Andra sätt att redovisa resultaten behöver utvecklas, t ex som omfattar flera terminer, kurser eller betygssteg. Kultur- och utbildningsenheten kommer att kontakta Skolverket för att påtala dessa behov. Carina Legerius Utvärderingsexpert Per Gunnar Rosengren Utbildningsexpert Bilaga: Redovisning av gymnasieskolans nationella kursprov

21 21 (27) Bilaga: Redovisning av gymnasieskolans nationella kursprov Skolverket samlar från och med hösten 2011 in alla resultat från gymnasieskolans kursprov. Tidigare gjordes enbart en urvalsundersökning. Nacka har valt att inte göra en egen insamling utan hämtar uppgifterna om elevernas resultat på kursproven från Skolverket. Gymnasieskolans elever läser för närvarande enligt två olika läroplaner. Eleverna i år 1 läser enligt Gy 2011 medan eleverna i år 2 och 3 läser enligt Lpf 94. Inom respektive läroplan ges olika kurser, varför eleverna i år 1 skriver ett kursprov medan eleverna i år 2 och 3 skriver ett annat. Kurserna har också olika namn och i viss mån även olika innehåll. Gymnasieskolorna kan välja om man vill genomföra de nationella kursproven på höst- eller på vårtermin. För att proven ska passa gymnasieskolornas uppläggning av studierna, finns det med andra ord två tillfällen att genomföra samma kursprov. Det finns inga resultat för gymnasieskolor i Nacka för kursproven Ma 1A, Ma 1B höstterminen 2011 utan här finns endast resultat från vårterminen I Nacka finns ännu inga resultat för provet i Engelska 6 eftersom det endast finns resultat från första läsåret med Gy För eleverna som läser enligt Lpf 94 finns inga resultat i Nacka för kursproven för matematik A och B under ht och vt Det finns inte heller några resultat för kurserna i matematik 2 (delkurserna 2A, 2B, 2C) för skolorna i Nacka höstterminen Nedan redovisas de kursprov som har getts för elever i de två olika gymnasieskolorna. Kursproven enligt Lpf 94 har getts både höst och vår i kursen Ma C. I Gy 2011 har En 5 getts både höst och vår, tillsammans med Ma 1C samt Sv 1. Tabell 1; Vilken termin genomförs nationella kursprov enligt Lpf 94 och Gy Lpf 94 Ht 2011 Vt Ma C En A Ma D Ma B Ma C Ma D Sv B Gy 2011 Ht Vt En 5 En 5 Ma 1C Ma 1A Sv 1 Ma 1B Ma 1C Ma 2B Ma 2C Sv 1 16 Notera att numreringen av tabellerna börjar om på 1 i bilagan. Tabellerna 8, 9, 10, 11 och 12 återfinns i huvudtexten under nummer 3, 4, 5, 6 och 7.

22 22 (27) Resultaten för elever i gymnasieskolor i Nacka redovisas här i form av elevernas provbetyg. Notera att det betyget inte behöver överensstämma med betyget som ges på kursen. Först redovisas antal elever som deltog vid skrivtillfället och därefter fördelningen i procent på de olika betygsstegen. Kursprovsresultat för elever som läser enligt Lpf 94 Trots att Skolverket numera samlar in samtliga provresultat, noterar Skolverket inga större förändringar på riksnivå vad gäller resultaten för de elever som läser enligt gamla gymnasieskolan. Dvs. det fanns förväntningar om att resultatbilden ev. skulle förändras vid en totalinsamling, men så har det inte blivit. Ett fåtal elever i Nacka skrev kursprovet i engelska A vt och ingen under höstterminen De sista eleverna som började i gymnasieskolan enligt Lpf 94, startade höstterminen 2010 vilket gör att de som skrivit nationella proven i engelska A vt förmodligen har haft studieavbrott eller gått om. Resultatet följer genomsnittet för riket ganska väl men det är givetvis stora skillnader i gruppstorlekarna. Tabell 2: Engelska A, elever som läser enligt Lpf 94 (%) Vt Antal elever IG G VG MVG Riket ,3 55,7 30,5 3,6 Nacka Höstterminen 2011 skrev elever i Nacka endast kursprov i matematik C och D. Emellertid skrev så få provet i matematik D att inga uppgifter redovisas. Resultaten i matematik C är emellertid goda med 40 procent som fick provbetyget MVG. Tabell 3: Matematik C, elever som läser enligt Lpf 94 (%) Ht Antal elever IG G VG MVG Riket ,2 42,6 28,4 14,8 Nacka Provbetygen i kursproven i matematik vårterminen 2012 visar däremot att elevernas provbetyg inte är särskilt goda. 46 procent har fått IG i provet i matematik B. Det är samma andel som för riket. I matematik C fick 31 elever av de 50 som skrev provet IG. 6 procent eller 14 elever fick antingen VG eller MVG. Om resultaten i Nacka följer rikets genomsnitt var det endast en eller två elever som fick det högsta betyget, MVG, men det faktiska resultatet går inte att utläsa av Skolverkets statistik. Tabell 9: Matematik C och D, elever som läser enligt Lpf 94 (%) Vt Antal elever IG G VG MVG Riket, Ma B ,6 39,2 12,3 1,9 Nacka, Ma B Riket, Ma C ,2 45,5 18,6 6,7 Nacka, Ma C

23 23 (27) Den förhållandevis lilla grupp som skrev provet i svenska B höstterminen 2011 lyckades mycket väl med så många som 38 procent som fick provbetyget MVG. Den större grupp som skrev provet under vårterminen 2012 speglar resultaten för rikets genomsnitt ganska väl. Tabell 10: Svenska B, elever som läser enligt Lpf 94 (%) Antal Ht elever IG G VG MVG Riket ,6 40,8 40,7 11,9 Nacka Vt Antal elever IG G VG MVG Riket ,6 44,0 37,0 11,4 Nacka Kursprovsresultat för elever som läser enligt Gy 2011 Skolverket noterar att resultaten för eleverna (genomsnitt för riket) som började gymnasieskolan höstterminen 2011 inte är så goda. Framförallt är det förhållandevis många som inte har nått godkänt betyg, dvs. lägst E, som provbetyg i matematik. I engelska 5, som är den första kurs i engelska som eleverna läser i gymnasiet har eleverna nått goda resultat. Resultaten för eleverna som fick provbetygen F och A redovisas inte för kursprovet på höstterminen 2011 i engelska 5. Statistiksekretessregler gör att om det är färre än tio i en grupp redovisas inte detta. Det var emellertid tio individer som fick A eller F av de 150 som skrev. Man kan gissa att fler fick A än F att döma av jämförelsen med vårens prov och resultatet för riket. Eleverna i Nacka följer betygsfördelningen för riket ganska väl och verkar ha en tendens att vara något bättre än genomsnittet för riket. Tabell 6: Engelska 5, elever som läser enligt Gy 2011(%) Ht 2011 Antal elever F E D C B A Riket ,3 8,3 16,5 31,3 21,2 21,3 Nacka ,7 22,7 42,7 15,3.. Vt Antal elever F E D C B A Riket ,0 16,9 22,1 30,2 17,2 8,6 Nacka 425 2,4 9,9 23,1 34,1 18,1 12,5

24 24 (27) Tabell 7: Skillnad mellan provbetyg och betyg för elever som läser enligt Gy2011, vt (%) Engelska 5 Antal elever Lägre Lika Högre Riket ,4 74,5 15,2 Nacka Gy 125 4,4 86,4 8,8 Design 19-63,2 36,8 Media 26 26,9 61,5 11,5 Nacka Enskilda 38 2,6 73,7 23,7 Vittra 98 10,2 79,6 10,2 Tabellen ovan visar förhållande mellan provbetyg och slutbetyg på kursen för de skolor i Nacka som genomfört provet under vårterminen Notera att andelen med högre betyg än provbetyg på Designgymnasiet är betydligt högre än för riket. När det gäller resultaten för kursproven våren 2012 i matematik ser resultaten i Ma 1B (kurs som läses av samhällsvetare, humanister och ekonomer) inte så goda ut. 23 procent av eleverna i Nacka har fått F på provet. Resultaten vad gäller betygssteget F för Ma 1A (yrkesprogram) och Ma 1C vet vi inte för skolor i Nacka eftersom det är för få individer på det steget för att Skolverket ska redovisa. För Ma 1A har dock 86 procent fått antingen E eller D och för Ma 1C har 14 procent fått betygen F, C eller A. För dessa två kurser är resultaten bättre än för Ma 1B. Tabell 8: Matematik 1A och B, elever som läser enligt Gy 2011(%) Vt Antal elever F E D C B A Riket, Ma 1A ,1 34,9 10,6 3,5 1,2 0,6 Nacka, Ma 1 A ,7 23, Riket, Ma 1B ,2 33,3 20,9 8,7 5,2 1,8 Nacka, Ma 1B ,4 40,7 22,2 8,3 4,3 1,1 Riket, Ma 1C ,3 23,4 21,4 18,2 14,2 13,5 Nacka, Ma 1 C ,8 29,6.. 15,5.. Provet i Ma 1C som gavs hösten 2011 visar på goda resultat för elever i Nacka. Det är inte helt oväntat eftersom kursen läses av elever som går naturvetenskaps- eller teknikprogrammen. Tabell 9: Matematik 1C, elever som läser enligt Gy 2011(%) Antal Ht elever F E D C B A Riket, Ma 1C ,7 18,3 21,5 26,6 16,7 13,2 17 Tabellen visar skillnad mellan provbetyg och betyg. För att begränsa omfattningen av redovisningen tas bara de skolor med som genomfört nationella kursprov under vt Resultat saknas vidare för Rytmus, YBC och Kunskapsskolan observatoriet eftersom få elever genomfört proven.

25 25 (27) Nacka, Ma 1C 238 1,3 12,2 12,6 29,4 25,2 19,3 Man kan notera att eleverna på Nacka praktiska har i stor utsträckning fått högre slutbetyg än vad de visat på nationella provet. Men även för riket är det en förhållandevis stor andel som fått högre betyg än provbetyg. Tabellerna 10, 11 och 12 visar förhållandet mellan provbetyg och betyg, vt i matematik 1A, 1B och 1C (%) Tabell 10 Ma 1A Antal elever Lägre Lika Högre Riket ,2 54,5 44,3 Nacka Praktiska 69-24,6 75,4 Design 22-90,9 9,1 Tabell 11 Ma 1B Ma 1B Antal Lägre Lika Högre Riket ,1 66,2 20,7 Nacka Gy 17-82,4 17,6 Designgymnasiet 21-95,2 4,8 Media ,3 57,7 Nacka Enskilda 40-47,5 52,5 Tabell 12 Ma 1C Ma 1C Antal Lägre Lika Högre Riket ,4 74,8 23,7 Vittra 16 68,8 31,3 Nacka Gy ,9 15,2 Design 63 4,8 49,2 46 Media 75 10, ,3 Nacka Enskilda 38 18,4 57,9 23,7 Resultaten i Ma 1B visar att fler än hälften av de som skrivit nationella kursprov i Ma 1B vid Mediagymnasiet och Nacka Enskilda har fått högre betyg än provbetyg. För övrigt även betydligt större skillnad än genomsnittet för riket. Vittra har också en större skillnad mellan provbetyg och betyg än för rikets genomsnitt men det avser en liten grupp elever. Mediagymnasiet och Nacka enskilda har uppmanats att förklara sina avvikelser mellan provbetyg och betyg men har haft kort tid på sig att redovisa vad skillnaderna beror på. Eleverna på Nacka praktiska har i stor utsträckning fått högre slutbetyg än vad de visat på nationella provet. Men även för riket är det en förhållandevis stor andel som fått högre

26 26 (27) betyg än provbetyg. Nacka praktiska uppger att deras matematikundervisning i stor utsträckning varit kopplad till elevernas karaktärsämnen och att det var första gången de genomförde provet. Det nationella provet hade alltså liten bäring på undervisningen och läraren ansåg därför att det hade liten betydelse för betyget. Skolan strävar emellertid efter att minska skillnaderna mellan betyg och provbetyg. Vad gäller resultaten i Sv 1 kan man konstatera att eleverna i Nacka är något bättre än riket i genomsnitt, dvs. en något större andel har fått högre betyg på kursprovet. Få elever har skrivit provet på höstterminen Tabell 13: Svenska 1, elever som läser enligt Gy 2011(%) Ht Antal F E D C B A Riket 702 1,0 13,4 26,6 33,8 19,5 5,7 Nacka ,8 24,5 22,6. Vt Antal elever F E D C B A Riket ,0 18,9 29,8 26,6 15,7 4,9 Nacka 525 2, ,4 29,9 17,3 6,7 Tabellen nedan visar att skolorna som genomfört nationella prov under vårterminen har en lägre skillnad mellan provbetyg och betyg än för rikets genomsnitt utom vad gäller Designgymnasiet där nästan hälften av eleverna har fått högre betyg. Tabell 14: Svenska 1, skillnad mellan provbetyg och betyg (%) Sv 1 Antal Lägre Lika Högre Riket ,1 66,2 20,7 Nacka Gy ,9 15,2 Design 63 4,8 49,2 46 Media 75 10, ,3 Nacka Enskilda 38 18,4 57,9 23,7 Ett antal elever i Nacka har också skrivit de nationella kursproven i Ma 2. Det är dock för få elever för att dra några slutsatser men så här långt är inte resultaten särskilt goda. I Ma 2B har 88 procent fått betygsstegen E, D eller C vilket innebär att 12 procent fått något av de övriga tre. Förmodligen är det bättre resultat än i riket eftersom hela 26 procent fått betyget F där. Endast elever från ekonomiprogrammet har skrivit provet i Ma 2B i Nacka.

27 27 (27) Tabell 15: Matematik 2, elever som läser enligt Gy 2011(%) Antal F E D C B A Riket, Ma 2b ,2 31,4 19,4 16,8 3,7 2,6 Nacka, Ma 2b ,6 34,6 19,2.. Riket, Ma 2C ,9 21,0 19,9 23,8 15,7 8,7 Nacka, Ma 2C 49 26,5 38, Resultatet för Ma 2C visar oroande resultat med nästan en tredjedel som fått F. Å andra sidan är det endast 49 elever som har skrivit provet. Tabell 16: Skillnad mellan provbetyg och betyg, Ma 2C, vt (%) Ma 2C Antal Lägre Lika Högre Riket ,2 77,9 20,9 Design 21-95,2 4,8 Media 23-17,4 82,6 På Mediagymnasiet har lite mer än 80 procent fått ett högre betyg än de fick på nationella provet, vilket är en stor avvikelse. Det kan dock finnas förklaringar t.ex. att man insett att undervisningen inte mött provets krav och därför arbetat mycket för att förbättra resultaten, vilket resulterat i ett högre betyg.