Funktion EN TIDNING FRÅN ÅF MARS 2009 Energi & Synergi Tema: Klokt samspel vårdar värden för hus, miljö och människor www.funktion.se
>Ledaren I n n e h å l l 2 3 4 6 7 8 10 11 12 Ledaren Nytänkande Mycket att spara för fastighetsägare Profilen Tunga borättsorganisationer i bräschen för energieffektivisering I fokus Effektfull installation på Konstfack I fokus Kommer genombrottet för solceller nu? Affärsnytta Ut med värmesystemet det behövs inte! Affärsnytta Paradigmskifte för energisnåla hus Vår funktion Intelligent styrteknik får både studenter och energibudget att må bra Insikten Eloptimera Sveriges största enrummare! >Medverkande Design & Produktion EASYPEASY och Falkmarken.se communications Bilder Fotograf Anette och Alingsås kommun Ansvarig utgivare Anders Persson, anders.persson@afconsult.com Omslagsbild Solcellsanläggning på Konstfack Världsförbättrare i det tysta Gör något åt energianvändningen! Minska förbrukningen! Mer icke-fossila bränslen! Så har det låtit i många år. Verkligheten visar dock att förbrukningen ökar, så även fossila bränslen. Står vi alltså inför en hopplös uppgift? Definitivt inte. Vad som mindre ofta får uppmärksamhet är alla de ansträngningar som ändå görs för att ställa om till bättre utnyttjande av befintliga energianläggningar, installation av ny, smart teknik och en vilja som bottnar i personligt engagemang för att åstadkomma en förändring som verkligen märks....nytänkande och modiga initiativ som resulterat i imponerande förbättringar I det här numret av Funktion har vi därför flera exempel på nytänkande och modiga initiativ som resulterat i imponerande förbättringar när det gäller energieffektivitet, miljöhänsyn och kostnadsbesparingar. De förtjänar all uppmärksamhet. När jag säger nytänkande menar jag inte bara ny teknik. Både Riksbyggen och HSB i Malmö har utnyttjat kravet på energideklaration som en kraft för att konsekvensbedöma hur man kan uppgradera sina värmeanläggningar (se sidan 4 5). Och när jag säger modiga vill jag markera hur viktigt det är med en enskild persons övertygelse om att våga ifrågasätta det konventionella. Det visade sig på ett byggmöte angående en förskola i Alingsås (se sidan 8-9), och när en ny VD tillträdde sin befattning på ett av landets större fastighetsbolag (se sidan 6). Just mod behövs också i konsult- och entreprenörsleden. Vi själva inom ÅF måste ifrågasätta vilka lösningar vi föreslår, våga argumentera för det vi vet är bäst, även om det medför en högre initial kostnad för beställaren. Entreprenörer som ofta drivs av en kultur som bygger på lägsta pris måste också inse att det inte alltid är bäst för beställaren. Jag tror att vi är på väg in i en mer öppen attityd mellan alla parter, där särintressen får stå åt sidan till förmån för den lösning som bäst gynnar varje beställare. Tillsammans beställare, konsulter, entreprenörer skapar vi synergier och kan revolutionera Sveriges, och världens, energianvändning. Men som många hjältar jobbar vi än så länge i det tysta. Låt oss ändra på det. Trevlig läsning! Björn Qvist/Affärsområdeschef
>Nytänkande Energideklarationen klargörande insikt: Mycket att spara för fastighetsägare Den obligatoriska energideklarationen klargör varje fastighets energianvändning. Men framför allt utgör den grunden för en bedömning av vilka besparingar som kan göras med mindre eller större insatser, och vad de skulle kosta att genomföra. Så gott som alltid är det ren förtjänst. Kjell Knutsson Personligen tycker jag att det är lite märkligt att så många fastighetsägare nonchalerade kravet förra året. I år skärps kraven så tillvida att fler typer av fastigheter måste deklareras, och det talas också om vitesföreläggande för fastighetsägare som inte bryr sig om det. Vi har haft och har fortfarande många förfrågningar när det gäller flerbostadshus. Bara antalet flerbostadshus som måste energideklareras i vårt område är ca 3 000, så jag behöver rekrytera fler medarbetare för den här verksamheten, konstaterar Kjell Knutsson. EU-beslutet att alla fastigheter skulle energideklareras 2008 fick dåligt genomslag i Sverige. Bara 14 % av byggnaderna deklarerades förra året. Här i Malmö var siffran avsevärt högre, kanske därför att ÅF redan 2007 bestämde sig för att bygga upp en verksamhet för energideklarationer. Samtidigt hårdsatsade vi på ett tjänstepaket bestående av hjälp med projektering av förbättringsåtgärder, upphandling av energibesparande åtgärder, installation av styr- & övervakningssystem samt driftövervakning. Det berättar Kjell Knutsson, chef för energisektionen hos ÅF i Malmö, och fortsätter: Den enskilt högsta kostnaden för fastighetsägare brukar vara värmen. Och just där finns mycket att spara genom att få energianvändningen kartlagd och få klart för sig hur den kan minskas. Ibland är det ju fråga om ganska enkla ingrepp, som till exempel injustering av befintliga styrsystem, men självklart också mer omfattande jobb, som utbyte av värmesystem, styr- och reglersystem eller flödesinjustering. Lätt att räkna hem När vi förklarar att varje insats är förenad med en viss kostnad, antingen i form av en initial investering eller som en årlig kostnad för att vi genom ett driftavtal kontinuerligt optimerar energianvändningen, är det väl en och annan som först skruvar på sig. När vi sedan tillsammans tittar på besparingskalkylen blir det uppenbart att kostnaden går att räkna hem på kort tid. Många äldre bostadsrättsföreningar har mycket bra ekonomi. De har råd och ser det som sin plikt att göra något radikalt för att långsiktigt få en lägre värmekostnad. Därför är beslutsprocessen förvånansvärt enkel. Vi har dessutom tecknat avtal med några centrala bostadsrättsförvaltningar som rekommenderar sina lokala föreningar att ta hjälp av oss för energideklarationen. Som oberoende teknikkonsult utan koppling till utrustningstillverkare eller installatörer uppfattas vi också som den neutrala rådgivare vi faktiskt är, vilket många sätter särskilt värde på ni är ju inte här för att sälja på oss prylar, är en inte ovanlig kommentar. Skärpta krav, mer jobb Idag är vi 16 personer på ÅF i Malmö som arbetar med energideklarationer och konsekvensuppdrag. Hittills har vi gjort drygt 1 200 deklarationer, huvudsakligen för bostadsrättsföreningar, men vi har också deklarerat en rad kommersiella fastigheter. Boverkets regler för energideklaration Specialbyggnader över 1000 kvm, som t ex simhallar, bibliotek, skolor, vårdbyggnader ska ha en energideklaration till årsskiftet 2008/09. Det framgår av taxeringsbeviset om byggnaden är en specialbyggnad. I fastighetstaxeringslagen finns en lista över vilka byggnader som är specialbyggnader, på webben hittar man informationen på en webbsida från Rättsnätet. Byggnader med nyttjanderätt, så som t ex hyresrätter, bostadsrätter och lokaler som hyrs ut ska ha en energideklaration till årsskiftet 2008/09. Under denna kategori finns även en- och tvåbostadshus som hyrs ut eller upplåts med bostadsrätt. När det gäller bostadsrätter är det bostadsrättsföreningen som ska se till att det finns en energideklaration. Byggnader som säljs ska energideklareras fr o m 1 jan 2009, om de inte redan har en godkänd energideklaration. Till exempel villor som säljs efter det datumet berörs. Nya byggnader ska energideklareras fr o m 1 jan 2009 (2 år efter bruktagandet, dock inte senare än 2 år efter slutbevis). Om bygganmälan gjorts före 1 jan 2009 behöver byggnaden inte energideklareras på grund av att det är en nybyggnad. Däremot kan byggnaden vara tvungen att deklareras för att den hyrs ut eller är en specialbyggnad. Mer information på www.boverket.se
>Profilen Tunga borättsorganisationer i bräschen för energieffektivisering I Malmö har både Riksbyggens och HSB:s regionala förvaltningar tagit initiativ till att underlätta energideklarationerna för sina hundratals lokala bostadsrättsföreningar. Genom övergripande avtal med ÅF garanteras varje förening kvalificerad hjälp till ett centralt upphandlat kalkylpris. Röster från Riksbyggen: När det 2007 blev klart att slutdatum för energideklaration av fastigheter sattes till 31 december 2008 insåg jag direkt att det datumet skulle bli omöjligt att leva upp till, förklarar Conny Andersson, chef för fastighetsskötsel hos Riksbyggen i Malmö. accelererande efterfrågan från föreningarna, avslutar Conny Andersson. Connys kollega Jörgen Offerlind är underhållsingenjör och arbetar bland annat med planering och uppdatering av underhållsplaner. Han är den som rent praktiskt hjälper Riksbyggens föreningar med beställning av energideklarationer. I praktiken går det till så att föreningarna beställer uppdraget Ingen lätt start Även om vi själva ville komma igång snabbt fanns det ju inte ens utbildade eller certifierade deklaranter att få tag på. Jag bedömde också att om var en av våra hundratals föreningar började leta upp lämplig hjälp på egen hand så skulle det bli en tidsödande och svårhanterlig process med många frågor till oss på den centrala förvaltningen. Jörgen Offerlind Central resursmobilisering Istället beslöt vi att stötta våra föreningar med att från centralt håll mobilisera de resurser som behövdes. Och det föll naturligtvis i god jord hos många föreningsstyrelser som undrade hur de skulle bära sig åt med energideklarationen. Jag vågar nog påstå att vi är en bättre upphandlare än någon av våra enskilda föreningar Sedan gällde det att hitta en partner som både var erkänt professionell och hade kapacitet att åta sig ett sådant här stort uppdrag. Jag vågar nog påstå att vi är en bättre upphandlare än någon av våra enskilda föreningar, trots att det finns mycket bra kunnande där ute. Och det är klart att när vi går ut med en paketförfrågan så får vi ett bättre pris. Vi bjöd in flera leverantörer och synade deras kompetens och resurser noga. ÅF var den partner som bäst svarade mot våra krav. Lokal planering Kvar fanns ändå problemet med tiden. Vi kunde ju inte hålla i taktpinnen. Det var upp till varje förening att bestämma när energideklarationen skulle göras vi kunde anvisa kvalificerad hjälp och fördelaktiga avtal. Tyvärr fick jag rätt i bedömningen av hur många deklarationer som kunde göras inom utsatt tid, men nu ser jag en från oss och betalar till oss, medan vi sköter kontakterna med ÅF. En fördel med det här systemet är att vi ser deklarationen och kan hjälpa varje förening med besparingskalkyler och anvisning av lämplig entreprenör, förklarar Jörgen. Underhållsstrategi med paketlösning Vi har byggt upp en egen energigrupp som metodiskt tittar på vilka förbättringar och energibesparingar som kan göras i samband med OVK (obligatorisk ventilationskontroll). En dag i veckan åker vi ut tillsammans med ÅF till föreningar och tittar på undercentraler och annan utrustning. Det är faktiskt så att hela underhållsstrategin påverkas av energideklarationen, och då menar jag i positiv bemärkelse. Jag förstår inte riktigt de som bara stånkar över merarbete och merkostnad. Tvärtom är ju energideklarationen början på ett nödvändigt arbete för att förbättra miljön både den yttre och inre och för att långsiktigt utveckla fastighetens värde. Därför diskuterar vi nu med ÅF att också hitta en paketlösning för driftoptimeringsavtal, avrundar Jörgen Offerlind.
Jörgen Åkesson t.v och Benny Ahnelöv Röster från HSB: Benny Ahnelöv, inköpschef på HSB Malmö, berättar: HSB Riksförbund har utformat ett klimatavtal i vilket en av punkterna är att fram till 2023 sänka CO 2 -utsläppen med 40 %. 33 distriktsföreningar har erbjudits att teckna ett hängavtal. Vi på HSB Malmö har skrivit på avtalet, och det innebär att vi måste agera i enlighet med det. Vår utgångspunkt är att energi aldrig blir billigare på sikt, varför vi ständigt måste jobba med effektivisering och inte vara rädda att pröva ny teknik, där till exempel närproducerad energi kan vara ett alternativ. Synliggör förbättringsarbetet Personligen tycker jag att just energideklarationen är ett utmärkt grunddokument att utgå ifrån. Även om själva deklarationen är tvingande så synliggör den på ett tydligt sätt ett nödvändigt förbättringsarbete i våra fastigheter förutsatt att deklarationen är ordentligt gjord och att man förstår hur den ska tolkas. Inom HSB nöjer vi oss inte med några hastverksdeklarationer. När kravet på energideklaration kom frågade vi oss direkt vem som var bäst lämpad att samarbeta med. Vi sökte någon som hade såväl bred som djup ämneskunskap inom el och VVS och som objektivt kunde föreslå vad som behöver göras i olika fastigheter när väl deklarationen var klar. Enbart en deklaration blir ju ingen lycklig av, påpekar Benny. Så vi tog oss an den här uppgiften ytterst noggrant och valde att engagera ÅF här i Malmö. Inte för att de var billigast utan för att de hade gedigen erfarenhet från flerbostadshus och den bredd samt tekniska kompetens som vi sökte. Och vi gav alla enskilda föreningar möjligheten att köpa en kvalitetssäkrad tjänst genom oss. Nytta och mervärde Jörgen Åkesson, projektledare inom Förvaltning och Energi på HSB Malmö, hakar på: Allt vårt arbete på den regionala förvaltningen går ut på att skapa nytta och mervärde för våra 267 bostadsrättsföreningar med totalt 32 000 lägenheter. Jag märkte ett direkt gensvar från föreningarna när vi informerade om att vi centralt hade handlat upp ÅF för att genomföra energideklarationerna. I och för sig är det lite olika mognad hos föreningarna när det gäller att komma till skott, men hela 34 % av dem som beställde deklaration hann ändå med att få den gjord före årsskiftet. Vi skickade dessutom en lista till kommunen på vilka föreningar som hade beställt energideklaration men inte hunnit få den gjord inom föreskriven tid. Därmed slapp de vite. Men det riktigt intressanta är att många av föreningarna redan har bestämt att genomföra de åtgärder som ÅF rekommenderat. Flera föreningar har satt upp tuffa mål och tidigarelägger åtgärder. De inser att en enstaka insats påverkar andra funktioner och att man faktiskt måste ta ett helhetsgrepp för att uppnå riktiga besparingar. Så de åtta ÅF-konsulter som servar våra fastigheter gör en påtaglig nytta. För egen del upplever jag en rak och öppen dialog med ÅF, vilket gör samarbetet smidigt. Mitt arbete underlättas också av att jag förser ÅF med indata från förvaltningsunderlaget och får skarpa rapporter och rekommendationer tillbaka som ett resultat av energideklarationen. Det är ett effektivt sätt att följa upp underhållet i fastigheterna, summerar Jörgen Åkesson. Vi gav alla enskilda föreningar möjligheten att köpa en kvalitets- säkrad tjänst genom oss.
>I fokus Effektfull installation på Konstfack Sven Malm, Vasakronan På taket till Konstack i den före detta telefonfabriken bygger Vasakronan Sveriges största solcellsanläggning som ett uttryck för sin långsiktiga energipolicy. I ett av husen som under decennier var LM Ericssons telefonfabrik i Midsommarkransen i Stockholm bedriver Konstfack sin verksamhet sedan 2004. Här arbetar ca 900 studenter och 200 anställda i kulturmärkta funkislokaler som omvandlats från gamla industrilokaler till drygt 2 000 m 2 konstnärlig högskola av Vasakronan. En del av förvandlingen har också varit att påbörja byggandet av Sveriges största solcellsanläggning på upp till 2 000 m 2. Vi är inte i mål ännu, förklarar Sven Malm, projektledare hos Vasakronan. Men vi har kommit en bra bit på väg, och de nästan 700 m 2 (ca 500 moduler) som är driftsatta fungerar utmärkt och genererar 18 kw till och med en disig vinterdag. I sommar beräknas effekten uppgå till 80 kw. Från försiktighet till entusiasm En förstudie och tillstånd var klara redan 2005, men det fanns en viss försiktighet i vår egen beslutsprocess som gjorde att det dröjde till hösten 2007 innan vi gjorde slag i saken. Jag förstår de som var tveksamma, för ekonomin i projektet var inte självklar, men ledningen bestämde att företaget skulle bli föregångare med hållbara energisystem, och som ett uttryck för det skulle vi bygga landets största solcellsanläggning. Det var som att dra ur proppen just nu håller vi på med fem solvärme-/solcellsprojekt samtidigt och alla i organisationen är entusiastiska. Förstudien för Konstfack gjordes av Energibanken och sedan tog vi hjälp av ÅFs solcellsexpert Bo Juslin som hade projekterat flera anläggningar tidigare, till exempel på Ullevi, Fyrishov i Uppsala, Åkeshovs idrottshall och Hammarby sjöstad i Stockholm. Idealiskt tak Det var lite kinkigt med den här kåken eftersom den är blåklassad som kulturminnesmärke. Vi anlitade en antikvarisk arkitekt som förberedde ärendet. Stadsmuseet granskade ritningarna och bedömde hur installationen skulle påverka byggnadens estetik. Bygglovshanteringen gick därefter utan problem. Taket är ju ett klassiskt platt industritak med rader av lanterninfönster som vetter mot norr. De täckta, svagt lutande baksidorna var alltså perfekta att sätta solcellspaneler på. Vi hade också utrymme på taket för att bygga ett drift- och övervakningsrum med tre växelriktare som
förvandlar likströmmen från modulerna till växelström. Intressant kalkyl Den här investeringen görs i första hand inte för att kortsiktigt spara pengar; priset per kwh är än så länge högre än för köpt el. Men vi räknar med att anläggningen funkar i åtminstone 30 år med minimal drift- och underhållskostnad under den tiden. Då blir kalkylen intressant redan om några år eftersom vi har ett fast pris för den del av elen som solcellerna levererar. Visserligen går verkningsgraden ned något i panelerna när materialet åldras, men tillverkaren lämnar ändå en garanti på minst 80 % av installerad effekt efter 20 år. Totalkostnaden för investeringen är 5 Mkr, varav 70 % är bidrag från staten. Panelerna kostade 2,5 Mkr. Det viktigaste är att vi nu får en rejält stor referensanläggning. Vi vill helt enkelt lära oss hur solcellsel fungerar. Vi är redan inne på nästa utvecklingssteg i och med att vi på en cityfastighet kombinerar solceller och solfångare på fasad och tak. Solvärmen kommer att kyla ventilationsluften med sorptionsteknik, säger en entusiastisk Sven Malm. Kommer genombrottet för solceller nu? Bo Juslin på ÅF, en av landets få specialister på solcellsanläggningar, svarar på vanliga frågor som många fastighetsägare och konsulter ställer sig. Bo Juslin Varför har det gått så trögt med solceller i Sverige? Främsta skälet är att panelerna fortfarande är för dyra. Även om verkningsgraden på kiselceller, som är den vanligaste typen, är låg så har vi tillräckligt med solenergi och takytor för installation. Volymen är än så länge för liten för att priserna skall sjunka. Du kan jämföra med prisutvecklingen för platt-tv. För bara några år sedan gick det knappt att få en under 20 000 kr, men när tillverkningsvolymen brakade i höjden sjönk priserna drastiskt. Ett annat skäl är att fackkunskapen fortfarande är rätt begränsad i Sverige. Många konsulter och entreprenörer väjer för det de inte kan och gör som de alltid har gjort. Det finns till exempel bara en handfull entreprenörer i hela landet som specialiserat sig på solceller. Men det håller på att ändras nu. Kommer vi alltså att se nya produkter och lägre priser? Det är jag övertygad om. Dagens solcells- paneler är byggda med kisel som i och för sig är ett av de vanligaste grundämnena på jorden, men framställningen av ren kisel som behövs här är relativt dyr. Man använder Fakta om solceller En standardmodul på 100 W har en yta på strax över 0,8 m 2 vilket betyder att ett system på 1 kw (STC)* har en yta på ca 8 m 2. Ett takinstallerat söderriktat solcellssystem på 1 kw i Sverige har en årsproduktion av växelströmsenergi på ca 800 kwh, vilket innebär ungefär 100 kwh/m 2. Ca 30 m 2 motsvarar årsförbrukningen för en normallägenhet. Ett fasadinstallerat söderriktat system på 1 kw ger en årsproduktion på ca 80 kwh/m 2. Kostnaden för installation av ett solcellssystem med standardmoduler är ca 50 000-60 000:-/kW eller ca 6 000-8 000:-/m 2. Solel producerad av ett standardsystem i Sverige kostar 4-6 kr/kwh utan investeringsstöd. Med dagens prisutveckling kan el från solceller på byggnader komma att konkurrera med köpt el redan omkring år 2015. Från solkraftverket Springerville i Arizona kostar en kwh 1,16 kr redan idag. The International Energy Agency, IEA, bedömer att energiproduktionen av solkraft kommer att vara 100 gånger större år 2030 än idag. Solinstrålningen i Visby är lika stor som i t ex Paris. Södra och mellersta Sverige har lika mycket sol som norra Tyskland, där man satsar stort på solcellstekniken. Den årliga solinstrålningen i Sverige är hälften så stor som den i Sahara. Mellan tre och fem år tar det för en solcellsmodul att producera lika mycket energi som krävs för att tillverka den. Denna tid minskar i takt med att solcellerna blir bättre och tillverkningstekniken blir energieffektivare. *) Solceller mäts vid standardiserade förhållanden (ljusinstrålning = 1000 W/m 2 ; AM 1,5 spektrum och 25 grader celltemperatur)
>Affärsnytta Nu är teknik med tunnfilmssolceller på stark frammarsch Ut med värme- systemet det främst två sorters kiselskivor monokristallina och polykristallina. De monokristallina är något effektivare. Fast nu är en teknik med tunnfilmssolceller på stark frammarsch och förväntas pressa ned priserna. Redan i dag kan man se en prisnedgång på tunnfilmssolceller i förhållande till kiselceller. I slutet på 2010 förväntas tunnfilmssolcellerna ha ca 25 % av marknaden. Betyder det att det blir lättare att räkna hem kostnaden? Det är klart, men här gäller inget kvartalstänkande. Oavsett vad en anläggning kostar så har du ett fast pris för den genererade elen i minst 30 år. Och nästan inga kostnader för slitage och underhåll. Så matematiken är faktiskt väldigt enkel när priset för köpt el hela tiden ökar. Dessutom är ju ett nytt energiomställningsbidrag på gång för alla fastigheter, eventuellt i kombination med ROT-avdraget. Och då blir det nog fart på solcellsel. Märker du redan att intresset ökar? Absolut, och det intressanta är att de stora fastighetsägarna börjar titta mer och mer på solel. De vill ju framstå som långsiktiga och ser ett värde i att göra solenergi till en del av sin miljöprofil. Vasakronan är ett sådant företag, men förfrågningar kommer också från kommuner som ser över sina energikostnader för till exempel idrottshallar. Hur kom du själv in på det här området? Det började med att jag projekterade en anläggning i Hammarby sjöstad 1999-2000 och sedan dess har jag varit med på en rad anläggningar. Jobbar du bara med projektering? Nej, jag gör även förstudier, är med vid upphandlingar och jobbar som kontrollant i genomförandefasen samt utför slutbesiktningar, dvs. ser till att anläggningarna följer elföreskrifterna. behövs inte! Så lät det plötsligt på ett projekteringsmöte för en ny förskola i Alingsås sommaren 2006. Två år senare stod den klar ett skolexempel på passivhusteknik och fick kunglig uppskattning. Kommuner får ibland kritik för att tänka konventionellt när det gäller byggande. Så icke i Alingsås. Där har kommunen samlat landets ledande kompetens inom passivhusteknik och också bestämt sig för att göra bruk av tekniken. De senaste exemplen är förskolan Stadsskogen och ett intilliggande område för flerbostadshus. Mod och vilja Planerna för den nya förskolan hade kommit ganska långt när någon drog i nödbromsen. I det här fallet handlade det om samvetsnöd: Varför planerar vi ett bygge för framtiden med 1900-talsteknik när vi skryter om att tänka långsiktigt och energieffektivt? Borde vi inte bygga med passivhusteknik? Här kunde ju hundra barn och personalen svara för nästan hela uppvärmningen. Det blev 180 graders kursändring i projektet som fick starta om med en reviderad förstudie. Det var ett modigt och klokt beslut i ett känsligt läge, berättar Guido Hjortheimer som är affärsområdeschef på fastighetsbolaget Fabs AB i Alingsås som äger skolbyggnaderna. Nu skulle skolan bli försenad, och kommunen skulle få bekymmer. Men det är ju Förskolan Stadsskogen, Alingsås så att vår kommun är på bettet och har en optimistisk framtidsvision om tillväxt fram till 2019 för näringsliv, bostäder och service. En viktig del i visionen är att vara föregångare när det gäller att bygga energieffektivt. Dessutom har vi Sveriges passivhuscentrum här. Att då inte göra verklighet av vision och spetskompetens inom energiområdet vore väl ännu värre. Snabbt kopplades experterna in: Hans Eek, sakkunnig i passivhusteknik, Helena Bülow-Hübe vid Lunds Tekniska Högskola för att göra simuleringsberäkningar, och VVS-konsulten Bo Lökken för att projektera ventilationsanläggningen, då med egen verksamhet, idag knuten till ÅF i Alingsås. Hans, som i grunden är arkitekt, anses som landets främste expert på passivhus. Helena jobbade med frågor som vad som händer med innetemperaturen om skolan är stängd en vecka och hur luften känns en måndagsmorgon när inga har vistats i lokalerna. Bo hade tidigare projekterat flera hus med passivhusteknik och visste hur ventilationen skulle dimensioneras. Beslutsprocessen i kommunens förvaltningar gick snabbt och smidigt. Omprojekteringen tog fart, och våren 2007 satte bygget igång, berättar Guido. Skepsis och undran Nu gällde det att göra allt rätt för att återställa förtroendet efter inbromsningen. Det blev en rad samråd med arkitekten, byggaren, entreprenörer och inte minst med personalen som förvånad undrade hur det skulle bli på vintern om det inte fanns något traditionellt värmesystem och därmed inte heller några radiatorer i huset. 8
Hans Eek kommenterar: Passivhus har byggts sedan 90-talet. Vi vet att de fungerar utmärkt, också på vintern, men ändå finns ett visst mått av skepsis såväl bland arkitekter som bland byggare och även hos en del entreprenörer. Då är det inte underligt att de som ska arbeta i ett sådant hus blir fundersamma. (Läs mer om Hans Eek på sidan 10.) På försommaren 2008 kunde förskolan invigas. Byggnaden på 1 065 m 2 består av tre huskroppar med ouppvärmda luftslussar emellan. Huset rymmer fem avdelningar för ca 100 barn, mottagningskök, personalrum och ventilationsrum. Tätt skal och gas i fönstren Passivhus bygger på ett tätt, välisolerat skal och att värmen alstras av belysningen och de personer och kontors- och hushållsmaskiner som finns i huset samt tilluften som växlas upp. Bara ett mindre tillskott av extern värme ska behövas på vintern. På Stadsskogens förskola har vi löst det med fjärrvärme, förklarar Bo Lökken. Mycket av den allmänna debatten om fukt, mögelskador och allergier har handlat om att hus inte har varit tillräckligt ventilerade, vilket är både rätt och fel. Det är klart att de ska vara ordentligt ventilerade, men inte genom att man släpper in och ut luft på ett okontrollerat sätt. I ett passivhus, som måste vara tätt, är det ännu viktigare att man har koll på luftmängd, temperatur och fukthalt. Och som vid alla byggen måste byggfukten vara helt borta innan man sätter igång inre arbeten, menar Bo. Guido Hjortheimer tillägger: Lufttäthetskraven för passivhus är ca fyra gånger strängare än BBR:s krav. På Stadsskogens förskola styrs ventilationen så att luftom- Fr v Bo Lökken, ÅF och Guido Hjortheimer, Fabs sättningen dagtid är 1,73 liter/sekund/m 2, nattetid och helger 0,35 liter. Det här uppnår vi genom att ha 40 cm tjocka ytterväggar (U-värde 0,10) och små, välisolerade fönster med argongas mellan rutorna (U-värde 0,85) och skärmtak utanför för att dämpa solinstrålningen. Fönsterytorna får inte överstiga 15 % av golvytan. Taklanterninerna som släpper in ljus kan också användas för utvädring. Apropå att vi har 40 cm djupa fönsternischer som vid en första tanke kan verka opraktiskt, så tyckte kungen när han var här på studiebesök att fönsternischerna var mycket trevliga och nästan finare än på Drottningholms slott. Taket, som har 50 cm isolering (U-värde 0,09), har planterats med sedum. Förutom att det är vackert med blommor som inte kräver någon skötsel, så fördröjer det avrinningen och återfuktar taket. Under byggprocessen gjorde SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, flera täthetsprovningar. Resultaten hamnade varje gång under normvärdet. Värmen går hem på eftermiddagen När det gäller värme har vi räknat med att varje barn avger 57 W och varje vuxen 80 W effekt. Lägg till belysning, ett par datorer, kyl och frys så blir det en ansenlig basvärme, närmare bestämt 29 kwh under en tiotimmarsdag. Resten av värmen kommer från värmeväxlad tilluft. Det räcker större delen av året. Men det innebär också att när ungar och personal har gått hem och belysningen släckts så går temperaturen ner några grader. Ventilation och värme fungerar alltså som tänkt. Inte ens när vi hade en köldknäpp på minus femton grader var det någon som tyckte att det var kallt inne. Vi har också värmefotograferat huset då och då för vår egen dokumentation. Ekonomi och framtid Hela bygget kostade 26 Mkr, aningen mer än om vi hade byggt konventionellt. I gengäld fick vi ett bättre hus, och merkostnaden betalar sig faktiskt från första dagen som skolan öppnade. Vi slipper ju betala för ständigt dyrare uppvärmning, och vi tänker och räknar långsiktigt. Avskrivningen på förskolor i kommunen görs på 33 år, dvs. med 3 % per år. Och skulle det vara så att det under den perioden uppstår ett läge då förskoleplatser inte efterfrågas i Stadsskogen är det meningen att vi ska kunna bygga om huset till bostäder. Tänk att 2041 flytta in i ett passivhus som byggdes redan 2008, avslutar Guido Hjortheimer. Daniel Filipsson, kommunstyrelsens ordförande, Alingsås: Politiskt principbeslut om kommunala passivhus Vår kommun initierade 2007 tanken att tillsammans med Västra Götalandsregionen satsa på passivhusteknik och ett lokalt kompetenscenter. Politisk enighet råder om att kommunen och regionen varje år, även nu när vi har en jobbig tid, bidrar med 2 Mkr vardera för utveckling av tekniken. Ett principbeslut har tagits om att alla nya kommunfastigheter ska byggas med passivhusteknik. Via ägardirektiv har kommunens fastighetsbolag ålagts att följa beslutet. Vi kan till och med bevilja avsteg från gällande detaljplan om andra fastighetsägare vill renovera med passivhusteknik. Vi har redan blivit en internationell förebild. En kinesisk delegation har varit här på studiebesök. Foto Alingsås kommun 9
>Affärsnytta Möt den sanne passivisten: Hans Eek tror på paradigmskifte för energisnåla hus Hans Eek i sin hemmamiljö, Passivhuscentrum Internationellt kan Sverige hävda sig väl i många sammanhang, men inte när det gäller att bygga energisnåla fastigheter. Men mannen som myntade begreppet passivhus, idag en standard, tror att vi snabbt kan ändra på det. Att träffa Hans Eek är som att möta en väckelsepredikant. Full av sann övertygelse och okuvlig lust att berätta om passivhusteknikens kraft bedriver han sitt arbete med att få fastighetsägare och byggbranschen att förstå sitt eget, och jordens, bästa. Men till skillnad mot predikanter grundar Hans sitt budskap på naturvetenskapliga fakta och empiriska data. Tänk om alla som planerar att bygga kunde fundera på passivhus, våga ta ordet i sin mun, väcka tanken hos arkitekten, byggfirman, konsulter och andra inblandade. Om bara en tiondel av projekten sedan förverkligas med passivhusteknik kommer vi ändå se hur den här standarden breder ut sig i accelererande tempo, spekulerar Hans och fortsätter: Vi skulle enkelt kunna spara någon miljard per år i värmekostnad. Tekniken är ju inte ny, och det finns tillräckligt med bygg- och konstruktionserfarenhet liksom driftdata och trivselundersökningar från Sverige och utlandet som styrker att det traditionella sättet att bygga och värma hus egentligen är korkat. Men det invanda beteendet är djupt rotat. Myter och kunskapsbrist Invändningarna hos de som är tveksamma eller rent av negativa beror oftast på missuppfattningar eller bristande kunskap om passivhus. Märkligt nog gäller det även de som borde ligga längst fram och vara trendsättare arkitekterna. Det törs jag påstå eftersom jag själv är arkitekt. Men också byggföretag och VVS-konsulter lever med en del vanföreställningar om funktion och kostnader när passivhus förs på tal. Dessbättre är det inte omöjligt att avhjälpa. Jag ägnar ju mig sedan flera år åt att stötta alla intresserade med information och konsultation från Passivhuscentrum som med kommunens och regionens hjälp vuxit fram som en nationell kompetensbank i Alingsås. Vi ordnar studiebesök till etablerade bostadsområden, till exempel Uddevalla och Älvstranden i Göteborg. Det brukar bli rejäla aha-upplevelser när vi berättar att byggkostnaden blev lägre än med konventionell teknik eller att räntan på merinvesteringen blev lägre än energibesparingen från dag ett. Långsiktighet och helhet Fastighetsägarna tänker mer långsiktigt. Deras hus får en bättre värdeökning om de investerar rätt från början; perspektivet måste vara att ett hus ska stå i 50-100 år. Så även om det skulle blir dyrare i början, lönar det sig på sikt. Med tanke på hur långt tyskarna har kommit med passivhusstandard, och antalet ökade förfrågningar jag får från hela Sverige är det uppenbart att intresset har vuxit kraftigt på senare tid. Kan vi sedan få ett bättre helhetstänkande från de olika byggexperterna och se dem samarbeta prestigelöst över yrkesgränserna tror jag att proppen går ur och att vi står inför ett paradigmskifte när det gäller byggteknik. Till och med fjärrvärmen kommer att anpassas till den nya tekniken så småningom. Oavsett om man tror som jag, eller är mer klentrogen, är man välkommen till Sveriges största mässa för energieffektivt byggande här i Alingsås 23-30 april och den nordiska passivhuskonferensen i Göteborg 27-29 april 2009. Se www.enbo09.se och www.passivhusnorden.se blir den aktiva uppmaningen från Hans Eek. 10
>Vår funktion Intelligent styrteknik får både studenter och energibudget att må bra Snåla in på energin men öka luftflödet i lokalerna. Den motstridiga utmaningen har Högskolefastigheter i Jönköping. Inför EU-mötet i juli väntar nya utmaningar. Vi ska attrahera studenter genom att erbjuda bra inomhusklimat, tänkte Göran Carlsson och hans medarbetare på Högskolefastigheter som förvaltar fastigheterna åt Högskolan i Jönköping. Feltempererade och syrefattiga lokaler är ingen vidare stimulans för krävande kunskapsintag. Omvänt borde bra luft göra välbefinnandet och därmed lärandet lättare. Studenter och lärare som trivs och presterar bra bidrar då rimligen också till skolans goda image. I hela fastighetsbeståndet görs styrningen av ventilationen om i samband med en miljöuppgradering bland annat inför vi tryckstyrning för behovsanpassad ventilation. Det är meningslöst att ventilera tomma lokaler. Var ska ny intelligent teknik användas om inte på en högskola? Vi har ju fyra olika högskolor här på campusen lärarhögskola, handelshögskola, teknisk högskola och hälsohögskola med byggnader som har olika ålder och Patrik Egelrud och hans gäng på ÅF här i stan har hjälpt oss med i stort sett all elprojektering sedan de första tre husen byggdes 1995. Vi anlitar dem kontinuerligt som sakkunniga inom kraft, belysning, tele, data och säkerhet. Under åren har det ju blivit en hel del om- och tillbyggnader, och så är det också nu. Det innebär att vi ständigt behöver ny projektering och teknisk uppgradering av tidigare installationer, inte minst när det gäller energioptimering samt larm- och Inspektion av nya serverrummet. Fr v Claes-Göran Elm, Göran Wimmerfalk, Leif Valfridsson och Patrik Egelrud. Resonemanget är tilltalande men kan förstås verka lite långsökt, medger Göran, som är chef för de sex personer som svarar för att högskolans 87 000 m 2 i åtta hus värms upp och ventileras så att de 10 000 studenterna och all personal känner sig behagliga till mods. Normvärdet för ventilation är 7 liter/sekund och person enligt BBR, men här på högskolan ser vi till att det blir 15-20 l/sek. Agenda 21 i grunden Egentligen är vårt uppdrag avsevärt mer omfattande. Det bygger i grunden på Agenda 21 och en noggrant specificerad energi- och miljöpolicy. Till exempel innebär det att vår organisation är miljödiplomerad. Kraven är tuffa men bevisligen inte omöjliga att leva upp till, anser Göran Carlsson. Claes-Göran Elm och Göran Wimmerfalk, ansvariga för säkerhet respektive ventilation, kompletterar: lokalutformning. Här finns också bibliotek, restauranger och gymlokaler med skiftande utrustning, till exempel mängder med datorer, brandlarm, säkerhetslarm, kameraövervakning och inpasseringssystem samt flera serverrum som alstrar mycket värme och kräver matchande kylning. Elförsörjningen liksom tele- och datanätet bygger också på en planering som medger flexibilitet i dygnsbelastning, omdisponering och utbyggnad. Optimering och driftsäkerhet i fokus Det blir lite av en sport att möta utmaningarna och det gör vårt jobb extra roligt, särskilt när vi i vissa fall klarar målen med råge. Och då ska man betänka att vi hela tiden måste balansera insatserna mot tillgänglig budget. Även om vi initierar de flesta förbättringsidéerna själva så behöver vi extern hjälp för projektering, beräkningar och entreprenadhandlingar. bevakningsfunktioner. Men ÅF svarar också för tele- och datanätsprojektering med tillhörande säkerhetstänk i form av driftsäkring och dokumentation. De har koll på varenda teletråd och uppdaterar löpande hela vårt ritningsarkiv, vilket känns skönt. Apropå optimering och säkerhet så ska vi ha ett stort EU-möte här på lärarhögskolan under några dagar i juli. Det är unionens hälso- och socialministrar och deras staber som kommer. Inför det tänker vi bygga ihop två tentamenssalar för att få en tillräckligt stor möteslokal som kan rymma alla deltagarna. Den nya salen ska bland annat också förses med ett antal tolkbås. Det blir en hel del ny el- och datanätsprojektering, och så passar vi samtidigt på att uppgradera ventilationssystemet där hälsoministrarna måste ju ha bra med energi och frisk luft så att de fattar kloka beslut, säger Claes-Göran Elm och Göran Wimmerfalk med glimten i ögat. 11
PORTO BETALT >Insikten Utmaning i logistikcentrum: Eloptimera Sveriges största enrummare! Logistik och optimering är närbesläktade begrepp. Båda handlar om att få processer och flöden att fungera effektivt och ekonomiskt. När de möts, som i ProLogis Park, skapas ingenjörskonst i den högre skolan. Med en golvyta på drygt 70 000 m 2, entresolplan på 10 000 m 2 och 82 lastportar väntar den nya logistikanläggningen ProLogis Park i Torsviks industriområde strax söder om Jönköping på att bli officiellt invigd nu i vår. En av hyresgästerna, DHL, har redan flyttat in i en stor del av utrymmet. Utifrån påminner anläggningen om en jättehangar, och måtten är onekligen imponerande: längd 532 meter, bredd 132 meter, fri höjd inomhus 11 meter. Hämtlagret på ett stort IKEA-varuhus framstår som en grindstuga i jämförelse med de många och långa gångarna inramade av höga stallage. Logistic Contractor har byggt och ÅF har i en totalentreprenad tillsammans med elinstallationsfirman Emil Lundgren AB svarat för hela projekteringen av el, datanät och säkerhet. Conny Simonsson, projektledare hos Emil Lundgren, beskriver byggprocessen: Ovanlig men välplanerad logistik Jag har varit med på flera stora hallbyggen, men det här är rekord, hittills. Allting handlar om så stora tal. Ska man beställa material och komponenter undrar man hela tiden om det inte är en nolla för mycket, och det är likadant hos leverantörerna. Var och hur snabbt får man tag på flera kilometer kabelstegar och strömskenor, miltals med kabel och 3 400 takarmaturer? Logistik för ett logistikcentrum skulle man kunna säga. Att få tillräckligt med tid är som bekant ett problem vid alla byggen och det gäller alla inblandade: konsulter, entreprenörer och leverantörer. I det här fallet hade vi dels en förstående och erfaren beställare, dels en mycket professionell elkonsult som i tid levererade ett komplett underlag till oss. Det innebär att jobbet sedan går fortare och att risken för fel blir liten. Elprojekteringen började i maj 2008, i juni satte vi igång installationerna och i december hade DHL verksamhet igång. Inflyttning sker nu successivt i resterande delar, säger Conny Simonsson. Patrik Egelrud och Leif Valfridsson från ÅF i Jönköping delar Connys syn och tillägger: Vår uppgift är ju att ta fram alla handlingar med korrekta beräkningar så att entreprenörens jobb underlättas. Handlingarna ska dessutom utgöra dokumentation för framtiden. Så även om det är bråttom att komma igång med projekteringen är det viktigt att komma rätt från början och ha en bra projektorganisation för att minimera de fel som kan uppstå. Det tjänar alla på, inte minst i ett så här stort projekt. Uppdraget har handlat om projektering av kraftförsörjning, belysning, datanät, brandlarm och utrymningslarm. Man kan tro att det bara är att skala upp allting mot vad man normalt är van vid, men med så här stora avstånd och långa ledningar till tusentals meter strömskenor och belysningsarmaturer i taket måste man energioptimera och dimensionera korrekt för att motverka spänningsfall samtidigt som man måste tänka kostnadseffektivt ur installationssynpunkt. Mycket ljus, lite energi Belysningen är för övrigt ett specialkapitel i den här hallen. Å ena sidan var kravet att planera för energisnåla installationer, å andra sidan behövdes massor med belysningsarmaturer eftersom dagsljuset från de minimala fönstren inte förslår långt. Detta löste vi genom att sektions- och sensorstyra belysningssystem med dimfunktion som strömförsörjs från strömskenor och kanalskenor i stallagegångarna där truckarna kör hit och dit. Om det inte har varit någon aktivitet i en gång på fyra minuter så dimmas belysningen automatiskt ner till ca 10 %, och efter två timmar släcks den helt. Samtidigt är det viktigt av säkerhetsskäl att belysningen tänds snabbt när en truck är på väg in i en gång. En mindre del av belysningen utgör ledbelysning som ständigt är tänd. När man nu blickar ut över jättehallen är det nästan ofattbart att alla installationer ser så prydliga ut, om man över huvud taget ser dem. Kabelkanalisationen har dolts i de bärande u-balkarna istället för att ligga utanpå. Här har entreprenören gjort ett snyggt jobb, säger Patrik Egelrud och Leif Valfridsson uppskattande. Tel: 010-505 00 00 www.afconsult.com