Krisplan för Dansutskolan

2016-10-28 Krisplan för Dansutskolan En praktisk handledning för all personal på skolan att använda vid en krissituation. Innehåll: 1. En akut kris är... 2 2. Vid olycka där elev skadas svårt eller avlider... 2 3. Vid olycka när elevs förälder eller syskon skadas svårt eller avlider... 3 4. När föräldrar eller syskon är döende eller dör... 3 5. När personal skadas svårt eller avlider... 3 6. Dödsfall genom självmord... 4 7. Vad händer sedan... 4 8. Att tänka på... 5 9. Reaktioner vid chock och kris... 5 10. Sorglådor... 6 11. Omhändertagande av elever vid olycksfall och akut insjuknande... 6 12. Försäkring under skoltid... 7 13. Placering av förbandslådor, förbandsväskor och gröna tavlor.... 7 14. Rutiner vid brandlarm personal och elever... 8 15. Rutiner vid försvinnande av barn i skola och fritidshem... 8 16. Vid hot och våld... 9 17. Dansutskolans förtroendegrupp... 10 18. Viktiga telefonnummer... 10 19. Bra böcker att läsa... 11 20. Kontakter med massmedia... 11

1. En akut kris är När en elev skadas svårt eller avlider. När en elevs föräldrar eller syskon skadas svårt eller avlider. När personal skadas svårt eller avlider. Dödsfall genom självmord. Allvarlig sjukdom hos elev. Allvarlig sjukdom hos personal Allvarlig sjukdom hos elevs föräldrar eller syskon. Då hot- och våldssituationer uppkommer på skolan. Större katastrofer i samhället. 2. Vid olycka där elev skadas svårt eller avlider När en olycka inträffar Agera sakligt. Försök att behålla lugnet. Ge första hjälpen. (Se punkt 11 Omhändertagande av elever vid olycksfall ) Se till att någon vuxen finns hos den olycksdrabbade. Kontakta snarast rektor eller någon i förtroendegruppen som i sin tur ser till att förälder kontaktas så snabbt som möjligt. Elevens klasslärare bör snarast underrättas. Alla vuxna som finns till hands hjälper till efter sin förmåga, övriga går därifrån. Vid dödsfall: Se punkt 5 (När personal skadas svårt eller avlider) Krisgruppen samlas och bedömer situationen: Vid en krissituation är information av största vikt. Gör en bedömning: Vilka ska informeras? Hur ska informationen ske? Vilken information får lämnas ut nu? Vilken information får lämnas ut senare? Undvik personliga värderingar. Håll dig till fakta. När situationen är under kontroll: Någon/några ur förtroendegruppen samlar ihop de elever som har varit vittne till olyckan för samtal. Rektor informerar om det inträffade till all personal. Ge besked om att alla får information fortlöpande, så fort man vet något mer. Klasslärare informerar sina klasser om händelsen. 2

Den drabbade klassen med klasslärare bör speciellt stöttas av förtroendegruppen. Se till att elever som behöver sällskap hem hämtas av föräldrar eller följs hem av annan vuxen. Förtroendegruppen samlas för fortsatt planering. Gruppen bör ha regelbunden kontakt med personalen för stöd, information mm. Det är viktigt att förtroendegruppen finns tillgänglig även under kvällen. Det är viktigt med en återsamling för berörd personal innan dagens slut, för att summera och planera vidare. Om något händer en kväll eller under en helg skall rektor kontaktas som sedan kontaktar förtroendegruppen. Vid större katastrofer kopplas även kommunens krisberedskap in, under ledning av kommunens POSOM-samordnare som nås via kommunens växel. 3. Vid olycka när elevs förälder eller syskon skadas svårt eller avlider OBS! Det är viktigt att utgå från de anhörigas önskemål! Klasslärare kontaktar krisgruppen. Förtroendegruppen samlas och bedömer: Vilken hjälp behöver eleven, familjen, klassen? Hur ska informationen ske? Vilket stöd behöver klassläraren? 4. När föräldrar eller syskon är döende eller dör Klassläraren bedömer, i samråd med rektor, vem som tar och har - kontakt med hemmet. Bestäm tillsammans med eleven och familjen hur kontakten mellan skola och hem ska vara och vilka i skolan som ska informeras. Klasslärare talar om för eleven och föräldrarna att du vet att eleven har det svårt. talar om att det ibland är svårt att koncentrera sig på skolarbetet när man är ledsen och orolig och att du har förståelse för det. talar om för eleven att du ställer upp för honom/henne i skolan. Fråga om vi i skolan kan hjälpa till med något. meddelar kurator som kan kontakta eleven och erbjuda krissamtal och vid behov även förmedla ytterligare krisstöd. 5. När personal skadas svårt eller avlider Medicinsk första hjälp (se punkt 2 Vid olycka där elev drabbas, samt punkt 11.) Förtroendegruppen samlas och planerar vem som ska underrätta: - (Anhöriga underrättas alltid av polisen) 3

- Skolans personal - Eleverna i skolan. Om ett dödsfall är fastställt, kan man - tända ljus - ställa fram foto och/eller blommor - hissa skolans flagga på halv stång - diskutera i klassen den naturliga döden (växter djur åldringar kretslopp) - livet efter döden - hur kan sorg yttra sig - sorgearbete (tillåtet att ta hjälp utifrån) Ansvarig klasslärare Ser till att samtliga elever möts av vuxen hemma! Personalen stannar på skolan tills alla elever fått kontakt med anhörig Personalen samlas i personalrummet OBS! Det är viktigt att utgå från de anhörigas önskemål! 6. Dödsfall genom självmord OBS! Det är viktigt att utgå från de anhörigas önskemål! En mycket traumatisk situation som hos de flesta väcker ångest och sorg. Förtroendegruppen samlas och bedömer situationen: - Vilka ska informeras? - Hur ska informationen ske? - Vilken information får lämnas ut nu? - Vilken information får lämnas ut senare? 7. Vad händer sedan Efter det första akuta skedet är det viktigt att klassläraren får handledning/stöd från någon i förtroendegruppen, eller annan stödperson, och får hjälp med att strukturera det fortsatta arbetet i klassen. Hur arbetar vi vidare i skolan Man kan t.ex. ha Föräldramöten Klassmöten Enskilda samtal Bedöm vad som är lämpligt! Mötena bör utgå ifrån det som har hänt och händer. Det är viktigt att lyssna och ta emot reaktioner, lyssna utan att åtgärda och lösa. Det är viktigt att det får ta tid! Ta hjälp av någon ur förtroendegruppen vid behov. Så här kan man fortsätta att bearbeta händelsen i klassen Tänk på att de här dagarna är kanske, för en enskild elev, de viktigaste under hela skoltiden. 4

Klassläraren bedömer, i samråd med någon i förtroendegruppen, vem som tar och har - kontakt med hemmet. Bestäm tillsammans med eleven och familjen hur kontakten mellan skola och hem ska vara och vilka i skolan som ska informeras. Avsätt tid för samtal regelbundet under lång tid framöver, stäm av med klassen hur de har det, ev. även med enskilda elever. Var vaksam på reaktioner. Tänk på att reaktionerna kan vara olika. Var och en reagerar/sörjer på sitt sätt. LÅT SORGEN FÅ TA TID! Ta vara på elevernas önskemål. Låt yngre elever rita och berätta vad de tänker och funderar på. Markera den tomma bänken med ljus, blommor och ev. foto. Se föräldrarna i klassen som en resurs. Kontakt med den drabbade familjen Att hålla kontakt med familjen är klasslärarens uppgift. Ta ev. hjälp av någon ur förtroendegruppen. Fråga vad familjen vill och vilka önskemål de har när det gäller bl.a. begravning, minnesstund och fortsatt kontakt. Det är viktigt att vara lyhörd för familjens önskemål. Tänk på att eleverna kan behöva hjälp med att visa sitt deltagande. Begravning Om eleven/eleverna skall vara med på begravningen så skall det förberedas noga. Be eventuellt en präst komma och berätta hur en begravning går till. De elever, som känner att de vill går på begravningen tillsammans med egna anhöriga. Detta sker naturligtvis i samråd med den avlidnes familj. Klassen ska inte gå dit i klump. 8. Att tänka på Skolan har en Sorglåda i glasskåpet i personalrummet. Se punkt 10. Kulturskillnader. Tillkalla tolk vid behov. 9. Reaktioner vid chock och kris En psykisk krisreaktion är en övergående process som kan delas upp i fyra faser; 1. Chockfasen 2. Reaktionsfasen 3. Bearbetningsfasen 4. Nyorienteringsfasen Faserna är tydligare i större krissituationer. De varar sammanlagt under ett år eller längre. Vid smärre chocker kan chockfasen, reaktionsfasen och delvis också bearbetningsfasen gå in i varandra och nästan sammanfalla till en fas som kan vara över inom några dygn. 1. Chockfasen inleder krisförloppet. Vid kraftig chock pågår chockfasen från ett kort ögonblick till några dygn. Under denna fas försöker man med all kraft att hålla verkligheten ifrån sig. Man har svårt att förstå vad som har hänt. En del råkar i affekt och skriker. Andra blir tysta och paralyserade. Några gråter eller pratar forcerat. Under den här fasen 5

behöver personen omvårdnad och kroppskontakt. Man är inte mottaglig för goda råd eller information. Man ska heller inte lämnas ensam. En människa kan vara chockad utan att det märks något utåt. Andra personer måste därför, utifrån det som inträffat, räkna med att personen kan vara chockad och agera därefter. Håll i - håll om - håll tyst! 2. Reaktionsfasen inträffar när den drabbade inte längre kan hålla verkligheten ifrån sig eller inte kan förneka det som hänt. Hon börjar förstå innebörden av det som inträffat och förtvivlan är total. Hon ser inte hur hon ska kunna uthärda och är rädd för att bli galen. Hon ältar problem och frågor. Varför skulle det här hända? Detta är ett led i att närma sig det som känns svårt. Inslag av ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter förekommer. Inte heller under denna fas är personen mottaglig för information - de behöver prata själv! 3. Bearbetningsfasen innebär att den akuta delen av krissituationen är över. Man börjar känna att man är på väg att klara svårigheterna. Vid svår akut kris infaller bearbetnings-fasen efter 4-6 veckor. Det innebär att man på ett djupt plan lyckas acceptera det inträffade. Under bearbetningsfasen är personen mottaglig för information och fakta kring det som inträffat. Fasen kan pågå under ett halvt, till ett år. 4. I nyorienteringsfasen har man kommit långt i krisförloppet och man kan börja se hoppfullt på framtiden. 10. Sorglådor I denna låda kan man finna saker som kan vara till hjälp i en svår stund. De här sakerna kan man använda för att t.ex. ordna en lugn vrå, när någon behöver prata eller då man ska bearbeta något jobbigt som hänt. När man har använt en sorglåda är det viktigt att man återställer innehållet, vilket kan innebära att man måste fylla på förrådet av t.ex. ljus. 11. Omhändertagande av elever vid olycksfall och akut insjuknande Eleverna instrueras av klassläraren vid höstterminens start att de alltid måste säga till lärare eller skolsköterskan innan går hem de vid sjukdom. Instruktion för lärare eller annan vuxen i skolan A. Vid sjukdom Då vuxen bedömer att eleven bör gå hem, kontakta eller be eleven kontakta föräldrarna innan eleven går hem. Obs! Skicka aldrig hem elev till en tom lägenhet eller till ett tomt hus! B. Vid medvetslöshet 1. Se till att andningsvägarna är fria, lägg personen i framstupa sidoläge. 2. Ring efter ambulans (112) 3. Skicka någon att hämta ytterligare en vuxen. 6

4. Ring och meddela föräldrar. 5. Förälder, lärare eller annan vuxen följer med ambulansen. 6. Uppgifter om barnets namn, födelsenummer, adress, telefon hem samt till förälders arbetsplats ska om möjligt medtas. C. Vid övriga olycksfall, blödningar, benbrott eller dylikt 1. Ge aldrig eleven någonting att äta eller dricka. 2. Hämta skolsköterskan/ kontakta Vårdcentralen. Tillkalla ambulans vid behov. 3. Meddela föräldrarna. 4. Förälder, lärare eller annan vuxen följer den skadade till vårdcentralen vid lindriga fall, i övriga fall till sjukhus. D. Vid kramper 1. Se till att eleven inte ligger olämpligt eller tuggar sig i tungan. 2. Meddela skolsköterska och föräldrarna. 3. Ring eventuellt ambulans (112) Vuxen följer med! E. Vid blek ansiktsfärg 1. Lägg huvudet lågt och lyft upp benen. 2. Meddela vårdnadshavare. 3. Kontakta skolsköterskan/vårdcentralen F. Vid tandskador 1. Meddela vårdnadshavare. 2. Om en tand ramlat ut - Skicka eleven till jourhavande tandläkare (Folktandvården). Vuxen följer med 3. Vid övriga tandskador kontakta Folktandvården. 12. Försäkring under skoltid Samtliga skolans elever är försäkrade i försäkringsbolaget If. Om elev skadat sig under skoltid och skolförsäkringen skall utnyttjas vidtages följande åtgärder: Kontakta läkare eller tandläkare Kom ihåg att spara alla originalkvitton. Förälder kontaktar själv Protector, tel. 08-410 637 00 13. Placering av förbandslådor, förbandsväskor och gröna tavlor. Förbandsmateriel finns på följande ställen, markerad med grön skylt märkt FÖRBANDSLÅDA : Vid personalrummet Fritids E Vid kopiatorn Förbandsväska finns: vid fritids G, F och Klubben Gymnastiksalen 7

14. Rutiner vid brandlarm personal och elever Plan för brand och utrymning vid Dansutskolan Brand- och larminformation skall ges till alla nyanställda och även finnas med i vikarieinstruktioner. Brand- och utrymningsinformation skall finnas på väl synlig plats i samtliga rum. Personal försöker vid mindre brand att släcka med de brandredskap som finns i skolan. Vid larmsituationer: 1. Ta med plastfickan med brand och utrymningsinstruktionerna. 2. Utrymning av lokalerna sker genom närmaste nödutgång därefter samlas klassen på anvisad uppsamlingsplats och stannar där tills annat besked meddelas. 3. Klassansvarig räknar och kontrollerar att alla elever är där. 4. Saknad elev anmäls till Susanne Nilsson alt Louise Thernström som går runt till uppsamlingsplatserna. 5. Från idrottshallen sker utrymning genom direktdörr ut och till uppsamling platsen. 6. Susanne alt Louise meddelar Anneli alt Torsten om någon saknas i klasserna. Denna information meddelas vidare till räddningsledaren 7. Torbjörn Martinsson och Anneli Carlsson alt Torsten Grimbe kontrollerar larmtavlan för att se i vilken sektion larmet utlösts. Torbjörn försöker om möjligt att släcka branden. Susanne alt Louise kontrollerar om möjligt korridorerna. Anneli alt. Torsten stannar vid tavlan och informerar räddningstjänsten när de anländer. 8. För fritidsverksamheten efter skoltid 16.00-16.45 gäller följande: Den personal som stänger kontrollerar larmtavlan och informerar brandpersonalen. Samma utrymningsplan som för F-klassen gäller för fritidshemmet. Saknade barn anmäls till den personal från klubben som går till uppsamlingsplatserna. Efter 16.45 tar fritidspersonalen endast med sig barnen till uppsamlingsplatsen och avvaktar vidare besked från räddningstjänsten. 15. Rutiner vid försvinnande av barn i skola och fritidshem Med försvinnande menas när: Ett barn avviker vid t.ex ilska, besvikelse eller av annan anledning ett barn avviker vi utflykt eller i skolan/fritidshemmet Vid försvinnandet När ett barn saknas tillfrågas övriga barn och vuxna om de har vetskap om var barnet befinner sig. Leta i närmiljön, inne och ute. Efter 15-20 minuter, beroende på barnets ålder, tidpunkt på dagen, kläder samt ev. andra omständigheter, kanontakta vårdnadshavare och informera om att barnet Beroende på hur situation är be vårdnadshavarna komma till skolan. 8

Kontakta expedition och skolledning. Utse en samordnare Vid ensamarbete Kontakta andra vuxna för hjälp att leta. Barnet hittas inte I samråd med vårdnadshavare och skolledning beslutas när polis och övrig hjälp ska tillkallas. Håll sedan kontakten med vårdnadshavarna under hela sökandet. Dokumentera under arbetets gång vad som sker. Information i skolan Om så behövs sammankallar skolledningen skolans personal och ger information. Klasslärare informerar eleverna, förskolepersonal informerar de yngre samt fritids sina barn. Skolledingen informerar vid behov förvaltning och nämnd. Förebyggande Det är viktigt att fortlöpande träna och informera de yngre barnen om vad de gör då de kommer ifrån den ordinarie gruppen t.ex. vid skogsbesök gå igenom material som Vilse etc. Var tydlig med vad du som vuxen förväntar dig av barnen. 16. Vid hot och våld Detta ska allas medarbetare och elever känna till Skolan är ingen allmän plats. Om du ser en person på skolgården som du inte känner igen, fråga då vem vederbörande är och vilket ärende personen har. Upplys personen om att detta inte är en offentlig plats ifall personen inte har något ärende till skolan. Alla ska veta vilka externa personer (servicepersonal) som är på skolan och varför de är här. Arbete som utförs av externa personer ska anmälas till expeditionen i förväg. Expeditionen meddelar all personal på skolan då extern personal kommer att utföra underhållsarbeten. Om hen som inte får vara på/i skolan vägrar att avlägsna sig, ring 112 och begär hjälp. Var tydlig med beskrivningen av hen och var hen befinner sig. Om hen uppträder våldsamt på skolgården alt väpnat våld, ta in eleverna i skolsalen, lås ytterdörrar och fönster, släck belysningen, ta skydd på golvet och var tyst. Ring 112 och begär hjälp. Var tydlig med beskrivningen av hen och var hen befinner sig på skolgården. Om person uppträder våldsamt alt väpnat våld i skolans lokaler, utrym skolans lokaler, lämna skolgården och sök skydd i skogen. Ring 112 och begär hjälp. Var tydlig med beskrivningen av hen och var hen befinner sig i skolans lokaler. 9

När polisen kommer ska vi underlätta för dem att avgöra vem/vilka som är gärningsmän Håll inget i händerna, håll händerna synliga. Följ polisens anvisningar, vård av svårt skadade kan temporärt få stå tillbaka innan polisen fått kontroll på gärningspersonen. När faran är över vid utrymning återsamlas klasserna på fotbollsplan för avrapportering och vidare information. När elever kränker varandra eller känner sig kränkta arbetar vi enligt den arbetsgång som finns i Likabehandlingsplanen. 17. Dansutskolans förtroendegrupp Följande personer ingår just nu (2010/11) i skolans förtroendegrupp Person Telefonnummer Hem Torsten Grimbe 275 275 08-551 712 44 Anna Åkerlund-Hjort 275 264 070-253 66 57 Camilla Åhlenius? 275 384 073-982 60 68 Fskl? Ann-Katrine Larsson 275 244 070-292 87 00 Sekretessbelagda uppgifter i detta sammanhang förvaras i kassaskåp på expedition hos Anneli Carlsson på Dansutskolan. Pärmen är märkt Sekretess. Nyckeln till kassaskåp finns hos Torsten Grimbe och Anneli Carlsson. 18. Viktiga telefonnummer Att tänka på! Det står naturligtvis var och en fritt att kontakta de olika myndigheter och organisationer som står på denna lista, när behov uppkommit. Vid en större katastrof eller då förtroendegruppen är sammankallad, är det dock nödvändigt att samordna ringandet från skolan. Att kontakta instanserna på listan blir då krisgruppens uppgift. Ambulans, akut 112 Räddningstjänsten, akut 112 Räddningstjänst, jourhavande 070-316 53 00 Polis, akut 112 Närpolis 114 14 Sjukvårdsrådgivning och information 0771-77 11 77 Giftinformation, akut 112 Giftinformation, generellt 08-33 12 31 Sjukvård/Primärvård Vårdcentralen, Gnesta 524 10 Dagtid Akutmottagning Nyköping 0155-24 50 00 BUP Nyköping 0155-24 56 00 Folktandvården i Gnesta 136 45 10

Övriga telefonnummer KOMMUNENS SÄKERHETSCHEF 275 000 SOCIALTJÄNSTEN, receptionen 275 000 Råd och stödenheten 275 196 Telefontid 08.45-09.45 Må-To POSOM, psykiskt och socialt omhändertagande 275 000 Icke kontorstid 112 Kyrkan Präst, Diakon 100 82, 100 68 Jourhavande präst 112 19. Bra böcker att läsa Litteratur 1 Atle Dyregrov: Beredskapsplan för skolan, 1994. Rädda barnen 2 Atle Dyregrov: Barn i sorg, 1990, Studentlitteratur. 3 Gudrun Edvardsson: Barn i sorg - barn i kris. Natur o Kultur. 4 Johan Gullberg: Kris och utveckling. 5 Gratis på begravningsbyråer: Att dela sorgen. 6 Atle Dyregrov: Att ta avsked. 7 Steiner Ekvik: Skolan och elever i sorg. 8 Rädda barnen: Barns sorg. 20. Kontakter med massmedia KONTAKTER MED MASSMEDIA VID EN ALLVARLIG HÄNDELSE Vid olycka av allvarligare art är det Anna Sandklef, informationssekreteraren i Gnesta kommun, som ansvarar för kontakter med massmedia, om delegation ej gjorts till förvaltningschef och/eller rektor eller annan lämplig person. Om massmedia kommer till skolan hänvisa till rektor. Saknas ansvarig rektor är det förvaltningschefen, som har ansvaret för kontakterna med media. Journalisten skall legitimera sig och tala om syftet med besöket. 11