. Regeringsuppdraget: SKOLAN FÖREBYGGER Om hälsa, lärande och prevention Bengt Sundbaum Statens folkhälsoinstitut
Statens folkhälsoinstitut våra huvudarbetsuppgifter Att följa upp den nationella folkhälsopolitiken Att vara ett nationellt kunskapscentrum i första hand avseende metoder och strategier i folkhälsoarbetet Att bedriva övergripande tillsyn avseende alkohol och tobakslagstiftningen uppföljning och tillsyn ska vara integrerade Att fullgöra ett antal regeringsuppdrag på folkhälsans område
Förebyggande arbete i skolan Skolans förebyggande arbete har länge utgjort ett separat spår skilt från skolans huvuduppgift Idag ser vi mycket som förenar!
Skolan förebygger Alkohol- och narkotikaförebyggande arbete i skolan Regeringsuppdrag till FHI 2005 2007 i samarbete med Alkoholkommittén, Mobilisering mot narkotika, Myndigheten för skolutveckling, Skolverket, Sveriges Kommuner och Landsting
Viktiga utgångspunkter för en ny inriktning på alkohol- och narkotikaförebyggande insatser i skolan Studier med försöks- och kontrollgrupper har utvecklat kunskapen om vilka insatser som påverkar barn och ungas riskbeteende ( kunskapsbaserade insatser ) ANT undervisning är OK men räcker inte om vi vill förebygga missbruk och påverka drogvanor Det förebyggande arbetet går hand i hand med skolans kärnuppgifter!
Olika problem följs ofta åt Skolmisslyckanden, vantrivsel och skolk går hand i hand med berusningsdrickande, drogmissbruk, sexuellt risktagande, normbrott och kriminalitet
Inte bara en pusselbit... utan flera Insatser på olika nivåer i skolan och i kommunen Samspel mellan olika slags insatser som understödjer och förstärker varandra Hur harmonierar skolans förebyggande arbete med kommunens övriga insatser? 5
Policy för prevention och strukturellt stöd Stöd från den politiska ledningen kommunal alkohol & drogpolicy
Risk- och skyddsfaktorer Användbara analysverktyg
Risker för problem och missbruk 1. Social och ekonomisk ojämlikhet 2. Lättillgängliga droger 3. Drogpositiva normer 4. Stökiga kompisar 5. Familjesvårigheter 6. Vantrivsel i skolan 7. Brist på meningsfulla fritidsaktiviteter 8. Individuell sårbarhet, utagerande beteende 9. Tidig debut
Grundläggande skyddsfaktorer Varma relationer Struktur och trygga ramar
Samhällsfaktorer Upplevd tillgänglighet till alkohol Upplevd tillgänglighet till narkotika Skola Upplevd låg skolförmåga Ofta bråk och slagsmål Tid för skolarbete Skolkat >1 hel dag Fuskat på prov Familj Föräldraförsummelse Föräldrar bjuder på alkohol Inga tidsgränser kvällstid Klara och konsekventa regler Delaktighet I beslutsfattande Upplevd hög skolförmåga Trivs I skolan Bra betyg Intresse och värme Hjälp med läxor
Betydelsefull skyddsfaktor Den goda (effektiva) skolan och lärandet är i sig en avgörande skyddsfaktor
Fyra hörnstenar 1. Föräldrar 2. Pedagogiska insatser 3.Meningsfulla och organiserade fritidsaktiviteter 4. Elevhälsan i samarbete med övriga kollegiet
Hörnsten 1: Ett nära föräldrasamarbete Skolklimatet och studieprestationerna förbättras och skolnärvaron ökar Carolyn Webster Stratton. Utveckla barns emotionella och sociala kompetens, Gothia, 2004.University of Washington Möjliggör tankeutbyte om föräldrarollen, normbildning kring alkohol och narkotika och andra viktiga frågor (Nikolaus Koutakis studie, Örebro Prevention Program) Föräldrastödsprogram kan genomföras i samarbete med t. ex. socialförvaltningen (Stöd i föräldraskapet, rapport från Folkhälsoinstitutet)
Föräldrarna skapar och upprätthåller normer
Hörnsten 2 - Pedagogiska insatser Klassrumsklimatet Socialt och emotionellt lärande
Hörnsten 2 Ett lugnt och tryggt klassrum Lugn och arbetsro är viktiga skyddsfaktorer i skolan Det finns redskap som hjälper läraren att främja kvalitet, goda samspel och arbetsro i klassrummet Genom redskapen ökar både elevers trivsel och inlärningsförmåga
2: Socialt och emotionellt lärande Förstå och sätta ord på känslor Utveckla den empatiska förmågan Utveckla sin självreflekterande förmåga Motivera sig själv (Kunna vänta, stå ut med motgångar) Hejda destruktiva impulser Stärka förmågan att fatta beslut och överblicka konsekvenser av olika handlingar Hantera konflikter
ANT-undervisningen då? Enbart kunskap har liten påverkan på drogvanor med två undantag: - Att arbeta med barn i 11-12 årsåldern om majoritetsmissförståndet. - Kunskap om hur man klarar sig i situationer vid svår berusning
Elevhälsan och den pedagogiska verksamheten i samarbete Elevhälsan har viktiga kunskaper om hur eleverna mår Utveckla hälsosamtalet till ett verktyg i det förebyggande arbetet Motiverande samtalsmetod
Fritid och kamratrelationer Studier visar att ett starkt föreningsliv i skolan tillsammans med trygga kompisar kan vara en skyddsfaktor som motverkar marginalisering och skolavhopp
Viktigt att utveckla... Insatser mot skolk En policy/handlingsplan för skolans förebyggande arbete Förebyggande arbete mot mobbning (Olweus)
SKOLKARE HAR OFTA FLERA RISKBETEENDEN Trivs sämre i skolan Har sämre föräldrakontakt och kamratrelationer Är oftare mobbare och mobbade Betydligt mer erfarenhet av alkohol och andra droger Högre risk att bli kriminella Oftare utsatta för brott (Källa: Karlberg M, Sundell K. Skolk Sund protest eller riskbeteende? Socialtjänstförvaltningen, Stockholms stad; 2004. FoU-rapport 2004:1.)
Vinster med policy Konsensus alla drar åt samma håll Många aktörer många drar åt samma håll Uthållighet man drar åt samma håll under lång tid Relevanta mål man drar åt rätt håll Synergieffekter olika insatser förstärker varandra Bästa beprövade metoder att medvetandegöra organisationen om varför man gör det man gör.
En modell för f r kommunens policyarbete POLICY BESKRIVER UPPDRAG OCH MÅL ANTAS PÅ HÖGSTA MÖJLIGA NIVÅ HANDLINGSPLAN BESKRIVER GENOMFÖRANDET Ansvar och uppdrag definieras Kommunfullmäktige Kopplat till respektive nämnd GENOMFÖRANDE GENOMFÖRANDE GENOMFÖRANDE GENOMFÖRANDE
Verkningsfullt arbete mot mobbning Med ett forskningsbaserat åtgärdsprogram går det att åstadkomma betydande förändringar som gör livet lättare för tusentals barn och ungdomar. Professor Dan Olweus, Hemil-senteret, Universitetet i Bergen
Vad menar vi med kunskapsbaserade metoder? Teoribaserade Utvärderat i studier med interventions- och kontrollgrupper Studierna redovisade i artiklar i vetenskapliga tidskrifter Internationella program anpassade efter svenska förhållanden
Vad kännetecknar verksamma program? Ett program kan sägas vara en systematiskt upplagd handlingsplan Utgår från risk- och skyddsfaktorer Påverkar flera risk- och skyddsfaktorer Konkreta, manualbaserade Utvärderade Evidensbaserade Tillgänglig utbildning Beprövade i Sverige
Regeringsuppdraget Skolan förebygger Fördjupat stöd i två försöks- och spridningslän, Skåne och Värmland (Förankring hos politiker/tjm, metodkonferenser, utbildning av utbildare) Informationsskrift Att göra det möjliga.. Hemsida www.fhi.se/skolanforebygger Utbildning av föreläsare/inspiratörer Utbildningar distansutbildning, ÖPP, motiverande samtal Medverkan i externt arrangerade konf.
Just nu Utskick (vykort/skrift) till rektorer, skolsköterskor, skolchefer, folkhälsosamordnare, AN-samordnare, nätverket Forum folkhälsa Lokala samordnare ombeds hjälpa till att presentera Att göra det möjliga i skolor Möte med samordnare för att diskutera samverkan kring regional kunskapsspridning/kompetensuppbyggnad i samverkan med regionala resurspersoner (t ex samordnare, folkhälsoplanerare, SKL:s länsavdelningar, landsting ) Frukostseminarium för massmedia, politiker
Gå in på: www.fhi.se/skolanforebygger
Det förebyggande skoluppdraget inom FHI Projektansvarig chef: Sven Andréasson Skolarbetsgruppen: - Johanna Ahnquist, föräldramötesmetoden, ÖPP - Lena Bergman, kunskapsstöd och material - Ingrid Bolmgren, bitr. projektledare, fördjupnings läne Skåne och Värmland - Britt Dahl-Jansson, utställningar, konferenser - Pia Kvillemo, utvärdering - Karin Liljeberg, hemsida, utbildningar - Lisen Sylwan, motiverande samtal, massmedia - Bengt Sundbaum, projektledare