PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Västerbottens län



Relevanta dokument
Prognos 2012 Västerbottens län: Minskad tillväxt, ökad arbetslöshet och osäker utveckling

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län

PROGNOS Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS Arbetsmarknad Jönköpings län

ANTALET SYSSELSATTA ÖKADE MEN MINSKAR

PROGNOS Arbetsmarknad Dalarnas län

PROGNOS Arbetsmarknad Gotlands län

Arbetsmarknad Stockholms län

PROGNOS Arbetsmarknad Västernorrlands län

PROGNOS Arbetsmarknad Kalmar län

Arbetsmarknad Dalarnas län

PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad

PROGNOS Arbetsmarknad Västra Götalands län

PROGNOS Arbetsmarknad Hallands län

Arbetsmarknadsutsikterna 2012 och 2013 i Kronobergs län Arbetsmarknaden fortsätter dämpas under 2012 vänder sedan

PROGNOS Arbetsmarknad Dalarnas län

PROGNOS Arbetsmarknad Gävleborgs län

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012

Prognos 2012 Östergötlands län: Inbromsning på arbetsmarknaden år 2012

PROGNOS Arbetsmarknad Hallands län

ARBETSLÖSHETEN MINSKAR 2011 MEN ÖKAR NÅGOT

Arbetsmarknad Värmlands län

Arbetsmarknad Gotlands län

prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

PROGNOS Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS Arbetsmarknad Östergötlands län

Dämpad arbetsmarknad - minskande sysselsättning

PROGNOS Arbetsmarknad Västra Götalands län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden Kalmar län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Prognos 2012 Uppsala län: Återhämtningen på arbetsmarknaden upphör

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT

Fortsatt dämpad arbetsmarknad arbetslösheten minskar 2013

Prognos våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län

PROGNOS Arbetsmarknad Dalarnas län

PROGNOS ARBETSMARKNAD VÄSTRA GÖTALAND 2009

Arbetsmarknadsutsikterna våren Prognos för arbetsmarknaden Kalmar län

PROGNOS Arbetsmarknad Södermanlands län

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Blekinge län

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

PROGNOS Arbetsmarknad Västra Götalands län

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2016 Västra Götalands län. Göteborg, Sara Andersson, Eva Lindh-Pernheim

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden 2015 Västra Götalands län. Jens Sandahl, Analysavdelningen

PROGNOS 2010 Jämtlands län Östersund Arbetsmarknadsområdeschef: Christina Storm Wiklander Utredare: Timo Mulk-Pesonen

Arbetsmarknadsutsikter 2012 Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter för 2018 Dalarnas län, december Analysavdelningen Jan Sundqvist

Prognos Arbetsmarknad Halland 2010 och 2011

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Norrbottens län

Arbetsmarknadsprognos för Västernorrlands län till årsskiftet 2011/2012. Bo Gustavsson Analysavdelningen

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016

PROGNOS Arbetsmarknad Jämtlands län

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013

Arbetsmarknadsutsikter

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Prognos för arbetsmarknaden Västra Götalands län. Per Olsson Jens Sandahl

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013

PROGNOS Arbetsmarknad Västra Götalands län

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län

Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017

Dämpad återhämtning på Länets arbetsmarknad ARBETSLÖSHETEN

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

för PROGNOS våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna för Jönköpings län

PROGNOS våren Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län

Arbetsmarknadsutsikter för Norrbottens län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län mars 2013

De senaste årens utveckling

Arbetsmarknadsutsikter Västra Götalands län, våren Alingsås, Sandra Offesson

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2016

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden

Arbetsmarknad Dalarnas län

PROGNOS Arbetsmarknad Skåne län

Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län, hösten Sandra Offesson och Sarah Nilsson,

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i slutet av maj 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län februari 2013

Arbetsmarknadsläget april 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014

Arbetsmarknadsprognos för. Västerbottens län. hösten 2009 årsskiftet 2010/2011. Västerbottens län. Mycket välkomna till

PROGNOS Arbetsmarknad Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2017

Arbetsmarknadsläget september 2013 Skåne län

Jobben Utmaningen Framtiden

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016

PROGNOS ARBETSMARKNAD VÄSTRA GÖTALAND 2010:

Var finns jobben? Bedömning för 2010 och en långsiktig utblick Clas Olsson, Analyschef Håkan Gustavsson, Analytiker Pressträff 2 februari 2010

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av september 2011

Transkript:

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Västerbottens län 1

PROGNOSEN Ökad optimism för arbetsmarknaden 2014 och 2015 Vid slutet av 2013 hade arbetsgivarnas optimism dämpats jämfört med året innan, de tror ändå på en återhämtning i konjunkturen under 2014och 2015. Flera av våra viktigaste exportländer har fortfarande ekonomiska bekymmer. Trots detta har något fler i länet arbete idag och betydligt färre är arbetslösa jämfört med tidigare bedömningar. En viktig förklaring till den stabila arbetsmarknaden är att den består till större del av offentlig verksamhet än riksgenomsnittet. Den påverkas inte i samma utsträckning av snabba konjunkturförändringar. Den tidigare svackan har förbytts i ökad sysselsättning redan 2013. För 2014 förutses en starkare uppgång inom privata tjänster medan industrin önskar att orderingången ökar. Uppgången under 2014 antas vara knuten till Kulturhuvudstadsåret och byggstarten av handelsområdet söder om Umeå där IKEA kommer att etableras. bostadsbyggandet bedöms även ta fart under 2015 och fortsätta under flera år. I industrisektorn inträffade nedläggningar under 2013 och även under 2014-2015 kommer sysselsättningen att minska. Utbildning är en viktig tillgång för den som vill fortsätta inom industrin. Servicesektorn tror på en betydande förbättring. Mest optimistisk är handeln, hotell- och restaurang samt konsulter inom flera områden. Arbetslösheten ökar för att sedan minska Under 2012 ökade sysselsättningen starkare än väntat och uppgången fortsatte under 2013 men i lägre takt. Antalet arbetslösa var under sista kvartalet 2013 ca 10 500, en minskning med 300 personer jämfört med året innan. Under 2014 har antalet fortsatt minska och under fjärde kvartalet hamna 400 personer lägre 2 En längre version av prognosen kan du läsa på webbplatsen arbetsformedlingen.se/prognoser. Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett stratifierat urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst fem anställda. I Västerbottens län har 442 arbetsställen intervjuats. Vi har även intervjuat representanter för olika verksamhetsområden i kommuner och landsting samt ett urval statliga arbetsgivare. Resultatet av den genomförda undersökningen utgör basen för bedömningarna i prognosen.

än motsvarande kvartal 2013. Något fler sysselsätts i privat sektor och färre inom offentlig, en utveckling som fortsätter under 2015. I länet minskar antalet personer i arbetsför ålder sedan 2011, vilket ökar utmaningarna för arbetsgivare att hitta personal med önskad kompetens. Utmaningar på länets arbetsmarknad Regionen bör verka för att säkerställa det långsiktiga behovet av arbetskraft så att arbetsgivarna kan finna den kompetens de söker. Inte minst i framtidsbranscher som IT, energi, miljö, och högteknologisk industri är detta mycket viktigt. Med en åldrande befolkning ökar även personalbehovet i vård och omsorg. Samtidigt som arbetskraftsutbudet minskar ökar andelen arbetslösa som står långt från arbetsmarknaden. Arbetssökande med högst förgymnasieal utbildning, nedsatt arbetsförmåga, äldre 55-64 år 3

och utrikes födda utgör en majoritet av de inskrivna arbetssökande. Samhället i allmänhet och Arbetsförmedlingen i synnerhet har en viktig uppgift i att stötta dem för att etablera sig på arbetsmarknaden. Stora regionala skillnader i Västerbotten En ökande andel av länets invånare bosätter sig i kustkommunerna medan andelen minskar i inlandsoch fjällkommunerna. Några av dessa hör till landets mest sårbara vid konjunkturnedgångar. Umeåregionen utgör en växande del av länet när det gäller befolkning och sysselsättning. Vård och omsorg, undervisning, privata tjänster inklusive handel kännetecknar området medan verkstadsindustrin för närvarande har problem. Industrisektorn bedöms generellt minska de närmaste åren. Skellefteåregionens struktur är i förändring med ett växande inslag av utbildning där samverkan med Umeå som Luleå är viktig. Inlandet har en traditionell struktur men inslagen av turism och upplevelsebaserad verksamhet ökar i fjällvärlden. Aktiviteter inom gruvnäring och vindkraft bedrivs för närvarande i motvind men väcker hopp om fler arbetstillfällen när konjunkturen förbättras. Trots färre sågverk är ökad förädling av trävaror en mycket viktig faktor att utveckla i länet. Sysselsättningsutveckling i Västerbottens län (prognos jämfört med fjärde kvartalet året innan) Bransch/näring Utveckling till kvartal 4, 2014 Utveckling till kvartal 4, 2015 Jord- och skogsbruk Byggverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Summa Västerbottens län + 1 500 + 1 150 4

UTVECKLINGEN FÖR BRANSCHER Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruk utsätts för hårdnande internationell konkurrens även om konsumtionen av svenskproducerat, och i synnerhet närproducerat, ökar. Trenden mot större och färre enheter inom jordbruket fortsätter. Mjölkproduktion har på senare år varit en framgångsbransch medan konkurrensen för grisbönder ökat från internationella aktörer. En förbättring väntas, inte minst för mjölkbönderna. Det råder i dagsläget brist på avbytare inom lantbruket. Skogägare i landets norra delar påverkas starkt av efterfrågan på råvara och av virkespriserna även om läget nu har stabiliserats. Brist på förare av större skogsmaskiner kan förekomma då kompetensen även efterfrågas inom gruvnäringen som dock för närvarande befinner sig under stark press. Under tre procent arbetar inom jord- och skogsbruk i Västerbottens län. Antalet sysselsatta inom sektorn har minskat under lång tid men ser ut att ha stabiliserats, många yrkesaktiva inom jord- och skogsbruk är över 65 år. Byggverksamhet Stora infrastrukturprojekt har pågått längs Västerbottenskusten under många år. Under 2014-2015 färdigställs stora delar av projekten. Koncentrationen av investeringarna till Umeåregionen är tydlig, främst inom anläggningssektorn. Inför 2015 är optimismen hög inom branchen. Vid en vikande byggverksa,het har förare av anläggnings- och skogsmaskinförare en alternativ arbetsmarknad inom gruvnäringen. Lokaler, inte minst det nya köpcentret söder om Umeå, kommer att erbjuda nya arbetstillfällen omkring halvårsskiftet 2014. Dessutom väntas bostadsbyggandet öka avsevärt efter många år 5

då efterfrågan vida har överstigit utbudet. Det innebär värdefulla arbetstillfällen för många bygghantverkare. Även om aktiviteten är i avtagande har många nya fastigheter uppförts i Hemavanområdet under de senaste åren. Närheten till Norge är en viktig orsak. Också Tärnaby har fått del av den positiva utvecklingen i området. Grupper av hantverkare samt förare av anläggningsmaskiner behövs i verksamheten. Utbyggnaden av vindkraft i länet har skapat sysselsättning genom brytning av skogsbilvägar, gjutning av betongfundament, och distribution av elektricitet. För närvarande är aktiviteten lägre som en följd av att elpriset är lägre än på länge. Marknaden för delar av servicesektorn har förbättrats något på vissa orter. Industri Industrikonjunkturen har länge varit svag och även om positiva signaler har kommit är läget svårt. Vissa företag har återanställt personal och orderböckerna kan vara tillfredsställande men ofta på alltför kort sikt. Risken för en kraftigare avmattning finns fortfarande som en konsekvens av den ekonomiska och politiska oron i stora delar av världen. Osäkerheten är större än på länge och de signaler som kommer om den ekonomiska utvecklingen är ofta motstridiga. Exempel på yrken som berörs är svetsare och flera grupper av montörer. Flytt av verksamheter söderut är aktuella för att minska transportkostnaderna. Inom industrin råder långsiktig brist på kvalificerad produktionspersonal och ingenjörer med högre utbildning. Mer än hälften av alla anställda inom Teknikföretagen är numera tjänstemän vilket är en konsekvens av att kompetenskraven successivt ökar. Arbetsinnehållet i de befattningar som tillsätts är ofta mycket kvalificerat och ställer krav på högre utbildning och tendensen förstärks. Det befintliga överskottet på operatörer inom främst verkstad, sågverk samt träindustri kommer att öka som en följd av minskad aktivitet i branscherna. Tillverkningsindustrin sysselsatte i slutet av 2012 drygt 15 900 personer 16-64 år i länet men antalet torde sannolikt stabiliseras inom ett par år. Privata tjänster Den privata tjänstesektorn sysselsätter idag 30 procent av arbetskraften i Västerbotten och har haft den stabilaste utvecklingen under senare år. Den utveckling bedöms fortsätta och förbättras under 2014 och 2015. Inom detaljhandeln, mer bestämt inom hemelektronik, vitvaror och andra sällanköpsvaror bland annat bilar, råder viss osäkerhet på grund av den internationella oron. Konkurrensen är skarp. Livsmedelshandel och övrig dagligvaruhandel är inte lika känslig för konjunktursvängningar. Stormarknader bedöms successivt öka sina marknadsandelar. Etableringen av ett nytt handelscentrum i Umeå kommer att påverka handelsmönstret i hela länet. Handeln sysselsätter idag knappt tio procent av arbetskraften i länet. Området finansiella tjänster och företagstjänster signalerar en fortsatt stabil utveckling. På kort sikt blir personalstyrkan oförändrad men när konjunkturen vänder uppåt har personer med rätt kompetens en god arbetsmarknad i främst Umeå och Skellefteå. Den största optimismen råder fortsatt inom IT, data och elektronisk kommunikation. Branschen sysselsätter knappt tre procent och fortsätter växa men för tillfället inte lika snabbt som tidigare. Företag inom hotell, restaurang, konferens och turism väntar sig en god utveckling. I Umeå utökas hotellkapaciteten och kundtillströmningen på restaurangerna är god. I fjällvärlden, framför allt i Hemavan, är optimismen påtaglig beroende på ett växande antal norska kunder. Upplevelseindustrin sysselsätter omkring tre procent av samtliga anställda i länet. 6

Offentlig sektor Omkring 40 procent av länets anställda arbetar inom offentlig verksamhet. Antalet anställda inom offentlig sektor väntas minska svagt under 2014 och 2015. Trots detta ökar rekryteringsbehovet på grund av stora pensionsavgångar där personalen behöver ersättas. Budgetläget kan dock medföra att endast akuta vakanser tillsätts omgående. Betydande svårigheter att hitta utbildad kompetens råder inom vård och omsorg. Antalet statligt anställda fortsätter att minska svagt men trendmässigt. Landstinget räknar fortsättningsvis med färre anställda. En del av landstingets anställda kommer sannolikt att fortsätta arbeta inom sitt yrke, men övergå till privata arbetsgivare. En höjning av landstingsskatten är genomförd och ytterligare höjning finns på dagordningen. Bland primärkommunerna bedöms antalet sysselsatta öka svagt inom barnomsorgen på orter i kustområdet. Inom grundskolan liksom inom gymnasieskolan förväntas antalet sysselsatta blir stabilt fram till slutet av 2015. Resultatet av höstens riksdagsval kommer att ha betydelse för utvecklingen inom vuxenutbildningen. 7

YRKESKOMPASSEN Yrkeskompassen navigerar dig dit jobben finns. Mer om framtidsutsikterna för olika yrken hittar du på arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen. BRIST ÖVERSKOTT Arbetsförmedlingen 2014-06. Bilder:Scandinav Bildbyrå, Johnér Bildbyrå, Linda Broström. Läkare, samtliga kategorier Sjuksköterskor med specialistutbildning Sjuksköterskor, nyutbildade Civilingenjörer, flera grupper IT-personal, lång utbildning Kockar, särskilt specialkockar Förskollärare Speciallärare Maskinförare, flera kategorier Undersköterskor Lagerarbetare Barnskötare Handläggare, offentlig förvaltning Receptionister, telefonister Industrimontörer, flera grupper Bibliotekarier Brevbärare Administrativ personal Vaktmästare Vårdbiträden Det här är en bedömning av arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i länet under 2014-2015. Kontakta oss på 0771-416 416 arbetsformedlingen.se 8