DEN PROFESJONELLE ALFABETISERINGSLÄRAREN

Relevanta dokument
EIN PROFESJONELLAN ALFABETISERINGSLÆRARA

Förslag till kompetensbeskrivning av en alfabetiseringslärare

KOMPETENSBESKRIVNING. AV LÄRaRE. i grundläggande litteracitet för vuxna med andra modersmål än de nordiska. Nordiskt nätverk för vuxnas lärande

KOMPETENSBESKRIVNING AV LÄRARE. i grundläggande litteracitet för vuxna med andra modersmål än de nordiska

Man har ju ändå intelligens

GRUNDLÄGGGANDE LITTERACITET FÖR NYANLÄNDA UNGDOMAR NY MODUL I LÄSLYFTET VT17

Grundläggande litteracitetsundervisning i samspel med arbetspraktik och jobb

Arbete med elevers litteraciteter

Visuella texter i alfabetiseringsundervisningen -ett kritiskt förhållningssätt

USSV2B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i åk 7-9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet

Svenska som andraspråk I inom ämneslärarprogrammet (CTL101) betygskriterier

Betygskriterier. US610F - Språkdidaktik I, 30 hp

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Svenska som andraspråk för lärare åk hp (1-30). Ingår i lärarlyftet

Kursnamn: Multimodal analys (Multimodal analysis)

Den fria tidens lärande

Betygskriterier. CT120U, Svenska som andraspråk för gymnasielärare, 90 hp. Ingår i Lärarlyftet II.

Grundläggande litteracitet (alfabetisering) för nyanlända elever i grundskola och gymnasium

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Välkommen till kursen Flerspråkig utveckling, litteracitet och lärande

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Svenska som andraspråk för lärare åk 7-9, 45 högskolepoäng (1-45 högskolepoäng). Ingår i Lärarlyftet II.

Svenska som andraspråk

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Anna-Lena Godhe. Sylvana Sofkova Hashemi. docent i utbildningsvetenskap. lektor i pedagogik. Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande

ÄSAD11, Svenska som andraspråk 1, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

CTL101, Svenska som andraspråk I inom ämneslärarprogrammet, för arbete i gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp

Information till dig som vill veta mer om SFI -

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

Betygskriterier. CT120U, Svenska som andraspråk för gymnasielärare, 90 hp. Ingår i Lärarlyftet II.

Statens skolverks författningssamling

USS79B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i årskurs 7-9, 15 hp

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Humanistiska programmet (HU)

Förslag den 25 september Engelska

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

Lokala regler för mål och bedömningsgrunder inom VFU för Förskollärarprogrammet

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;

Bedömningsmatris med kriterier för U/G/VG på VFU

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Kursplan. HI1015 Historia II med didaktisk inriktning. 30 högskolepoäng, Grundnivå 1. History II for Teacher Students

US152U - Engelska för lärare åk 4-6, 30 hp (1-30 hp) - ingår i Lärarlyftet II, 30 hp

Ansökan om validering

Behöver du mer skrivyta får du be om anteckningspapper eller använda baksidan på pappren.

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Alfabetisering i grundskolans årskurs 7-9

Personnummer. Som VFU-lärare lämnar jag detta dokument som underlag för bedömning av VFU.

Lärarutbildningsnämnden Svenska språket. Kursplan

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SVA202

Betygskriterier. CT120U, Svenska som andraspråk för gymnasielärare, 90 hp. Ingår i Lärarlyftet II.

Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Gun Oker-Blom

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Digitalt arbete och multimodalitet

Ämnesblock historia 112,5 hp

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

US116G - Svenska för grundlärare i grundskolan årskurs 4-6, I, 15 hp

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Mall för beskrivning av kurs ht vt (5) Dnr :1244

Nätverksträff. Nyanlända elever i grundskolan

Engelska. Programkurs 30 hp English 973G06 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap

Engelska. Programkurs 15 hp English 972A01 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap

Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds Universitet. Kursen omfattar andra terminen av sammanlagt tre.

Vt-15 VFU-DOKUMENTATION FÖRSKOLLÄRARE

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SAF201. Svenska som andraspråk, Fortsättningskurs 2, hp, 15 högskolepoäng

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Spanska (1-30 hp) Programkurs 30 hp Spanish (1-30 cr) 93SP17 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

VFU-brev för CF3S80 och för CF3M80 vt-19

Läs- och skrivundervisning på modersmålet med stöttning av multimodala verktyg inom sfi

Bedömningsunderlag. Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 VFU I Gäller from kull ht-15

Övergripande planering

US154U - Svenska som andraspråk för lärare i svenska för invandrare (sfi), (1-30 hp) - ingår i Lärarlyftet II, 30 hp

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Prövning i Moderna språk 1

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Digitala resurser och flerspråkighet

Ht-15 VFU-DOKUMENTATION FÖRSKOLLÄRARE

Statens skolverks författningssamling

Engelska för döva Mål att sträva mot Ämnets karaktär och uppbyggnad

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen

Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Agentskap och handlingsutrymme ett kritiskt förhållningssätt till texter i skola och samhälle

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad SKOLFS: 2000:135

Transkript:

DEN PROFESJONELLE ALFABETISERINGSLÄRAREN Presentation på den nordiska alfakonferensen i Sandefjord 19 21 september 2012 Qarin Franker & Lilly Christensen

Presentationens innehåll Bakgrund Process för framtagandet/udviklingen Kort presentation av de sex kompetensområdena Kommentar till varje område Konferensens diskussionsfrågor och ert viktiga bidrag

Varför behövs en kompetensbeskrivning av alfabetiseringslärare? Det saknas en beskrivning Komplex utbildningssituation Komplexa krav på lärarna Stor okunskap och osäkerhet om förutsättningar och villkor Gör vi rätt? Kan det bli bättre? Vad? Hur? På vilka sätt? Den behövs som grund för utbildningssatsningar och utveckling av undervisningen

Men Lärarna vet och forskningen vet också en del och lärarna har artikulerat sitt behov av kompetensutveckling Förslaget tar utgångspunkt i: Lärarnas beprövade praxiserfarenheter Forskning och kunskap om kortutbildade vuxna inlärares inlärningsvillkor, psykolingvistiska och sociolingvistiska och kulturella perspektiv på andraspråksinlärning och litteracitetsutveckling Först kompetensbeskrivningar sedan utbildningssatsningar Ett nordiskt samarbete ger synergieffekter

Varför ett nordiskt samarbete? 1. Alfabetiseringsområdet lyfts upp och synliggörs 1. Målgruppen, alfabetiseringslärare ges möjlighet till stimulerande utbyte, nätverksbyggande och samverkan. 1. Möjliggör samordning av den existerande nordiska andraspråksforskningen och forskningen om vuxnas litteracitet 1. Stimulerar utveckling och produktion av material med hög kvalitet 1. Utvecklar och stimulerar de nordiska språken

Processen och produkten 2010 2011 2011 2012 2012 2012 KAN rapporten Kartläggning av Alfabetiseringsundervisning i Norden klar Alfarådet ansöker om medel för att ta fram en kompetensbeskrivning av alfalärare i Norden Förslag I diskuteras med några experter (Wahlgren, Alver, Vedel, Skeppstedt, Lyytinen) Förslag II diskuteras på EU speak konferens Förslag III diskuteras på Alfakonferensen (av er) Slutdokument är klart, presenteras för NVL NVL= nätverk för vuxnas lärare 2013 Fortsatt arbete inom Alfarådet och NVL implementering av olika utbildningssatsningar i de nordiska länderna

Sex kompetensområden En professionell alfabetiseringslärare behöver ha kompetens inom: 1.Litteracitet i ett globalt, lokalt och individuellt perspektiv. Teoretiska och didaktiska aspekter 2. Förutsättningar för vuxnas formella lärande i en kreativ och kritisk lärmiljö Baserad på lärares reflekterande praktik och kursdeltagares lärandemål 3. Material för ett vuxet lärande Multimodalt, aktuellt och utmanande 4. Undervisning i muntlig kommunikativ kompetens utan skriftstöd, för vuxna andraspråksinlärare 5. Grundläggande läs och skrivinlärning för vuxna andraspråksinlärare 6. Grundläggande vardagsmatematik för vuxna andraspråksinlärare

1. Litteracitet i ett globalt, lokalt och individuellt perspektiv. Teoretiska och didaktiska aspekter LÄRARKOMPETENS Läraren tillämpar olika vetenskapliga teorier om litteracitet; psykologiska och lingvistiska såväl som sociologiska och språkpolitiska i ett vuxenutbildningssammanhang, medveten om hur individens egna och samhällets värderingar och attityder till litteracitet påverkar styrdokument, planering, innehåll och mål för undervisningen såväl som deltagarnas vardagsliv och framtidsperspektiv. KUNSKAPER 1. Kan redogöra för sin syn på litteracitetsbegreppets komplexitet och diskutera det ur ett historiskt, språkpolitiskt, sociokulturell och lingvistiskt perspektiv. FÄRDIGHETER OCH HANDLINGAR 1. Låter sin kunskap om litteracitet genomsyra de egna didaktiska och metodiska ställningstagandena

Kommentar till område 1 Beskrivningen bygger på en ideologisk syn på litteracitet Att förstå läsning och skrivning som något som alltid formas i en social praktik är en definition som skiljer sig skarpt från den som ser läsning och skrivning som en avskild uppsättning autonoma färdigheter.

Modell av litteracitet The four Literacy Resources model (efter Luke & Freebody, 1990; Freebody 1999) Tre dimensioner av litteracitet och de praktiker/processer som de operationaliseras i litteracitet kulturell Teknisk/ operationell kritisk Textanvändning (text use) ger pragmatisk kompetens Betydelseskapande (meaning making) ger semantisk Kompetens Kodknäckning (code-breaking) ger avkodningskompetens Textkritik (text critic) ger en kritisk ifrågasättande kompetens

Att förstå och skapa egna texter att vara litteratkräver interaktivitet och medvetenhet to be literate is not just to have mastered the written registers,( ) but to be aware of their ideological force: to be aware, in other words, of how society is constructed out of discourse or rather out of the dialectic between the discursive and the material (Halliday 1996:366).

Från alfabetisering till grundläggande litteracitet Kanske dags att överge alfabetisering? Ska vi istället tala om Grundläggande litteracitetsutbildning för vuxna?

2. Förutsättningar för vuxnas formella lärande i en kreativ och kritisk lärmiljö Baserad på lärares reflekterande praktik och kursdeltagares lärandemål Läraren möter kursdeltagarna med kunskap om och intresse för deras bakgrund och omsätter deras mål och önskningar till undervisningsmål, anpassar innehåll, didaktik och metod till kursdeltagarnas förutsättningar och skapar en stöttande och kreativ vuxenpedagogisk lärmiljö genom att ständigt samla ny kunskap och reflektera över sin egen praktik

Kommentar till område 2 Ett resursperspektiv möjliggör en utbildning som förbereder deltagarna för olika nya utmaningar, samtidigt som den tar sin utgångspunkt i och bygger på deras tidigare livserfarenheter och skolutbildning. Student agency and teacher contingency (Baynham,2006) Ömsesidig respekt Meningsfullhet och användbarhet Delaktighet och ansvar (Franker, 2004) En utvidgande undervisningsmodell för en vuxen litteracitetsutbildning där skolans och vardagslivets domäner utgör ett gemensamt verksamhetsfält. Bringing the outside in and the inside out (Sandwall, 2010, i TESOL + kommande 2013)

3. Material för ett vuxet lärande Multimodalt, aktuellt och utmanande LÄRARKOMPETENS Läraren kan kritiskt analysera och välja relevant material för undervisning och lärande anpassade till kursdeltagarnas behov, aktuella och framtida situation. Kunskaper Läraren har kännedom om aktuella läromedel avsedda för vuxnas språk och litteracitetsutveckling har kunskaper om hur bilder, texter, ljud och tecken i vardagsmiljön kommunicerar budskap och uppfattas av deltagarna Färdigheter och handlingar Läraren analyserar och anpassar val av läromedel och andra läroresurser till aktuella kursdetagares krav

Kommentar till område 3 Multimodalitet och visuell litteracitet The shift from the page to screen (Kress & Van Leeuwen, 2006) Ändrade villkor för kommunikation (skola hem; myndigheter individ) Språkliga landskap ( Stroud & Mpendukana, 2009) Positionering och identitet (Janks, 2010 och Björkvall, 2003)

4. Undervisning i muntlig kommunikativ kompetens utan skriftstöd, för vuxna andraspråksinlärare LÄRARKOMPETENS Läraren utvecklar deltagarnas muntliga kommunikativ kompetens helt utan eller med mycket begränsat skriftligt stöd och med utgångspunkt i aktuell (språk)forskning och de vuxna kursdeltagarnas språkliga och kulturella bakgrund och deras kommunikativa behov. Kunskaper Läraren 1. har kunskaper om talspråkets förutsättningar, dess struktur, grammatik och funktion Färdigheter och handlingar Läraren 1. Använder metoder och material ämnat för muntlig kommunikativ undervisning utan eller med begränsat skriftligt stöd.

Kommentar till område 4 Skriftpråklig medvetenhet (Kurvers m fl, 2008) Fonologisk medvetenhet Modersmål som källa och stöd Litteracitet och andraspråkinlärning (Bigelowe &Tarone, 2004) Samtalsanalyser makt och kapital assymetriska samtal(sundberg, 2004)

5. Grundläggande läs och skrivinlärning med inriktning mot vuxna andraspråksinlärare LÄRARKOMPETENS Läraren har teoretiska och didaktiska kunskaper om läs och skrivutveckling på såväl första som andraspråket och omsätter dem till en vuxen, utmanande och kommunikativt baserad läs och skrivmiljö med utgångspunkt i multimodala texter med ett innehåll som speglar kursdeltagarnas vardag och upplevs som meningsfulla. Kunskaper Läraren har kunskap om likheter och skillnader mellan barns och vuxnas skriftspråksutveckling Färdigheter och handlingar Läraren skapar en kreativ skriftspråksmiljö med metaspråkliga diskussioner och stöttning på deltagarens alla språk

Kommenterar till område 5 Från alfabetisering till grundläggande litteracitet Analytiskt perspektiv och interaktiva modeller Förståelse och teknik Skriva sig till läsning Datorer som mål och medel Kritisk litteracitet Verklighet och vardag och medborgarskap Autentiska texter

Mc Cormick s interaktionella modell över läsprocessen när läsare och text interagerar (1994)

6. Grundläggande vardagsmatematik LÄRARKOMPETENS Läraren utgår ifrån deltagarnas muntliga informella matematiska kunskaper och tänkande och utvecklar kommunikativt baserade matematiska färdigheter anpassade till deras individuella vardagsbehov, grundläggande krav i samhället och fortsatta studier. Kunskaper Läraren har kunskap om vad informella matematikkunskaper kan vara Färdigheter och handlingar Läraren skapar en lärandemiljö/lägger upp en undervisning som ger grundläggande matematiska kunskaper med direkt användbarhet i för kursdeltagarna aktuella och önskade situationer i studier, vardags och arbetsliv.

Diskussion i nordiska grupper Nu behöver vi jeres/era kommentarer Diskutera i de nordiska grupperna. 1. Är kompetensområdet nödvändigt för alfaläraren/ Livläraren? Ja (antal) Nej (antal) 2. Är de kunskaper och färdigheter/handlingar som definieras adekvata? 3. Argumentera för ovanstående (1 och 2). Använd/bruk gärna eksempel från din vardag. 4. Hur många av er önskar detta innehåll på en kurs?

Avslutning Onsdag: Diskutera kompetensområde 1 och 2 Torsdag: Diskutera kompetensområde 3 och 4 Fredag: Diskutera kompetensområde 5 och 6 Sänd varje dag era svar till Alfarådet litteracitet@gmail.com Välutbildade lärare ger väl utbildade deltagare