Likabehandlingsplan för Vuxenutbildningen, SFI och Särskild utbildning för vuxna i Orust kommun

Likabehandlingsplan för Vuxenutbildningen, SFI och Särskild utbildning för vuxna i Orust kommun

Inledning Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. En likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt 6 kap. 8 skollagen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av eleverna. Vision På Vuxenutbildningen i Orust kommun tar all personal och alla elever tydligt avstånd från alla tendenser till all form av diskriminering, trakasserier eller annan form av kränkande behandling. Vi visar respekt för den enskilde individen och reagerar omedelbart om någon utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Vi utgår i det dagliga arbetet från ett demokratiskt förhållningssätt och vi arbetar aktivt för att stärka de demokratiska värdena. Vi arbetar med att skapa goda relationer mellan alla som arbetar på skolan, vi främjar likabehandling och vi ser mycket allvarligt på diskriminering, trakasserier och all form av kränkande behandling. Vi arbetar även aktivt för att skapa en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Detta innebär att vi arbetar förebyggande och att vi har en väl utarbetad strategi för att hantera situationer som uppstår. Vi följer de styrdokument som bevakar alla elevers rätt till likabehandling och denna likabehandlingsplan är en del i dokumentationen. Vad säger lagen? Skollagen och diskrimineringslagen har ett gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De innehåller bestämmelser om huruvida huvudmannen ska vidta aktiva åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling och trakasserier. Dessutom anger de att huvudmannen har skyldighet att utreda och vidta åtgärder vid kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier. Barn- och elevombudet (BEO) och skolinspektionen har tillsyn över 6 kap i skollagen. BEO är en del av Skolinspektionen och ska ta tillvara på barn och elevers rättigheter. Det innebär att BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. BEO kan kräva skadestånd för ett barns eller elevs räkning och företräda denna i domstol. De informerar också om skollagen och ger råd och stöd om hur bestämmelserna ska tillämpas. Läroplanen för vuxenutbildningen 2012 säger att ingen i skolan ska utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Vidare står att skolan har ett särskilt ansvar för elever med funktionsnedsättning.

Årscykel för arbete med likabehandlingsplan AUGUSTI Trivseldagar och genomgång av likabehandlingsplan vid Introduktionssamtal MARS Elever och personal tar del av den reviderade likabehandlingsplanen OKTOBER Kartläggning av elevernas upplevelser i form av trivselenkät JANUARI OCH FEBRUARI Revidera likabehandlingsplanen utifrån nya mål och åtgärder NOVEMBER Sammanställning och analys av trivselenkäten DECEMBER Elever och personal tar del av resultatet och är delaktiga i diskussioner om förbättringsområde

DEFINITION AV BEGREPP En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla som vistas i skolan ska ha samma rättigheter och kunna vistas i skolan utan att utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Diskriminering Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet, uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det som diskriminering. Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling. När någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Källa: Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Diskrimineringsgrunderna Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Här beskriver vi hur de olika diskrimineringsgrunderna definieras i diskrimineringslagen och dess förarbeten (regeringens proposition 2007/08:95). I några fall har vi även kommenterat lagens definition. Kön Begreppet kön innebär att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses att någon inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Begreppet omfattar dels en persons mentala eller självupplevda könsbild, dels hur någon uttrycker det som kan kallas personens sociala kön, till exempel genom kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr. Diskrimineringsgrunden avser vad som ofta brukar kallas transpersoner. Det är ett paraplybegrepp för människor som bryter mot samhällets normer för könsidentitet och köns uttryck. Även en person som identifierar sig som transsexuell men inte tänker ändra sin könstillhörighet omfattas av denna grund och därmed av skyddet mot diskriminering. Diskrimineringslagens förbud mot diskriminering gäller för personer med könsöverskridande identitet eller uttryck. Ofta använder DO istället begreppen könsidentitet eller könsuttryck. Det beror på att DO anser att lagens begrepp ("könsöverskridande") riskerar att befästa en bild av vissa personer som avvikare i ett samhälle där det finns starka normer och föreställningar om kön. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Nationellt ursprung betyder att personer har samma nationstillhörighet, som till exempel finländare, polacker eller svenskar. Etniskt ursprung innebär att personer har ett relativt enhetligt kulturmönster. Som exempel kan nämnas att en person tillhör någon av de nationella minoriteterna såsom samer och romer. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering. Religion eller annan trosuppfattning Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism. Politiska åskådningar och etiska eller filosofiska värderingar som inte har samband med religion omfattas inte av diskrimineringslagens skydd. Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga är inte en funktionsnedsättning i diskrimineringslagens mening.

Funktionsnedsättning innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. En funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel och synskador med mera. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, heterosexuell och bisexuell läggning. Ålder Ålder innebär uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder omfattas av lagens skydd mot diskriminering. Källa: Diskrimineringsombudsmannen /http://www.do.se/om-diskriminering/skyddade-diskrimineringsgrunder/

Rutiner och ansvarsfördelning vid kränkande behandling, trakasserier och diskriminering på Vuxenutbildningen i Orust kommun. Metod och ansvarsfördelning 1. En elev som upplever sig kränkt eller som känner till att någon annan elev är utsatt, ska vända sig till den som eleven känner sig mest trygg med, sin ansvariga lärare, rektor, elevhälsoteamet eller till någon annan av skolans personal. 2. Den personal som själv ser eller får information om att någon elev far illa, är skyldig att snarast (inom 24 timmar) rapportera uppgifterna till berörd rektor Vendela Lekander 3. Rektor sammankallar kurator, ansvarig lärare och annan berörd personal och en utredning inleds. Ärendet kartläggs och beslut fattas om åtgärder. Ärendet dokumenteras löpande på de blanketter som förvaltningen tagit fram. Rektor utser en arbetsgrupp och tid bokas snarast för ett möte. Arbetet leds av rektor och i arbetsgruppen bör också kurator och berörda lärare ingå. Rektor fyller i blanketten Anmälan till huvudman och skickar till förvaltningen. 4. Möte med arbetsgruppen. Kartläggning och beslut om ärendehandläggning. Arbetsgruppen bokar tid för samtal med den utsatta eleven. 5. Utredande samtal med den utsatta eleven. Rektor leder samtalet med hjälp av kurator. Ansvarig lärare finns med som stöd för eleven och för att ha insyn i ärendet. Rektor informerar eleven om den fortsatta handläggningen av ärendet. Eleven uppmanas att omedelbart kontakta ansvarig lärare eller annan personal vid eventuella kränkningar. Tid för uppföljande samtal bokas. 6. Samtal med berörda elever. Enskilda utredande samtal genomförs under ledning av rektor och med hjälp av kurator där samtalen dokumenteras. Ansvarig lärare finns med som stöd för eleven och för att ha insyn i ärendet. 7. Rektor sammankallar arbetsgruppen. Kartläggning, bedömning och beslut om åtgärder. 8. Ansvarig lärare följer upp den utsatta elevens situation genom att regelbundet kolla av med eleven att kränkningarna upphört. 9. Ärendet avslutas när eleven anser att kränkningarna upphört.

Analys av bruksenkäten för Kommunal vuxenutbildning och SFI Delar av EHT, skolkurator Sara Karlsson och skolsköterska Magdalena Wingård, har analyserat resultatet av brukarenkäten för Komvux och SFI eleverna. Efter att ha analyserat svaren framgår det att årets brukarenkät inte varit tillräckligt bra utformad för frågor gällande diskriminering och kränkning. Det är 94 stycken som har svarat på brukarenkäten och det totala antalet elever vid tillfället då enkäten delades ut var 203 stycken. Detta innebär att det är lite mindre än hälften som har svarat, en alldeles för låg siffra som kan och bör förbättras. På frågan om jag trivs i skolan har svaren varit övervägande positiva: 4 av 94 har svarat stämmer inte alls eller ganska dåligt, 7 stycken har svarat vet ej. På frågan om jag känner mig trygg i skolan har 6 stycken svarat stämmer ganska dåligt och 8 stycken vet ej. De flesta känner sig trygga, men siffran för antalet som inte känner sig trygga är högt. Skolan måste vara en trygg plats för alla och vi har en viktig uppgift att jobba vidare med. Vi tror att bidragande orsaker till att det flesta känner sig trygga är att vi är en liten och gemytlig skola, där det finns en god elevkännedom, personalen är lättillgänglig för elever och för varandra. Vi har även trivsamma gemensamma ytor, bland annat caféet som också är vår matsal. Där kan vi alla samlas, både elever och personal. På frågan om eleven upplever arbetsro på lektionerna, blev det ett blandat resultat. För 66 % stämmer det ganska bra eller helt och hållet. 21,3 % svarar vet ej och 12,8 % svarar att det inte stämmer alls eller att det stämmer ganska dåligt. En av skolans målsättningar är att förbättra detta område. Om man känner sig rättvist behandlad i skolan svarar 82 % stämmer ganska bra eller stämmer helt och hållet. 14,9 % svarar vet ej och resterande svarar stämmer inte alls eller stämmer ganska dåligt. Detta är ett bra resultat. Detta kan bero på att eleven är i skolan främst på eget initiativ och har uppnått en större mognad och på så sätt blir det en ömsesidig respekt mellan personal och elever. På frågan om en elev har blivit utsatt för kränkande behandling av annan elev svarar en av dem ja på denna fråga. På frågan om eleven har blivit utsatt för kränkande behandling av personal svarar 3 stycken elever ja, vilket är mycket allvarligt. Ett annat överraskande resultat var att det bara är 50 % som vet vart de ska vända sig om de blir utsatta för kränkande behandling. Det kan ha att göra med att man inte arbetar på samma sätt som på grundskolan och gymnasiet där man har mentorskap och elevråd, och att de kanske inte är medvetna om att även denna grupp kan ta del av elevhälsans tjänster. Handlingsplaner behöver tas fram.

På frågan hur nöjd eleven är i sin skola i helhet på en skala från 1-10 svarar de följande: 16,0% har satt betyg 10 7,4 % har satt betyg 9 25,5 % har satt betyg 8 17,0 % har satt betyg 7 9,6 % har satt betyg 6 17,0 % har satt betyg 5 3,2 % har satt betyg 4 4,3 % har satt betyg 3 En viktig del i arbetet med likabehandlingsplanen är att få fram hur eleverna på särskild utbildning för vuxna upplever sin situation. Vi vill veta vad deras upplevelser är av skolan vad gäller kränkning, diskriminering och mobbing. Då brukarenkäten kan vara svår att förstå, valde vi i stället att göra en muntlig intervju med andra enklare frågor. I intervjun tog vi också reda på om det finns platser på skolan som är otrygga och särskilt utsatta för kränkning eller diskriminering. Nedan redovisas frågorna och svaren. Det går totalt 7 elever på särskild utbildning för vuxna, varav 6 deltog vid intervjutillfället. Detta är ett bra underlag.

Intervju med elever från särskild utbildning för vuxna Hur trivs ni på denna skola jämfört med den tidigare (gamla brandstationen) där ni var de enda eleverna? Har du någon gång varit med om att någon annan elev på skolan varit dum mot dig? Har ni någon gång varit med om att en personal har varit dum mot dig? Tycker ni att det finns ngt på skolan som inte är bra? Känner ni er trygga på skolan? Finns det något ställe på skolan som du inte känner dig trygg på. Finns det någon som är dum mot er för att ni har ett funktionshinder. Har någon varit dum mot dig för att du är kär i någon speciell. Har någon varit dum mot dig utifrån hur du ser ut? Om någon är dum mot er vet ni vem ni ska prata med då? Tycker du att du får vara som du vill? Har du någon att vara med på rasten? På första frågan var alla rörande överens om att de trivs mycket bättre att vara på den nuvarande skolan än den tidigare, då de var de enda eleverna. De tycker att det är roligare med fler elever runt sig, och de tycker att det är mycket lugnare här trots många fler elever. På den tidigare skolan var det mycket oljud utifrån så de uppskattar att det är en tystare miljö här. På frågorna om någon elev eller annan personal någon gång varit dum mot dem svarade de alla att det aldrig har hänt på denna skola. Flera hade varit med om det tidigare på andra skolor men inte nu. På frågan om det är något på skolan som inte är bra fick vi bara nej till svar, allt är bra. Alla svarade också att de känner sig trygga i skolan och att det inte finns något ställe som de känner sig otrygga på. De tycker att det är en mysig skola. Ingen har varit med om att någon är dum mot dem på grund av deras funktionshinder. Alla tycker att de får vara som de vill och ingen har varit dum mot dem utifrån vem de är kär i eller hur de ser ut. Om någon skulle vara dum mot dem visste de alla till vem de skulle vända sig. De känner sig väldigt trygg med sin lärare. Alla svarar att de har någon att vara med på rasten. De känner sig väldigt trygga med varandra och stöttar varandra. Vi i EHT tycker att det var väldigt positiva svar och det finns inga åtgärder som behöver vidtas då det inte finns någonting som de är missnöjda med. Det viktigaste arbete är att fortsätta kartlägga deras situation så man snabbt upptäcker och kan åtgärda om det sker någon förändring.

Mål Ett mål till näst år är att förbättra enkäten på så sätt att frågorna blir tydligare och mer riktade mot kränkning och diskriminering. Det gör den lättare att analysera. Målet är också att få högre svarsfrekvens. Handlingsplan EHT har redan nu börjat arbeta fram en ny enkät som är mer riktad mot diskriminering och kräkning. Ansvarig för att förbättra enkäten är skolkurator Sara Karlsson, skolsköterska Maria Hult och specialpedagog Inga Elverheim. För att få större svarsfrekvens kommer vi som är ansvariga för enkäterna, i den mån det går, sitta med under tiden den genomförs eller ge instruktioner till ansvarig lärare som kan dela ut den på lämplig tid då denne kan sitta med och samla in svaren. Till de elever som läser på distans ska det ges väldigt tydliga instruktioner och påminnelser och allra helst ska enkäten delas ut när de är på plats. Mål All personal ska vara väl insatt i likabehandlingsplanen och veta hur de ska gå till väga om de upptäcker kräkning eller diskriminering. Även elever ska vara väl insatta i likabehandlingsplanen och veta vem de ska vända sig till om någon blir utsatt för kränkning eller diskriminering. Handlingsplan En åtgärd är att ha med likabehandlingsplanen som en stående punkt på APT och arbetslagsmöte. Det är viktigt att hela tiden vara uppmärksam på om kränkning eller diskriminering förekommer och att vara insatt i alla delar av likabehandlingsplanen. För att elever ska bli insatta i likabehandlingsplanen ska lärarna presentera den vid varje terminsstart. Vi kommer även att göra en folder, en kort sammanfattning av likabehandlingsplanen, som lärarna kan ge till elever. Elevhälsan kommer att gå ut i klasserna och ha en diskussion om kränkning och mobbing med likabehandlingsplanen som utgångspunkt. Vid skolstart kommer elevhälsan att gå ut i klasserna och presentera sig så att alla vet vilka de är, var de finns och vad de är till för. Likabehandlingsplanen kommer också att presenteras på Vuxenutbildningen och på Orust gymnasieskolas hemsida liksom på Unikum

Mål Ett mål utifrån svarsenkäten är att förebygga och minska kränkning och diskriminering Detta gäller alla på skolan, elev-elev, personal-elev, elev-personal och personal-personal. Handlingsplan För att minska kräkningar och diskriminering måste alla vara delaktiga. All personal på skolan innefattar rektor, lärare, elevhälsoteamet, administration, vaktmästare, lokalvårdare och skolvärdinna. Om en vuxen hör svordomar, nedsättande ord m.m. måste man agera, genom att vänligt men bestämt markera att detta inte är acceptabelt. Vissa ord ska inte användas även att de är på skoj. En åtgärd för att förebygga och minska kränkning och diskriminering är att ha likabehandlingsplanen som en stående punkt på APT och arbetslagsmöte. Detta för att hela tiden vara uppmärksam på om kränkning eller diskriminering förekommer och på så sätt synliggöra och agera. Ansvarig för det är den som leder respektive möte. För att eleverna ska få god kännedom om hur olika religioner kan komma till uttryck ska pedagogerna i sin undervisning ge kunskaper kring olika religioner och trosuppfattningar. Det ska avsättas mycket tid för att diskutera, jämföra och analysera skillnader. I samhällskunskap ska eleverna genom undervisning få goda kunskaper och förståelser om Sveriges jämställdhet, demokrati och dess grundlagar. I naturkunskap ska det införas mer diskussioner om olika sexuella läggningar, könstillhörighet och samtycke till sex och vad som räkans till sexuella trakasserier. Skolan ska underlätta för eleverna och ge dem föreutsättningar att utöva sin religion. Detta gör vi genom att fortsätta tillåta huvudbonader inomhus, ta hänsyn till olika önskemål om kost samt erbjuda bönerum om så önskas. I förebyggande arbete mot diskriminering kommer vi kontinuerligt att införa trivseldagar eller trivselstunder där alla på skolan ska vara delaktiga. Detta i syfte att olika nationaliteter inte ska vara främmande för varandra och att de integrera på ett naturligt sätt. Bla kommer det att ordnas gemensam målning, kulturdagar (med musik, dans och mat) och gemensam grillning. All personal är delaktiga i utförandet men huvudansvarig för att det utförs är specialpedagog Inga Elverheim. Det finns en årlig skyddsrond där elevskyddsombud utbildas för att tillsammans med ansvarig Rektor Vendela Lekander på skolan bidra till en god arbetsmiljö. För att undvika att konflikter bli långvariga och övergår till kränkning eller mobbning är det viktigt att gå in och stötta i ett tidigt skede. Elevhälsoteamet skall ingå som en naturlig del i detta arbete. Elevhälsoteamet ska vara synliga på skolan så att det blir naturligt att kontakta dessa vid behov. Kontinuerlig kompentensutveckling är viktig för att all personalen på skolan ska hålla sig ajour med samhällsutveckling och forskning. Ansvarig för det är rektor Vendela Lekander. Det är också viktigt att all personal på skolan får kunskapsutveckling om olika

funktionsnedsättningar och hur vi arbetar inkluderande med dessa elever. Alla ska behandlars lika oavsett funktionsnedsättningar eller inte. Klotter kan ofta innehålla nedvärderande ord av olika grupptillhörigheter. All klotter ska omgående rapporteras till vaktmästare. Ansvarig för det är Karin Själin på expeditionen. Mål Att eleverna ska uppleva större arbetsro på lektionerna och att det är ett tillåtande klimat där alla aktivt vågar delta. Handlingsplan Pedagogerna ska se till att eleverna i klassrummet inte talar nedlåtande till varandra eller beter sig störande. Om detta händer måste pedagogerna omedelbart markera att detta aldrig är acceptabelt. Pedagogerna ska kontinuerligt stämma av klimatet i klassrummet. Detta genom att vara väldigt observanta i klassrummet, ta upp det för diskussion med gruppen och med den enskilde vid behov.

Ansvarsområde Vi vill att alla på skolan ska känna sig trygga och sedda. Alla ska känna att de blir lyssnade på och att vi är hjälpsamma mot varandra och visar varandra respekt. Vi som vuxna ska vara goda förebilder och vi ska gemensamt arbeta för att alla elever är delaktiga i utvecklingen av skolans likabehandlingsarbete. Rektor Ansvarar för att styrdokument och lagar efterlevs. Ansvarar för att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller annan kränkande behandling. Ansvarar för att händelser utreds samt beslutar om lämpliga åtgärder. Ansvarar för att det sker kontinuerlig utvärdering och att likabehandlingsplanen revideras varje år. Lärare/personal Tar ansvar för att ha god kunskap om likabehandlingsplanens innehåll och arbetar därefter. Tar ansvar för att det regelbundet förs diskussioner och samtal med eleverna utifrån värdegrunden. Tar ansvar för att omgående (inom 24 timmar), rapportera till rektor vid misstanke om kränkning eller diskriminering. Ansvarig lärare tar särskilt ansvar för sin grupp och för att diskutera likabehandlingsplanen med eleverna. EHT Tar ansvar för att enkäterna nästa gång blir mer riktade mot diskriminering och kränkning. Tar ansvar för att få större svarsfrekvens på trivselenkäten. Tar ansvar för att förmedla till övrig personal vikten av att likabehandlingsplanen kontinuerligt ska diskuteras vid alla olika gruppkonstellationer. Kurator Sara Karlsson ansvarar för att det sker kontinuerlig utvärdering och att likabehandlingsplanen revideras varje år. Elever Skall följa skolans gemensamt utformade värden och normer, Skall påtala diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling som förekommer i verksamheten.

Uppföljning/uppdatering Likabehandlingsarbetet utvärderas årligen av eleverna på skolan via enkät. Planen uppdateras en gång per läsår utifrån resultat och synpunkter från elever och personal. Uppföljning av det gångna årets arbete samt implementering av nästa års mål enligt denna plan kommer att göras vid personalmöte i april samt att planen skickas ut på remiss. Målen fastställs av rektor i maj 2016.