Ändringar i Budget 2010 och ekonomisk planering

Ändringar i Budget 2010 och ekonomisk planering 2011-2012 med justeringar från kommunfullmäktige 21 december 2009

2

Innehåll Budgetjusteringar som gör skillnad...4 Inledning...6 Prioriterade områden med mål, uppdrag och uttalanden...7 Prioriterade områden med mål, uppdrag och uttalanden...7 Skatteintäktsutvecklingen...7 Kommunalekonomisk utjämning...8 LSS-utjämningen av vissa kostnader för stöd och service till funktionshindrade...9 Kommunal fastighetsavgift... 10 Resursfördelningsmodeller... 10 Ombudgetering mellan nämnder med anledning av beslutade organisationsförändringar... 12 Övriga ombudgeteringar mellan nämnder... 13 Disponering av resultatutjämningsfond för drift... 14 Disponering av resultatutjämningsfond för investering... 14 Finansiering... 15 Kommunstyrelsen... 15 Servicenämnden... 18 Kalmarsunds gymnasieförbund... 20 Samhällsbyggnadsnämnden... 21 Kultur- och fritidsnämnden... 22 Barn- och ungdomsnämnden... 23 Omsorgsnämnden... 24 Socialnämnden... 25 Södermöre kommundelsnämnd... 25 3

Budgetjusteringar som gör skillnad Vi presenterade i våras en Budget för framtidstro. Att vi som majoritet lyckades lägga fram en budget för Kalmar kommun utan nya, stora besparingar mitt i en intensiv lågkonjunktur kändes mycket bra. När vi nu reviderar budgeten så blir det också utan nya besparingar. Vi har under hela denna mandatperiod arbetat hårt med att få ordning och reda på ekonomin. Det arbetet påbörjades redan under 2007 och när lågkonjunkturen slog till under hösten 2008 vidtog vi ytterligare åtgärder. Det har vi glädje av idag. Hade vi stuckit huvudet i sanden som den borgerliga oppositionen gjorde vid det tillfället så hade vi i år haft ett underskott som vi skulle behöva återställa under 2010. Kalmars utveckling har varit positiv de senaste åren. Under 2009 har befolkningsökningen tagit fart ordentligt, klart över de mål vi har i budgeten. Trots varsel och uppsägningar på arbetsmarknaden kan vi konstatera att arbetslösheten här är lägre än i riket och i jämförelsekommunerna. Detta är ett trendbrott. Kalmar brukade ligga sämst till när det gäller arbetslöshet. Kalmar är idag en stad på mångas läppar. När svenskar tillfrågas om typiska svenska sommarstäder hamnar Kalmar på tio i topp listan. För att fullfölja den lyckade satsningen med visitse.se ihop med Öland och Glasriket tillförs Destination Kalmar en miljon kronor under 2010. Succén i Krusenstiernska, musik på Larmtorget, Kalmar marknad och Stadsfesten är något av allt annat som stärkt Kalmars anseende. Utrymmet för nya satsningar i dessa tider är inte stort. Den moderatledda regeringen har höjt statsbidragen för landets kommuner och landsting endast för valåret 2010. Till skillnad mot våra rödgröna partier på riksplanet vägrar regeringen ge långsiktiga besked om statsbidragen för åren 2011-2012. Trots detta har vi ett utrymme. Ett utrymme som vi skapade just genom de tidiga åtgärderna 2008. Vi kan därför göra några viktiga satsningar även under 2010 och framåt. År då många kommuner istället tvingas panikspara. Antalet äldre ökar och därför tillförs äldreomsorgen drygt 40 miljoner kronor under 2010-2012. Därutöver görs vissa engångssatsningar. Vi lägger bland annat in 4,5 miljoner kronor så att hemrehabilitering blir verklighet i hela Kalmar. Vi satsar på hemsjukvården. När omsorgen i Kalmar mäts får den höga betyg. Med dessa satsningar kommer vi fortsatt ligga främst. Vårt föreningsliv gör ett otroligt jobb men är liksom övrig verksamhet hårt drabbad i kristider. För att underlätta situationen höjs föreningsanslagen med en miljon kronor årligen fram till 2012. Dessutom tillförs föreningslivet 1,5 miljoner kronor som ett engångsbelopp för egna investeringar. Vi har en fantastisk kulturskola som gör mycket för våra barn och ungdomar. Tyvärr stängs vissa ute från denna verksamhet då avgifterna är alltför höga. Nu lägger vi in en miljon kronor fram till 2012 så att dessa avgifter kraftigt kan sänkas. För att bibehålla vår goda utveckling på arbetsmarknaden avsätts två miljoner kronor som en beredskap mot en fortsatt lågkonjunktur och ökad arbetslöshet. Därtill lägger vi in resurser för att skapa ytterligare 200 sommarjobb för ungdomar. Förra årets brytpraktik genomförs även nästa år. Vi avsätter också 10 miljoner kronor för att kunna genomföra Kalmar-lyftet. Det handlar om att människor som står långt från arbetsmarknaden ska kunna finnas i skolan, äldreomsorgen, genomföra tätortsförsköning, jobba med stränder och motionsslingor. Därutöver hoppas vi med 4

detta kunna ge föreningslivet stöd. Vår inriktning är tydlig: aktivitet istället för passivitet. Det byggs som aldrig förr i Kalmar. Då allt fler barn föds, måste vi hänga med och erbjuda plats i förskolan. Det har under de senaste åren byggts över 20 nya förskoleavdelningar. Under 2010 byggs nya avdelningar i Rinkabyholm, Trekanten och Ögonstenen i Norrliden. Under de kommande åren blir det nya förskolor i Djurängen och Östra Vimpeltorpet. För att få fart på arbetet med att bli en attraktiv cykelstad satsas under 2010 en extra miljon utöver tidigare anslag på åtgärder som förbättrar våra cykelvägar. Vi pekar ut Gesällen, Cellgraven och järnvägsparkeringen som möjliga platser för parkeringsanläggningar. Vi vill se parkeringsanläggningar i ytterkanterna av Kvarnholmen eller i dess närhet. På det sättet hoppas vi kunna leda trafik till dessa platser. Vi ser andra kommuner som lyckats bra med en sådan inriktning, exempelvis Halmstad. Vi förlänger dessutom enhetstaxan för periodkorten så att dessa gäller hela 2010. I 2008 och 2009 års budget avsattes 50 miljoner kronor till ett omställningspaket. Detta innebar att anställda i Kalmar kommun kunnat gå i pension något år tidigare. Istället har yngre människor fått fortsätta sitt arbete i kommunen. Paketet har kraftigt underlättat för kommunens verksamheter i spartiderna. Omkring hundra medarbetare har lämnat sin anställning genom detta. Eftersom dessa pengar nu är slut avsätter vi ytterligare tio miljoner kronor i ett nytt omställningspaket. Huvuddelen riktas mot barn- och ungdomsförvaltningen som står inför kraftiga minskningar av elevantalet i skolan. Som ytterligare stöd avsätter vi också två miljoner kronor till fritidshemmen. Därtill lägger vi in 24 miljoner kronor till barn-ungdom och Södermöre som kompensation då antalet barn i förskolan kraftigt ökar under de kommande åren. Med detta kommer vi även i fortsättningen ligga i topp i de mätningar som görs över kvalitén i förskolan och skolan. Kalmar är en fantastisk kommun att bo och leva i. Vi får dock aldrig slå oss till ro och bli nöjda. Majoriteten kommer alltid att fortsätta ta sitt ansvar oavsett vilken situation vi befinner oss i. Med den budget vi nu presenterat ser vi starka skäl att behålla tron på en god framtid med jämlikhet och rättvisa i vår fina kommun. Johan Persson (S) Birgitta Elfström (S) Bertil Dahl (V) Jonas Löhnn (MP) 5

Inledning I juni 2009 beslutade kommunfullmäktige om budget för 2010 och ekonomisk planering för 2011-2012. Anslag anvisades direkt till nämnderna som totala nettoanslag och skattesatsen för 2010 fastställdes till 22:22 per skattekrona. Resultatnivån för 2010 budgeterades till 31,5 mnkr, för 2011 till 11,5 mnkr och för 2012 till 15,1 mnkr. Resultaträkning (mnkr) 2010 2011 2012 Budgeterat resultat, juni 2009 31,5 11,5 15,1 Under sommaren och hösten har nämnderna/förvaltningarna arbetat med internbudget och verksamhetsplanering och senast sista november 2009 ska nämnderna fatta beslut om budget och verksamhetsplanering för 2010. Enligt kommunfullmäktiges beslut ska kommunledningskontoret/ekonomienheten senast under december lämna en ekonomisk avstämning. Denna ska omfatta beräknade skatteintäkter, statsbidrag, utfall av löneavtal och liknande poster jämfört med den i juni fastställda budgeten. Vid betydande avvikelser ska finansieringsförslag diskuteras och eventuella förslag till budgetjusteringar beslutas i kommunfullmäktige. I budget 2010 och ekonomisk planering 2011-2012 ändrades det finansiella målet så att nettokostnaderna ska vara högst 98 procent av skatteintäkterna och kommunal utjämning över en konjunkturcykel. I och med lågkonjunkturen har skatteintäkterna kraftigt reviderats ned och för att inte äventyra välfärden och kvaliteten i kärnverksamheten har inga ytterligare besparingar lagts. Tvärtom har vissa satsningar gjorts, såsom utökade föreningsbidrag, avgiftssänkning inom kulturskolan, rehabilitering i hela kommunen, förstärkning till fritidshemmen, arbetsmarknadsåtgärder m.m. Med föreslagna ändringar i budget 2010 och ekonomisk planering 2011-2012 ändras budgeterat resultat enligt tabellen nedan: Resultaträkning (mnkr) 2010 2011 2012 Budgeterat resultat, dec 2009 11,3 24,8-4,5 Den 17 december kom ny prognos på skatteintäkter, kommunal utjämning och LSS-bidrag från Sveriges Kommuner och Landsting. Denna visar på ökade skatteintäkter och utjämning med 9,4 mnkr 2010, 1,6 mnkr 2011 och minskade intäkter med 5,6 mnkr 2012. Det budgeterade resultatet för 2010-2012 ändras enligt tabellen nedan: Resultaträkning (mnkr) 2010 2011 2012 Budgeterat resultat, dec 2009 11,3 24,8-4,5 Ny skatteprognos från SKL (cirkulär 09:84) 9,4 1,6-5,6 Budgeterat resultat, dec 2009 20,7 26,4-10,1 6

Prioriterade områden med mål, uppdrag och uttalanden Under Socialt hållbar kommun ska stycket om Folkhälsa och livskvalitet ändras till: Jämlika levnadsvillkor leder till en god folkhälsa I Kalmar ska alla kommuninvånare ges lika möjligheter och förutsättningar till god hälsa. Kommunen ska beakta de många olika faktorer som påverkar folkhälsan som t.ex. sysselsättning, medborgarnas inflytande och delaktighet, meningsfull fritid, god fysisk miljö och sunda kost- och levnadsvanor. Därigenom förbättras möjligheten till jämlika levnadsvillkor för alla. Skatteintäktsutvecklingen Skatteunderlag Prognosen över skatteintäkter, statsbidrag och utjämning (Sveriges Kommuner och Landsting cirkulär 09:58) är förändrad jämfört med den prognos som låg till grund för budget 2010 och ekonomisk planering 2011-2012 som antogs av kommunfullmäktige i juni 2009. Sveriges Kommuner och Landsting gör bedömningen att skatteunderlaget ökar med 0,8 procent i år. Nästa år gör man bedömningen att ökningstakten blir 0,4 procent och åren 2011-2012 bedömer man att ökningstakten blir 2,5 respektive 3,4 procent per år. Prognoserna för utvecklingen av skatteunderlaget har förändrats kraftigt det senaste året till följd av lågkonjunkturen. Avmattningen i ekonomin har varit stor under året och arbetslösheten ökar. En viss tendens till stabilisering har dock kunnat ses under hösten, men det kommer att ta tid innan ekonomin återhämtar sig. Olika skatteunderlagsprognoser åren 2008-2012 Procentuell förändring från föregående år 2008 2009 2010 2011 2012 Sveriges Kommuner och Landsting okt 2009 5,5 0,8 0,4 2,5 3,4 Sveriges Kommuner och Landsting aug 2009 5,5 0,6 1,1 2,3 3,3 Budgetpropositionen sept. 2009 5,6 1,1 0,6 2,2 3,2 Ekonomistyrningsverket sept. 2009 5,4 0,7 0,3 1,9 2,6 Vårpropositionen april 2009 5,2 0,6 0,6 2,0 3,1 Regeringens bedömning visar en starkare tillväxt av skatteunderlaget än Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i början av perioden, men en svagare tillväxt längre fram. Detta beror på att regeringen inte förutser lika stor arbetslöshet som SKL för 2009 och 2010, men en långsammare återhämtning på arbetsmarknaden 2011 och 2012. Regeringens prognos bygger också på en långsammare pris- och löneökningstakt. Ekonomistyrningsverkets bedömning är utifrån Konjunkturinstitutets (KI) bild av samhällsekonomin i augusti, exklusive den finanspolitiska stimulans som KI prognostiserade. Denna visar en svagare konjunkturutveckling med färre arbetade timmar och lägre löneökningar än regeringens och SKL:s bedömning. Sedan budgetpropositionen och SKL:s prognos i oktober har både regeringen och SKL presenterat uppdateringar av den svenska ekonomin som visar på en högre BNP-tillväxt för 2010 och 2011. En starkare återhämtning och en något lägre arbetslöshet än tidigare kan ses. Nästa skatteprognos från SKL kommer preliminärt den 17 december. Om denna visar en förändring ska avstämning av budget 2010 uppdateras med denna till kommunfullmäktige den 21 december. 7

Invånarantal Vid beräkning av skatteintäkter används invånarantalet den 1 november året före budgetåret. I budget 2010 och ekonomisk planering 2011-2012 som antogs av kommunfullmäktige i juni 2009 gjordes bedömningen att invånarantalet den 1 november skulle uppgå till 61 961. Statistiska centralbyrån har fastställt invånarantalet till 62 239 den 30 september och enligt kommuninvånarregistret (KIR) redovisas den 1 november 62 312 invånare. Statistiska centralbyrån fastställer den 12 december exakt invånarantal. Ny bedömning av invånarantalet har gjorts för planeringsperioden 2010-2012 enligt tabell nedan. Den genomsnittliga ökningen är ca 300 personer per år. Obs! att invånarantalet i tabellen nedan avser den 1 november året före budgetåret, vilket skatteintäkterna är beräknade på. Invånarantal 1 nov året före 2010 2011 2012 Budget 2010-2012, KF juni 2009 61 961 62 256 62 570 Ny bedömning 62 282 62 588 62 875 Skatteintäkter Med hänsyn tagen till den senaste skatteprognosen och ny prognos över invånarantalet avviker kommunalskatteintäkterna från den ekonomiska planeringen med 13,2 mnkr 2010, 7,9 mnkr 2011 och 8,2 mnkr 2012. Skatteintäkter (mnkr) 2010 2011 2012 Ny prognos skatteintäktsutvecklingen 13,2 7,9 8,2 Förändring av resultatet 13,2 7,9 8,2 Kommunalekonomisk utjämning Utjämningskommittén presenterade i betänkandet Gemensamt finansierad utjämning i kommunsektorn (SOU 2003:88) ett förslag till nytt utjämningssystem av inkomster och kostnader. Förändringarna infördes den 1 januari 2005 och de ekonomiska effekterna av förändringarna slår successivt igenom under en tioårsperiod, d.v.s. till år 2015. Kommuner och landsting erhåller ett statligt bidrag som beräknas med utgångspunkt från skillnaden mellan en garanterad skattekraft och den egna skattekraften. Kommunernas garanterade nivå uppgår till 115 procent av rikets medelsskattekraft. För att finansiera statens kostnader för att upprätthålla garantinivån finns regleringsbidrag respektive regleringsavgift. Hur stort regleringsbidraget/avgiften blir beslutas årligen av staten och utgår lika i kronor per invånare. Hösten 2006 kom ett delbetänkande av 2005 års uppföljning av utjämningssystemet med förslag om organisation samt löne- och byggkostnadsutjämning. I uppdraget låg att analysera om det finns strukturellt betingade löneskillnader mellan kommunerna och att ge förslag på hur detta kan beaktas i utjämningssystemet. Utredarna konstaterade att det fanns stora löneskillnader som ej är av tillfällig, övergående natur och som ser ut att öka över tiden. Inför 2008 infördes i utjämningssystemet en ny delmodell som kompenserar för merkostnaderna för högt strukturellt löneläge. Dock har bidraget i lönekostnadsutjämningen begränsats till 50 procent. För skillnader i byggkostnader finns idag en delmodell i utjämningssystemet, men modellen har setts över och reviderats avseende skillnader i lönekostnader för byggnadsarbetare och skillnader i klimat. Anslaget till kommunalekonomisk utjämning utökas tillfälligt under 2010 med 301 kr per invånare. För 2011 höjs nivån i enlighet med vårpropositionen med 374 kr per invånare och 8

som även ligger kvar 2012. I vårpropositionen tillfördes ett konjunkturstöd på 527 kr per invånare för 2010. I höstpropositionen tillfördes ytterligare 451 kr per invånare för 2010. De båda sistnämnda utbetalas i december 2009 med avser 2010. Den senaste preliminära beräkningen för utjämningen från SCB (september 2009) avviker en del från den beräkning som ligger till grund för den ekonomiska planeringen. Nya beräkningar för inkomstutjämningen bygger på det definitiva taxeringsutfallet för inkomståret 2008. Det slutliga utfallet för inkomst- och kostnadsutjämningen, regleringsavgiften och införande- och strukturbidraget för år 2010 fastställs först under december månad. Sammantaget avviker bedömningen (SKL 09:58) mot beräkningen i den ekonomiska planeringen med 53,2 mnkr 2010, 3,9 mnkr 2011 och -11,2 mnkr 2012. År 2010 finns tillfälligt konjunkturstöd på 50 mnkr. Då även 2011 och 2012 innebär lägre uppräkning av skatteintäkterna, men ingen avisering har gjorts om utökade statsbidrag för dessa år har det tillfälliga konjunkturstödet budgetmässigt fördelats mellan 2010 med 23 mnkr och 2011 med 27 mnkr. Om nya statsbidrag utlovas för 2011 och 2012 kommer det tillfälliga konjunkturstödet för 2010 att budgeteras i sin helhet på 2010. Kommunalekonomisk utjämning (mnkr) 2010 2011 2012 Ny prognos inkomst- och kostnadsutjämning 53,2 3,9-11,2 Överflyttning del av konjunkturstöd -23,0 27,0 Förändring av resultatet 30,2 30,9-11,2 LSS-utjämningen av vissa kostnader för stöd och service till funktionshindrade Ett inomkommunalt utjämningssystem för LSS-kostnader infördes den 1 april 2004. Systemet innebär att en standardkostnad beräknas för varje kommun. Den enskilda kommunens standardkostnad relateras till den genomsnittliga standardkostnaden för landet. Beräkningen baseras på verksamhetsstatistik (Socialstyrelsen) och verksamhetskostnader (RS, räkenskapssammandraget) året innan avgifts- eller bidragsåret. Beroende på avvikelse lämnas ett bidrag eller betalas en avgift. Särskilda införanderegler gällde dessutom under perioden 2004-2008 med tröskelvärden för bidragskommuner och högsta avgift för avgiftskommuner. Tröskelvärdet för de kommuner som får bidrag uppgick till 270 kr per invånare 2004, 70 kr per invånare 2005 och 15 kronor per invånare 2006. LSS-utjämningskommittén överlämnade sommaren 2006 sitt delbetänkande och där föreslogs att omräkning skulle ske av koncentrationsindex och personalkostnadsindex till 2005 års nivå. Då omräkningen medförde stora förändringar för vissa kommuner föreslog kommittén ett tillfälligt statsbidrag under 2007 för de kommuner som drabbades med mer än 200 kronor per invånare. Kalmar kommun erhöll 12,8 mnkr 2007 i tillfälligt statsbidrag. I budgetpropositionen hösten 2008 föreslogs förändringar i kostnadsutjämningen för LSSinsatser kopplade till boendet. Även andra justeringar och uppdateringar har gjorts för att öka träffsäkerheten. Personalkostnadsindexet uppdateras och koncentrationsindexet tas bort. Förändringarna trädde i kraft 1 januari 2009. I oktober 2009 presenterade Statistiska Centralbyrån (SCB) preliminärt utfall för utjämningen av LSS-kostnader mellan kommuner för bidragsåret 2010. Beräkningen gjordes utifrån de direktiv som regeringen gett. Uppdatering av verksamhetsstatistik från hösten 2008 och räkenskapssammandraget (RS) 2008 samt uppdateringar av personalkostnadsindex till 2008 års förhållanden låg till grund för beräkningen. Det preliminära utfallet resulterade i att utjämningsbidraget ökade med 13,9 mnkr jämfört med 2009. 9

Jämfört med det belopp som är upptaget i budget 2010 och ekonomisk planering 2011-2012 som antogs av kommunfullmäktige i juni 2009 minskas beloppet för LSS-bidrag med 10,2 mnkr till 93,9 mnkr. LSS-bidraget för 2011 och 2012 är 94,4 respektive 94,8 mnkr. LSS-utjämning (mnkr) 2010 2011 2012 Ny prognos LSS-utjämning -10,2-10,2-10,3 Förändring av resultatet -10,2-10,2-10,3 Kommunal fastighetsavgift Från och med 2008 infördes kommunal fastighetsavgift och som tillfaller kommunerna. År 2008 var denna intäkt neutral då motsvarande belopp minskades i den kommunala utjämningen. Avgiften som fastighetsägarna betalar kommer att räknas upp med inkomstbasbeloppets förändring. Avgiften kommer också troligen att öka i och med att taxeringsvärdena på fastigheterna ökar. Detta innebär för kommunerna en uppräkning av intäkterna med en eftersläpning på två år. För 2010 kommer systemet för kommunal fastighetsavgift att utvidgas och även omfatta fastigheter med småhus som saknar byggnadsvärde och tomtmark för småhus på ofri grund. Intäkterna för kommunerna kommer därmed att öka och för Kalmars del innebär det en beräknad intäktsökning med 872 tkr 2010, 876 tkr 2011 och med 880 tkr 2012. Motsvarande belopp har minskats i den kommunalekonomiska utjämningen. Kommunal fastighetsavgift (mnkr) 2010 2011 2012 Utvidgning av underlaget 0,9 0,9 0,9 Förändring av resultatet 0,9 0,9 0,9 Resursfördelningsmodeller I Kalmar kommun tillämpas resursfördelningsmodeller där hänsyn tas till befolkningsförändringar i olika åldersgrupper. Detta innebär att budgetramarna för grundskola, gymnasieskola, barnomsorg och äldreomsorg räknas fram utifrån antalet elever/barn och äldre som beräknas finnas i verksamheterna för det aktuella budgetåret. I samband med budgetavstämningen i november/december ska budgetramarna för grundskola, barnomsorg och äldreomsorg justeras efter den senaste befolkningsprognosen. I budgetarbetet inför 2009 som antogs av kommunfullmäktige i juni 2008 infördes även en modell för resursfördelning för drift och underhåll av vägytor. I avstämningen av budget 2009 har även en modell för parkområden tagits fram. Under hösten 2009 har resursfördelningsmodellen för äldreomsorgen setts över och justeringar har gjorts. Resurstillskott/avdrag sker beroende på förändringar i prognosen över antalet omsorgstagare i hemtjänsten. För särskilda boende sker tillskott/avdrag vid förändring av antalet platser. 10

Ny prognos - antal elever/barn i skola och förskola Vid beräkning av budgetramarna för 2010-2012 som antogs av kommunfullmäktige i juni 2009 för gymnasieverksamhet, grundskola och förskola användes befolkningsprognos från våren 2009. Det har visat sig att nyare prognoser avviker från denna prognos. Barn- och elevantal 2010 prognos 1 2010 prognos 2 2011 prognos 1 2011 prognos 2 2012 prognos 1 2012 prognos 2 Barn- och ungdomsnämnden Förskola 2 628 2 665 2 707 2 730 2 787 2 784 Fritidshem 1 962 2 042 1 990 2 072 2 029 2 108 Förskoleklass, skola och särskola 5 350 5 357 5 323 5 298 5 297 5 301 Södermöre kommundelsnämnd Förskola 396 396 404 399 405 401 Fritidshem 292 286 297 295 295 287 Förskoleklass, skola och särskola 861 920 862 930 857 932 Barn- och ungdomsnämnden beräknar nu en total barn- och elevminskning på 129 jämfört med prognos 1 som visade på en minskning med 173 för 2010-2012. Budgetramen för barnoch ungdomsnämnden utökas med 6,4 mnkr 2010, med 3,3 mnkr 2011 och med 2,6 mnkr 2012 till följd av justering av antalet barn/elever jämfört med tidigare prognos. Södermöre kommundelsnämnd beräknar nu en total barn- och elevminskning på 18 jämfört med prognos 1 som visade på en minskning med 80 för 2010-2012. Budgetramen för Södermöre kommundelsnämnd utökas 2010 med 3,9 mnkr, med 4,1 mnkr 2011 och med 4,5 mnkr 2012 till följd av justering av antalet barn/elever jämfört med tidigare prognos. Ny prognos barn och elever (mnkr) 2010 2011 2012 Barn- och ungdomsnämnd -6,4-3,3-2,6 Södermöre kommundelsnämnd -3,9-4,1-4,5 Förändring av resultat -10,3-7,4-7,1 Ny prognos antal ungdomar 16-19 år Ny prognos över antalet ungdomar 16-19 år har gjorts och den visar en förändring av antalet ungdomar mot tidigare prognos för åren 2010 till 2012. Bidraget till Kalmarsunds Gymnasieförbund ökar med 1,6 mnkr för 2010, med 2,1 mnkr för 2011 och minskar med 8,5 mnkr för 2012. Ny prognos elever (mnkr) 2010 2011 2012 Kalmarsunds Gymnasieförbund -1,6-2,1 8,5 Förändring av resultat -1,6-2,1 8,5 Ny prognos antal 65 år och äldre Vid beräkning av budgetramen för 2010-2012 som antogs av kommunfullmäktige i juni 2009 för äldreomsorgen användes befolkningsprognosen från våren 2009. Det har visat sig att nyare befolkningsprognoser avviker från denna prognos. Den nya prognosen för omsorgsnämnden för 2010-2012 visar att ökningen av antalet äldre blir större än tidigare prognos. Budgetramen för omsorgsnämnden utökas för 2010 med 8,5 mnkr, för 2011 med 8,5 mnkr och för 2012 med 14,7 mnkr till följd av justering av antalet 65 år och äldre jämfört med tidigare prognos. 11

Den nya prognosen för Södermöre kommundelsnämnd visar en ökning av antalet äldre 2010-2012 mot tidigare prognos. Budgetramen för Södermöre kommundelsnämnd utökas för 2010 med 2,2 mnkr, med 3,7 mnkr 2011 och med 4,1 mnkr 2012 till följd av justering av antalet 65 år och äldre jämfört med tidigare prognos. Ny prognos antal 65 år och äldre (mnkr) 2010 2011 2012 Omsorgsnämnden -8,5-8,5-14,7 Södermöre kommundelsnämnd -2,2-3,7-4,1 Förändring av resultatet -10,7-12,2-18,8 Resursfördelning utökade väg- och parkområden Servicenämndens budgetram utökas med 223 tkr fr.o.m. 2010. Utökade väg- och parkområden (mnkr) 2010 2011 2012 Servicenämnden -0,2-0,2-0,2 Förändring av resultatet -0,2-0,2-0,2 Ombudgetering mellan nämnder med anledning av beslutade organisationsförändringar Fr.o.m. den 1 januari 2010 ska nuvarande samhällsbyggnadskontoret och delar av gatu- och parkförvaltningens trafik- och utredningsavdelning bilda ett nytt samhällsbyggnadskontor. Från gatu- och parknämndens budget överförs 6 914 tkr till samhällsbyggnadsnämnden. Fr.o.m. 1 januari 2010 bildas en ny servicenämnd/serviceförvaltning då verksamheterna inom fastighets- och inköpskontoret, brandkåren, gatu- och parkförvaltningens funktioner för produktion och tillstånd samt kultur- och fritidsförvaltningens drift av inomhus- och utomhusanläggningar samordnas. Från gatu- och parknämndens budgetram överförs 75 529 tkr till servicenämnden. Från samhällsbyggnadsnämnden/brandkårens budgetram överförs 40 106 tkr och från samhällsbyggnadskontoret 100 tkr till servicenämnden. Från kultur- och fritidsnämndens budgetram överförs 5 063 tkr till servicenämnden. De angivna beloppen är hämtade från 2009 års budget. Kostnaderna för ekonomisystem, lokaler och städ är ännu inte fördelade och kommer att justeras när detta är klart. Omorganisationen innebär en minskning med 2 förvaltningschefstjänster och 2,75 administrativa tjänster. Detta innebär en kostnadsbesparing på 3,1 mnkr från och med 2010. Fr.o.m. 1 januari 2010 kommer ansvaret för LSS-verksamheten och psykiskt funktionshindrade att flyttas över från omsorgsnämnden till socialnämnden. Justering av budgetramarna för omsorgsnämnden och för socialnämnden kommer att ske så snart beräkningarna är klara. Ombudgetering (mnkr) 2010 2011 2012 Gatu- och parknämnden -6,9-6,9-6,9 Samhällsbyggnadsnämnden 6,9 6,9 6,9 Gatu- och parknämnden -75,5-75,5-75,5 Samhällsbyggnadsnämnden - brandkåren -40,1-40,1-40,1 Samhällsbyggnadskontoret -0,1-0,1-0,1 Kultur- och fritidsnämnden -5,1-5,1-5,1 Servicenämnden 120,8 120,8 120,8 Besparing 2 förvaltningschef och 2,75 administrativa tjänster 3,1 3,1 3,1 Förändring av resultatet 3,1 3,1 3,1 12

Övriga ombudgeteringar mellan nämnder Kostnaden på 829 tkr för gemensamt diarie- och ärendesystem ska fördelas mellan förvaltningarna och Kalmarsunds gymnasieförbunds del ska faktureras. Som följd av detta ska kommunstyrelsens budgetram fr.o.m. 2010 utökas med 752 tkr, medan budgetramarna ska sänkas för barn- och ungdomsnämnden med 157 tkr, servicenämnden med 50 tkr, kommunens revisorer med 1 tkr, kultur- och fritidsnämnden med 66 tkr, omsorgsnämnden med 128 tkr, samhällsbyggnadsnämnden med 52 tkr, socialnämnden med 150 tkr och Södermöre kommundelsnämnd med 16 tkr. Vidare ska avkastningskravet för servicenämnden/fastighetsoch inköpskontoret ökas med 26 tkr. Kalmarsunds gymnasieförbund ska faktureras 77 tkr årligen. Bilpoolens verksamhet ska flyttas över till servicenämnden från kommunstyrelsen /kommunledningskontoret, samhällsbyggnadskontoret och fastighets- och inköpskontoret. Som följd av detta ska budgetramen för servicenämnden utökas med 517 tkr och kommunstyrelsens budgetram minskas med 150 tkr och samhällsbyggnadsnämndens med 268 tkr. Vidare ska avkastningskravet för servicenämnden/fastighets- och inköpskontoret ökas med 99 tkr. Serviceförvaltningen har kommit överens med kommunledningskontoret om att flytta över budgetramen för inköps- och förrådsservice till servicenämnden fr.o.m. 2010. Som följd av detta utökas servicenämndens budgetram med 6 136 tkr och kommunstyrelsens minskas med motsvarande belopp. Kostnaderna för extern revision av verksamhetsledningssystem ska fördelas mellan förvaltningarna. Som följd av detta ska kommunstyrelsens ram utökas med 175 tkr och övriga nämnder minskas med 25 tkr per nämnd. Bidraget till Destination Kalmar för stöd till Kvarnholmens Centrumförening minskas med 300 tkr. Bidraget ska fortsättningsvis administreras av näringslivsenheten på kommunledningskontoret. Budgetramen för förvaltningsledningen minskas därför med 300 tkr och näringslivsenhetens budgetram ökas med 300 tkr. Ombudgetering mellan nämnder (tkr) 2010 2011 2012 Kommunstyrelsen kommunledningskontoret - kanslienheten 752,0 752,0 752,0 Barn- och ungdomsnämnden -157,0-157,0-157,0 Servicenämnden - brandkåren -26,0-26,0-26,0 Servicenämnden -50,0-50,0-50,0 Kommunens revisorer -1,0-1,0 1,0 Kommunstyrelsen kommunledningskontoret -106,0-106,0-106,0 Kultur- och fritidsnämnden -66,0-66,0-66,0 Omsorgsnämnden -128,0-128,0-128,0 Samhällsbyggnadsnämnden -52,0-52,0-52,0 Socialnämnden -150,0-150,0-150,0 Södermöre kommundelsnämnd -16,0-16,0-16,0 Servicenämnden 517,0 517,0 517,0 Kommunstyrelsen - kommunledningskontoret -150,0-150,0-150,0 Samhällsbyggnadsnämnden -268,0-268,0-268,0 Servicenämnden fastighets- och inköpskontoret -99,0-99,0-99,0 Kommunstyrelsen kommunledningskontoret -6 136,0-6 136,0-6 136,0 Servicenämnden 6 136,0 6 136,0 6 136,0 Kommunstyrelsen kommunledningskontoret 175,0 175,0 175,0 13

Samhällsbyggnadsnämnden -25,0-25,0-25,0 Servicenämnden -25,0-25,0-25,0 Kultur- och fritidsnämnden -25,0-25,0-25,0 Barn- och ungdomsnämnden -25,0-25,0-25,0 Socialnämnden -25,0-25,0-25,0 Omsorgsnämnden -25,0-25,0-25,0 Södermöre kommundelsnämnd -25,0-25,0-25,0 Kommunstyrelsen kommunledningskontoret - -300,0-300,0-300,0 kommunledning Kommunstyrelsen kommunledningskontoret - 300,0 300,0 300,0 näringslivsenheten Förändring av resultatet 0,0 0,0 0,0 Disponering av resultatutjämningsfond för drift Kommunstyrelsen har begärt att få disponera 5 080 tkr ur resultatutjämningsfonden för olika projekt under 2010. Samhällsbyggnadsnämnden har begärt att få disponera 1 100 tkr ur resultatutjämningsfonden för olika projekt under 2010. Samhällsbyggnadsnämnden/brandkåren har begärt att få disponera 600 tkr ur resultatutjämningsfonden för olika projekt under 2010. Barn- och ungdomsnämnden har begärt att få disponera 4 187 tkr ur resultatutjämningsfonden för olika projekt under 2010. Södermöre kommundelsnämnd har begärt att få disponera 465 tkr ur resultatutjämningsfonden under 2010. Disponering av resultatutjämningsfond (mnkr) 2010 2011 2012 Kommunstyrelsen -5,1 Samhällsbyggnadsnämnden -1,1 Samhällsbyggnadsnämnden/brandkåren -0,6 Barn- och ungdomsnämnden -4,2 Södermöre kommundelsnämnd -0,5 Förändring av resultatet -11,5 Disponering av resultatutjämningsfond för investering Samhällsbyggnadsnämnden har begärt att få disponera 650 tkr ur resultatutjämningsfonden och överföra 172 tkr från investeringsbudget 2009 för olika investeringsprojekt under 2010. Samhällsbyggnadsnämnden/brandkåren har begärt att få disponera 1 350 tkr ur resultatutjämningsfonden och överföra 2 791 tkr från investeringsbudget 2009 för olika investeringsprojekt under 2010. Barn- och ungdomsnämnden har begärt att få disponera 3 205 tkr ur resultatutjämningsfonden för olika investeringsprojekt under 2010. 14

Finansiering Sänkt arbetsgivaravgift För 2009 är den lagstadgade arbetsgivaravgiften 31,42 procent, avgiften för avtalsförsäkringar 2,2 procent och för kollektivavtalad pension 6,83 procent, tillsammans 40,45 procent. AFA:s styrelse beslutade i juni 2009 om sänkta premier för AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkringen med 0,84 procent, till 1,36 procent för 2009. Sänkningen för 2009 har ej gjorts i budgetramarna. För 2010 är den lagstadgade arbetsgivaravgiften oförändrad 31,42 procent, avgifter för avtalsförsäkringar 0,83 procent och för kollektivavtalad pension 6,83 procent, tillsammans 39,08 procent. Den samlade arbetsgivaravgiften för 2010 jämfört med 2009 har sänkts med 0,53 procent. Omställningsåtgärder I samband med bokslut 2007 avsattes 25 mnkr för omställningsåtgärder som en del i Budget i balans och ytterligare 25 mnkr avsattes i budget 2009. Arbetets inriktning och syfte har varit att med olika åtgärder underlätta de personalförändringar och verksamhetsanpassningar som krävs för att uppnå en ekonomi i balans. Åtgärderna har varit anställningsprövning, restriktivitet och effektiv användning av vikarier samt förtida avslut av anställningar genom avtalspension eller annan lösning. Totalt har 73 personer fått särskild avtalspension och 21 personer har erbjudits annan individuell lösning. Barn- och ungdomsförvaltningen samt omsorgsförvaltningen är de förvaltningar som mest har flest personer i omställningspaketet. Snittkostnaden för alla beslut är ca 530 000 kr. Barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd har under ett antal år haft en kraftig minskning av antalet elever i grundskolan. Elevminskningen fortsätter även 2010 och 2011, samt ytterligare etablering av friskola med följd att behovet av antalet lärare minskar. Genom ett utvidgat omställningspaket ska antalet personer som blir övertaliga reduceras och därför avsätts ytterligare 10 mnkr 2010 varav huvuddelen riktas till barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd. Omställningspaketet kan innebära särskild avtalspension men vi vill även öppna upp för andra individuella lösningar som t.ex. olika utbildningsinsatser. Finansiering (mnkr) 2010 2011 2012 Sänkt arbetsgivaravgift 18,5 18,5 18,5 Omställningsåtgärder -10,0 Förändring av resultatet 8,5 18,5 18,5 Kommunstyrelsen Arbetsmarknadsåtgärder Kalmar kommun har höga ambitioner. Vi tillhör en av de kommuner som har kvar och också satsar resurser på arbetsmarknadsåtgärder. Vi gör det därför att vi drivs av övertygelsen om att alla - inte bara några ska få känna delaktighet i samhället. Passivitet ska aktivt motverkas. I budgeten för de kommande tre åren lägger vi ca 25 miljoner kronor netto på arbetsmarknadspolitiken. Därtill kommer insatser som görs av socialförvaltningen för att motverka att framförallt ungdomar hamnar i socialbidragsberoende. Vår ambition är att vi med dessa åtgärder ska kunna övervintra lågkonjunkturen och ha en 15

arbetslöshet som understiger snittet för riket. Det har Kalmar inte klarat i tidigare konjunktursvackor. Under de senaste månaderna har även staten insett att det behövs arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Genom kommunens insatser och de statliga åtgärderna som nu sätts in så vill vi genomföra följande åtgärder. Vi har valt att kalla detta Kalmarlyftet. Genom Kalmar kommuns engagemang för de arbetslösa bidrar vi till att drygt 600 personer per år under de närmaste två åren kommer att vara i sysselsättning. Flera av dessa personer hade annars varit helt utanför arbetsmarknaden. Vi satsar även på ungdomarna genom att skapa 260 extra praktikplatser inklusive den lyckade satsningen på brytpraktik. Äldreservice Med hjälp av personer som står utanför arbetsmarknaden vill vi kvalitetshöja innehållet i servicen för de gamla. Det kan exempelvis handla om utflykter t.ex. till Café Skälby, på promenader, till 4H, till Ljungnäs, Stensö m.fl. platser. Vuxna i skolan Skolan är en arbetsplats där det behövs många vuxna förebilder. Det är där vi vill göra en av våra arbetsmarknadspolitiska satsningar. Med hjälp av arbetsmarknadspolitiska pengar kommer vi att se till att de elevassistenter som varslats om uppsägning får vara kvar i kommunen. Genom att vi gör så kan vi samtidigt förstärka med cirka 50-60 personer på andra områden inom skolan, dock inte i den pedagogiska undervisningen. Föreningspool Vi vill stödja föreningarna genom att 1-2 grupper med personer ställs till föreningarnas tillgång för att utföra olika uppgifter. Totalt berörs cirka 10-15 personer. Försköningsarbete Vi kommer även att ha ett antal grupper som arbetar med olika förskönings- och upprustningsuppdrag. Det kan vara sådant som t.ex. tätortsförsköning, uppsnyggning av stränder, badplatser, motionsslingor och vandringsleder samt att höja standarden på kommunens skolgårdar. Synpunkter från samtliga utvecklingsdialoger kommer att vara ett viktigt underlag när det gäller tätortsförsköningen. Ställa arbetsmarknadspolitiska krav vid upphandlingar I kommande upphandlingsunderlag skulle vi vilja att det finns ett krav på att det företag som vinner en upphandling också förbinder sig att anställa en av de personer som står utanför arbetsmarknaden i Kalmar kommun alternativt ställer en lärlingsplats till förfogande. Investeringsmedel avsätts För att finansiera material och annat som behövs för att möjliggöra arbetsmarknadsåtgärderna utökas kommunstyrelsens investeringsbudget med 10 mnkr 2010. Arbetsmarknadsberedning För att fokusera och följa arbetet mot utanförskap och arbetslöshet kommer kommunfullmäktige under december månad utse en arbetsmarknadsberedning på sju ledamöter. Beredningen kommer att arbeta under två år och rapportera direkt till kommunstyrelsen och dess arbetsutskott. 16

Sommarjobb Vi avsätter i budgeten ytterligare resurser för 260 extra sommarjobb ungdomar, så kallad prova på praktik. Här ingår satsningen på brytpraktik som vi vill fortsätta med efter förra sommarens succé. Kommunstyrelsens budgetram utökas därför med 1,0 mnkr 2010. Övriga justeringar Oförutsedda kostnader p.g.a. lågkonjunkturen Kommunstyrelsens budgetram utökas med 2,0 mnkr 2010 för oförutsedda kostnader p.g.a. lågkonjunkturen. Destination Kalmar Högre arbetsbelastning, ökat tryck på turistnäringen m.m. har medfört att det finns behov av mer personal. Då Destination Kalmar AB inom sin budgetram har medfinansierat visitse.se har det inte funnits utrymme för att anställa fler. År 2010 är sista året för medfinansiering. För att skapa förutsättningar att redan under 2010 utöka personalen tillförs kommunstyrelsens budgetram 1,0 mnkr 2010 för ökat bidrag till Destination Kalmar. Kollektivtrafiken Kostnaderna för kollektivtrafiken har ökat mer än budget, vilket beror på att budgetramen har minskats genom riktad neddragning men också genom sparbetinget i Budget i balans. Dessutom har enhetstaxa och en tredje närtrafiklinje införts, skoltrafiken har blivit dyrare, merkostnaden för biogasdrift och ökning av trafiken. Kommunstyrelsens budgetram utökas därför med 8,0 mnkr 2010, med 7,0 mnkr 2011 och 7 mnkr 2012. Kalmarsundskommissionen och Energikontor Sydost Kommunstyrelsens budgetram utökas med 0,3 mnkr från och med 2010 för kostnader i samband med åtaganden i Kalmarsundskommissionen och för medlemsavgift till Energikontor Sydost. Föräldra- och elevstödsprogram För att nå målen under Socialt hållbar kommun och att införa viktiga verktyg såsom att utveckla drogfria mötesplatser för ungdomar och elevstödsprogram samt att utveckla tidiga insatser för föräldrastödet utökas kommunstyrelsens budgetram med 0,4 mnkr från och med 2010. Kostutbildning I budget 2007 och ekonomisk planering 2008-2009 fick kommunledningskontoret/personalenheten i uppdrag att ordna internutbildningar av nyckelpersoner (i första hand ansvariga för kostfrågor och inköpare) för att utveckla kompetensen om ekologiska produkter och hanteringen av dessa. Internutbildningarna ska utföras kostnadsfritt för berörda nämnder och förvaltningar. För att kunna genomföra dessa utbildningar utökas kommunstyrelsens budget med 100 tkr 2010. Exploatering Budgeten för exploateringsverksamheten 2011 utökas med intäkter vid försäljning delar av Fredriksskans med 29,0 mnkr. Kommunstyrelsen (mnkr) 2010 2011 2012 Sommarjobb för ungdomar -1,0 Oförutsedda kostnader p.g.a. lågkonjunkturen -2,0 Bidrag till Destination Kalmar -1,0 Kollektivtrafiken -8,0-7,0-7,0 Kalmarsundskommissionen och Energikontor Sydost -0,3-0,3-0,3 17

Föräldra- och elevstödsprogram -0,4-0,4-0,4 Kostutbildning -0,1 Exploateringsintäkt 29,0 Förändring av resultatet -12,8 21,3-7,7 Investeringsbudgeten Budgeten för kommunstyrelsen utökas med 12,7 mnkr 2010, med 2,8 mnkr 2011 och 2012 med 12,8 mnkr för investeringar i nya exploateringsområden. Den ändrade investeringsbudgeten beror på senarelagda investeringar. Kommunstyrelsen investeringsbudget 2010 utökas med 2 180 tkr för del av kommunens utgift för markförvärv av Kulltorp 6:1 till nya bostäder i södra Ljungbyholm. Detta innebär att investeringarna för exploateringsområden uppgår till 89,1 mnkr 2010, 65,4 mnkr 2011 och 54,5 mnkr 2012. Budgeten för kommunstyrelsen som avser investeringar i hamnanläggningar som kommunen äger och Kalmar Hamn AB hyr uppgår 2009 till 11,6 mnkr. Till och med november 2009 har 5,4 mnkr förbrukats och Kalmar Hamn AB har önskemål om att få tilläggsbudgetera till 2010 den del som inte är förbrukad den 31 december 2009. Investeringsbudgeten för 2010 uppgår till 4 mnkr och kommer därmed att utökas med max 6,2 mnkr 2010 till 10,2 mnkr. Uppdrag/uttalanden Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med barn- och ungdomsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen utreda möjligheterna och kostnaderna för allaktivitetshus i norra centralorten. Målet är att samutnyttja Novaskolans lokaler, åstadkomma nya mötesplatser och att verksamheten ska skötas av föreningarna i området. Förslaget ska tas fram i dialog med föreningslivet. Uppdraget kvarstår och ska redovisas som ett särskilt ärende under 2010. Kommunstyrelsen/kommunledningskontoret får i uppdrag att innan Öppna Jämförelser presenteras, utse indikatorbärare inom berörda förvaltningar. Kommunens resultat och kommentarer ska publiceras samma dag som Öppna Jämförelser publiceras. Servicenämnden Investeringsbudgeten Investeringsbudgeten för servicenämnden justeras med belopp och/eller genomförande för följande objekt: Rockneby sporthall och ombyggnad av Folkets hus med 8 mnkr 2011. Detta medför att för denna investering upptas sammanlagt 26,4 mnkr (0,4 mnkr 2009, 9,0 mnkr 2010 och 17,0 mnkr 2011). För åtta förskoleavdelningar i Ögonstenen finns upptaget 45,5 mnkr 2009-2011. Investeringsbeloppet minskas till 33,0 mnkr genom att antalet avdelningar minskar till sex. För fyra förskoleavdelningar i Rinkabyholm finns upptaget 19 mnkr 2009-2010. För ytterligare två förskoleavdelningar, administrativa lokaler och kök för förskolorna i Rinkabyholm utökas investeringsbudgeten med 11,3 mnkr. 18

För förskola i Djurängen finns upptaget 9,1 mnkr 2010. Denna investering senareläggs till 2013. För förskola etapp ett i Östra Vimpeltorpet finns upptaget 28,5 mnkr 2009-2010. För förskola i Östra Vimpeltorpet etapp två finns upptaget 8,8 mnkr 2011. Etapp två av investeringen senareläggs till 2013. För investering i Norrlidshemmet finns upptaget 23,4 mnkr 2009-2010. Denna investering utgår (se skrivning vid omsorgsnämnden). För investering i kulturcentrum Tullbro finns upptaget 28 mnkr 2010. Investeringsbudgeten utökas med 2 mnkr och justeras tidsmässigt till 2 mnkr 2011, 15 mnkr 2012 och 13 mnkr 2013. Verksamheten i Måsen kan flyttas över till Tullbro och för investeringar i de nya lokalerna upptas 1,4 mnkr 2010. Investeringsbudgeten för servicenämnden utökas med följande objekt: Pumpen, om- och tillbyggnad med 5 mnkr 2010 Trekanten, förskola, ombyggnad av kök och teknikutrymmen med 11,5 mnkr 2010 Magistern, entré och utställningshall med 5,8 mnkr 2011 Västra Funkaboskolan, flytt av administrativa lokaler 800 tkr 2010 Rondell och gång- och cykelväg på flygplatsområdet 5,1 mnkr Gång- och cykelvägar 1 mnkr 2010 Uppdrag/uttalanden Servicenämnden får i uppdrag att återkomma under 2010 med redovisning av kostnader för gång- och cykelbro över E 22 vid Hansa city. Servicenämnden får tillsammans med kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att ta upp förhandlingar med Kalmar Hamn AB om hyresavtal och hyreskostnader för en tillbyggnad av Byteaterns lokaler. Ärendet kommer därefter att behandlas som ett separat ärende i kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige beslutade 1992 att städverksamheten skulle konkurrensutsättas. Detta har inneburit merarbete för fastighets- och inköpskontoret och förvaltningar/enheter inom den kommunala verksamheten. Vi kan trots detta konstatera att vi idag utför i stort sett all städverksamhet i kommunal regi. Det finns inte längre behov av en konkurrensutsättning av städverksamheten. Det finns många fördelar med att ha kommunens städavdelning i verksamheterna. Som exempel kan nämnas: möjlighet att lägga tid på att effektivisera verksamheten istället för att lägga tid på konkurrensutsättning. en rehabiliteringsmöjlighet för andra förvaltningar arbetsprövningar från arbetsförmedlingen samt arbetsmarknadsenheten. möjlighet att vara med initialt vid om- och tillbyggnader då städverksamheten finns i samma förvaltning som byggnadsavdelningen. inget vinstintresse, vilket ger fler städtimmar. kombinationstjänster i mindre förskolor med mottagningskök, gäller både städ och köksarbete. flexibilitet internt vid minskning alternativt ökning av lokalytor. möjlighet till viss utlåning av städmaskiner till förvaltningarna. kunskapsbank internt i kommunen 19

Årligen görs en kvalitetsuppföljning där man mäter och ställer frågor som: Hur nöjd är du med vår städkvalité? Är sanitära anläggningar rena och fräscha? Hur utförs städningen? Är det lätt att framföra klagomål på städavdelningen? Sammanfattningen av svaren visar på väldigt positiva resultat. Inriktningen ska vara att konkurrensutsättningen av kommunens städverksamhet upphör fr.o.m. 2010. Servicenämnden (tidigare fastighets- och inköpskontoret) får komplettera med externa städleverantörer där det ut verksamhetssynpunkt är motiverat. Partimotionen (V) om utredning om eventuellt slopande av konkurrensutsättningen av hela eller delar av kommunens städverksamhet ska anses besvarad. Investering i nya utbildningslokaler vid brandövningsfältet Ebbetorp och två nya brandstationer tas upp i arbetet med budgeten inför 2011. Inför detta arbete ska kommunledningskontoret och serviceförvaltningen/brandkåren arbeta vidare med det förslag som redovisats av samhällsbyggnadsnämnden och ta fram ett underlag för beslut. Kalmarsunds gymnasieförbund Svenska för invandrare Kommunerna är skyldiga att erbjuda alla flyktingar och invandrare utbildning i svenska för invandrare (SFI). Allt fler väljer att läsa svenska för invandrare och Kalmarsunds gymnasieförbunds budgetram för detta har inte justerats de senaste åren. Bidraget till Kalmarsunds gymnasieförbund utökas därför med 900 tkr för svenska för invandrare (SFI) från och med 2010. Effektivisering i gymnasieskolan Förslagen i propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199) kommer att innebära effektiviseringar i gymnasieskolan och som följd därav kommer anslaget till kommunerna att minska 2012. Bidraget till Kalmarsunds gymnasieförbund kommer därför att minskas med 4 527 mnkr från och med 2012. Ungdomsmottagningen För att möta efterfrågan på ungdomsmottagningens tjänster tillförs bidraget till Kalmarsunds gymnasieförbund 175 tkr 2010. Kalmarsunds gymnasieförbund (mnkr) 2010 2011 2012 Svenska för invandrare (SFI) -0,9-0,9-0,9 Effektiviseringar nya gymnasieskolan 4,5 Ungdomsmottagningen -0,2 Förändring av resultatet -1,1-0,9 3,6 20

Samhällsbyggnadsnämnden Bostadsanpassningsbidrag Kostnaderna för bostadsanpassningsbidragen har ökat de senaste åren och budgetramen har inte justerats på flera år. Samhällsbyggnadsnämndens budgetram utökas därför från och med 2010 med 3,0 mnkr. Samhällsbyggnadsnämnden (mnkr) 2010 2011 2012 Bostadsanpassningsbidrag -3,0-3,0-3,0 Förändring av resultatet -3,0-3,0-3,0 Uppdrag/uttalanden Investering i nya utbildningslokaler vid brandövningsfältet Ebbetorp och två nya brandstationer tas upp i arbetet med budgeten inför 2011. Flyttad till servicenämnden. Intresset för att investera i Kalmar är stort. Det är glädjande. Mot den bakgrunden tas nu en fördjupad översiktsplan för hela centrum fram. I den ska göras en helhetsbedömning av bostäder, trafik och verksamhet. Allt med hänsyn taget till Kvarnholmens unika karaktär. Mot bakgrund av detta och de stadsutvecklingsprojekt som nu diskuteras i centrala Kalmar får kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsnämnden/-kontoret i uppdrag att gemensamt återkomma med förslag inom följande områden: Förslag till ytterligare konkreta insatser för att stärka kollektivtrafiken och främja cykeltrafiken. Förslag till lokalisering av parkeringsanläggningar i Kvarnholmens ytterområden eller dess närhet. Följande platser ska undersökas närmare: Slottsparkeringen, Cellgraven och Gesällen. Förslag på principer för s.k. parkeringsköp. Huvudprincipen för all exploatering ska vara att erforderliga parkeringsplatser ska finnas inom tomtmark. När detta inte bedöms som möjligt eller där kommunen och exploatör finner särskilda skäl för samutnyttjande ska parkeringsköp kunna användas. Avgiften för parkeringsköp ska då ligga till grund för finansiering av framtida parkeringsanläggningar. Förslag på parkeringsnorm. För att tydliggöra spelreglerna för framtida exploatering ska parkeringsnorm för differentierande verksamheter, i första hand för Kvarnholmen och dess närhet, tas fram. Förslagen ska redovisas under första kvartalet 2010. 21

Kultur- och fritidsnämnden Investeringsbidrag till föreningsägda anläggningar För att stödja föreningslivet utökas investeringsbidraget till föreningsägda anläggningar. Kulturoch fritidsnämndens budgetram utökas därför med 1,5 mnkr 2010. Föreningsbidrag För att stödja föreningslivet utökas kultur- och fritidsnämnden budgetram från och med 2010 med 1,0 mnkr för bidrag till föreningarna. Kalmar Familjebad Kalmar Familjebad tillhandahåller simskoleundervisning, skolbad och föreningsbad till barn och ungdomar. Familjebadet har påtalat ökade kostnader för badverksamheten och att kostnadsersättningen från kultur- och fritidsnämnden inte räknats upp de senaste åren. Ett nytt avtal är på gång med Kalmar Familjebad. Budgetramen för kultur- och fritidsnämnden utökas därför med 250 tkr från och med 2010. Nycirkus inom kulturskolan Nycirkus för bland annat barn och unga med funktionsnedsättning på kulturskolan infördes som projekt under 2008 och 2009. Nu förlängs projekttiden till och med 2011. Kultur- och fritidsnämndens budgetram utökas därför med 400 tkr 2010 och 2011. Kulturskolan Kultur- och fritidsnämnden har haft i uppdrag att redovisa kostnaderna för en sänkning/halvering av kulturskolans avgifter. Uppdraget redovisades i samband med budgetarbetet 2010. En sänkning/halvering av avgifterna innebär ökade kostnader för kulturoch fritidsnämnden på 1,0 mnkr. Budgetramen för kultur- och fritidsnämnden utökas därför med 1,0 mnkr från och med 2010. Engångsbidrag till Kalmar FF I samband med beslut om byggnation av Arenan beslutades att Kalmar FF skulle få ett engångsbidrag på 29,0 mnkr när byggnationen är klar. Kultur- och fritidsnämnden budgetram utökas därför med 29,0 mnkr 2011. Kultur- och fritidsnämnden (mnkr) 2010 2011 2012 Investeringsbidrag till föreningsägda anläggningar -1,5 Föreningsbidrag -1,0-1,0-1,0 Kalmar Familjebad -0,3-0,3-0,3 Nycirkus inom kulturskolan -0,4-0,4 Kulturskolan avgiftssänkning -1,0-1,0-1,0 Engångsbidrag Kalmar FF -29,0 Förändring av resultatet -4,2-31,7-2,3 Uppdrag/uttalanden Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att i dialog med Kalmar Tennisklubb diskutera deras önskemål om utbyggnad av sin verksamhet och återkomma under 2010. Servicenämnden och kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att ta upp förhandlingar med Kalmar Hamn AB om hyresavtal och hyreskostnader för en tillbyggnad av Byteaterns lokaler. Ärendet kommer därefter att behandlas som ett separat ärende i kommunfullmäktige. 22