Trafikverkets trafikprognoser och känslighets analyser. Peak Car? Peo Nordlöf Enhetschef Samhällsekonomi och modeller

Relevanta dokument
Trafikprognoser. Seminarium Näringsdepartementet

Trafikprognoser. Seminarium för RK tjänstemannagrupp

Prognoser Peo Nordlöf Petter Wikström Carsten Sachse Expertcenter Enhet Samhällsekonomi och trafikprognoser

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Sampers användardag

Samhällsekonomi Samlade Effektbedömningar Trafikprognoser. För utbildning Departementet Peo Nordlöf enhetschef

Trafikverkets Basprognoser fr o m 1 april 2016

Trafikverkets Basprognoser fr o m 1 april 2016

Trafikprognoser, verktyg,metoder och utmaningar Sylvia Yngström Wänn Trafikanalytiker

Samhällsekonomi och trafikprognoser ND Peo Nordlöf enhetschef

FAQ Trafikprognoser och samhällsekonomiska analyser från 1 april 2015

Behov av samhällsekonomiskt beslutsunderlag vid megaprojekt (15 anledningar) Susanne Nielsen Skovgaard och Peo Nordlöf, Expertcenter

Årliga uppdateringar av prognosförutsättningar och verktyg

Session 4: Samhällsekonomi vad är alternativet?

Konflikten mellan prognosstyrd och miljömålsstyrd planering Nätverket för hållbart resande GR Viktor Hultgren Malin Lindh

En Prognos är alltid en prognos

Prognos för personresor 2030

SIKA PM 2006:3. Hur mycket och vilken typ av transporter behöver vi? Anförande den 17 februari 2006 för Kommissionen mot oljeberoendet

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

En jämförelse mellan trafikprognoser och faktisk trafikutveckling PM 2015:15

PM EFFEKTER AV HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG I TRAFIKVERKETS KLIMATSCENARIO 3

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Transporternas prognosticerade framtida emissioner. Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Näringsdepartementet 14 april 2015

Trafikprognoser. förklarat på ett enklare sätt

PM Skillnader i förutsättningar mellan Kapacitetsuppdraget 2011 och ny Nationell plan

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Trafikprognoser. förklarat på ett enklare sätt

Trafikverkets modellverktyg

Utveckling av samhälls ekonomiska verktyg, effektsamband och effektmodeller inom transportområdet. Trafikslags övergripande plan

Dokumentdatum. Sidor 1(16) PM - Validering av Sampers Basprognoser

Tillståndsbeskrivning

Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan

PM Kommentar till promemoria Transportutveckling och prognoser daterad

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Ostlänken - känslighetsanalys vid kraftigt minskad biltrafik

Persontransportprognoser 2020 och 2040

Klimatet och trängselfrågorna i trafikplaneringen för Stockholmsregionen /mn

Prognos för personresor 2030

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Bilaga 3. Skillnader mellan Trafikverkets och Energimyndighetens beräkningsunderlag

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Ny tidplan för samhälls ekonomiska analyser och trafikprognoser. Närings departementet Sylvia Yngström Wänn Peo Nordlöf

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0

Samlad effektbedömning av förslag till nationell plan och länsplaner för transportsystemet

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt

Remissvar angående Trafikverkets regeringsuppdrag angående åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser (Rapport 2016:111)

Utvecklingsplanen för Trafikverkets analysverktyg. förklarad på ett enklare sätt

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

SIKA Rapport 2005:8. Prognos för persontransporter år 2020

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Resor och transporter. Dialogmöte den 11 oktober 2011

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet

Uppföljning av långväga buss

Vad är hållbara transporter?

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik

Analysera och prognosticera godstrafik. Samgodsmodellen förklarad på ett enklare sätt

Dokumentdatum Sidor 1(19) PM - Validering av Sampers Basprognoser

Framtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter.

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Sampers användardag 13 december Peo

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut

Kollektivtrafikens långsiktiga samhällsnytta i Storstad. Maria Börjesson

Systemanalys av införande av HCT på väg i Sverige. Henrik Pålsson Docent, Förpackningslogistik Lunds universitet

Region Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta

Klimateffekter av Nationell plan för transportsystemet. Sven Hunhammar, Måldirektör miljö och hälsa, Kompl. med bilder

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Samhällsekonomisk analys och underhåll förklarat på ett enklare sätt

Energieffektivisering av transporter

Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden. Jan-Eric Nilsson

Hållbar planering varför det?

Självkörande fordon utifrån en samhällekonomsikt perspektiv

Regional linjetrafik 2018

Varför bildas Trafikverket?

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302

MILJÖASPEKT KLIMATFAKTORER

Miljöaspekt Befolkning

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling 2016/17:21. Kort sammanfattning

Politisk omväldsspaning - hösten Lars Sandberg,

Prognos för personresor 2030

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Matris med lätta fordon i yrkestrafik

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun

Arbetar med: Geografisk placering:

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv

Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser)

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

2005:10. Prognoser för person- och godstransporter. Kort om. SIKA Rapport

Samlad effektbedömning

Remissvar angående För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1)

Infrastruktur för framtiden

Nyheter i ASEK 6. Nya rekommendationer och vad dessa förändringar kan innebära för kalkylerna.

Fakta och myter om Peak Car

Transkript:

Trafikverkets trafikprognoser och känslighets analyser Peak Car? Peo Nordlöf Enhetschef Samhällsekonomi och modeller

Transportpolitikens övergripande mål: "Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål: Funktionsmålet berör resans eller transportens tillgänglighet. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Trafikverket ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås. Förordning (2011:1131). 2 2014-09-03

De 5 transportpolitiska principerna Propositioner från både förra och nuvarande regering Kunderna skall ges stor valfrihet att bestämma hur de vill resa och hur en transport skall utföras. Beslut om transportproduktion bör ske i decentraliserade former. Samverkan inom och mellan olika trafikslag skall främjas. Konkurrensen mellan olika trafikutövare och transportalternativ skall främjas. Trafikens samhällsekonomiska kostnader skall vara en utgångspunkt när transportpolitiska styrmedel utformas. 3 2014-09-03

Trafikverkets ansvar Trafikverket ska ta fram och tillhandahålla aktuella trafikprognoser. regeringens Förordning (2010:185) med instruktion för Trafikverket 4 2014-09-03

Samhällsekonomisk effektivitet i transportsektorn? Genomför lönsamma åtgärder så att nyttorna är större än kostnaderna (Kaldor-Hicks) + att det demokratiska beslutssystemet anser att den nya välfärdsfördelningen blir acceptabel (Littles dubbla kriterium) * Styrmedel så att de transporter genomförs som täcker alla sina marginalkostnader (Marginalkostnadsprincipen) 5 2014-09-03

Styrmedel? Ekonomiska styrmedel Avgifter och skatter Handel med utsläppsrätter Subventioner och rabatter Administrativa styrmedel Restriktioner Principer för kapacitetstilldelning Informativa styrmedel Intelligenta transportsystem (ITS) Mobility management och hållbart resande 6 2014-09-03

Tidplan för samhällsekonomiska analyser och trafikprognoser Implementerings-/granskningsfas 1 Oktober Publiceras beslut om vad som kommer att börja gälla från 1 april nästa år. Exvis nya effektsamband och prognos- och analysförutsättningar. Offentliggörs för second opinion. 1 Mars (Internt) Ny reviderad trafikprognos samt uppdaterade planeringsverktyg är klara och slutlig kvalitetssäkring och dokumentation av prognosen påbörjas 1 April Publiceras nya gällande verktygsversioner, basprognoser, kalkylvärden, metoder, effektsamband. Dessa gäller sedan tillsvidare för tillämpning i alla samhällsekonomiska analyser och kalkyler som genomförs av eller åt Trafikverket Håll dig uppdaterad om vad som gäller på: www.trafikverket.se/samhallsekonomiochprognoser 7 2014-09-03

Regeringens förutsättningar för Trafikprognoser prop. 2012/13:25 1. Viktig utgångspunkt planering och prioritering. 2. Utgå från nu beslutade förutsättningar, styrmedel och planer för infrastrukturen samt andra statliga aktörer. 3. Effekterna av alternativa antaganden studeras genom känslighetsanalyser. 4. Alternativa tillämpningar/prognoser ska kunna relateras till de framtagna nationella prognoserna. 5. Nytt planeringssystem: Årliga uppdateringar o samma prognoser i ekonomisk och fysisk planering. 6. Indata/antaganden dokumenteras, motiveras och hålls tillgängliga för granskning/kvalitetssäkring. 7. Prognoserna tas fram kostnadseffektivt, alla trafik- o transportslag, hög kvalité. Internationellt arbete ska beaktas. 8 2014-09-03

Förutsättningar Trafikprognos 2014 ( + Nationell plan 2012) Förutsättning Utveckling 2010-2030 Källa Ekonomisk tillväxt: Realinkomstutveckling 46% LU/KI Befolkning (9,4 10,3) 10% SCB Förvärvsarbetande (4,4 4,6) 5% SCB Körkostnad bil kr/km -3% IEA/modell Antal bilar (3,9 4,8) 23% (43%) modell Mycket stor påverkan på Trafikutvecklingen!! 9 2014-09-03

Basprognos 2014 Skillnad mot 2012 Nya förutsättningar i förhållande till ÅP: 1 Planförslagets vägar, järnvägar och trafikering => mer järnvägstrafikering 2 Bilinnehavet beräknas med högre bensinprisutveckling => Förutsättning 2010-2030 Källa Antal bilar 23% (43%) modell 10 2014-09-03

Bilinnehav delmodell Sampers Beräknar bilägande uppdelat på ålder, kön och kommun. Inkluderar prognos framtida bensinpris o BNP-utveckling Tidigare prognos ökar antal bilar per capita med +30 % 2010-2030, när bränslekostnaden för bilföraren per körd kilometer minskar pga effektivare fordon Ansågs teoretiskt korrekt då modellen är skattad utifrån data om bilförarens bränslekostnad Gav i praktisk användning nu orimligt stora ökningar av bilinnehavet jämfört med empiri. Nya prognosen ökar antal bilar per capita med 12 % 2010 2030, när istället prognos för bränslepriset vid pump används direkt. 11 2014-09-03

Hur används Trafikprognoser? För Beslutsunderlag: samhällsekonomiska analyser - samlade effektbedömningar För fysisk och strategisk planering Trafikprognoser beskriver hur det kan förväntas bli utifrån givna förutsättningar och verifierade samband. Detta skall avvägas mot de mål vi har om önskad utveckling (utifrån mål) och mot de känslighetsanalyser vi har om hur det kan bli med andra förutsättningar. Vid verklig planering och beslutsfattande kombineras beslutsunderlag byggt på deskriptiva effektsamband och prognoser, med normativa planeringsunderlag som utgår från hur tillståndet bör vara eller borde bli. Skillnaden mellan önskade och förväntade utfall ger intressant information inför val av olika åtgärder och styrmedel. 12 2014-09-03

Persontransportarbete i Sverige 1950 2011, miljarder personkilometer (www.trafa.se) 13 2014-09-03

Persontransportarbete med buss, järnväg, tunnelbana och spårväg 1980 2011, miljarder personkilometer (www.trafa.se) 14 2014-09-03

Ökat tågresande Trafikarbetets utveckling gick och går att påverka! Bättre tåg Regionala satsningar på nya trafikeringsupplägg och kraftfulla subventioner av regional kollektivtrafik. (I Sverige betalar resenären/skattebetalarna i genomsnitt 50/50 i Tyskland 75/25). Alternativkostnaden för resenären höjts genom internaliserande skatter och avgifter (exempelvis energiskatt och co2 skatt på bensin/diesel) Nya o renoverade banor möter undertryckt efterfrågan öppnar upp för arbetspendling Utmaning nu att möta kapacitetsbrist (trängsel) och underhållsinsatser på banor som nu nyttjas hårdare än tidigare. 15 2014-09-03

- Har Trafikverket en Prognosstyrd planering.?? - Trafikverkets förslag till Nationell plan 60% och den politiskt fastställda planen 70 %, av investeringsmedlen är järnvägssatsningar!! - Väginvesteringar i planerna handlar mycket om att klara de problem och utmaningar där det redan finns problem idag. För järnväg tillkommer utöver upprustning framtidssatsningar som Västlänk, Gbg-Borås och nya stambanor mm. - Planeringen och planen handlar om att nå de transportpolitiska målen uttryckta i proposition och i planeringsdirektiv. Samlade Effektbedömningar som uttrycker flera beslutsperspektiv! 16 2014-09-03

Flera beslutsperspektiv i de samlade effekt bedömningarna (SEB)! + + + Prissatt CBA ej prissatt fördelning målanalys Politik Demokrati Diskussion - Alla Samhällsekonomiska analyser, Samlade Effektbedömningar inklusive känslighets analyser kvalitetsgranskas, beslutas och finns öppet tillgängliga på Trafikverkets hemsida!!! 17 2014-09-03

Personprognoser 2014 Förutsättningar, skillnad mot 2012 års prognos: Förslagen till planer inlagda i infrastrukturen Nytt sätt att ange bränslekostnaden i bilinnehavsmodellen Resultat 2010-2030: Färdmedel Tillväxt Årlig tillväxt Summa bil 28% (34%) 1,2% (1,5%) Summa tåg 48% (27%) 2,0% (1,2%) Totalt 27% (29%) 1,2% (1,3%) Transportarbete [Miljoner pkm/år] Resultat från ÅP 2012 inom parentes (Stor-Göteborg bil fkm 29% - 1,3 %) 18 2014-09-03

19 2014-09-03

1950 1953 1956 1959 1962 1965 1968 1971 1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2022 2025 2028 90 000 80 000 TRAFIKARBETE Bil miljoner fordonskilometer Statistik TRAFA Prognos 2014-04-01 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 År 20 2014-09-03

1950 1953 1956 1959 1962 1965 1968 1971 1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2022 2025 2028 90 000 TRAFIKARBETE Bil miljoner fordonskilometer Statistik TRAFA Kapacitetuppdraget Åtgärdsplaneringen Prognos 2014-04-01 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 År 21 2014-09-03

Krav på känslighetsanalyser investeringar enligt ASEK 5 Projekt om minst 200 miljoner kr, känslighetsanalyser: CO 2 -värde på 3,50 kr/kg utsläpp (grundantagande är 1,08 kr/kg) Högre investeringskostnad Vägobjekt - minskad biltrafik med 20% jämfört med 2010 och oförändrad lastbilstrafik. (Blir troligen 12% istället) Projekt mer än 1 miljard kr även känslighetsanalyser: Noll procents trafiktillväxt (kommer troligen bli för alla) Hög trafiktillväxt (50% högre än prognosen) Resultat PM Känslighetsanalyser av investeringsobjekt i förslag till nationell transportplan 2014-2025 Trafikverkets hemsida 22 2014-09-03 5

1950 1953 1956 1959 1962 1965 1968 1971 1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2022 2025 2028 Miljoner fordoskilometer 100 000 90 000 Trafikarbete miljoner fordonskilometer KÄNSLIGHETSANALYSER Statistik TRAFA Prognos 2014-04-01 Noll +50% -20% -12% 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 År 23 2014-09-03

Känslighetsanalyser av personprognosen 5 stycken känslighetsanalyser genomförda: 1: Ingen energieffektivisering i fordonsflottan till 2030 2: Oförändrat bilinnehav per capita till 2030 3: Oförändrad real inkomst till 2030 4: 20 % minskad biltrafik 2010-2030 1+2+3: Ingen energieffektivisering, oförändrat bilinnehav samt oförändrad real inkomst 24 2014-09-03 10

Utveckling av biltransportarbetet historiskt samt i basprognos och känslighetsanalyser Index 100 = 2010. 140 120 100 80 60 40 20 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Statistik Basprognos Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 Scenario 4 Scenario 1-2-3 25 2014-09-03 10.2

2008 minskade pb Trafikarbetet med 0,9 %! - TRAFIKKBAROMETERN 26 2014-09-03

2009 ökade pb Trafikarbetet med 1,0 % - TRAFIKKBAROMETERN Sista värdet på kurvan är ett medelvärde för trafikarbetets förändring under perioden 2009-01-01 2009-12-31 27 2014-09-03

2010 minskade pb Trafikarbetet med 0,7 % - TRAFIKKBAROMETERN Sista värdet på kurvan är ett medelvärde för trafikarbetets förändring under perioden 2010-01-01 2010-12-31 28 2014-09-03

2011 ökade pb Trafikarbetet med 1,4 % - TRAFIKKBAROMETERN Sista värdet på kurvan är ett medelvärde för trafikarbetets förändring under perioden 2011-01-01 2011-12-31 29 2014-09-03

2012 minskade pb Trafikarbetet med 0,6 % - TRAFIKKBAROMETERN Sista värdet på kurvan är ett medelvärde för trafikarbetets förändring under perioden 2012-01-01 2012-12-31 30 2014-09-03

2013 ökade pb Trafikarbetet med 1,1 % - TRAFIKKBAROMETERN Sista värdet på kurvan är ett medelvärde för trafikarbetets förändring under perioden 2013-01-01 2013-12-31 31 2014-09-03

Vad har hänt senaste året till nu? Pb Trafikarbete + 2,3 %! Sista värdet på kurvan är ett medelvärde för trafikarbetets förändring under perioden 2013-08-01 2014-07-31 32 2014-09-03

33 2014-09-03

Prognostiserad trafiktillväxt för bil i Vägverkets/Trafikverkets prognoser Tillväxt fkm Basår Prognosår %/år NPVS 2003 2004 2015 1,48 ÅP 2008, EET-scenario 2006 2020 0,82 ÅP 2008, Referens-scenario 2006 2020 1,48 Kapacitetsuppdraget 2011 2006 2030 1,45 ÅP 2012 2010 2030 1,46 Basprognos 2014 2010 2030 1,17 34 2014-09-03

-Peak Car? Avtagande tillväxt (mättnad)? -Tillfällig platå? - Forskning pågår! Från utredningen fossilfrihet på väg - SOU 2013:84 stagnerande inkomster, Stigande drivmedelspriser, Parkeringskostnader, hög arbetslöshet, Mättnadstendenser, växande intresse för cykling och kollektivtrafik, Internet (distansarbete, e- shopping och virtuella möten), befolkningssammansättning (fler äldre och nyligen invandrade), utrikes semesterresor med flyg CTS/KTH forskarna Anne Bastian o Maria Börjesson: It's the economy, stupid: Increasing fuel price is enough to explain Peak Car in Sweden Resvaneundersökningar 1978 2011 för resor under 10 mil: Bilresandet minskat för vissa grupper och ökat för andra. (Senare inträde och senare utträde). Konjunkturläge och arbetslöshet - reflektion 400.000 inskrivna på AF, ungdomsarbetslöshet på 25 % Långvarig lågkonjunktur sedan 2008 (KI tror balans först 2017) Massarbetslöshet sedan 1991 - Vad händer om åter till full sysselsättning? 35 2014-09-03

Resvaneundersökningar 1978 2011 för resor under 10 mil Bilresandet minskat för vissa grupper och ökat för andra. - Material från forskaren Anne Bastian KTH. 36 2014-09-03

Arbetslöshet Andel av arbetskraften 12 10 8 6 4 2 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 År Källa: SCB AKU Not: I april 2005 skedde en omläggning av AKU med syfte att uppnå en EU-harmonisering. SCB har med anledning av detta arbetat med att länka serier före och efter tidsseriebrottet för att göra dem jämförbara. SCB har nu länkat serierna för 16-64 år tillbaka till 1970 och 15-74 år tillbaka till 2001. Observera att länkningen i vissa fall kan vara behäftad med stor osäkerhet. Hämtat: 2014-01-04 37 2014-09-03 Procent, 16-64 år Procent, 15-74 år

Är framtiden förutbestämd (determinism)? Nej ingenting sker mekaniskt det finns inget utlagt spår som gör att man bara kan vänta och se hur dagarna kommer och går. Det krävs Totta Näslund, Nynningen Enbart fysiska infrastrukturåtgärder - Trafikarbetet!! liten påverkan på 38 2014-09-03

Infrastrukturinvesteringar viktiga - de frigör och möter Tillväxten men de är inte huvudorsaken till Trafiktillväxten! Stambanorna på 1800 talet ingick som en del i att lyfta Sverige från U land till I land. Öresundsbron är ett modernt exempel på att man band ihop två länder med en landförbindelse vilket satte igång en utvecklingsspiral. Nya investeringar i övrigt ger stora tillgänglighetsvinster som kan mätas via förändrade tider och kostnader för trafiken på infrastrukturen (Generaliserad kostnad). Sverige är ett glest land med en väl utbyggd infrastruktur vilket innebär att det sällan finns några ytterligare stora effekter utöver de man kan härleda från de vinster som uppstår via trafiken på den nya länken. Det vanligaste i modern tid med välutbyggd infra är att det är tillväxten som ställer krav på att infrastrukturen skall hänga med (inte tvärtom att infrastrukturen genererar tillväxt ur tomma intet). 39 2014-09-03

Ny infrastrukturs inverkan på Trafikarbetet För Planen 2010-2021 gjordes analys: De namngivna investeringarna i planerna leder till att antalet personkilometer blir 1,7 procent högre än det skulle ha varit utan investeringarna. Resor under 10 mil och i storstadsområden ökar mest. Medelreslängden för arbetsresor ökar. Spårtrafiken ökar med 4,2 procentenheter och Personbil ökar med 1,7 procentenheter. 40 2014-09-03

Transportarbete 1990-2020 mdr personkm Med planer Utan planer 41 2014-09-03

Transportarbete 1990-2020 mdr personkm Med planer Utan planer 42 2014-09-03

Vad göra om man vill signalera behovet av kraftiga ändringar av trafikutvecklingen i framtiden? Prognoser visar egentligen hur det blir om inget mer görs! 0. Tvinga Trafikverket skruva fram prognoser som visar vad vi vill ha? Icke-Åtgärd - Vems vision? Vad skall man ha prognosen till? Ger i värsta fall ingen kunskap och kan fel använt leda till att vagga in oss i tro att man kraftigt kan förändra trafikarbetet utan uppoffringar för någon - så att säga av sig självt och gratis, simsalabim There s no such thing as a free lunch,.. Intressantare (och svårare) är att undersöka olika styrmedels kostnadseffektivitet. Hur kan man nå olika målparametrar för trafikutveckling eller klimatbelastning på ett så billigt sätt som möjligt för folkhushållet! but the taste and price may differ substantially! 43 2014-09-03

Vad göra om man vill ha ändringar av trafikutvecklingen på riktigt i framtiden? 1. Ändra investeringsstrategi radikalt? Investeringar i infrastruktur har för sig själv LITEN effekt på Trafikarbetet måste kombineras med annat! 2. Nödvändigt skapa via marknad o/e samverkan o/e subventioner möjligheter för Effektiva transportlösningar (koll, eldrift, autonom trafik osv osv) finns effektiva och ineffektiva lösningar! 3. Styrmedel kan ha STOR effekt för att internalisera externa effekter i vars och ens beslutsfattande i trafiksystemet (bensinskatt, trängselavgift, fordonsskatt subventionerad koll trafik osv) man kan både ta ut för låga och för höga avgifter, kortsiktiga rörliga marginalkostnader ger teoretiskt en effektiv trafikering och långsiktiga marginalkostnader ger rätt fordonsflotta. 4. Markanvändningen!! Har Mycket STOR effekt på resandet. Hur används Kommunala Planmonopolet? Nya bostadsområden: Var? Hur tätt? Köpcentras lokalisering? Vart kommer jobben? 44 2014-09-03

Prognoser nationella vs lokala Summan av kommunernas partiella prognoser/framtidsbilder/visioner kontra SCB:s prognos för riket Vid analys av enskilda åtgärder på detaljerad nivå kan det ibland krävas komplettering med lokala utbyggnadsplaner och etableringar. För jämförbarhetens skull kan dessa ibland behöva göras i form av känslighetsanalyser. För nationell jämförelse/planering krävs också nationellt konsistenta prognoser. 45 2014-09-03

Kan man summera alla regionala utvecklingsplaner istället för nationella trafikprognoser? 46 2014-09-03

47 2014-09-03 Länk till trv.se om Samhällsekonomiska analyser och trafikprognoser inom transportområdet: http://www.trafikverket.se/samhallsekonomiochprognoser

48 2014-09-03

Alternativa ansatser Back casting scenarion Klimatprognoser framförallt för annat syfte än infrastrukturplaner ex hur nå givna mål med olika styrmedel, (svårt med markanvändning mm men viktigt) Tidsserieanalys viktigt för validering men val av tidsspann styr helt lutningen på trafiktillväxten och ändrade förutsättningar påverkar inte alls Lokala/regionala utvecklingsplaner/ scenarier/ visioner viktigt för lokal/regional målbild och planering men går inte att summera när man skall fördela våra skattepengar (bla framtida befolkning och arbetskraft räcker inte till för allas planer/visioner) 49 2014-09-03

Index Klimatmålen (Kapacitetsutr) 140 120 Beslutade åtgärder 100 80 60 Med plan alternativ A Med plan alternativ B 40 Klimatmål SE 20 0 2000 2010 2020 2030 2040 2050 Klimatmål EU 50 2014-09-03

År 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Trafikarbetet i Sverige för personbilar i miljoner mil, 1990-2010 TRAFA Körsträckor baserat på flödesmätningar 6 600 6 400 6 200 6 000 5 800 5 600 5 400 5 200 5 000 51 2014-09-03

Principskiss prognoser/tidsserieanalys vad gäller kort och långsiktig prediktionsförmåga 6 600 6 400?? 6 200 6 000 5 800 5 600 5 400 5 200 5 000 År 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 52 2014-09-03

Principskiss prognoser/tidsserieanalys vad gäller kort och långsiktig prediktionsförmåga 6 600 6 400?? 6 200 6 000 5 800 5 600 5 400 5 200 5 000 År 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 53 2014-09-03

Basprognos 2014 - resultat Transportarbete [Miljoner pkm/år] Resultat från ÅP 2012 inom parentes Färdmedel Tillväxt 2010-2030 Årlig tillväxt 2010-2030 Summa långväga 22% (20%) 1,0% (0,9%) Summa regionalt 29% (32%) 1,3% (1,4%) Summa bil 28% (34%) 1,2% (1,5%) Summa tåg 48% (27%) 2,0% (1,2%) Summa buss 10% (5%) 0,5% (0,2%) Totalt transportarbete 27% (29%) 1,2% (1,3%) 54 2014-09-03