Vattenförvaltningen - införandet av EU:s Ramdirektiv för vatten i Sverige

Vattenförvaltningen - införandet av EU:s Ramdirektiv för vatten i Sverige Peder Eriksson, Carola Lindeberg, Marie Jonsson och Johan Lind Länsstyrelsen i Örebro län

EU:s Ramdirektiv för vatten Enhetlig vattenpolitik i EU. Gäller från 22 dec 2000. Sjöar, vattendrag, grundvatten samt kustvatten ingår (ej rent marina system). Avrinningsområdesgränser ska vara styrande!

Svensk vattenförvaltning Vattenförvaltningen, är det svenska genomförandet av EU:s Ramdirektiv för vatten vattendirektivet I Sverige: Fem vattendistrikt. Fem länsstyrelser vattenmyndigheter. Av Regeringen utsedda vattendelegationer fattar beslut om MKN och åtgärdsprogram. Kraven i vattendirektivet regleras i Sverige genom miljöbalkens bestämmelser.

Huvudsyftet med EU:s Ramdirektiv för vatten Att det till år 2015 uppnås god vattenstatus för sjöar, vattendrag, grundvatten samt kustvatten

Vad är god vattenstatus? God status innebär att: ytvattnets växt- och djurliv samt de fysikalisk-kemiska förhållandena i vattnet inte får uppvisa mer än små avvikelser från vad som betraktas som naturliga förhållanden (referenstillståndet). Vad som är de naturliga förhållandena God status- varierar mellan olika typer av vatten och var vattnet ligger.

Svensk vattenförvaltning Vattenförvaltningen, innebär att Sverige ska: 1) fastställa bindande mål miljökvalitetsnormer (MKN) som motsvarar nivån god vattenstatus 2) upprätta åtgärdsprogram så att MKN ska uppfylls 3) övervaka vattenmiljöerna för att säkerställa att inga vatten försämras och följa upp effekten av åtgärderna.

2008. Förslag till Miljökvalitetsnormer Åtgärdsprogram 2007. Kartläggning och analys -> underlag för beslut om MKN & åtgärder Senast 22 dec 2009. Beslut om MKN och Åtgärdsprogram. En fastställd förvaltningsplan Senast 22 dec 2015. Målsättning God Ekologisk status Senast 22 dec 2012. Åtgärder påbörjade eller genomförda

Arbeta efter avrinningsområden vattendelare vattendelare

Fem vattendistrikt i Sverige tre berör Örebro län

Avrinningsområden

Eskilstunaåns vattensystem med mindre avrinningsområden

Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndighet är Länsstyrelsen i Västmanland. Kansli på länsstyrelsen med vattenvårdsdirektör Lennart Sorby. Vattendelegation fattar beslut om miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram Beredningssekretariat på resp länsstyrelse i distriktet. Eskilstunaån Arbogaån

Vattendelegation Norra Östersjöns vattendistrikt Mats Svegfors Christer Segerström Lars Östring Anders Jansson Else-Marie Mejersjö Carina Färm Georgia Destouni Elisabeth Björk Inger Gauffin Carlsson Roland Dehlin Ordförande, Lst Västmanland Länsstyrelsen Uppsala län Länsstyrelsen Örebro län Länsstyrelsen Södermanland Jordbruksverket Mälarenergi Stockholms Universitet Norrtälje kommun Enköpings kommun Nynäshamns kommun

2008. Förslag till Miljökvalitetsnormer Åtgärdsprogram 2007. Kartläggning och analys -> underlag för beslut om MKN & åtgärder Senast 22 dec 2009. Beslut om MKN och Åtgärdsprogram. En fastställd förvaltningsplan Senast 22 dec 2015. Målsättning God Ekologisk status Senast 22 dec 2012. Åtgärder påbörjade eller genomförda

Miljökvalitetsnormer (MKN) (4 kap SFS 2004:660, NFS 2008:1) Sverige har valt att reglera kraven på mål och åtgärdsprogram i Ramdirektivet för vatten med stöd av miljöbalkens bestämmelser. Mål som sätts är i form av miljökvalitetsnormer. Myndigheter och kommuner ska säkerställa att miljökvalitetsnormer uppfylls när de prövar tillstånd, godkännanden, dispenser och anmälningsärenden, utövar tillsyn eller meddelar föreskrifter. Både i miljöbalken och i plan- och bygglagen anges att kommuner och myndigheter ska iaktta normer vid planering och planläggning Vattendelegationerna tar beslut om miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Miljökvalitetsnormer (MKN) (4 kap SFS 2004:660, NFS 2008:1) En kartläggning och analys av Sveriges genomförs nu. Underlagen ska ligga till grund för utformning av MKN. Om kartläggning och analysen ger att ett vatten klassificeras till hög status ska MKN för det vattnet fastställas till hög status. Om ett vatten klassificeras till god status eller sämre ska MKN fastställas till god status. Förslag till MKN för varje vattenförekomst ska finnas till 22 dec 2008. Beslut senast 22 dec 2009

Undantag om det finns särskilda skäl Kraftigt modifierade eller konstgjorda vatten kan få sänkta krav ekologisk potential. Undantag i form av tidsfrist i högst 12 år om åtgärderna innebär oproportionerliga kostnader eller är omöjliga i tid. Permanenta undantag kan göras för enstaka vatten om de åtgärder som behövs för att åstadkomma god ekologisk status t.ex. skulle innebära allvarligt ökad risk för översvämning eller medföra helt orimliga kostnader.

Åtgärdsprogram grunddrag Syftar till att miljökvalitetsnormerna ska uppfyllas. Åtgärdsprogram - ett per vattendistrikt ska finnas förslag till 22 dec 2008 och beslutas senast dec 2009. Delåtgärdsprogram för specifika avrinningsområden får tas fram vid behov. Åtgärdsprogrammen kommer huvudsakligen att fungera som strategiska planeringsinstrument Helhetssyn Prioriteringar De är bindande för myndigheter och kommuner De ska inte riktas direkt mot enskilda och är inte heller bindande direkt för enskilda.

Åtgärder för bättre vattenstatus! 1. Lagkrav ställs utifrån miljölagstiftningen. 2. Frivilliga åtgärder utöver lagkrav eller bidrag tex genom miljöcertifiering. 3. Bidrag för miljöåtgärder Kalkningsbidrag Restaurering av vattendrag Naturvårdsavtal ersättning inskränkningar i skogsbruk NOKÅS-bidrag skogsbruk Miljöstöd i lantbruket 4. Information och samverkan för att främja åtgärdsarbete.

Åtgärdsprogram ett pussel! Tillsyn av verksamheter (Kommunerna, Länsstyrelsen, ) Prövning av tillåtlighet (Kommunerna, Länsstyrelsen, ) Planeringsunderlag Inventeringar Informationskampanjer Tillsynsvägledning (olika myndigheter) Verksamhetsutövare - frivilliga åtgärder och åtgärder genom krav från myndigheter Bidrag till åtgärder (olika myndigheter)

Frågor?

Vattenförvaltningen - Steg 1. Kartläggning och analys Resultat Peder Eriksson, Marie Jonsson, Carola Lindeberg, Johan Lind Länsstyrelsen i Örebro län

2008. Förslag till Miljökvalitetsnormer Åtgärdsprogram 2007. Kartläggning och analys -> underlag för beslut om MKN & åtgärder Senast 22 dec 2009. Beslut om MKN och Åtgärdsprogram. En fastställd förvaltningsplan Senast 22 dec 2015. Målsättning God Ekologisk status Senast 22 dec 2012. Åtgärder påbörjade eller genomförda

Väldigt många vatten!!

Avgränsning av arbetet vattenförekomster sjöar > 1 km2 och vattendrag > 10 km2 aro

Ingående moment i arbetet med Kartläggning & Analys 1. Indelning av ytvatten och grundvatten i vattenförekomster 2. Typindelning av vattenförekomster 3. Statusbedömning: Biologiska kvalitetsfaktorer Fysikaliskt-kemiska Vattenregling, flödesdata Ekologisk status (endast ytvatten) Kemisk status Kvantitativ status (endast grundvatten) 4. Påverkansanalys 5. Riskbedömning

Klassificering av ekologisk status Varje parameter/kvalitetsfaktor statusklassas enligt skalan: Hög - god - måttlig - otillfredsställande dålig De biologiska kvalitetsfaktorerna väger tyngst. Vid sammanvägning av biologiska klassningar tillämpas principen One out all out ( sämst styr )

Statusbedömning sjöar och vattendrag Ekologisk status Femgradig skala Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig

Miljöproblem: Försurning Sjöar och vattendrag med påverkan från försurning Försurningskänsliga områden

Sjöar och vattendrag med påverkan från gödningsämnen (fosfor) Miljöproblem: Övergödning

Större punktkällor med utsläpp till vatten ^] ^]^]^] ^] ^] ^] ^] ^]^] Brotorp avloppsanläggning Wasa Sweden AB ^] ^] ^] ^]^] Mullhyttans ARV ^] ^]^] ^] Fjugesta ARV Götabro markbädd ^] ^] ^]^] ^] ^]

Enskilda avlopp

Enskilda avlopp Belastning per ytenhet 2 kg fosfor per km2 < 1 1-2 2-3 3-5 > 5

Övergödning: Utsläppsfördelning av fosfor år 2006 8% 2% 2% 7% 7% Kommunala avloppsreningsverk Enskilda avlopp Jordbruk (bakgrundsbelastning) 36% Jordbruk (antropogent) Skogsbruk Öppen mark 38% Dagvatten

Vattenkraftverk Stor damm Miljöproblem: vattenreglering Kraftverk och dammar [_ [_ [_ [_ [_[_ [_ [_ [_[_ [_ [_[_[_ [_ [_ [_ [_ [_ [_ [_ [_ [_ [_ [_[_ [_ [_ [_ [_ [_ [_[_ [_ [_ [_ [_ [ [_ [_ [_ [_ [_ [_[_ [_ [_ [_[_[_[_ [_ [_[_[_ [_ [_

Databas kraftverk och dammar i Örebro län

Databas kraftverk och dammar forts

Markavvattning - dikning, kanalisering; rätning mm Markavattning är nödvändigt för att upprätthålla en hög produktion på marker. MEN det har även miljöpåverkan genom: 1. Rent fysiskt genom grävande och rätandekanalisering 2. Ökade utsläpp av gödningsämnen och partiklar samt från skogmark ämnen som gör vattnet brunare.

Miljöproblem morfologi

Prioriterade ämnen Bestäms av EU Särskilt förorenande ämnen Bestäms nationellt av Vattenmyndighet Miljögifter

Verksamheter och förorenade områden Klass 1 Klass 2 Företag med utsläpp Miljögifter #0 f!> #0 X Sjöar och vattendrag Kommuncentra!>

Miljögifter Provtagning Kvicksilver i gädda Sjöar och vattendrag Kommuncentra

Miljögifter Provtagning av bekämpningsmedel Sjöar och vattendrag Kommuncentra

Påverkansanalys för miljögifter

Miljögifter Sjöar och vattendrag med miljögifter Sjöar och vattendrag Kommuncentra

På gång nu med miljögifter i ytvatten: Screening prioriterade ämnen (EU-bestämda) utifrån påverkansanalysen Nästa år ska vi försöka undersöka sjöar som är recipienter av olika slag (tätorter, större industrier, avloppsreningsverk osv) med för föroreningskällan relevanta parametrar Provtagning av ytvattentäkter på prioriterade ämnen, särskilt förorenande ämnen samt övriga ämnen av intresse

Grundvatten Grundvattenförekomster Kommuncentra

Vattenuttag från grundvatten Vattentäkter Grundvattenförekomster Kommuncentra

Vattenskyddsområden och vattenuttag Vattenskyddsområde Vattentäkter Grundvattenförekomster Kommuncentra

Grundvatten Statusbedömning Alla grundvattenförekomster i Lekeberg bedömer vi har god status (bygger på DGV) God status Grundvattenförekomster Kommuncentra

Påverkanstryck Markanvändning bebyggelse åkermark vägar, järnvägar förorenade områden kyrkor A- och B-anläggningar enskilda avlopp grustäkter Grundvattenförekomst

Påverkanstryck Hög potentiell föroreningsbelastning Övriga grundvattenförekomster Kommuncentra

Grundvatten och ekosystem Terrestra ekosystem Akvatiska ekosystem Grundvattenförekomst Ex: kärr, myrar, sumpskogar, fuktängar, mader, strandängar Ex: vattendrag, kustzoner, sjöar

Vattenskyddsområden Vattenskyddsområden

Faktablad om länets sjöar 1 2 3 4

Faktablad om vattendrag finns i rapport och som faktablad

Länsstyrelsens hemsida http://www.t.lst.se/t/amnen/vatten/

VATTEN INFORMATIONS SYSTEM SVERIGE www.viss.lst.se http://www.gis.lst.se/vattenkartan/

Åtgärder för Levande sjöar och vattendrag Johan Lind Länsstyrelsen i Örebro län

Miljömålet Levande sjöar och vattendrag 1. Skydd och bevarande av värdefulla vattenmiljöer. 2. Restaurering av värdefulla vattendrag. 3. Skydd av ytvattentäkter till 2009. 4. Utsättning av djur och växter. 5. Åtgärdsprogram för hotade arter. Bondabrobäcken. Foto: Johan Lind

Prioritering Klassning av vattenmiljöer: Nationellt särskilt värdefullt Nationellt värdefullt Regionalt särskilt värdefullt Regionalt värdefullt Ur 3 perspektiv Naturvärden Fiskevärden Kulturvärden Klassningen godkänd av centrala verk

Delmål 1. Skydd av limniska miljöer Minst 50 % av de nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöerna (med behov av skydd) ska ha ett långsiktigt skydd till 2010

Delmål 2. Restaurering Flottledsrensad del av Nittälven. Foto: Kjell Store Återställa fysiska skador: Rensning vid flottning Rätning/grävning vid vattenavledning Fragmentering (vandringshinder som dammar och vägtrummor) Slamning vid t.ex. dikesrensningar Regleringspåverkan, markavvattning Senast till år 2010 skall minst 25 % av de värdefulla och potentiellt skyddsvärda vattendragen ha restaurerats.

Vilka åtgärder prioriteras? Anläggning halvtrumma i Bredsjöbäcken. Foto: Johan Lind Fisktrappa ur funktion i Sandån. Foto: Johan Lind Vattenföring minimivattenföring Vandringshinder Omlöp Trummor m.m. Biotopvård Rensade/rätade vattendrag Slaggrester Igenslammade bottnar Kantzoner

Länsstyrelsens roll stödja och främja! Prioritera över länet Informera Åtgärdsplan Bidrag Tillstånd Uppföljning m.m.

Regional plan för restaurering av vattendrag Prioriterade vattensystem Åtgärdsförslag Finansieringsförslag

Exempel Imälven, Karlskoga kommun 3 delprojekt Restaurering av forssträckor 2008 Karlskoga k-n, ca 230 tkr Återställning hydrologi 2009 Vikers Skog AB, ca 1,2 Mkr Rivning av E18-damm 2010 Vägverket, ca 2,5 Mkr (Sanering förorenade områden) Budget okänd Områdesskydd av värdekärnor NV-avtal m.m. FÖRE EFTER Forssträcka 3. Imälven före och efter åtgärd 2008. Foto: Johan Lind