Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU
Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år. Åldersspannet behöver inte ses som en strikt gräns.
Alkohol och substansmissbruk hos ungdomar, ofta problem av multimodal karaktär Riskbeteenden Minskande av sociala aktiviteter Risk för försämrad skolgång Antisociala och kriminella aktiviteter Utsatthet för våld och övergrepp Psykisk ohälsa
Samsjuklighet är vanligt Viktigt att uppmärksamma riskfaktorer såsom låg impulskontroll spänningssökande alternativt monotonundvikande depression och/eller ångest aggressivitet och antisocial personlighet Hos en majoritet av de ungdomar som utvecklar ett missbruk eller beroende kvarstår problemen i vuxen ålder.
Missbruk eller beroende? Missbruk bland barn och ungdomar kan skilja sig mycket från missbruk bland vuxna i både karaktär och omfattning. Beroendediagnoser sätts strikt enligt kriterier och blir då förhållandevis ovanliga. Standardiserad och strukturerad screening och bedömning identifierar långt fler ungdomar med missbruks och beroendeproblem.
Bedömningsinstrument kartläggning Missbruksprofil (AUDIT, DUDIT) Psykosociala funktion (ADAD, ASI, DOK) Vårdbehov (MINI) Skyddsfaktorer
Studier finns främst om alkohol eller cannabis
Rekommendationer innehåller Endast åtgärder för psykologisk och psykosocial behandling. Inte läkemedelsbehandling, eftersom läkemedlen sällan prövats på ungdomar och effekter för ungdomar därmed inte är studerat.
Förutsättningar som behövs Samarbete mellan socialtjänstens missbruks och beroendevård och hälso och sjukvårdens psykiatri, beroendevård och primärvård. Integrerad vård och samtidig behandling.
Familjeinterventioner är centrala Hela eller delar av familjen involveras på olika sätt i behandlingen. Effekt även för andra problem än missbruk, till exempel antisocialt beteende.
Hälso och sjukvården och socialtjänsten bör Erbjuda ungdomar med alkohol eller narkotikaproblem familjebehandling i form av FFT eller MDFT (rekommendation 3). Functional family therapy (FFT) är en familjeterapeutisk metod. Syftet med behandlingen är att förbättra relationerna och kommunikationen i familjerna. Samt att ungdomens antisociala beteende ska upphöra. Multidimensional family therapy (MDFT).
Hälso och sjukvården och socialtjänsten kan erbjuda Multisystemisk terapi, MST, är en manualbaserad familjeterapeutisk metod. MST integrerar framför allt kognitiva, beteendeterapeutiska och familjeterapeutiska tekniker, (Rekommendation 4). BSFT, Brief strategic family treatment, (Rekommendation 4).
Interventioner i eller runt boendemiljön bör erbjudas Vid ACRA (CRA för ungdomar) görs en funktionsanalys av personens behov, styrkor och svårigheter. Färdigheter som syftar till upprätthållande av nykterhet eller drogfrihet tränas i personens närmiljö, (rekommendation 3). ACC är en utveckling av ACRA med tillägg av case management, (rekommendation 3).
Individuellt stöd och behandling
Hälso och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda Kort intervention eller motivationshöjande behandling (MET) bygger på motiverande samtal, ofta 1 2 samtal. Syftar till att öka medvetenhet om vilka hälsorisker och andra negativa konsekvenser de utsätter sig för, samt att motivera dem till att förändra sina vanor, (Rekommendation 3). Motivationshöjande behandling och kognitiv beteendeterapi, (MET och KBT). Denna form kan ges både individuellt och i grupp, (Rekommendation 3)..
Hälso och sjukvården och socialtjänsten kan erbjuda Cannabisprogram för ungdomar är en vidareutveckling av haschavvänjningsprogrammet (HAP), (Rekommendation 6). HAP är en psykoedukativ behandling, metoden har inslag av återfallsprevention och kognitiva tekniker, och använder motiverande samtal som samtalsmetodik.
Utmaningar inför framtiden Många ungdomar besväras av psykisk ohälsa. Droger är lättillgängliga. Mångprofessionellt samarbete. Integrerade mottagningar. Medicin som ett redskap medikalisering. Utveckling av effektiva stöd och behandlingsmetoder. Brukarperspektiv.
Lycka till! eva.k.hallberg@vgregion.se