Det rättsliga utrymmet för programtrogen ACT-verksamhet

Relevanta dokument
Det rättsliga utrymmet för programtrogen ACT-verksamhet

Det rättsliga utrymmet för programtrogen ACT-verksamhet

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

Samtycke. sid. 1 av 7. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Remiss SOU 2014:23: Rätt information på rätt plats och i rätt tid

Dokumenthantering - legala förutsättningar och interna beslut

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER. Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det?

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET

Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23

Sekretess, lagar och datormiljö

Hur kan vi arbeta med sekretessen på familjecentralen

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23

Juridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET. av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

Svensk författningssamling

Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGEN SIDAN 1. och sekretess. September 2012

Överenskommelse om samverkan

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Orosanmälan. sid. 1 av 5. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Sekretess inom hälso- och sjukvården (25 kap 1 )

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

UTLÄMNANDE AV HANDLINGAR RIKTLINJE VID BEGÄRAN OM JOURNALER OCH ÖVRIGA HANDLINGAR SOL OCH LSS

Riktlinje för dokumentation vid genomförandet av insatser enligt SoL och LSS för personal inom äldre- och handikappomsorgen

Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete?

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Bedömning av egenvård - riktlinje

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

ACT i Malmö Workshop G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

Kändisspotting i sjukvården

Samverkansavtal. avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland.

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Lagstiftning kring samverkan

Studerandens möjligheter att ta del av och använda patientuppgifter

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Riktlinjer för social dokumentation

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23

Lagstiftning och samverkan

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Metodstöd Treserva Sekretess/samtycke

Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

Remissvar Slutbetänkandet Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23)

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Folktandvården Stockholms län AB. Tandsköterskedagen

Jens Larsson,

Förklaringar till Nationellt regelverk för enskilds direktåtkomst till journalinformation

Regional riktlinje kring oro för väntat barn

Riktlinjer för social dokumentation

Antagen av Landstingsfullmäktige Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Anvisningar för social dokumentation i verkställigheten

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Sammanhållen journalföring inom hälso- och sjukvård

Skånegemensam digitalisering juridiska möjligheter och hinder

Riktlinje för bedömning av Egenvård

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

Information om utredningar för vuxna enligt 11 kap. 1 Socialtjänstlagen

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/- psykisk sjukdom

Malmö stad Medicinskt ansvariga

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Äldre personer med missbruk

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

HKF 7531 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Omvårdnadsförvaltningen

Dokumentation och sekretess hos de medicinska delarna av elevhälsan Skolsköterskekongress 2012

Riktlinje, vägledning extra tillsyn eller ständigt närvarande personal

Hälso- och sjukvårdens lagar Ett urval. Socialtjänstens lagar. Ett urval.

Riktlinje för Social dokumentation Vård- och omsorg Töreboda Kommun

Riktlinjer för social dokumentation i utförarverksamhet inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Definition av vissa begrepp utifrån lagen (2002/03:20) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård.

Fördjupning: Juridik vid införande av välfärdsteknik. Jeanna Thorslund, Jurist och Samordnare Informationssäkerhet, SKL Manólis Nymark, Jurist

Datum Äldrenämnden

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård En ny lagstiftning vad betyder det för oss?

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar

Missbruk vad säger lagen?

Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga

Anmälningsskyldighet med tillhörande uppgiftsskyldighet

Transkript:

Det rättsliga utrymmet för programtrogen ACT-verksamhet Juridisk analys av Manólis Nymark Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö och I-nod

Vad är Assertive Community Treatment? Ett multidisciplinärt fullserviceteam där både sociala stödinsatser och psykiatrisk behandling erbjuds personer med allvarlig psykisk sjukdom av alla teammedlemmar till alla deltagare i långsiktiga kontakter med intensitet upp till dagliga hembesök

Rättsutredningen Rättsutredningen exploaterar i vilken utsträckning renodlad (programtrogen) ACT-verksamhet kan bedrivas i Sverige utan att komma i konflikt med gällande rätt

Områden som analyserats i ACT Malmö Under vilka lagrum som insatserna beviljas och levereras Dokumentation och informationsöverföring Sekretess i socialtjänstens uppsökandefas Källa: Region Skånes handlingsplan för SKL-uppdraget, 2014-04-15

Frågeställning 1 Under vilka lagrum ska insatserna beviljas och levereras?

Nuläge ACT-teamet är ett fullserviceteam med personal från både Region Skåne och Malmö stad. All form av vård och stöd ges av teamet inte av varje enskild medarbetare ACT-teamet utför utöver hälso- och sjukvård och rådgivning arbetsuppgifter i deltagarnas hem som är att jämställa med boendestöd och ledsagning, men utan stöd av biståndsbeslut Ekonomiskt bistånd, bostadsansökan eller missbruksbehandling bedöms och beviljas av ansvarig stadsområdesnämnd Socialsekreterarna i ACT är anställda i Malmö stad, men har inget beslutsmandat

Gällande rätt En kommun är förbjuden att ge individuellt stöd åt enskild utan stöd i särskild lag, t.ex. HSL och SoL Boendestöd och ledsagning är ett kommunalt ansvar inte ett landstingsansvar Boendestöd och ledsagning utgör särskilda insatser som omfattas av biståndsparagrafen i 4 kap. 1 SoL. Förutsätter en behovsprövning och ett beslut av ansvarig socialnämnd Beslutet ska dokumenteras och en genomförandeplan (motsvarande) bör upprättas

Slutsatser Sociala ACT-insatser i form av ledsagning och boendestöd är att betrakta som en form av bistånd enligt SoL. Följaktligen ska behov av dessa utredas och beslutas av en myndighet inom socialtjänsten enligt 4 kap. 1 SoL Beslut och utförande ska fortlöpande dokumenteras av socialtjänsten Gällande rätt hindrar inte en myndighet inom socialtjänsten att delegera en rätt att fatta beslut om bistånd till en representant i ACTteamet som är anställd av kommunen och som har rätt kompetens Inte heller hindrar gällande rätt en myndighet inom socialtjänsten att uppdra åt exempelvis personal i teamet som är anställd av en annan aktör att för myndighetens räkning verkställa beslutade insatser i form av ledsagning och boendestöd

Frågeställning 2 Får ACT-teamet skapa en gemensam elektronisk vård- och omsorgsjournal samt låta alla medarbetare i teamet få direktåtkomst till journalen?

Nuläge Teamets alla insatser, även socialtjänstinsatser, dokumenteras i psykiatrins journalsystem med stöd av deltagarens samtycke Inga anteckningar görs i deltagarnas personakter i socialtjänsten, därför att det inte finns några formella beslut om insatser enligt SoL/LSS

Gällande rätt Dokumentationskrav i lagstiftningen finns inom både hälsooch sjukvård resp. socialtjänst Patientjournal ska upprättas vid vård och behandling enligt PDL Personakt ska upprättas vid utredning/insats enligt SoL, LSS m.fl., dock inte rådgivning Lagstiftningen utgår från olika huvudmannaskap; skiljer på sjukvård resp. socialtjänst och vad som får dokumenteras Sekretess råder mellan hälso- och sjukvård resp. socialtjänst Samtycke - ett instrument för att efterge sekretess och tillåta personuppgiftsbehandling som normalt inte är tillåten enligt lag

Slutsatser ACT-teamet arbetar med individer som har så sammansatta behov att det i praktiken ofta inte går att avgöra om insatser är hälso- och sjukvård eller socialtjänst Lagstiftningen om personuppgiftsbehandling och sekretess utgår från organisatoriska gränser och olika huvudmannaskap Gällande rätt stöder inte en gemensam vård- och omsorgsjournal för ACT-verksamhet, men har föreslagits av en statlig utredning (SOU 2014:23) Nuvarande dokumentationsrutiner i Region Skåne är en tillåten behandling av personuppgifter enligt PDL, men problemet kvarstår att socialsekreterarna inte har direktåtkomst till dokumentationen

Frågeställning 3 Får socialtjänsten i en uppsökandefas röja uppgifter för ett ACT-team om en enskild individ vars behov av vård- och omsorgsinsatser bedöms bäst omhändertas av teamet?

Nuläge Deltagare till ACT nomineras normalt av Malmö stad eller Region Skåne. Antas därefter av teamet, dvs det är inget akut-team som jobbar med okända deltagare Det inträffar att socialtjänsten påträffar enskilda i sin uppsökande verksamhet (värmestuga, härbärge) som är okända för verksamheten, men bedöms som lämpliga kandidater för ACT Socialtjänsten kontaktar i dagsläget ACT-teamet som kan följa med personalen och möta personen i fråga Det är inte alltid självklart att socialtjänsten först har vidtalat personen - här uppstår osäkerhet kring sekretessen

Gällande rätt Socialtjänsten ska enligt 3 kap. 1 SoL bedriva uppsökande verksamhet, men ska samtidigt respektera enskildas självbestämmande och integritet Socialtjänstens uppgifter om enskilda omfattas en sträng sekretess, t.ex. adressuppgifter Sekretessen får i vissa fall brytas, t.ex. får uppgifter beträffande* unga missbrukare, eller personer föremål för tvångsvård enligt LRV eller LPT lämnas ut till myndighet inom socialtjänsten eller till myndighet inom hälso- och sjukvården Den enskilde kan alltid efterge socialtjänstsekretessen * 26 kap. 9 OSL

Slutsatser I nuläget finns bara rättsligt utrymme för socialtjänsten att lämna ut uppgifter till ACT-teamet beträffande missbrukare och personer som är föremål för tvångsvård Måste i annat fall vara en nödsituation och stå klart att personen eller närstående inte lider men Svåra avvägningar. Några rekommendationer kan inte lämnas utan socialtjänsten måste göra en bedömning i varje enskilt fall Statlig utredning (SOU 2014:23) föreslagit en bredare sekretessbrytande bestämmelse för socialtjänsten ( nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd ), men bara om den enskilde inte kan lämna ett samtycke

Implementera ACT Information och kunskap räcker inte Utreda förutsättningar/hinder Fatta principiella beslut Ge återkommande stöd och handledning