R-99-53 Förstudie Tierp Jordarter, bergarter och deformationszoner Torbjörn Bergman, Rune Johansson, Anders H Lindén, Lars Rudmark, Michael Stephens Seriges Geologiska Undersökning Hans Isaksson, GeoVista AB Hardy Lindroos Mirab December 1999 Sensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459 84 00 +46 8 459 84 00 Fax 08-661 57 19 +46 8 661 57 19
1575000 6735000 6735000 1644000 Gäle 76 Skutskär E4 291 Karlholmsbruk Skärplinge Mehedeby E4 76 Forsmarks kärnkrafterk Söderfors Tierp Månkarbo Tobo Tierps kommun Områden a intresse för idare undersökningar utifrån befintligt geoetenskapligt underlag Större område med förhöjd naturlig gammastrålning 1575000 6662000 E4 0 5 kilometer 10 6662000 1644000 Områden inom Tierps kommun a intresse för idare undersökningar. Bedömningen är baserad på befintligt geoetenskapligt underlag. 7
15 Vendel Månkarbo Gryttjom Harbo Österåla Upplanda Skyttorp Tobo Örbyhus Tierp Söderfors Skärplinge Hästskär Karlholmsbruk Mehedeby Marma Långsand Gårdskär Älkarleby Skutskär Furuik Mårtsbo Gäle Killskär Gudinge Fågelsundet Lönnö Hållnäs Ängskär Hållen Forsmark Österby- Dannemora bruk Östhammar Gimo Öregrund skedika Norr- Forsmarks kärnkrafterk Forsmarks kärnkrafterk Gräsö Örskär Gisslaren Vällen Öregrundsgrepen Gimo damm S Åsjön N Åsjön Skälsjön Finnsjön Dannemorasjön Åkerbysjön Fälaren Vendelsjön Strömaren Löstabukten Gälebukten Dalälen Storfjärden Untrafjärden Fäbofj. Velången Tämnaren Sörsjön Ingsjön Toften 76 Limön E4 291 E4 Läby E4 76 Harg 290 Strömsberg 1575000 6735000 6662000 1575000 6662000 1644000 6735000 1644000 10 kilometer 5 0 SKB-typområde Finnsjön Figur 2-1. Undersökningsområdet (hela bilden) och Tierps kommun.
6735000 6735000 1575000 Limön Gälebukten 1644000 Gäle 76 13H Gäle NO Furuik Skutskär Långsand 13I Österlösta NV Gårdskär Fågelsundet Mårtsbo Dalälen Älkarleby Löstabukten Hållen Killskär E4 13H Gäle 291 SO Storfjärden Karlholmsbruk Hållnäs Hästskär Lönnö 13I Österlösta SV Gudinge Örskär 13I Österlösta SO Gräsö Marma Ängskär Skärplinge Öregrundsgrepen Mehedeby 76 Strömsberg Skälsjön N Åsjön Forsmarks kärnkrafterk Untrafjärden E4 S Åsjön Forsmark Fäbofj. Söderfors Tierp Strömaren Fälaren Åkerbysjön SKB-typområde Finnsjön Finnsjön Öregrund Ingsjön Toften Norrskedika Gryttjom 12H Söderfors NO 12I Östhammar NV 12I Östhammar NO Tobo Östhammar Örbyhus Upplanda Österåla Månkarbo Vendel Dannemorasjön Vendelsjön Österbybruk Dannemora 290 Gimo damm Gimo Harg Tämnaren Gisslaren 12H Sörsjön Söderfors SO 12I Östhammar SV 12I Östhammar SO Velången 1575000 6662000 Harbo Läby E4 Skyttorp Vällen 6662000 1644000 Moderna jordartskartor 0 5 kilometer 10 Äldre kombinerade jordarts- och berggrundskartor Figur 3-1. Befintliga jordartskartor. 18
6735000 6735000 1575000 Limön Gälebukten 1644000 Gäle Furuik 1939 Skutskär 1868 76 Långsand 1887 Gårdskär Fågelsundet Mårtsbo Dalälen Älkarleby Löstabukten Hållen Killskär E4 Storfjärden 291 Karlholmsbruk Hästskär Lönnö Hållnäs Gudinge Örskär Gräsö 1949 Marma 1868 Skärplinge 1957 Ängskär 1887 Öregrundsgrepen Mehedeby 76 Strömsberg Skälsjön N Åsjön Forsmarks kärnkrafterk Untrafjärden E4 S Åsjön Forsmark Fäbofj. Söderfors Tierp Strömaren Fälaren Åkerbysjön SKB-typområde Finnsjön Finnsjön Öregrund Ingsjön Toften 1948 Gryttjom 1869 Tobo 1869 1886 Norrskedika Östhammar Örbyhus Upplanda Österåla Månkarbo Vendel Dannemorasjön Vendelsjön Österbybruk Dannemora 290 Gimo damm Gimo Harg Tämnaren Gisslaren 1575000 6662000 1865 Harbo Sörsjön Velången Läby E4 1871 Skyttorp 1889 Vällen 6662000 1644000 Länskarta 1:250 000, Lundegårdh 1966 Länskarta 1:250 000, Söderholm m.fl. 1983 1889 1957 Aa-kartor 1:50 000 SGU Ser C 1:100 000, Sund 1957 0 5 kilometer 10 Länskarta 1:250 000, Lundegårdh m.fl. 1981 PÖB Uppsala 1:250 000, Persson & Stålhös 1991 Af-kartor 1:50 000, Stålhös 1991 Figur 3-2. Befintliga berggrundskartor. 19
6735000 6735000 1575000 Limön Gälebukten 1644000 Gäle Furuik Skutskär 76 Långsand Gårdskär Fågelsundet Mårtsbo Dalälen Älkarleby Löstabukten Hållen Killskär E4 Storfjärden 291 Karlholmsbruk Hästskär Lönnö Hållnäs Gudinge Örskär Gräsö Marma Ängskär Skärplinge Öregrundsgrepen Mehedeby 76 Strömsberg Skälsjön N Åsjön Forsmarks kärnkrafterk Untrafjärden E4 S Åsjön Forsmark Fäbofj. Söderfors Tierp Strömaren Åkerbysjön SKB-typområde Finnsjön Fälaren Finnsjön Öregrund Ingsjön Gryttjom Norrskedika Toften Tobo Östhammar Örbyhus Upplanda Österåla Månkarbo Vendel Dannemorasjön Vendelsjön Österbybruk Dannemora 290 Gimo damm Gimo Harg Tämnaren Sörsjön Velången Gisslaren 1575000 6662000 Harbo Läby E4 Skyttorp Vällen 6662000 1644000 Mätning utförd a SGU (hela området) Mätning (Forsmarksområdet) utförd a SGU 0 5 kilometer 10 Mätning (Tierpsområdet) utförd a SGAB Mätning utförd a Boliden AB Mätning utförd a LKAB Figur 3-3. Flygburna geofysiska mätningar. 21
Figur 4-1. Jordklotets iktigare, nu aktuella plattor och plattgränser. Efter Wikström (1994). Serige ligger inom den Eurasiatiska plattan långt öster om den mittatlantiska ryggen där de Eurasiatiska och Nordamerikanska plattorna glider isär, och på stort astånd från en akti plattkollisionszon i södra Europa. 26
l l l l l l l l l l l l l l l l l l SVENSKA KALEDONIDERNA (senaste plastiska deformationen ca. 510 400 Ma) Tektoniska enheter i den senska berggrunden 0 200 km E E E E D E E Kiruna Luleå E Främmande terränger Tektoniskt ihoptryckt randzon till kontinenten Baltica. E=Eklogit, D=Diabas FANEROZOISKA SEDIMENTÄRA OCH MAGMATISKA BERGARTER SAMT IMPAKTSTRUKTURER Fanerozoiska sedimentära bergarter och diabas B Jurassiska och kretaceiska basaltkupper Underkambriskt alkalint magmatiskt A komplex (Alnön) Impaktstruktur * D FENNOSKANDISKA SKÖLDEN Neoproterozoiska klastiska sedimentära bergarter Klastiska sedimentära bergarter N Göteborg GÄZ DBT MZ MZ D D D D D D D l l l Vänern l l l l D E l E * l l l l l l l * l l l * *?? SFDZ Vättern l l l l l l l l l l l l l l l l l * l l l A Sundsall Stockholm * Gotland Botteniken Sekonoregiska orogenen (senaste plastiska deformationen ca. 1.10 0.90 Ga) Mellersta och ästra segmentet (inkluderande >ca. 1.56 Ga främmande terränger?) Vulkaniska och intrusia bergarter tillhörande TMB* i östra segmentet (ca. 1.85 1.65 Ga) Granit och pegmatit i östra segmentet (ca. 1.85 1.75 Ga) Östra segmentet, odifferentierad Anorogena intrusioner och suprakrustala bergarter Mesoproterozoiska intrusia bergarter Paleo- till Mesoproterozoiska klastiska sedimentära bergarter och basalt Sekokarelska orogenen (senaste plastiska deformationen efter ca. 1.80 Ga i norra Serige, mellan ca. 1.78 och 1.56 Ga i centrala södra Serige, och mellan ca. 1.77 och 1.40 Ga i sydöstligaste Serige) Vulkaniska och intrusia bergarter tillhörande TMB* och Resund-Sorsele-siten (ca. 1.85 1.65 Ga) Granit och pegmatit (ca. 1.85 1.75 Ga) Granit, monzonit och underordnade mafiska intrusioner (ca. 1.88 1.86 Ga) Vulkaniska och sedimentära bergarter samt kalkalkalina intrusioner (c. 2.7 1.85 Ga) Arkeiska bergarter PLASTISKA STRUKTURER l l Kaledonisk öerskjutning Sekonoregisk deformationszon, horisontell och reers rörelse Sekonoregisk öerskjutning Sekokarelisk deformationszon, horisontell och "norra-sidan-ner" rörelse Deformationszon, rörelse okänd Formlinje, tektonisk foliation TZ l l l l l B l l SFDZ B (PZ) l l l * Öland Sekonoregiska orogenen, SFDZ (PZ)=Sekonoregiska frontens deformationszon, delis samma som Protoginzonen, MZ=Mylonitzonen, GÄZ=Göta Älzonen och DBT=Dalslandszonen FÖRKASTNINGAR Malmö l l l l l l l TZ TMB*=Transskandinaiska magmatiska bältet 1 Ma=1 miljon år, 1 Ga=1000 miljoner år Normalförkastning TZ=Tornquistzonen l l Figur 4-2. Tektoniska enheter i den senska berggrunden. Modifierad efter Stephens m fl (1994). Rektangeln isar undersökningsområdet. 28
Figur 4-3. Jordartskarta öer Serige. Efter Jonasson 1996. Rektangeln isar undersökningsområdet. 30
Sammanställning a länsstudier Område som ej berörs a länsstudier Meteoritnedslag Sedimentär berggrund, huudsakligen odeformerad Diabas Vulkanisk bergart, huudsakligen odeformerad Djupbergart, huudsakligen odeformerad Plastisk deformationszon Berggrund, huudsakligen deformerad och påerkad a regional metamorfos Figur 4-4. Regionala plastiska deformationszoner i Seriges urberg. Rektangeln isar undersökningsområdet. 32
Figur 4-5. Serigekarta som isar relief (till änster) och några regionala sprickzoner/förkastningar (till höger). Efter Lidmar-Bergström (1994). Rektangeln isar undersökningsområdet. A-G refereras till i texten. 34
Well attested neotectonic localities Claimed neotectonic localities Lapland Late-Glacial Faults Figur 4-6. Sen- eller postglaciala förkastningar i Skandinaien och Finland, ilka är nämnda i figuren som neotektoniska förkastningar. Efter Muir Wood (1993). Förutom sen- eller postglaciala förkastningar i Lappland (rektangeln med grön färg) isar figuren äldokumenterade (sarta cirklar) och föreslagna men icke belagda (röda cirklar) områden med sådana förkastningar. Den blå rektangeln isar undersökningsområdet. Figur 4-7. Jordskal i Skandinaien och Finland 1375-1996. Data från Uppsala Uniersitet. Rektangeln isar undersökningsområdet. 36
Sammanställning a länsstudier Norrbottens malmfält Skelleftefältet Bergslagen Område som ej berörs a länsstudier Område där tillstånd beiljats för undersökning eller brytning a malm eller industrimineral (mars 1999) Malmpotentiellt område Figur 4-8. Malmproinser i Seriges urberg. Rektangeln isar undersökningsområdet. 38
6735000 6735000 1575000 Limön Gälebukten 1644000 Gäle Furuik Skutskär 76 Långsand Gårdskär Fågelsundet Mårtsbo Dalälen Älkarleby Löstabukten Hållen Killskär E4 Storfjärden 291 Karlholmsbruk Hästskär Lönnö Hållnäs Gudinge Örskär Gräsö Marma Ängskär Skärplinge Öregrundsgrepen Mehedeby 76 Strömsberg Skälsjön N Åsjön Forsmarks kärnkrafterk Untrafjärden E4 S Åsjön Forsmark Söderfors Åkerbysjön Öregrund Fäbofj. Tierp Strömaren Fälaren Finnsjön Ingsjön Gryttjom Norrskedika Toften Tobo Östhammar Örbyhus Upplanda Österåla Månkarbo Vendel Dannemorasjön Vendelsjön Österbybruk Dannemora 290 Gimo damm Gimo Harg Tämnaren Sörsjön Velången Gisslaren 1575000 6662000 Harbo Läby E4 Skyttorp Vällen 6662000 1644000 Organiska jordarter Sand och grus Morän Berg 0 5 kilometer 10 Lera och silt Fyllning Isälssediment Figur 5-1. Jordartskarta öer Tierps kommun med omgining. 43
6735000 6735000 1575000 Limön Gälebukten 1644000 Gäle Furuik Skutskär 76 Långsand Gårdskär Fågelsundet Mårtsbo Dalälen Älkarleby Löstabukten Hållen Killskär E4 Storfjärden 291 Karlholmsbruk Hästskär Lönnö Hållnäs Gudinge Örskär Gräsö Marma Ängskär Skärplinge Öregrundsgrepen Mehedeby 76 Strömsberg Skälsjön N Åsjön Forsmarks kärnkrafterk Untrafjärden E4 S Åsjön Forsmark Söderfors Åkerbysjön Öregrund Fäbofj. Tierp Strömaren Fälaren Finnsjön Ingsjön Gryttjom Norrskedika Toften Tobo Östhammar Örbyhus Upplanda Österåla Månkarbo Vendel Dannemorasjön Vendelsjön Österbybruk Dannemora 290 Gimo damm Gimo Harg Tämnaren Sörsjön Velången Gisslaren 1575000 6662000 Harbo Läby E4 Skyttorp Vällen 6662000 1644000 0 5 kilometer 10 Figur 5-2. Tierps kommun med omgining. Berg i dagen. 44
a) Naturreseratet Viksta stentorg, ca 6 km sydäst om Vendel. b) Läby mosse, ca 1 km norr om Läby. Figur 5-3. Exempel på jordarter från Tierps kommun. 47
6735000 6735000 1575000 Limön Gälebukten 1644000 Gäle Furuik Skutskär 76 Långsand Gårdskär Fågelsundet Mårtsbo Dalälen Älkarleby Löstabukten Hållen Killskär E4 Storfjärden 291 Karlholmsbruk Hästskär Lönnö Hållnäs Gudinge Örskär Gräsö Marma Ängskär Skärplinge Öregrundsgrepen Mehedeby 76 Strömsberg Skälsjön N Åsjön Forsmarks kärnkrafterk Untrafjärden E4 S Åsjön Forsmark Söderfors Åkerbysjön Öregrund Fäbofj. Tierp Strömaren Fälaren Finnsjön Ingsjön Gryttjom Norrskedika Toften Tobo Östhammar Örbyhus Upplanda Österåla Månkarbo Vendel Dannemorasjön Vendelsjön Österbybruk Dannemora 290 Gimo damm Gimo Harg Tämnaren Sörsjön Velången Gisslaren 1575000 6662000 Harbo DJUP- OCH GÅNGBERGARTER Läby Granit, ca 1500 milj. år (Strömsbrogranit) Granit, grokornig och anligtis porfyrisk, ca 1780 milj. år (Hedesundagranit) Pegmatit, ca 1800 milj. år Granit, fin- till medelkornig, jämnkornig, ca 1800 milj. år Metagranitoid, ca 1890 milj. år Metagabbro och basisk bergart a osäkert ursprung, ca 1900 1890 milj. år Diabas Granit, pegmatit och aplit som gångar och små massi Basisk gångbergart (amfibolit) E4 Skyttorp YTBERGARTER Sandsten, yngre än 1500 milj. år Metasedimentär bergart i allmänhet, ca 1900 milj. år Kartsit, ca 1900 milj.år Marmor (kristallin kalksten), ca 1900 milj. år Metaulkanisk bergart, sur till intermediär, ca 1900 milj. år Metaulkanisk bergart, basisk, ca 1900 milj. år BERGARTER AV VARIERANDE URSPRUNG Migmatit och ådergnejs 0 5 10 kilometer Vällen 6662000 Inneslutning a äldre bergart i yngre Nedlagd grua eller skärpning (järnmalm) Nedlagd grua eller skärpning (sulfidmalm) Stenbrott i kristallin kalksten Förskiffring och lagring Förskiffring och lagring med ertikal stupning Sprickzon Bred lågmagnetisk zon under haet, sannolikt a tektoniskt ursprung Kommungräns SKB-typområde Finnsjön 1644000 Figur 6-1. Berggrundskarta öer Tierps kommun med omgining. 50
a) Finkornig, bandad sur metaulkanisk bergart (ca 2 km äster om Killskär, RAK 6718593-1619594). b) Glimmerskiktad metasedimentär bergart (ca 5 km äster om Gudinge, RAK 6711221-1615988). c) Glest porfyrisk metagranit (ca 5 km SSO om Månkarbo, RAK 6675033-1592971). Figur 6-2. Typiska bergarter från Tierps kommun. 52
a) Ådergnejsomandlad granit (Fågelsundet, RAK 6722185-1616594). b) Grokornig, porfyrisk granit, s k hedesundagranit (ca 3 km nordäst om Söderfors, RAK 6699703-1576870). c) Grokornig, porfyrisk granit (ca 4,5 km öster om Månkarbo, RAK 6679126-1596569). Figur 6-3. Typiska bergarter från Tierps kommun. 55
a) Fin- till medelkornig granit, "stockholmsgranit" (ca 5 km sydost om Hästskär, RAK 6714594-1611880). b) Migmatitisk gnejs (Fågelsundet, RAK 6722043-1616244). c) Inhomogen berggrund med inslag a yngre granit, finkornig basisk bergart och pegmatit (ca 5 km nordäst om Karlholmsbruk, RAK 6716972-1596170). Figur 6-4. Typiska bergarter från Tierps kommun. 57
Gäle Skutskär Forsmark Tierp Östhammar meter Magnetiskt anomalifält Geofysisk flygmätning, SGU och Boliden Anomalifält i nanotesla, gradienter förstärkta genom skuggning med ertikalderiatan -440 1260 Magnetisk anomali [nt] Figur 6-5. Magnetiskt anomalifält. Violetta ljusa färger isar hög magnetisering och blå färger isar låg magnetisering. 58
Gäle Skutskär Forsmark Tierp Östhammar meter Tyngdkraft Tyngdkraftskarta, baserad på interpolation a mätärden i markerade mätstationer (+) -60-25 -10 Bougueranomali [gu] Figur 6-6. Tyngdkraft i gu (graity unit, graitationsenhet ). Violetta ljusa färger isar massöerskott och blå färger isar massunderskott. 59
Gäle Skutskär Forsmark Tierp Östhammar meter Naturlig gammastrålning Geofysisk flygmätning, SGU Färgkombination a torium (röd), kalium (grön) och uran (blå) Th Th K U K Figur 6-7. Naturlig gammastrålning. Relatia fördelningen a kalium, uran och torium. Ljusa nyanser isar förhöjda niåer a samtliga element medan mörka nyanser isar låga niåer. 60
64 Figur 7-1. Markradonpotential i Tierps kommun. SKB-typområde Finnsjön Förhöjd Eentuellt förhöjd Normal Låg RADONPOTENTIAL Vendel Månkarbo Gryttjom Harbo Österåla Upplanda Skyttorp Tobo Örbyhus Tierp Söderfors Skärplinge Hästskär Karlholmsbruk Mehedeby Marma Långsand Gårdskär Älkarleby Skutskär Furuik Mårtsbo Gäle Killskär Gudinge Fågelsundet Lönnö Hållnäs Ängskär Hållen Forsmark Österby- Dannemora bruk Östhammar Gimo Öregrund skedika Norr- Forsmarks kärnkrafterk Gräsö Örskär Gisslaren Vällen Öregrundsgrepen Gimo damm S Åsjön N Åsjön Skälsjön Finnsjön Dannemorasjön Åkerbysjön Fälaren Vendelsjön Strömaren Löstabukten Gälebukten Dalälen Storfjärden Untrafjärden Fäbofj. Velången Tämnaren Sörsjön Ingsjön Toften 76 Limön E4 291 E4 Läby E4 76 Harg 290 Strömsberg 1575000 6735000 6662000 1575000 6662000 1644000 6735000 1644000 10 kilometer 5 0
6735000 6735000 1575000 Limön Gälebukten 1644000 Gäle Furuik Skutskär 76 Långsand Gårdskär Fågelsundet Mårtsbo Dalälen Älkarleby Löstabukten Hållen Killskär E4 Storfjärden 291 Karlholmsbruk Hästskär Lönnö Hållnäs Gudinge Örskär Gräsö Marma Ängskär Skärplinge Öregrundsgrepen Mehedeby 76 Strömsberg Skälsjön N Åsjön Forsmarks kärnkrafterk Untrafjärden E4 S Åsjön Forsmark Söderfors Åkerbysjön Öregrund Fäbofj. Tierp Strömaren Fälaren Finnsjön Ingsjön Gryttjom Norrskedika Toften Tobo Östhammar Örbyhus Upplanda Österåla Månkarbo Vendel Dannemorasjön Vendelsjön Österbybruk Dannemora 290 Gimo damm Gimo Harg Tämnaren Sörsjön Velången Gisslaren 1575000 6662000 Harbo Läby E4 Skyttorp Vällen 6662000 1644000 RADIUMHALT (Bq/kg) >100 90 100 80 90 70 80 60 70 50 60 40 50 30 40 20 30 <20 Kartära alagringar (ej morän) 0 5 kilometer 10 Figur 7-2. Berggrundens radiumhalt i Tierps kommun. 65
6735000 6735000 1575000 Limön Gälebukten 1644000 Gäle Furuik Skutskär 76 Långsand Gårdskär Fågelsundet Mårtsbo Dalälen Älkarleby Löstabukten Hållen Killskär E4 Storfjärden 291 Karlholmsbruk Hästskär Lönnö Hållnäs Gudinge Örskär Gräsö Marma Ängskär Skärplinge Öregrundsgrepen Mehedeby 76 Strömsberg Skälsjön N Åsjön Forsmarks kärnkrafterk Untrafjärden E4 S Åsjön Forsmark Söderfors Åkerbysjön Öregrund Fäbofj. Tierp Strömaren Fälaren Finnsjön Ingsjön Gryttjom Norrskedika Toften Tobo Östhammar Örbyhus Upplanda Österåla Månkarbo Vendel Dannemorasjön Vendelsjön Österbybruk Dannemora 290 Gimo damm Gimo Harg Tämnaren Sörsjön Velången Gisslaren 1575000 6662000 Harbo Läby E4 Skyttorp Vällen 6662000 1644000 Plastisk planstruktur, uppmätt strykningsriktning 0 5 kilometer 10 Figur 8-1. Mätärden för strykningsriktning a planstrukturer i berggrunden inom Tierps kommun med omgining. Från de norra och ästra delarna a undersökningsområdet finns endast ett fåtal mätärden. Detta beror huudsakligen på att systematiska mätningar a planstrukturer inte gjordes i samband med (den äldre) kartläggningen. Därutöer förekommer i dessa områden betydande inslag a mer älbearade graniter (Grupp 2), ilka anligen saknar planstrukturer. 69
Gäle Skutskär Forsmark Tierp Östhammar Magnetiskt anomalifält Geofysisk flygmätning, SGU och Boliden Färgkombination a anomalifält, ertikal- och horisontalgradient meter Anomali V- gradient H- gradient V- gradient Figur 8-2. Magnetisk anomalifält. Kontrastförstärkt för att framhäa strukturer. Ljusa nyanser isar högt anomalifält och kraftiga gradienter medan mörka nyanser isar lågt anomalifält och saga gradienter. 70
Gäle Skutskär Forsmark Tierp Östhammar meter 0 Topografisk karta Höjddata (Lantmäteriet), gradienter förstärkta genom skuggning med ertikalderiatan. Djupkuror (Sjöfartserket) redoisas öer hasområdet. Höjd öer haet [m] 65 Djupkuror: 3,6,10,15,20,50 [m] Figur 8-3. Topografisk karta öer Tierps kommun och omgining. 71
6735000 6735000 1575000 Limön Gälebukten 1644000 Gäle Furuik Skutskär 76 Långsand Gårdskär Fågelsundet Mårtsbo Dalälen Älkarleby Löstabukten Hållen Killskär E4 Storfjärden 291 Karlholmsbruk Hästskär Lönnö Hållnäs Gudinge Örskär Gräsö Marma Ängskär Skärplinge Öregrundsgrepen Mehedeby 76 Strömsberg Skälsjön N Åsjön Forsmarks kärnkrafterk Untrafjärden E4 S Åsjön Forsmark Fäbofj. Söderfors Tierp Strömaren Åkerbysjön SKB-typområde Finnsjön Fälaren Finnsjön Öregrund Ingsjön Gryttjom Norrskedika Toften Tobo Östhammar Örbyhus Upplanda Österåla Månkarbo Vendel Dannemorasjön Vendelsjön Österbybruk Dannemora 290 Gimo damm Gimo Harg Tämnaren Sörsjön Velången Gisslaren 1575000 6662000 Harbo Läby E4 Skyttorp Vällen 6662000 1644000 Delområde A Delområde B 0 5 kilometer 10 Figur 8-5. Karta som isar delområden för beskrining a deformationszoner. 74
a) Plastisk skjuzon i ådrad metagranitoid. Skjuzonen stryker i nordostlig riktning och stupar brant mot sydost (Strömsberg, RAK 6700320-1597456). b) Planstruktur i porfyrisk hedesundagranit bestående a riktade mineralkorn (kalifältspat) samt tillplattade enklaer a basiska bergarter (mörk bergart i bilden). Planstrukturen stryker i nordostlig riktning och stupar brant mot sydost (bergtäkt nordäst om Strömsberg, RAK 6701168-1595786). Figur 8-6. Exempel på plastiska strukturer inom delområde A. 77
a) Brantstående plastisk skjuzon i metagranitoid. Skjuzonen stryker O-V och är minst 1 m bred. Den plastiska deformationen ökar markant från söder (till änster i bilden) mot norr (till höger), (ca 9 km öster om Marma, RAK 6707138-1598507). b) Plastisk skjuzon i ådrad metagranitoid. Skjuzonen stryker VNV och stupar brant mot norr. Metagranitoiden har omandlats längs zonen till en mycket finkornig, s k mylonit (Fågelsundet, RAK 6722304-1616454). c) Plastisk skjuzon i metagranitoid (mörk bergart på bilden) och pegmatit (ljus bergart på bilden). Skjuzonen stryker VNV och stupar brant mot söder. Deformationen i pegmatiten tyder på att berggrunden på den södra sidan a denna zon (till änster i bilden) har rört sig mot äster i förhållande till berggrunden på den norra sidan (till höger i bilden), (Killskär, RAK 6718691-1621123). Figur 8-7 a-c. Exempel på plastiska strukturer inom delområde B. 80
d) Homogen metagranodiorit med måttlig plastisk deformation (ägen norr om Finnsjön i den tektoniska linsen mellan Finnsjön och Forsmark, RAK 6696813-1614252). e) Veckade ådror a pegmatit i grå metagranitoid. Veckstrukturen är klippt a en yngre pegmatitgång (öre delen a bilden), (ägen mellan Älkarleby och Gårdskär i den tektoniska linsen omkring Löstabukten, RAK 6721256-1593062). Figur 8-7 d-e. Exempel på plastiska strukturer inom delområde B. 81
a) Kartsläkt krossbreccia i en röd granit. Breccian förekommer nära en tolkad regional sprickzon som stryker O-V längs kusten id Skutskär (Långsand, RAK 6727250-1596213). b) Kartsläkt krossbreccia och kraftigt uppsprucken berggrund nära en tolkad regional sprickzon. Denna zon stryker i nordästlig riktning genom den centrala delen a Gräsö (Gräsö, RAK 6704000-1642925). Figur 8-8. Exempel på spröda strukturer längs regionala sprickzoner. 83
6735000 6735000 1575000 Limön Gälebukten 1644000 Gäle Furuik Skutskär 76 Långsand Gårdskär Fågelsundet Mårtsbo Dalälen Älkarleby Löstabukten Hållen Killskär E4 Storfjärden 291 Karlholmsbruk Hästskär Lönnö Hållnäs Gudinge Örskär Gräsö Fäbofj. Ingsjön Untrafjärden Söderfors 7 Marma Mehedeby E4 Gryttjom 44 46 4 1 Strömsberg 43 5 6 Tierp Strömaren Skärplinge Fälaren 76 Åkerbysjön 42 33 Skälsjön Norrskedika 34 16 32 31 30 26 21 11 29 27 Finnsjön 15 14 28 23 22 25 19 24 N Åsjön S Åsjön 41 39 Ängskär 40 Forsmarks kärnkrafterk Forsmark Öregrundsgrepen Öregrund Toften Tobo Örbyhus 9 Upplanda Östhammar 1575000 Österåla Harbo 6662000 Tämnaren 18 45 Sörsjön 13 3 12 Månkarbo Velången 8 2 Läby E4 Vendel Dannemorasjön Vendelsjön 35 36 17 20 37 38 Skyttorp 10 Österbybruk Dannemora 290 Gimo damm Gimo Vällen Harg Gisslaren 6662000 1644000 Järnmalm (äldre grua, gruhål) Kismineralisering Bergtäkt i drift Område lämpligt som bergtäkt Malmpotentiellt område Nummer på kartan hänisar till tabellerna i kapitel 9 Källa: SGU, Länsstyrelsen, Mirab 0 5 kilometer 10 Kalkstensförekomst Figur 9-1. Malmpotentiella områden i Tierps kommun. 88
1575000 6735000 6735000 1644000 Gäle Skutskär 76 E4 3 291 Karlholmsbruk Skärplinge Mehedeby 9 E4 1 76 7 8 Forsmarks kärnkrafterk Söderfors Tierp 6 Månkarbo 2 Tobo 5 Tierps kommun 4 Områden a intresse för idare undersökningar utifrån befintligt geoetenskapligt underlag Större område med förhöjd naturlig gammastrålning 1575000 6662000 E4 0 5 kilometer 10 6662000 1644000 Figur 10-1. Områden inom Tierps kommun a intresse för idare undersökningar. Bedömningen är baserad på befintligt geoetenskapligt underlag. 101