Relevanta dokument
För äldreomsorgen beräknas den bli mer än dubbelt så stor

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Dysfunktionell andning

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Det globala skuldproblemet -sociala och hälsomässiga konsekvenser Nordisk Insolvenskonferanse Bergen Richard Ahlström Avd för

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Ny lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson

Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård

Prevention och behandling vid

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

National Prevention Strategy

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D

Psykisk ohälsa hos äldre och främjandet av psykisk hälsa hos multisjuka äldre personer

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Ursäkta röran - vi bygger Primärvård 2.0

Regionhabiliteringen i Göteborg

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum

Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom. Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Utmaningar & strategier för sköra och äldre. GÖRAN FRIMAN Leg. Tandläkare, med dr

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum

Balans i Livet. Balans i Kroppen

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens

Salutogent förhållningssätt

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

regiongavleborg.se Bildkälla: Fysioterapeuterna

Hälsa historiskt perspektiv

Vår framgång räknas i liv och hälsa För ett bra liv i en attraktiv region ion s er V

Uppföljning efter intensivvård

Hälsofrämjande arbete på BVC

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset

Bemötande och brukarmedverkan för att främja psykisk hälsa. Ulla-Karin Schön, Professor i Socialt Arbete

Hälsosynen inom den antroposofiska medicinen. Ursula Flatters Vidarkliniken

Framtidens primärvård

Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?

Läs- och skrivsvårigheter, ADHD och autism: Hur hänger det ihop? Vilka är konsekvenserna för praktiken?

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Hälsa, sjukdom, arbetsförmåga och sjukfrånvaro. Kristina Alexanderson Professor Sektionen för försäkringsmedicin

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017

HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Enheten för välfärd utbildning och arbetsmarknad Sten Gellerstedt

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

Kroniskt Engagerad 2.0

Fysioterapi vid Parkinson s sjukdom Breiffni Leavy

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Läkemedelsverkets Farmakovigilansdag

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

En god och nära vård - fysioterapeutens roll och uppdrag

Projekt Barn som anhöriga

Sjukvårdens processer och styrning

Barns och ungas hälsa

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

Anhörig i nöd och lust. Skyldigheter Rättigheter Möjligheter

En modell för att samtala med alla patienter om levnadsvanor

Omställningen av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning

Långvarig smärta och utmattning. likheter och olikheter vid rehabilitering

Transkript:

http://www.youtube.com/watch?v=os-rrcctdby

Patienter som vill utveckla vården Nätverket Hälsofrämjande Sjukvård, 2013-12-03 Sara Riggare

3 december 2013 Sara Riggare 3

3 december 2013 Sara Riggare 4

Parkinsons sjukdom Motoriska symptom Tremor Hållning och gång Bradykinesi Rigiditet Politis M, Wu K, Molloy S, G Bain P, Chaudhuri KR, Piccini P. Parkinson s disease symptoms: the patient's perspective. Movement disorders: official journal of the Movement Disorder Society. 2010 Aug 15;25(11):1646 51. 3 december 2013 Sara Riggare 5

Parkinsons sjukdom Icke-motoriska symptom Psykologiska Andra ickemotoriska symptom Sömnproblem Smärta Matsmältning etc Kognition Politis M, Wu K, Molloy S, G Bain P, Chaudhuri KR, Piccini P. Parkinson s disease symptoms: the patient's perspective. Movement disorders: official journal of the Movement Disorder Society. 2010 Aug 15;25(11):1646 51. 3 december 2013 Sara Riggare 6

Kroniska sjukdomar? Kroniska sjukdomar är sjukdomar med lång varaktighet och i allmänhet långsam progression. (WHO) Vanligaste: hjärt- kärlsjukdomar, lungsjukdomar, (t ex astma, allergi och KOL), diabetes, beroendesjukdomar, cancer och psykiska sjukdomar. 90 miljoner amerikaner (30%) har minst en kronisk sjukdom. Denna grupp står för 75% av direkta vårdkostnader i USA. (Christensen et al, 2009) Det är fler personer som har två eller fler kroniska sjukdomar än som har en. (Barnett et al, 2012) Christensen, C. M., Grossman, J. H., & Hwang, J. (2009). The Innovator s Prescription. A Disruptive Solution for Health Care. McGraw- Hill. Barnett, K., Mercer, S. W., Norbury, M., Watt, G., Wyke, S., & Guthrie, B. (2012). Epidemiology of multimorbidity and implications for health care, research, and medical education: a cross-sectional study. Lancet, 380(9836), 37 43. 3 december 2013 Sara Riggare 7

Hälsa? Färdigbehandlad? Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom (WHO 1948) Salutogent synsätt 'Tis healthy to be sick sometimes. -Henry David Thoreau (1817-1862) A wise man should consider that health is the greatest of human blessings, and learn how by his own thought to derive benefit from his illnesses. -Hippokrates (460 BC-357 BC) 3 december 2013 Sara Riggare 8

SF-36 Åtta skalor: PF fysisk funktion RP rollfunktion-fysisk BP kroppslig smärta GH allmän hälsoupplevelse VT vitalitet SF social funktion RE rollfunktion-emotionell MH psykiskt välbefinnande 3 december 2013 Sara Riggare 9

Bordsdiskussion 3 december 2013 Sara Riggare 10

Bordsdiskussion Vad finns det för olika sätt att mäta hälsa? Finns det bra och mindre bra mått? Varför är i så fall vissa bra och andra mindre bra? 3 december 2013 Sara Riggare 11

Sara Riggare, 2013 3 december 2013 Sara Riggare 12

3 december 2013 Sara Riggare 13

Saras hälsofrämjande nätverk Vården www 3 december 2013 Neurolog Primärvård Hudläkare Friskvård Gymmet Kiropraktor Sjukgymnast Världen Medpatienter Andra vänner och bekanta Google Facebook Bloggar mm Sara Riggare 14

Personcentrerat Patientcentrerat 3 december 2013 Sara Riggare 15

Patientmedverkan på olika nivåer Makrosystem Mesosystem Mikrosystem Ego -mikrosystem 3 december 2013 Sara Riggare 16

www.riggare.se 3 december 2013 Sara Riggare 17

Patientmedverkan Varför? Hur? När? Var? 3 december 2013 Sara Riggare 18

Bordsdiskussion 3 december 2013 Sara Riggare 19

Bordsdiskussion Varför? Varför vill organisationen/projektet/företaget engagera patienter? Vad vill man uppnå med att engagera patienter? Vad ser man att patienterna kan tillföra? Vilka förväntningar har man på patienternas medverkan? Hur? Hur går det till när man engagerar patienter? Vilka möjligheter ger man patienterna att bidra till det de engagerats för? Hur säkerställer man att patienterna får det inflytande och de befogenheter de behöver för att kunna göra ett bra jobb? Hur möjliggör man patienternas medverkan genom att ersätta dem för utgifter, kostnader och nedlagd tid? När? När i processen engageras patienter? Utvärdering/genomförande/design/planering? Var? Var i organisationen är patienter med? På alla nivåer? Varför/varför inte? 3 december 2013 Sara Riggare 20

För kroniska sjukdomar, skapas hälsa inte i vården. Sara Riggare, 2013 3 december 2013 Sara Riggare 21