VI HAR INGET VAL
DAGS ATT AGERA NU! Sverige står inför stora utmaningar. Miljonprogrammets bostäder måste rustas upp och renoveras. Om detta inte sker om kommer områdena att förfalla och byggnaderna förlora viktiga funktioner. Samtidigt har Sverige åtagit sig att halvera energianvändningen fram till 2050. Att minska användningen av energi är samtidigt det mest kostnadseffektiva sättet att minska utsläppen av växthusgaser. Driften av alla byggnader står för ca 35 procent av vår totala energianvändning. Det motsvarar 143 TWh och 10 procent av koldioxidutsläppen. 85 procent av all energi som en byggnad använder under sin livstid används för driften. Därför är det viktigt att fokusera på en låg energianvändning under byggnadens livstid. Den stora potentialen för energieffektivisering finns i det befintliga beståndet. Om vi ska nå målet att halvera energianvändningen, måste det ske en halvering av energianvändningen i 15 miljoner m 2 byggyta varje år fram till 2050. Det ska jämföras med de 3 milj m 2, som vi bygger nytt varje år. 70% av alla byggnader som kommer att finnas år 2050 är dessutom redan byggda. Så även om vi bara skulle bygga lågenergihus fram till dess skulle det långtifrån räcka för att nå målet. Ungefär vart 40:e år måste det ske stambyten och omfattande renovering av byggnader. Det bästa tillfället att genomföra de energieffektiviseringar som är nödvändiga är i samband med renovering. Då blir investeringarna som mest lönsamma. Annars riskerar man att behöva vänta ytterligare 40 år tills nästa chans. Nu har det gått 40 år sedan miljonprogrammet byggdes. Antingen låter vi tåget passera och accepterar att vi inte når vårt klimatmål till år 2050, eller också gör vi det som måste göras. Det är vårt ansvar mot kommande generationer. Vi kommer i den här broschyren att visa att det är möjligt, och ekonomiskt rimligt, att såväl renovera, energieffektivisera som nå klimatmålet 2050 för byggnader. Byggindustrin en basnäring Byggnäringen sysselsätter mellan 450 000 och 500 000 personer eller ca 10 procent av det totala antalet sysselsatta i Sverige. I sektorn ingår företag verksamma inom förvaltning, projektutveckling, arkitektur, teknisk konsultation, byggande, installation och materialtillverkning. År 2008 uppgick bygginvesteringarna i Sverige till 250 miljarder kronor, vilket motsvarade 8 procent av BNP. 2 3
FRAMTIDEN ÄR REDAN HÄR Sverige är världsledande när det gäller byggande. Få länder kan konkurrera med Sverige när det gäller att bygga hus med hög kvalitet och låg energianvändning. Samtidigt måste vi ödmjukt medge att det finns brister i såväl kvalitet som produktivitet. Skulden för detta ligger i hög grad hos oss själva, men orsakerna går också att finna i det regelverk som styr oss. Egenkontrollen uppvisar stora brister idag. Överflyttningen av kontrollansvaret från samhället till byggherrarna har gått för långt. Här krävs en översyn. NYBYGGDA FLERBOSTADSHUS Men alldeles oavsett detta finns många goda exempel på energieffektiva byggnader i Sverige idag. Vi ska visa på några av dessa och leka med tanken på vad de skulle kunna innebära ur energisynpunkt om man extrapolerade dem att gälla för hela landet. * Redovisningen är inte heltäckande. Exempelvis saknas skolor, sjukhus, lager och industrier. Backa, Bostads AB Poseidon hus från miljonprogrammet I Hisings-Backa har Bostads AB Poseidon renoverat ett hus från miljonprogrammet. Huset har totalrenoverats med bland annat nya badrum och kök. Samtidigt har man genomfört omfattande energieffektiviserande åtgärder som får ner energianvändningen till en tredjedel från 178 kwh/m 2 och år till 60 kwh/m 2 och år för värme, varmvatten och fastighetsel. Energieffektiviseringen åtstadkoms huvudsakligen av tilläggsisolering av fasader, OMBYGGDA FLERBOSTADSHUS tak och krypgrund inklusive nya energieffektiva fönster och effektiv värmeåtervinning på ventilationen. Om vi energieffektiviserar de ca 125 miljoner m 2 lägenheter i flerbostadshus som idag inte är energieffektiva och renoverar på samma sätt som Backa kan vi spara 14,8 TWh/år efter 2050. Besparing: 14,8 TWh/år Hamnhuset Älvstranden 115 nybyggda lägenheter i Göteborg Energianvändningen uppgår till 39 kwh/m 2 år jämfört med kraven på högst 110 kwh/m 2 år. Om vi enbart byggde denna typ av flerbostadshus varje år fram till 2050, skulle vi därefter varje år spara 6,4 TWh/år (30 000 lägenheter x 75 m 2 ). Merkost- Besparing: 6,4 TWh/år naden för huset är 310 kr/m 2 jämfört med ett normalbyggt hus. Denna merkostnad ger en direktavkastning på 5% sett separerat från huset i övrigt. Huset släpper bara ut 25 % koldioxid jämfört med ett normalt hus. Stort renoveringsbehov I Industrifaktas studie av flerbostadshus byggda 1961-1975 konstateras att dessa bostäder står inför omfattande renoveringsbehov. Av kvarvarande ca 850 000 bostäder har mindre än 20 procent moderniserats. Endast en liten del av dessa har renoverats enligt krav på långsiktigt effektiv energianvändning. 4 5
NYBYGGDA LOKALER OMBYGGDA LOKALER ÅF-huset Skanska Fastigheter Naturvetarhuset i Umeå Nybyggt kontorshus enligt Green Building konceptet. Energianvändningen uppgår bara till 79 kwh/m 2 och år mot Boverkets krav på 120 kwh/ m 2 och år. Det blir en besparing på 41 kwh/m 2 och år. Om vi bygger alla nya kontorshus med det här konceptet kommer vi att spara ca 0,6 TWh/ år efter 2050.* * Beräknat på 350 000 m 2 nybyggnad av lokaler och kontor, varje år. Naturvetarhuset i Umeå är ett kontorshus från år 1970. Här har man bland annat byggt om ventilationen i huset, sett till att återvinna värmen i frånluften och dessutom behovsstyrt luften i huset. Det sparar 71 kwh/m 2 och år jämfört med ett normalt kontorshus. Cirka hälften av landets 32 miljoner m 2 kontor har en besparingspotential i samma storleksordning som för Naturvetarhuset. Om vi renoverar dessa lokaler sparar vi 1,1 TWh/år. Besparing: 0,6 TWh/år Besparing: 1,1 TWh/år Bara lågenergihus år 2020 Fr o m år 2020 ska alla byggnader i EU uppfylla very high energy performance standards. Det är upp till de enskilda länderna att fastställa dessa krav. Byggnadernas energiförsörjning ska dessutom till betydande del komma från förnybara energikällor inklusive energi producerad i eller i närheten av byggnaden. Den offentliga sektorn ska gå före genom att kraven börjar gälla för denna sektor redan fr o m år 2018. Den offentliga sektorn ska dessutom medverka till att befintliga byggnader, som man använder, skolor etc byggs om till nästan noll-energihus. 6 7
VILLOR LÖNSAMT MEN ÄNDÅ HÄNDER SÅ LITE Åkarp plusenergihus I Åkarp i Skåne finns Sveriges första plusenergihus. Det betyder att huset säljer energi under vissa tider på året. Den energin kommer från solceller på taken. Totalt säljer huset 4 kwh el till nätet, varje år. Under vintertid köper huset lite energi. Sammantaget behöver huset bara köpa 5,5 kwh/m 2 och år. Det är 104,5 kwh/m 2 mindre än dagens krav på småhus. Huset är en vanlig villa på 150 m 2. Besparing: 10,4 TWh/år Om man bygger alla 20 000 nya småhus som Sverige behöver varje år med Åkarpshusets standard kommer vi att spara 10,4 TWh/år efter 2050. Jämfört med att bygga alla nya enligt dagens regler. Energieffektiviseringar är lönsamma åtgärder på längre sikt. Trots detta händer väldigt lite. Energieffektiviseringsutredningen konstaterade i sin försiktiga bedömning att totalt 41 TWh var lönsamma åtgärder att genomföra för lokaler och bostäder. Samtidigt konstaterade man att sannolikt 85 % av alla lönsamma åtgärder inte skulle genomföras. Hälften av alla lokaler i Sverige är offentliga byggnader. Det skulle vara lönsamt att energieffektivisera 8,5 TWh fram till 2020 vilket innebär en årlig besparing på 7-8 miljarder. Bara en liten del av dessa besparingar kommer sannolikt att genomföras. VILKA ÄR DÅ HINDREN FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING? De vanligaste hindren är: Brist på kunskap Fastighetsägare och andra viktiga aktörer inom byggsektorn har inte alltid kunskap om den teknik som finns tillgänglig. Eller så är man ovillig att pröva ny teknik före andra. Det saknas också ofta kunskap om hur lönsamma investeringar i energieffektivisering är hos fastighetsbolagen och hos banker. Kortsiktighet Det finns fastighetsbolag som utifrån sin affärsidé har ett kortsiktigt perspektiv på sitt ägande. Att bygga till lägsta kostnad och bortse från långsiktiga driftskostnader blir resultatet med detta perspektiv. Kallhyra I storstäderna är lokalhyrorna oftast kallhyra. Det gör att fastighetsägaren saknar incitament till energieffektivisering. Hyresgästen som hyr under några år har heller inget intresse av att genomföra investeringarna. Olika budgetar Många gånger ligger ansvaret för investeringsbudget och driftsbudget på olika delar inom organisationen. Så är ofta fallet i den offentliga sektorn. Lägre driftskostnader betyder i flertalet fall högre investeringskostnader, men är ändå lönsamt. Fjärrvärmetaxor Fjärrvärmetaxorna är idag konstruerade så att det inte är lönsamt med energieffektivisering. Den fasta delen är förhållandevis stor jämfört med den rörliga. Detsamma gäller även i stor utsträckning eltaxorna. 8 9
VILKET POLITISKT REGELVERK KRÄVS? För att få igång energieffektiviserande åtgärder krävs ett samspel mellan politiker och byggsektorn. Det krävs ett politiskt regelverk som stimulerar energieffektivisering. Det krävs också att regelverket redan nu lägger grunden för den utveckling som kommer att följa av revideringen av EPBD (Energy Performance Building Directive). Det betyder enligt vår uppfattning att det måste finnas såväl ekonomiska styrmedel som tvingande lagstiftning. Ekonomiska styrmedel Använd energiskatterna som ekonomiskt styrmedel. Energiskatten justeras till en lägre procentsats för de som genomför effektiviseringsåtgärder och en högre procentsats när använd energi överskrider den nivå som beslutats som riktvärde för bostäder och lokaler kwh/m 2 och år. Ett annat ekonomiskt styrmedel som bör övervägas är statliga lånegarantier till energieffektiviserande åtgärder. Om fastighetsägaren halverar sin energiförbrukning genom lån med statliga garantier kommer det förbättrade driftsnettot i normalfallet att kunna täcka såväl räntor som amorteringar. Det är också viktigt att det finns incitament för innovationer med fokus på huset som ett system. successivt skärpas för att byggindustrin ska vara fullt rustad år 2018/2020. Den stora besparingspotentialen finns i det befintliga beståndet. Här bör det införas ett krav på energieffektivitet som överensstämmer med de långsiktiga klimatmålen. Hyreslagstiftning Låt begreppet standardhöjning få en vidare innebörd till att omfatta olika energieffektiviserande åtgärder. Nya principer för hyressättning bör diskuteras; lämna till exempel kollektivt avtalade hyresnivåer och medge i stället individuellt förhandlade avtal. En avtrappning av bruksvärdessystemet bör kombineras med ett individbaserat stöd till bostadskonsumenterna. Offentliga lokaler Investeringar i skolor, förskolor och samlingslokaler skulle kunna underlättas genom särskilda åtgärder för kommuner och andra offentliga byggherrar. Det så kallade balanskravet på kommunerna skulle kunna lättas upp vilket skulle kunna ge en möjlighet att tidigarelägga dessa investeringar. En samordnad syn måste till mellan investeringsbudget och driftsbudget för att undvika den suboptimering som sker idag. SYSSELSÄTTNING Om man genomför energieffektiviseringsåtgärder i det svenska byggnadsbeståndet kommer det att behövas 50 000-100 000 arbetstillfällen fram till 2020. Dessa åtgärder är en nödvändig förutsättning för att vi ska kunna nå de nationella miljömålen att spara 20 procent av energianvändningen till år 2020 och signifikant bidra till målet att halvera energianvändningen till år 2050. Revidering av byggreglerna Just nu pågår en översyn av byggreglerna, BBR. Revideringen av EPBD innebär att vi bara ska bygga lågenergihus fr.o.m. 2018/2020. För att klara detta krävs att byggprocesserna ställs om under en 6 7-årsperiod. Kraven för energieffektivitet måste därför Förutom de ovan redovisade arbetstillfällena tillkommer indirekta arbeten för tillverkning av bygg- och installationsmaterial, transporter, planering med mera. 10 11
VÅR VISION 2050 År 2050 är Sverige det mest energieffektiva landet i världen när det gäller byggnader. Genom utveckling av teknik och effektivare byggnadsprocesser har kostnaderna för att bygga energisnålt minskat relativt sett under 40 år. Den genomsnittliga energianvändningen för byggnader är nu nere i under 20 kwh/m 2. Det gör Sverige till ett föregångsland för andra länder. Svensk miljöteknik för energieffektivt byggande leder till stora exportframgångar. Svenska byggföretag har en framskjuten position i världen. Målsättningen att halvera energianvändningen till 2050 lyckades Sverige uppnå redan flera år före andra länder. 341 298 Larsson Offsettryck