Arbetsterapiprogramutveckling vid rehabilitering av Barn och ungdomar inom psykiatrin. Samrehab, Värnamo sjukhus Maj Johansson Ing-Britt Häger Mål Utveckla bästa praxis i arbetsterapi för familjer med barn- och ungdomar med neuropsykiatrika diagnoser, så att de kan hantera sina vardagliga aktiviteter så självständigt som möjligt med god hälsa. I nära samverkan med BUP- teamet tydliggöra arbetsterapeutens utredande och behandlande roll. 1
Aktivitetsbegränsningar hos målgruppen Aktivitetsbegränsningar hos personer med neuropsykiatrisk problematik varierar stort beroende på flera faktorer t.ex. diagnos, sömnsvårighet, oro, personlighetsfaktorer, miljö och eventuell samsjuklighet. Vanliga svårigheter kan vara planering och organisering av uppgifter och aktiviteter, komma igång och avsluta aktiviteter och/eller att styra impulser. Tidsuppfattning, minnessvårigheter samt motivationsbrist påverkar patientens förmåga att genomföra daglig rutin t.ex. sköta personlig vård, sköta regelbunden mathållning, skoluppgifter mm. Utredning via intervju och kliniska mätinstrument Canadian Occupatial Pearformens Mesuerment COPM ADL-taxonomin Sömndagbok Sömndag/nattbok utan kedjetäcke Niohålspinnprov Katid 2
Mål och intervention Mätbara mål med barn och närstående, delaktighet. Underlätta god sömn Genomföra aktiviteter som daglig rutin Ordinera hjälpmedel/ aktivitetsschema rekommendera appar Strukturera tid och omgivning Komma igång och avsluta aktiviteter Utvärdering av resultat Mätetal individnivå: ICF bedömningsfaktorer (total, stor, måttlig, lätt, ingen svårighet) Sömn: koncentrationsförmåga Insomningstid Delaktighet Spontant gensvar i BUP-team 3
Hur gjorde vi Inom befintliga resurser prioriterades BUP 2011 Omvärdsanalys; intervju, litteratur, studiebesök Nationella / lokala arbetsterapeutiska riktlinjer saknades Metod; utredning, intervention och utvärdering utvecklades Arbetsterapiprocessen dokumenterades Utveckling via utbildning / handledning Konturering informationsutbyte i team Genom reflektion kring ny evidens, resultatutvärdering utvecklades arbetsterapiprogrammet Granskning i länsgemensam Arbetsterapiprogramgrupp. Publicering på http://plus.lj.se/infopage.jsf?nodeid=31387 Utvärdering på gruppnivå, 2012-2014 Intervjuer med föräldrar N=10 Nationell patientenkät är grund för strukturerade telefonintervjuer. Indikatorer: bemötande, delaktighet, förtroende, information, nytta av åtgärder, väntetid, tid, helhetsvärdering, rekommendationer samt synpunkter. Värderingsskala var 0-100 (100 anger bästa möjliga värde). 4
Resultat av telefonintervjuer med föräldrar 2012 2014 Fråga Kommentar 98 98 Barnet blev bemött med respekt och på ett hänsyns- och förtroendefullt sätt. Klockrent. Förklarade mer än förväntat. Väldigt bra bemötande. Det är ovanligt med så pålästa, som vet var ADHD innebär. 98 94 Närstående kände sig delaktig i besluten om utredning och behandling 89 83 Fick tillräckligt med information om arbetsterapeutisk utredning och behandling. 88 97 Fick tillräckligt med tid hos arbetsterapeuten 85 81 Nytta av hjälpmedel 91 95 Nyttan av de arbetsterapeutiska åtgärderna som helhet. Visste inte om vilken hjälp man kunde få, skulle presenterats tidigare. 88 80 Väntetid till besöket. 96 100 Skulle rekommendera arbetsterapi Samrehab till andra - (ange enhet via Infoga sidfot) 95 Anser du att ditt barns aktuella behov, har blivit tillgodosett under behandlingstiden Måluppfyllelse Arbetsterapiprogrammet utvecklas kontinuerligt utifrån ny evidens, uppföljning och utvärdering av genomförda åtgärder för att bästa möjliga praxis. Arbetsterapeutens roll har tydliggjorts och visat sig mycket värdefull i teamet 5
Fortsättning Mätning av delaktighet i målsättning Utveckla samtalsmetodik tex cat-kit Utvärdering av arbetsterapiprogram 2016 Följsamhet av kvå kodning granskas 2 gånger/år Välkommen till arbetsterapeuten! Vi hjälper ditt barn att hitta struktur i vardagen. Både föräldrar och barn intervjuas, besöket tar ungefär 1 1,5 timme. Vanliga svårigheter som utreds kan till exempel vara att planera och organisera uppgifter eller aktiviteter, att komma igång och avsluta aktiviteter eller styra impulser. Nedsatt förmåga till tidsuppfattning, minnessvårigheter, sömn, motivationsbrist påverkar förmågan att genomföra dagliga rutiner, till exempel att sköta personlig vård regelbunden mathållning vardagliga rutiner. Tillsammans bestämmer vi vad vi ska fokusera på och hur vi ska jobba vidare. Exempel på hjälpmedel: Dagstavla Schema för Förmiddag, eftermiddag och kväll. Timschema Nyckelring Kvällsrutiner Duschinstruktioner Medicin låda Kedjetäcke Morgonrutiner Samrehab, psykiatri-enheten. Värnamo sjukhus 6
Frågor? Tack för visat intresse! Mer information http://plus.lj.se/infopage.jsf?nodeid=31387 7