Barn som upplever våld kopplingar till ohälsa tecken på utsatthet att ställa frågor och agera på svar

Barn som upplever våld kopplingar till ohälsa tecken på utsatthet att ställa frågor och agera på svar Steven Lucas, MD PhD Barnläkare Akademiska barnsjukhuset Uppsala

0915-1115 Så ser våldet ut i Sverige, Våld och kopplingen till hälsa Signaler/tecken på våld Att ställa frågor om hot och våld och vad gör man när hen svarar ja?

Så ser våldet ut i Sverige

Försummelse Fysiskt våld Sexuellt våld Psykologiskt våld Våld mellan dem vuxna hemma Missbruk Självskada Barnmisshandel genom sjukvårdsinsatser

Vad är det vi inte ser?

Polisanmälningar Misshandel 20000 (1% av barn 0-18 år) Sexualbrott 8000 Psykiskt våld? Omsorgssvikt?

Siffror

Abuse type Girls % Boys % Total % Någonsin slagen av förälder Svår misshandel av förälder Bevittnat våld mellan dem vuxna 18 3 17 1 17 9 7 7 4 8 6 4 7 3 5 3 6 4 Ofta bevittnat våld Pyskisk misshandel Inlåst I källare mm Flera typer av våld 1 5 1 2 1 3 14 0 10 4 12 4 1 0 2 6 1 9 2 9 1 8 2 4 Blivit mobbad 36 4 26 3 31 6 Data from Janson S, Jernbro C, Långberg B. Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige : en nationell kartläggning 2011. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset; 2011

aor 25 Mobbad många gånger 20 20,3 15 10 9,5 5 4,2 0 Slagen av förälder Svårt fysiskt våld Flera våldstyper

Psykiskt våld Fysiskt våld Omsorgssvikt Sexuellt våld

Andel kvinnor och män i 18-74 årsåldern som utsatts för våld under barndomen Typ av våld Andel kvinnor % Andel män % Utsatt för allvarligt fysiskt våld (vid upprepade tillfällen blivit slagen med knytnäve/tillhygge, sparkad, skadad med vapen etc) Utsatt för upprepat psykiskt våld (vid upprepade tillfällen blivit förtryckt, förnedrad, mobbad, kränkt etc) 14 17 28 26 Vid upprepade tillfällen sett/hört våld mellan föräldrarna 6 4 Utsatt för grovt sexuellt våld (med våld påtvingat samlag eller liknande) 13 4

Andel kvinnor och män i 18-74 årsåldern som utsatts för våld under barndomen Typ av våld Andel kvinnor % Andel män % Utsatt för allvarligt fysiskt våld (vid upprepade tillfällen blivit slagen med knytnäve/tillhygge, sparkad, skadad med vapen etc) Utsatt för upprepat psykiskt våld (vid upprepade tillfällen blivit förtryckt, förnedrad, mobbad, kränkt etc) 14 17 28 26 Vid upprepade tillfällen sett/hört våld mellan föräldrarna 6 4 Utsatt för grovt sexuellt våld (med våld påtvingat samlag eller liknande) 13 4 Pratade med någon 35 15 Besökte vården 5 2 Anmälde till polisen 5 1

Våld och kopplingen till ohälsa

Vad händer sedan? Långsiktigt Akut Smärta Skador Död Akut krisreaktion Utdraget Post-traumatiskt stressyndrom (PTSD) Skolproblem Beteendeproblem Dålig självkänsla Nedstämdhet Psykosomatiska symtom Psykisk sjukdom depression, ångest, personlighetsstörning Självskadande beteende missbruk, ätstörningar, skärande, självmord Relationsproblem våld, psykisk misshandel, ensamhet Sexuella störningar hämningar, sexmissbruk, prostitution Fysiska symtom och sjukdomar kroniska smärtor, fibromyalgi, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, cancer... Risk att mönstret upprepas i nästa generation avsaknad av normala gränser störd utveckling av självbild

Vuxna som varit utsatta för allvarligt psykiskt våld som barn % 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Allvarligt psykiskt våld <18 42 29 27 22 22 15 12 8 9 8 PTSD Depression Självskada Fysisk ohälsa Somatisering Våldsutsatt Ej utsatt

Vuxna som varit utsatta för allvarligt psykiskt våld som barn PTSD 3-5 ggr vanligare Depression dubbelt så vanligt Självskadebeteende 3-4 ggr vanligare Fysisk ohälsa dubbelt så vanligt Psykosomatiska symtom 3-4 ggr vanligare

Varför blir man sjuk av våld?

Varför blir man sjuk av våld? Utebliven hälso- och sjukvård Skador Hälsoriskbeteenden Rökning Övervikt Alkohol/droger Toxisk stress

Toxisk stress Överdriven eller långvarig aktivering av det fysiologiska stress-responssystemet i avsaknad av det buffrande skydd som stabila, responsiva relationer ger (Garner et al, Pediatrics Vol. 129 No. 1 January 1, 2012 pp. e224 -e231) Orsakar störningar i hjärnans nervkretsar och hormonella system under känsliga skeden i utvecklingen Störningarna kan leda till anatomiska förändringar och/eller fysiologisk dysreglering som senare leder till inlärnings- och beteendeproblem Grunden till kronisk stressrelaterad fysisk och psykisk sjukdom

Hela systemet är inriktat på att överleva i en hotfull miljö kämpa eller fly Inlärning, empati, eftertänksamhet prioriteras bort och utvecklas inte

Bremner JD, et al. Am J Psychiatry. 2003 May;160(5):924-32.

Barns upplevelser av våld och/eller försummelse är Vanliga Potentiellt skadliga men

De flesta barn som är utsatta har inte sämre hälsa, varför?

Resilience

Resilience Förmåga att hantera stress effektivt och på ett sunt sätt God förmåga att lösa problem En tro att det är något man kan göra för att hantera sina känslor och cope Att söka hjälp Socialt stöd Nära kontakt med andra, till exempel familj eller vänner Att berätta om traumat för sina nära och kära Andlighet/tro Att identifiera sig som en överlevare i motsats till ett offer Att hjälpa andra Hitta en positiv innebörd i traumat

Det är här vi kan göra skillnad

Barnkonv Samhällsinfo Skolan Lagstiftning Barnombuds man Barn- BVC Utbildad personal Identifiering av barn i riskzon Social- tjänst med Medicinska barnskyddsteam BUP

FNs Barnkonv Social Familj Legal Hälsa Utbildning Economi

Utbildning Legal Social Familj Ekonomi Hälsa FNs konvention om barnets rättigheter

Hälsopromotion att främja god hälsa och sunda relationer Kan vi förebygga våld mot barn? Primärprevention att identifiera barn i risk och ingripa innan barnet blir utsatt Sekundär prevention att identifiera utsatta barn och erbjuda hjälp (tidigt)

Signaler/tecken på våld och annan utsatthet

www.tidigatecken.nu www.allmannabarnhuset.se

Långvariga symtom på att må dåligt psykiskt Plötsligt ändrar sitt beteende markant Påtaglig känslomässig instabilitet

Fixering vid sexuella teman på ett sätt som stör barnets tillvaro Avancerade sexuella teman verbalt eller fysiskt Barnet onanerar på ett tvångsmässigt sätt

Hur ska du agera vid misstanke?

Att fråga om våld

Att fråga om våld Kan vi verkligen fråga folk om våld? Fråga alla eller på indikation? Vem ska ställa frågan? När ska man fråga? Fråga muntligt eller via formulär? Vilka frågor ska man använda? Vilka förutsättningar måste finnas?

Förutsättningar Kunskap Rutiner för att fråga Beredskap hos den som frågar Rutiner för ett jakande svar Resurser för att ta emot den som är utsatt Samverkan

Beslutsfaser Prekontemplation Kontemplation Förberedelse Handling Underhåll Avslut

BarnSäkert En randomiserad kontrollstudie med fokus på tidig upptäckt av psykosociala risker i barnets miljö och hjälp till åtgärd Steven Lucas, Barnhälsovårdsöverläkare, Uppsala Maria Engström, Vårdutvecklare, Uppsala Kristin Lindblom, Barnhälsovårdsöverläkare, Dalarna Howard Dubowitz, Professor, Baltimore, USA

Syfte Utveckla en allsidig och praktisk metod för att identifiera psykosociala riskfaktorer som är kopplade till att barn far illa.

SEEK: Safe Environment for Every Kid Utbildning av BVC-personal SEEK föräldraformulär Samtal om problem och lösningar Erbjudan att förmedla hjälp och stöd Säkerhet Ekonomi Nedstämdhet Föräldrastress Missbruk Våld i nära relationer Fylls i vid förutbestämda besök Motiverande samtal (MI) Flödesschema Hinder Befintliga resurser inom landsting, kommun och ideella verksamheter

Vad händer om vi inte frågar?

Tack! steven.lucas@akademiska.se