organ för sveriges facköversät tarförening nr 2 2007 årgång 18 Ny grafisk profil!

organ för sveriges facköversät tarförening nr 2 2007 årgång 18 Ny grafisk profil!

Nr 2 2007 Årgång 18 Författarna svarar ensamma för innehållet i sina bidrag. Innehållet får gärna återges om källan anges. Avtal om juridisk rådgivning föreligger mellan Sveriges Facköversättarförening och Eurolawyers Advokatfirma AB. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra och korta av insända artiklar. Kansli Sveriges Facköversättarförening Box 1091, SE-269 21 Båstad Besöksadress: Hallandsvägen 21 Tel 0431-755 00 Tel.tid mån fre 10.00 12.00 Fax 0431-769 90 E-post: info@sfoe.se Hemsida: www.sfoe.se PlusGiro 630266-5 Bankgiro 5163-0267 Redaktion Ansvarig utgivare Karin Ashing Chefredaktör Loole Hagberg Violinvägen 30, SE-435 44 Mölnlycke Tel 031-338 12 37 Fax +1 775 320 8072 E-post: loole.hagberg@telia.com Övriga redaktionsmedlemmar Ulf Abrahamson, Brett Jocelyn Epstein, Jessica Jansson, Britt-Marie Seex och Gisela Thunberg Grafisk design Mazzarin Reklambyrå Layout Mazzarin Reklambyrå Tryck Ale Tryckteam AB, Bohus Prenumeration Pris för år 2007 SEK 300:- + moms Styrelsen har ordet Karin Ashing, karin.ashing@telia.com Hej! Som du märker har Facköversättaren fått ett nytt utseende! Det är ett led i SFÖ:s nya profil, som kommer att presenteras närmare på konferensen i Växjö och som också omfattar ny logotyp, profilmanual och webbplats. Tidningen trycks numera helt i färg. Heidi Vuoppola har slutat som layoutare för Facköversättaren och vi vill passa på att tacka henne för allt arbete för SFÖ! Under resten av året ska olika grafiker göra layouten i var sitt nummer av tidningen och därefter utses den layoutare som får uppdraget framöver. Men även innehållet ska genomgå en ansiktslyftning. Tillsammans med redaktionen håller vi på att diskutera fram underlag för att utveckla tidningen till den facktidskrift för översättare (med tyngdpunkt på bl.a. spegling av yrkets förutsättningar och utveckling) som SFÖ med sina snart 1000 medlemmar bör hålla sig med. Dessutom bör vi bygga upp samspelet med webbplatsen genom att utnyttja dess större utrymme för fördjupade diskussioner och hoppas att detta leder till ökat erfarenhetsutbyte mellan medlemmarna. Vi hoppas att ni uppskattar dessa förändringar och välkomnar som alltid era synpunkter och kommentarer! Karin Ashing, ordförande Innehåll Annonspriser Finns på SFÖ:s hemsida: www.sfoe.se Preliminär utgivningsplan 2007 Manusstopp Utgivning 18 maj 22 juni 17 juli 22 augusti 16 september 22 oktober 17 november 21 december 3 Styrelsen informerar 3 Kalendarium 4 Arbetsgrupperna 6 Språkgrupperna 8 Intressanta jobb 10 SFÖ:s Cat-enkät 11 Nyheter 12 Studentspalt & Boktips 14 Krönikan 15 Gott & Blandat ISSN 1400-125X Sveriges Facköversättarförening 2 facköversättaren 2/07

Styrelsen informerar Karin Ashing, karin.ashing@telia.com Yrkesetisk kod på väg; ny medlemskategori studentmedlemmar föreslås Vid vårt styrelsemöte den 19 20 februari 2007 diskuterade vi bland annat: ETIKNÄMNDEN styrelsen fick i uppdrag av årsmötet 2006 att utreda och föreslå inrättandet av en etiknämnd och vi har tillsatt en särskild Etiknämndsgrupp som berett frågan. Ett viktigt första steg är att utveckla den yrkeskodex som introducerades förra året till en yrkesetisk kod som ska ligga till grund för etiknämndens arbete och mandat. Denna kod ska läggas fram för godkännande av årsmötet i Växjö. När den förankrats hos medlemmarna kan detaljplaneringen av etiknämnden påbörjas, och förhoppningen är att en etiknämnd ska väljas på årsmötet 2008. PROFILMANUALEN vi hade besök av Profilteamets sammankallande Britt-Marie Seex. Hon berättade om den grafiska profilmanualen som arbetats fram av en grafiker utifrån gruppens riktlinjer. FACKÖVERSÄTTAREN vi fick se (och godkände) en grafisk mall som ska utgöra underlag för nästa (läs: detta) nummer av Facköversättaren. Tidningen ska framöver tryckas helt i färg, vilket bl.a. påverkar kostnaderna för annonser, så vi beslöt att inhämta förslag på annonskostnader från Redaktionsgruppen. BOK- & BIBLIOTEKSMÄSSAN i år ska vi Många spännande frågor diskuterades på styrelsemötet. ställa ut på mässan i gemensam monter med Översättarcentrum och Författarförbundets översättarsektion ett resultat av vårt initiativ att utöka samarbetet med våra systerorganisationer. Ett nytt B&B-team håller i praktiska detaljer och rapporterar till Infogruppen. MEDLEMSKATEGORIER vi diskuterade Medlemsgruppens förslag, bl.a. tillägg av en ny medlemskategori, studentmedlemmar, vilket är ytterligare en fråga som ska läggas fram för årsmötet. FADDERVERKSAMHETEN vi har fått tillskott i Medlemsgruppen som ska arbeta särskilt med fadderverksamheten och börja med att samla en arbetsgrupp under konferensen i Växjö. UTBILDNINGSGRUPPEN rapporterade om flera populära kurser som hållits och planeras. Medicinkursen t.ex. lockade så många deltagare att man fick ordna en extra kurs och ändå ha personer kvar på väntelistan. En språköverskridande ämnesgrupp i medicin har bildats. INTERNATIONELLA gruppen rapporterade om ett förslag till FIT angående rabatterade prenumerationer på medlemsorganisationernas tidskrifter samt berättade att en utlandsgrupp startats. STYRELSEN Annonspriserna i Facköversättaren Styrelsen har godkänt Redaktionsgruppens förslag på att de priser som vi nu har på SFÖ:s hemsida behålls, de höjdes för inte så länge sedan. Regler om poströstning fullmakt Erbjudanden om svart/vita annonser utgår, då tidningen numera kommer att tryckas helt i färg. Företagsmedlemmarna erbjuds en annons (1/2 sida) per år med 20 % rabatt och i mån av plats. Annonserna kommer numera att finnas kvar i tidningen när de läggs upp på SFÖ:s hemsida. En översyn av priserna ska göras varje år. Kom ihåg att du som inte har möjlighet att närvara vid SFÖ:s årsmöte den 5 maj 2007 kan skicka in en röstsedel gällande val till styrelsen och genom fullmakt överlämna din röst om övriga beslut som fattas på årsmötet till en annan röstberättigad SFÖmedlem. Se 4 i stadgarna. Röstsedel respektive fullmakt skickas ut tillsammans med kallelsen till årsmötet och ska finnas hos kansliet senast 2 veckor före mötet, dvs. den 20 april 2007. STYRELSEN Kalendarium MAJ 4 6 SFÖ-konferens, Växjö Tema: Översättaren som specialist 25 Kurs med TNC TNC anordnar grundkurs i terminologi. Kursen är särskilt anpassad för SFÖ:s översättare och hålls i TNC:s lokaler i Solna. Sista anmälningsdag: 11 maj. För mer information se sid 5. SEPTEMBER 27 30 Bok & Bibliotek, Göteborg I år har vi en monter tillsammans med Översättarcentrum och Författarförbundets översättarsektion. facköversättaren 2/07 3

ARBETSGRUPPERNA Utbildningsgruppen Maria Lundahl, littera.scripta@telia.com Sajt eller hemsida? Nio SFÖmedlemmar vet skillnaden! Fadderverksamheten Lisbeth Mejer, lisbeth@verbcom.com Om du surfar runt på nätet, så bli inte förvånad om du plötsligt stöter på ett antal nya fräcka översättningssajter dessa tillhör i så fall förmodligen några av deltagarna på SFÖ:s kurs Gör din egen hemsida, som ägde rum den 9 februari på Cornerstone i centrala Göteborg. Kursledare var Björn Olofsson, själv bland annat översättare och SFÖ-medlem, som på ett pedagogiskt och metodiskt sätt ledde oss nio kursdeltagare rätt i programmet MS FrontPage. Steg för steg fick vi lära oss att bygga upp en sajt från grunden, samtidigt som vi pratade en hel del om vad man ska tänka på för att göra sajten användarvänlig och lätt att hitta till. Gruppen var mycket homogen och därför flöt dagen på i lagom raskt tempo, med några välbehövliga kaffepauser och en lunch på Golden Days. Förutom att vi fick lära oss grunderna i FrontPage, fick vi tips på hur man skaffar webbhotell, köper domännamn och lägger ut sin sajt på nätet. Vidare lärde vi oss att skilja mellan olika begrepp (exempelvis sajt och hemsida). ÅSA ÖHNELL Mentorskap Många nya medlemmar i SFÖ frågar efter mentorer. Hur ska vi arbeta med mentorskap i framtiden? Några av deltagarna på hemsideskursen den 9 februari. Längst till höger Björn Olofsson. På konferensen i Växjö kommer vi att under en workshop presentera förslag på ny utformning av mentorverksamheten. Vi inbjuder till diskussion och tanken är att det på plats bildas en arbetsgrupp som kan ansvara för SFÖ:s mentorprogram. Vill du veta mer kontakta: LEONA AXELSSON, info@czechaccess.com HARRIET JOHANSEN, dantext@telia.com Infogruppen Nadja Chekhov, nadja.chekhov@telia.com Infomöte Den 16 och 17 mars hölls ett gemensamt Info- och Redaktionsgruppsmöte hemma hos mig i Stockholm. BRITT-MARIE SEEX från Profilteamet presenterade den grafiska profilmanualen, som är så gott som färdig. Christian Swärdshammar från Mazzarin Reklambyrå var gäst vid mötet och svarade på frågor rörande SFÖ:s nya profil. SAMI BALADI, Webbteamet, redogjorde för arbetet med omdaningen av SFÖ:s sajt och Roger Sjölander presenterade den nya sajten. SVEN BOREI, Publikationsteamet, informerade om att ett nytt häfte, Allmänna affärsvillkor, kommer att presenteras på konferensen i Växjö. IRENE ELMEROT, B&B-teamet, rapporterade om teamets arbete inför Bok- & Biblioteksmässan i Göteborg i september och informerade också om att Ann-Sofie Flyrén har lämnat teamet och ersatts av Ellinor Broman. Samarbetet med Översättarcentrum och Författarförbundets översättarsektion kring den gemensamma montern framskrider enligt planerna. KLAUS WICKE, Mässteamet, rapporterade om arbetet med kartläggningen av mässor och evenemang som SFÖ kan tänkas delta i. Teamet fortsätter med sitt arbete och hoppas kunna presentera konkreta förslag inom kort. GISELA THUNBERG presenterade resultatet av den enkät som Infogruppen har skickat ut till nya medlemmar. En mer detaljerad artikel om det kommer att publiceras i Facköversättaren. LOOLE HAGBERG från Redaktionsgruppen redogjorde för anbudsbegäran om layout av Facköversättaren och presenterade den nya mallen för tidningen. På konferensen i Växjö kommer Infogruppen även i år att ha ett infobord där Infomötet hemma hos Nadja Chekhov 16 17 mars. medlemmarna bl.a. kan köpa föreningens nya T-shirt, nya SFÖ-nålar och beställa stämpel i nytt utförande, allt enligt den nya profilen. Liksom förra året kommer naturligtvis föreningens publikationer att säljas och det kommer att finnas en förslagslåda. Infogruppen kommer också att presentera den nya profilen, profilmanualen och SFÖ:s nya sajt. NADJA CHEKHOV 4 facköversättaren 2/07

ARBETSGRUPPERNA Redaktionsgruppen Loole Hagberg, loole.hagberg@telia.com Facköversättaren behåller Facköversättaren I slutet av januari gick Infogruppen ut till medlemmarna med frågan om ett eventuellt namnbyte av Facköversättaren i samband med den nya profilsatsningen. Till vår glädje noterade vi medlemmarnas stora engagemang, kreativa förslag och tydliga uppskattning för vår föreningstidning. Drygt 150 personer hörde av sig och rösterna fördelades enligt följande: SFÖ Väst Katleen Burm, katleenburm@swipnet.se Birgitta Eklund, birgitta.eklund-gbg@telia.com På Göteborgs Filmfestival 1. Alla SFÖ-medlemmar får köpa TNC:s publikationer med 40 procent i rabatt samt cd-romskivan TNC-term med 30 procent i rabatt. Beställningar görs via SFÖ:s kansli. 2. Ca 70 procent i rabatt på TNC:s specialorgan för sveriges facköversättarförening nr 2 2007 årgång 18 Översättaren = 47 Behålla namnet Facköversättaren = 37 SFÖ-magasinet = 32 TRANSFORuM = 31 Ny grafisk profil! I vårt beslut att behålla namnet Facköversättaren tog vi hänsyn till att många ville behålla det gamla namnet, mycket på grund av att det är ett inarbetat namn som inte har konkurrens på webben. Beslutet grundades också på att inget av de föreslagna namnen fick någon egen majoritet. Vi lägger alla inkomna förslag och kommentarer till handlingarna, om det eventuellt i framtiden blir aktuellt att byta namn. LOOLE HAGBERG Några av våra medlemmar i SFÖ Väst på väg in på Draken för att njuta av en tidig bioupplevelse. Foto: Gisela Thunberg TNC:s specialerbjudanden till SFÖ-medlemmar Välkommen till kurs med TNC! kurs Grundkurs i terminologi för översättare. Specialpris för SFÖ-medlemmar: 1 250 kr (exkl. moms). (Ordinarie pris ca 4 100 kr exkl. moms). Se utförligare information nedan. I vår anordnar Terminologicentrum TNC en grundkurs i terminologi. Kursen är särskilt anpassad för SFÖ, dvs. kursen vänder sig direkt till praktiserande översättare. Kursen ges över en heldag i TNC:s lokaler i Solna den 25 maj 2007. Maximalt antal deltagare är 14 och minimalt är 8 deltagare. Så, först till kvarn! Du hittar en närmare beskrivning av innehållet i kursen på SFÖ:s webbplats,där du också kan göra kursanmälan. Du kan även anmäla dig direkt via e-post till TNC: tnc@tnc.se. Glöm inte att uppge kursens namn och datum samt ditt namn och din fakturaadress i anmälan. Sista anmälningsdag är den 11 maj 2007! Den 30 januari kl. 8.30 samlades några entusiastiska SFÖ-medlemmar på Café 3 i Göteborg för att avnjuta en mysig frukost. Vi talade om olika saker som pågår i branschen, några briljanta idéer kläcktes som vanligt, dock blev huvudtemat denna gång den pågående filmfestivalen på Sveriges västsida. Några av oss hade redan sett ett par filmer, vi hade t.o.m. en funktionär från detta viktiga evenemang bland oss (Irene Elmerot, som ställer upp frivilligt för tionde året i rad och kör viktiga festivalgäster fram och tillbaka i sponsrade Volvo-bilar). Vår utvalda film var Driving Lessons med bl.a. Julie Walters, en charmig och välspelad engelsk film. Stämningen var hög när vi gick in på biografen Draken kl. 10 på morgonen, salongen var fullsatt och det blev en riktig fröjd för alla sinnen. Eftersom filmen inte var textad fick vi använda våra språkkunskaper till fullo, ännu en fördel med denna kulturella upplevelse som återkommer i Göteborg i slutet på januari och början på februari varje år. Vi tyckte att idén var så bra att den tål att upprepas nästa år, så vi ber alla kära kollegor som bor i Göteborg och närliggande städer att boka in detta i nästa års almanacka! Vi ses! GISELA THUNBERG facköversättaren 2/07 5

SPRÅKGRUPPERNA Baltiska Kontaktperson: Loole Hagberg 031-338 12 37, loole.hagberg@telia.com Kalevipoeg på hindi Den indiske poeten Vishnu Khare är igång med att översätta Estlands nationalepos Kalevipoeg (Kalevs son) till hindi. Till sin hjälp har han tagit engelska och tyska översättare. Khare har tidigare översatt Finlands nationalepos Kalevala, som har samma ursprung som Kalevipoeg. 18 månader tog det att översätta Kalevala. Eftersom priset på böckerna är högt, kommer de att finnas på biblioteken i Indien. Vishnu Khare tror att det är främst indiska poeter, författare och andra intellektuella som kommer att läsa Kalevipoeg. I Estland ser man det som en stor händelse att Kalevipoeg nu översätts till hindi. Tidigare har den översatts till engelska, franska, tyska, finska, svenska, tjeckiska och ungerska. Kalevipoeg har även kommit ut som prosaberättelse på bl a esperanto, italienska, ryska, ukrainska och rumänska. LOOLE HAGBERG Kalevipoeg översattes till svenska av Alex Milits, 1999 Hindi är det moderna Indiens största språk och tillsammans med engelska landets officiella språk. Det talas av 300 miljoner människor i norra och mellersta Indien, är litterärt språk för ytterligare 100 miljoner och dessutom lingua franca, dvs. hjälpspråk, bland ytterligare stora folkgrupper. Dessutom talas det i många länder s om Trinidad, Surinam, Mauritius och Fiji. Hindi kan placeras på tredje plats bland världsspråken, efter kinesiskan och engelskan. Hindi är nära besläktat med urdu som är officiellt språk i Pakistan och den varianten har många lånord från persiska och arabiska. Språket har sin egentliga grund i den indiska språk- och kulturutvecklingen och är en av arvtagarna till sanskrit och de medelindiska språken. Alfabetet kallas devanagari och är detsamma som används för sanskrit. (Källa: Uppsala Universitet) Engelska Kontaktperson: Susan Larsson, slarsson@cnw.com Top Ten Commandments for Translators What do customers really want from translators? A good translation, of course, but they also appreciate a down-to-earth business-like approach something they do not always get from us translators. At a recent translators meeting in London, a group of customers were asked to say what they expected. Here are their Top Ten hates, recast somewhat tongue-in-cheek, as the Translators Top Ten Commandments 1. Thou shalt read the instructions. They are there for a purpose. 2. Thou shalt forewarn thy client if deadlines may be missed. Clients have plans and schedules, which is why they are so keen on deadlines. 3. Thou shalt not actually miss deadlines Thou shalt read the instructions! at all (if humanly possible, else in emergency refer back to commandment 2). 4. Thou shalt act on feedback. Negative feedback may be like a dagger to thy vanity, but it is good for thee and thy professional skills. A common cause of such feedback sins is non-observance of commandment 5. 5. Thou shalt do research. This commandment has an essential sub-commandment thou shalt have broadband, because without broadband, Internet research is almost impossible. 6. Thou shalt meet promised standards. Need we say more? 7. Thou shalt not be careless. This covers a range of sins, such as not checking thy work on paper, not using thy spell checker, not formatting thy text properly (using spaces instead of tabs, using tabs instead of tables). 8. Thou shalt respect confidentiality. Publishing sensitive confidential documents on thy website to demonstrate thy translation skills is a no-no. Poaching clients from agencies is also not popular. 9. Thou shalt raise queries and uncertainties in good time (do not wait until the deadline). 10. Thou shalt not take on work and then change thy mind and turn it down later. How many did you score? This article first appeared in the ITI Bulletin in 2006. PETER LINTON 6 facköversättaren 2/07

Spanska Kontaktperson: Gisela Thunberg, 031-340 92 30, info@vox-populi.se El lunfardo Artikeln handlar om lunfardo som är spansk slang och utvecklades kring sekelskiftet 1900 i Buenos Aires arbetarklass. Se desarrolló entre las clases socialmente más marginadas de Buenos Aires. Algunos creen que el lunfardo nació como jerga de criminales que querían impedir la comprensión a los no iniciados. En su sentido más amplio, el lunfardo es simplemente el habla vernácula de las clases obreras de Buenos Aires. La comunidad italiana de Buenos Aires tuvo un papel fundamental en el desarrollo del lunfardo. Sin embargo, muchas palabras lunfardas proceden de España y Portugal, otras de la jerga y del argot franceses, y unas cuantas del inglés. Lunfardo designa el uso preferente de un determinado léxico, combinado con una entonación y una pronunciación segmental que tipifica y pone de manifiesto las tendencias de la clase trabajadora. Muchas palabras del lunfardo han pasado al habla vernácula de Buenos Aires; las letras de los tangos han tenido un papel fundamental en la introducción de las palabras lunfardas en el habla cotidiana de las clases medias argentinas Algunas palabras del lunfardo en el habla cotidiana son: bacán hombre, cana policía, prisión, falluto hipócrita, manyar entender,saber, etc. Como ocurre con otras jergas, el lunfardo es una creación dinámica; las palabras antiguas desaparecen del uso, y permanecen, si acaso, en la literatura, mientras que constantemente entran nuevas palabras. Los primeros tangos dichosos, nunca sobrellevaron letra lunfarda: afectación que la novelera tilinguería actual hace obligatoria y que los llena de secreteo y de falso énfasis. Cada tango nuevo, redactado en el sedicente idioma popular, es un acertijo, sin que le falten las diversas lecciones, los corolarios, los lugares oscuros y la documentada discusión de comentadores. Esa tiniebla es lógica; el pueblo no precisa añadirse color local; el simulador trasueña que lo precisa y es costumbre que se le vaya la mano en la operación. (...) cursilería internacional y vocabulario forajido hay en el tango. BORGES SPRÅKGRUPPERNA Glosario lunfardo de tango: RECHIFLAO: Ido. BACANA: Persona adinerada y que vive con lujo. REMANYE: Conocerse. GAMBETEABAS: Esquivar. MORLACOS: Pesos. OTARIO: Chulo. ENGRUPIR: Engañar. GAVIÓN: Galán. ACAMALAR: Mantener. CAFISHIO: Vividor, proxenenta. Tyska Kontaktperson: Jörg Heinemann, +49 40 756683-22, jh@sprachkontor.de Frauen als Kunden I tyskan finns problemet med att den grammatiskt maskulina formen inte kan uppfattas som generisk. När feminismen under 80- och 90-talet hade större inverkan på språket fanns det en typografisk lösning: Att skriva generiska begrepp med stort I. Men backlashen verkade även här och Jörg funderar här nedan över Zeitgeistens motverkande mot ett mindre diskriminerande språk. Der Vorwärts ist zurück. Die 131 Jahre alte Zeitung der Sozialdemokraten erscheint wieder wöchentlich. Neulich titelte sie mit: Brauchen wir einen neuen Feminismus? In der Übersetzung eines Geschäftsberichtes, die ich kürzlich anfertigte, erwähnte der Kunde, ein Internet-Finanzdienstleister, stolz: Fler kvinnor som kunder! Als ich Anfang der Neunzigerjahre mit dem Übersetzen begann, wäre dies kein Problem gewesen Mehr Frauen als KundInnen!. Heutzutage indes, da zwar jeder dahergelaufene Provinzpolitiker seine Reden mit Liebe Bürgerinnen und Bürger anfängt, um dann doch auch Reaktionärstes zu verlautbaren, scheint das große I schwieriger geworden. Im Büro halten wir bei eigener Korrespondenz gern an dieser eleganten Lösung fest, den Widerspruch zwischen Genus und Geschlecht sprachlich zumindest hervorzuheben, doch selbst in den Übersetzungen, bei denen eigentlich die Anwendung von Leitfäden zur geschlechtergerechten Sprache geboten sein dürfte, fällt es mir schwerer. Und bei einer Onlinebank, die nicht einmal in den USA tätig ist, wodurch ich mich auf die Gültigkeit von AA-Maßnahmen (Affirmative Action) berufen könnte, habe ich noch stärker das Gefühl, mit dem großen I nicht richtig landen zu können. (Die Duden-Lösung mit Klammern wären an dieser Stelle völlig absurd Mehr Frauen als Kund(inn)en!...) Die Behauptung, die grammatisch maskulinen Wörter seien generisch zu verstehen, löst sich ja so oft so gern auf, wie wenn zum Beispiel der zuerst mit gutem Mute generisch verstandene Tourist dann plötzlich mit seiner Frau im Hotel erscheint oder andere Dinge tut, die eben nicht mehr generisch sind. Ich halte die Form mit dem I noch immer für die beste Lösung: geschlechtsneutral, ohne störende Sonderzeichen, knapp und fair. Mein Gefühl ist allerdings, dass der Zeitgeist heute anders will: Zwar sind Unternehmen stolz darauf, dass sie mehr Frauen als KundInnen gewinnen, doch zum Beispiel in der Begründung meines Kunden wird dann davon geredet, dass in den ersten Phasen ihres Bestehens eher technikinteressierte Personen (!) angesprochen worden wären; der gewachsene Frauenanteil an der Kundschaft sei als Zeichen einer Verbreiterung der Zielgruppe anzusehen. Implizit haben also Frauen keine Technikaffinität, aber dies offen zu sagen, ist dann wohl doch noch nicht wieder möglich. Ich entschied mich übrigens für Mehr weibliche Kunden!. Sprachwandel oder Sparwahn? Nicht der Konjunktiv von sehen, sondern säen ist gemeint facköversättaren 2/07 7

INTRESSANTA JOBB Alpina VM 2007 i Åre med Clare Här genomfördes den första alpina kappkörningen i Sverige 1921 (samma år som kvinnorna fick rösträtt i Sverige). 33 år senare gick VM 1954 av stapeln i Åre som tydligen blev en succé. I år finns här 1500 representanter från TV, radio, tidningar och webbredaktioner. De 350 aktiva deltagarna representerar drygt 60 olika nationer. I VM-kansliets lokaler inte långt från torget sitter en av våra SFÖ-medlemmar, Clare Barnes, och hjälper till och assisterar tävlingsteamen före, under och efter tävlingarna. Vad jobbar du med här i Åre? Jag är anställd som Race Office Assistant (egentligen assistent till Team Co-ordinator ), vilket betyder att jag jobbar nära teamen både före, under och efter tävlingarna. Före tävlingarna handlar det om att ta emot anmälningar, skriva officiella inbjudningar till team som behöver visum, svara på frågor (en vanlig fråga har varit hur man hittar till Åre från Stockholm), jobba med ackrediteringsdatabasen och sköta kontakten med hälsocentralen och idrottsanläggningar. Under själva VM jobbar jag med registrering och ackrediteringen av team när de kommer till Åre. Jag hjälper dem med praktiska detaljer som t.ex. att hyra bilar och tipsa om träningsmöjligheter, svarar på frågor och hjälper till att lösa eventuella problem med boendet. Det är en hel del logistik som är inblandat hela ansvaret för teamens flygtransfer föll på mig, så det var en del bokning och avbokning och ombokning av bussar och taxi. Sista dagen hade vi 15 bussar som åkte från Åre inom loppet av ett par timmar (till hotell eller flygplats i Trondheim eller Östersund), så det var lite jobb med att få alla på rätt buss i rätt tid men det gick bra och alla hamnade på rätt plats. Efteråt har jag jobbat lite med redovisning av pengar och bussresor, men det har varit ganska lugnt och allt verkar stämma, vilket är skönt. Just nu (helgen efter) har jag stort behov av sömn under VM kunde telefonen ringa vilken tid som helst mellan 04.30 och midnatt, så även om jag var hemma, var jag aldrig ledig Hur kom det sig att de valde just dig? Jag brukar göra samma jobb under de World Cup-tävlingar som hålls i Åre varje år, så det var egentligen ganska naturligt att jag och min chef (Team Co-ordinator) skulle fortsätta att jobba som vi brukar göra, fast i lite större skala. Har du träffat vår nya slalomkung, Jens Byggmark, alias Byggis eller Big Mac, som han döpts till av österrikiska tidningar? Andra kändisar? I år träffade jag inga svenska åkare. På Race Office träffar vi mest lagledarna och tränarna (World Cup är en annan sak, eftersom vi då delar ut prispengarna också). Jag tittade på sista åket i herrarnas slalom från VIP-området medan kungafamiljen var där, men skulle inte vilja påstå att jag träffade dem! En av åkarna Kwame Nkrumah-Acheampong från Ghana blev något av en mediefavorit och jag hade en hel del att göra med honom, mest för att han är inte var så van vid att vara på större tävlingar. Hur långt är det mellan Åre och Järpen, där du bor? Hur tar du dig till Åre, hur lång tid tar det? Det är 25 km mellan orterna oftast åkte jag buss, ibland tåg. Det brukar ta 25 35 minuter. Hinner du med även andra jobb, hur klarar du det? Med hjälp av bärbar dator? Jag hann med en del andra jobb i januari, genom att jobba på min egen bärbara och telefon, men till slut gick det inte att jobba dubbelt längre. Jag hade förvarnat mina stamkunder om att jag nog inte kunde jobba under februari, och det verkar ha gått bra många har redan hört av sig igen. Något kul eller spännande som hände? Berätta! Vi hade ett team från en av de forna öststaterna som dök upp, bytte boende till det bästa som fanns att tillgå i Åre, köpte oss champagne sen visade det sig att de inte hade någon åkare de kom till mig fem dagar efter det att åkaren borde ha tävlat för att säga att han var skadad och inte skulle komma till VM! Då ville de att vi skulle fakturera dem för kostnaderna, eftersom de ville lämna Åre direkt. Jag fick praktiskt taget låsa in dem på mitt kontor innan de visade upp ett kreditkort och betalade för sig. Jag hörde efteråt från en annan lagledare att de skulle åka vidare till Davies Cup och göra samma sak där (det verkar vara en grupp affärsmän som har kontroll över statens idrottsorganisationer det går inte att bara dyka upp och göra så, man måste ha någon officiell status med FIS). Roligast är nog att man träffar så många olika människor från olika länder med olika förutsättningar en ensam åkare från Ghana, hela det österrikiska landslaget med över 100 personer, eller de som körde hela vägen hit från Kirgizistan och det finns många som vi träffar varje år, så det är alltid lika kul att träffas igen. När blev du SFÖ-medlem? Ja det var mars eller april 2005. Hur kom det sig att du blev medlem? Hur fick du reda på om SFÖ? Jag tror att det var genom ProZ som jag hörde talas om SFÖ. Jag sitter ganska ensam här i glesbygden, så det verkade som ett bra sätt att komma i kontakt med andra översättare och förhoppningsvis få mera jobb också. Var är du född? I Cheshire, England (ganska nära gränsen till norra Wales). När och varför flyttade du till Sverige? Jag flyttade till Dalarna 1995, eftersom min dåvarande man (från Nya Zeeland) och jag orienterade på elitnivå och då är det Sverige som gäller. Jag var inte speciellt pigg på att flytta och det innebar också att jag snabbt förlorade mitt intresse för orientering, konstigt nog, men nu trivs jag och har svårt att tänka mig att flytta tillbaka till England permanent. CLARE BARNES INTERVJUAD AV LOOLE HAGBERG 8 facköversättaren 2/07

R UNDERSTANDING FOR BETTER UNDERSTANDING FOR BETTER UNDERSTANDING FOR BETTER UNDERSTANDING FOR BETTER Välkommen till vår monter på SFÖ:s konferens och få din present! faster easier more powerful SDL Trados 2007 SDL Trados 2007 kommer att korta ner tiden för fil- och projektförberedelser tack vare ett helt nytt, flexibelt och användarvänligt projektledargränssnitt. Gränssnittet gör det möjligt att automatiskt skapa översättningsprojekt och hantera dem på en central plats. Nu kan du äntligen koncentrera dig på själva översättningsarbetet och låta SDL Trados sköta resten. Stöd för Office 2007 och Windows Vista SDL Trados Synergyklient Fritextsökning i MultiTerm Snabbare filter för Microsoft PowerPoint 4 nya ordböcker Vi har åter utökat vårt sortiment av ordböcker med nya spännande utgåvor. Helt nytt är vårt samarbete med förlagen Larousse och Porto Editora. Larousse Chambers Fransk-engelsk och engelsk-fransk Larousse Multidico Franskt enspråkigt hjälpmedel Collins Polish Dictionary Engelsk-polsk och polsk-engelsk Porto Editora Portugisisk-engelsk och engelsk-portugisisk facköversättaren 2/07 www.wordfinder.se 9

NYHETER Många och intressanta svar i SFÖ:s CAT-enkät Via e-post gjordes i höstas en enkät om hur SFÖmedlemmarna ställer sig till användning av verktyg för s.k. Computer-Aided Translation, CAT alltså Trados och liknande. Trados Workbench en syn på väldigt många facköversättares bildskärm. Gensvaret blev glädjande stort; 543 medlemmar svarade (egentligen 551, eftersom ett svar gällde för 9 personer i ett och samma företag). Så här ser resultatet ut uppdelat på de olika frågorna. Använder du någorlunda ofta CAT-verktyg? Ca 368 (67 %) svarade ja och 182 (33 %) svarade nej. Här fördelade sig motiveringarna på följande sätt (observera att många angav flera skäl): Översätter mest text som lämpar sig dåligt för CAT 97 (18 %) Vet för lite om CAT 43 (8 %) Funderar på att börja göra det 52 (9 %) Annat skäl 26 Det finns alltså en hygglig marknad minst 20 %; förmodligen mycket mer för leverantörerna av CAT-verktyg. Somliga kommentarer är särskilt intressanta: Efter alla påtryckningar för att använda Trados började jag tro att jag var den enda som utför jobb som bara upprepar ytterst lite inom ett och samma jobb och så gott som ingenting mellan jobben. Nästan alla jobb jag gör är alltså unika. Ändå tycks översättningsbyråerna tro att varje jobb lämpar sig för och bör utföras med Trados. Jag betraktar Trados med stor misstänksamhet, eftersom dess främsta egenskap verkar vara att det befäster dåliga översättningar. Vi kan inte rätta det nu: det är så vi alltid har skrivit. Många kunder har tyvärr svårt att förstå att resultatet kan bli sämre när man använder CAT-verktyg. Jag använde tidigare Trados men det gav inget, det fungerade inte, och det var för dyrt. Programmet är buggigt och fungerar inte. Det kan inte känna igen finska böjningsformer, till dags dato är det bara verkställande direktör som Trados hittar och jag slipper översätta på nytt. Ett par reflektioner av en som jobbar både med och utan CAT: Jodå, översättningar med CAT-verktyg blir ibland sämre än utan, men enligt min erfarenhet beror det oftast på att originaltexten är dålig framför allt på så sätt att ett och samma textsegment kan passa bra på vissa ställen och sämre på andra; denna brist fortplantas då behändigt med CAT-verktyget. Ett annat problem är när delar av texten är föröversatt och inte ska behandlas av översättaren. När då enstaka textsegment som ska översättas befinner sig isolerade mitt i annan text som man inte får betalt för att hantera, är det inte alltid man läser denna kringliggande text för att anpassa översättningen på bästa sätt. Dessutom blir det garanterat så att de nyöversatta texterna innehåller passusar som även finns i de färdigöversatta och som då många gånger kommer att skilja sig från dessa; därmed skapas inkonsekvenser. När detta är sagt vill jag ändå dra en lans för användning av CAT-verktyg även för översättning av facktexter utan interna eller externa upprepningar nämligen därför att konkordansfunktionen (alltså uppslagning av enskilda termer i översättningsminnet) i hög grad underlättar användningen av korrekt terminologi. Och bland annat därför blir det allt vanligare att till och med författa ny facktext med hjälp av CAT-funktioner: terminologin blir bättre, och risken att man använder varierande sätt att beskriva samma sak något som kan vara eftersträvansvärt i skönlitteratur men bör undvikas i facktexter, i varje fall i handböcker blir liten. Vilket är till fördel inte minst när texten ska översättas! Vad slutligen gäller detta att så här har vi alltid skrivit så uppstår det problemet främst när kunden levererar ett eget översättningsminne, vilket inte alltid är fallet. Och om kunden har den inställningen lär det för övrigt knappast hjälpa att man översätter utan CAT-verktyg. Vilket/vilka verktyg använder du? Siffror inom parentes anger hur många som har verktyget som förstahandsval. De verkliga antalen är nog inte så exakta som det anges här, eftersom tolkningarna av svaren visade sig vara något osäkra. Men storleksordningarna är säkert riktiga. Verktyg Antal Antal Förstainstalle- första- handsval rade handsval i procent Trados 335 295 77 Wordfast 52 32 8 SDLX 61 22 6 Déjà Vu 30 19 3 Transit 59 8 2 across 10 6 2 Andra verktyg som nämndes är Logoport (6), LocStudio, Alchemy Catalyst, Helium, TransEditor, Passolo, TranslationManager (IBM), TransEditor, och Wordfisher. Slutligen frågade vi om intresset för utbildning, varvid det visade sig att det finns ett stort intresse för fortsättningsutbildning på Trados, ett visst intresse för utbildning på Wordfast och SDLX (mest för fortsättningsutbildning) och för fortsättningsutbildning på Déjà Vu och Transit. Utbildningsgruppen har noterat. Ett stort tack till alla som svarade! MATS DANNEWITZ LINDER 10 facköversättaren 2/07

NYHETER En ny profil tar form Möt Christian Swärdshammar från Mazzarin Reklambyrå. Christian är den grafiske formgivare som fick i uppdrag att ta fram ny logotyp och ny grafisk profil för SFÖ. Hur har din karriär sett ut? Jag började min karriär inom grafisk formgivning 1982 som assistent i en tecknarateljé på ett läromedelsföretag. Jag skulle jobba där i en vecka, men blev kvar i fem år. Det blev min skola. Därefter har jag arbetat på ett antal reklambyråer tills jag 1998 grundade Mazzarin Reklambyrå tillsammans med min syster och svåger. Till en början som ett slags hobbyverksamhet, vid sidan av arbetet på olika reklambyråer. Idag driver jag Mazzarin helt själv. Christian, du har skapat SFÖ:s nya logotyp och grafiska profil, du har skapat det nya utseendet på Facköversättaren, du har tagit fram SFÖ:s grafiska profilmanual och stått för den grafiska layouten av SFÖ:s nya webbsajt. Kan du beskriva hur dessa olika saker har växt fram? Jag blev utvald bland sammanlagt sju grafiska formgivare att ta fram en ny logotyp och en ny grafisk profil för Sveriges Facköversättarförening SFÖ. Som grund för mitt arbete hade jag de riktlinjer som SFÖ:s styrelse tog fram för profilarbetet. Av riktlinjerna framgick det bl.a. att den nya profilen skulle förtydliga varumärket SFÖ. Utifrån dessa riktlinjer har mitt mål varit att ta fram en sober och elegant logotyp som skulle symbolisera gemenskapen inom föreningen och att översättning förenar. Logotypen skulle utstråla facköversättarens professionella och unika kunskap och sätta varumärket SFÖ i fokus. Samtidigt gällde det att bevara den gamla och väl inarbetade logotypens värde och symbolik. I mitt arbete med profilmanualen, Facköversättaren och webbsajten har jag generellt styrts av att samtliga skulle ha ett enhetligt utseende som utgick från själva logotypen. I min grafiska formgivning har enkelhet spelat en central roll. Detta gäller såväl färger, typsnitt som form. Allt hänger ihop och utgör SFÖ:s grafiska identitet. När det gäller webbsajten utgick jag i det grafiska arbetet från en given struktur av sajten som tagits fram av Webbteamet. Jag vill också nämna att jag har tagit fasta på speciella önskemål och synpunkter som har kommit fram under arbetets gång främst från Profilteamet, men även Publikationsteamet, Webbteamet och Redaktionsgruppen. Det ska utses en ny layoutare för Facköversättaren. Du är den förste i raden av fem layoutare som ska göra var sitt nummer av tidningen. Du har gjort detta nummer som är det första enligt SFÖ:s nya grafiska profil. Christian, hur skulle du vilja utveckla tidningen rent grafiskt och vad skulle du vilja åstadkomma med Facköversättaren? Jag skulle vilja utveckla Facköversättaren till en bild- och texttidning och med hjälp av enkla grafiska medel, som färg och form, göra den till en tidning som inbjuder till läsning. Det jag skulle vilja åstadkomma är en luftig tidning, dvs. en tidning där textmassan inte är alltför kompakt utan lättas upp med fler bilder. Rent grafiskt följer Facköversättarens nya utseende övriga trycksaker vad gäller typografi, färger, etc. Vad drivs du av i ditt arbete? Framför allt av att det är så roligt och för att den kreativa processen har en väldigt stimulerande effekt. Har du några ledord i ditt arbete? Ja, enkelhet, konsekvens och estetik. NAMN Christian Swärdshammar ÅLDER 42 FAMILJ 4-åriga dottern Sara BOR I Kungsängen utanför Stockholm FRITIDINTRESSEN Att umgås med familjen, spela gitarr, laga mat SENAST LÄSTA BOK Män som hatar kvinnor av Stieg Larsson MUSIK Bob Dylan Christian, du kunde och visste ingenting om SFÖ när vårt samarbete började i november 2006. Vilken bild av föreningen har du idag? Det var en svår fråga, men jag kan säga så här. Den bild jag har fått av föreningen är mycket positiv. Det är en organisation som blickar framåt. Det har varit väldigt roligt att arbeta med SFÖ eftersom man har varit mycket öppen för de förändringar det innebär att introducera en helt ny logotyp och en ny grafisk profil. Jag ser gärna en utveckling och fortsättning av samarbetet med föreningen. Tack så mycket för att du ställde upp på den här intervjun! Tack själv, det var trevligt. NADJA CHEKHOV Ny medlem i Redaktionsgruppen! Vi har tagit in ännu en ny medlem i Redaktionsgruppen. Det är Gisela Thunberg, som främst kommer att ha hand om fotograferingen och bildarkivet för SFÖ. Om du har bilder från SFÖ-sammanhang eller vill delge nya bilder, vänligen kontakta Gisela på info@vox-populi.se eller per telefon 031-340 92 30. En längre presentation av Gisela kommer i nästa nummer. REDAKTIONSGRUPPEN facköversättaren 2/07 11

NYHETER Studentspalten Jessica Jansson, vargavirri@yahoo.com Språkmingel Om man som jag bor utomlands anpassar man sig till att prata ett annat språk. Men i Bryssel där jag bor pratas det inte enbart ett språk. Det pratas massor av språk. Detta gör det komplicerat att lära sig ett språk i taget, då man ständigt är omgiven av flera språk samtidigt. Officiellt är ju Bryssel en mestadels franskspråkig liten ö, en enklav som ligger i en nederländskspråkig omgivning. Alla skyltar är på franska och nederländska, men inne i Bryssel talas det så gott som alltid franska om man inte skulle ha turen att träffa på en flamländare. Har man ett jobb på ett större företag eller inom kommun, stat osv. måste man vara tvåspråkig, men utöver det är folk oftast inte beredda att tala bägge språken. Om man däremot åker 20 minuter från stan till flygplatsen Zaventem så tenderar folk att tala nederländska. Faktum är att det endast finns små öar av nederländsktalande personer i Bryssel. Men det finns även ett litet område i centrala stan där det bor många nederländsktalande människor. Kvarteret ligger runt gatan Antoine Dansaert. I city träffar man dessutom på människor som pratar Bruxellois, dvs. en annorlunda mix av franska och flamländska, särskilt i kvarteret Marolles. Dessa personer tillhör ur-brysselborna sägs det. Kanske en motsvarighet till Söder-bor som talar Eken-dialekt, visserligen på utdöende. Inom EU-kommissionen är engelska och franska och i vissa fall tyska, arbetsspråk. På vissa generaldirektorat är engelska rådande, men jag har en känsla av att det ofta är franska. Där jag arbetar, på ECHO (ansvarigt för bistånd) är det franska som används oftast. När min chef kommer in på kontoret och hälsar på min kollega och mig talar han franska när han vänder sig till kollegan (fransktalande belgiska) och engelska till mig, då både han som holländare och jag som svensk känner oss mer bekväma med engelska. Min lilla skandinaviska oas består av en katalan som har bott i Oslo ett år och gärna snakker norsk. Då det i min bekantskapskrets talas mer engelska än franska minskar möjligheterna till praktiserande av franska, eller nederländska för den delen. För att träna mig i språk har jag en liten strategi: till frukost lyssnar jag på Radio één (nl), i tunnelbanan plockar jag oftast åt mig den flamländska upplagan av Metro, och väl innanför entrén på jobbet pratar jag franska, vilket jag gör med min närmaste kollega. Även om det alltid är engelska jag talar med min chef och vissa utvalda kollegor Imorgon ska jag testa något som är nytt för mig: Conversation table : Personer med olika kunskapsnivåer i ett visst språk träffas och pratar, i detta fall spanska, mingel + språkövning. Alla sätt att fokusera på ett språk är goda i språkgyttrets Bryssel JESSICA JANSSON Boktipset Brett Jocelyn Epstein, brett@awaywithwords.se Att läsa och analysera text Översättare läser på ett annat sätt än till exempel kritiker eller lingvister eller lekmän, för att de har olika mål och behov, men hur ska de läsa? Vad ska översättare tänka på när de läser en text som de ska översätta? Christiane Nords bok Text Analysis in Translation har svaret på den frågan. Det är klart att erfarna översättare bara vet att det finns saker som de borde lägga märke till i en text, t.ex. författarens stil och ordförråd, vem texten är skriven för och varför. Nord anser att det skulle hjälpa erfarna översättare men även studerande och nya att ha en konkret metod för att läsa och analysera texter. Hon skriver att en sådan metod skulle ensure full comprehension and correct interpretation of the text or explain its linguistic and textual structures and their relationship with the system and norms of the source language (SL). It should also provide a reliable foundation for each and every decision which the translator has to make in a particular translation process. Med andra ord, hennes system hjälper översättare att förstå texter och att välja strategier att använda dem på. Text Analysis in Translation har information om intratextuella och extratextuella drag som översättare borde lägga märke till och tänka på (bl.a. content, lexis, nonverbal elements, place of communicaton, medium/channel) och listor på frågor som översättaren bör svara på för varje text. Exempel på frågor är What clues to the ST addressee s expectations, background knowledge etc. can be inferred from other situational factors (medium, place, time, motive, and function)? och Is the subject matter bound to a particular (SL, TL, or other) cultural context? eller Which sentence types occur in the text? Nord menar att om en översättare kan svara på alla sådana frågor, visar det att översättaren verkligen förstår texten, och då blir det lättare att bestämma hur man ska översätta den. Vad har du för system för att läsa och analysera texter? Har du haft hjälp av någon annan bra bok för att förstå texter och bestämma hur du ska översätta dem? Hör gärna av dig med tips! BRETT JOCELYN EPSTEIN Hälsotipset Förena nytta med nöje Problemet med att barn blir för stillasittande framför datorn måste även gälla vår ålders- och yrkesgrupp. I England har företaget Gymkids skapat en träningsmaskin som är kopplad till en dataspelkonsol. Enda sättet för barnen att använda dataspelet är att samtidigt träna. Det skulle vara bra om en maskin kunde utvecklas så att den blir kopplad till MS Word och andra program som vi översättare använder (hmmm...) LOOLE HAGBERG som spanat i Dagens Medicin 12 facköversättaren 2/07

Mazzarin Reklambyrå Östervägen 42, 196 30 Kungsängen. 073-620 84 77. mazzarin@bredband.net Syns man inte, finns man inte. Annonsera i Facköversättaren. Hör av dig till Loole Hagberg, loole hagberg@telia.com, se även www.sfoe.se facköversättaren 2/07 13

KRÖNIKAN Här fortsätter vår serie Mitt liv som översättare. Denna gång är det Barbara Rosborg som berättar om sin vardag. Snabblunch över dagens snigelpost Klockan ringer 6.15, jag ruskar först på min man och sedan går jag upp själv en kvart senare, äter frukost och läser lokaltidningen. Unnar mig en stunds handarbete medan jag lyssnar på radion. En kvarleva från tiden då jag fanns till hands för barnen innan jag klädde på mig och började min egen arbetsdag. Börjar jobba ungefär 8.15. Kollar e-posten och Sweng, diskussionsgruppen för SFÖ:s medlemmar som översätter från svenska till engelska. Tyvärr tar båda sakerna lite för mycket tid ibland. Jobbar till kl. 11, då jag äter lunch. Vissa dagar har jag inte hunnit mycket mer än e-postadministrationen och annan administration som har med firman att göra innan det är lunchdags. Snabblunch över dagens snigelpost. Jobbar igen till ca kl. 14.00 då jag alltid försöker ta en rast som tvingar mig att gå ut. Det här med raster och att röra på mig tycker jag är bland det svåraste med att jobba hemma. Jag oroar mig en del för min hälsa. Tycker att jag är alldeles för mycket stillasittande. Tur att Korpen ordnar lunchgympa i stan på tisdagar. Den försöker jag gå på regelbundet. HEMMA IGEN gör jag i ordning en kopp kaffe och sätter mig vid datorn igen. 17-åringen kommer hem, oftast säger hon bara hej eftersom hon lärt sig att inte störa i onödan. Men ibland har hon något spännande att berätta och då lyssnar jag gärna. Min äldsta dotter jobbar som undertextare hemma i sin lägenhet i Stockholm och ringer ibland för konsultation om ord och fraser. Det är roligt att samarbeta och tänka på hur man skulle översätta vissa saker åt andra hållet. Ibland behöver man koppla bort hjärnan från sin egen översättning en stund och då brukar jag gå in på Sweng. Det är konstigt att någon annans uppdrag kan verka mycket mer intressant än ens eget. Ett annat sätt att ta en rast är att slänga in en tvätt i tvättmaskinen eller hänga upp en färdig tvätt på tork. Då kan jag tycka det är skönt att jag jobbar hemma. Jag jobbar på tills min man kommer hem, vilket brukar vara runt 16.30. Då lagar vi mat tillsammans. Det händer att jag jobbar på kvällar och helger, men jag undviker det så mycket jag bara kan. Livet är för kort för att tillbringas framför en dataskärm. Jag jobbar mest åt direktkunder, framför allt för Uppsala universitet men även för vissa förgreningar därifrån, som t.ex. en förening för samhällsplanering i Stockholm. De flesta av mina kunder har jag fått genom den så kallade mun-mot-mun metoden. Det betyder att jag kanske inte alltid har heltidsjobb som de som jobbar åt byråer men numera tycker jag att det är skönt. Jag längtar till och med lite grann efter att få sluta jobba helt, att gå i pension. Jag har många fritidsintressen och oroar mig inte för att inte ha något att göra om dagarna. EFTER SNART 12 år som frilansöversättare tycker jag att jag fått en bra rutin och säkerhet när det gäller hur man ska förhålla sig till jobbet och till kunderna. Ibland oroar jag mig för att jag tappat bort för mycket av mitt modersmål efter så många år i Sverige. Dessutom är översättaryrket inte särskilt lätt inget jobb är det andra likt och man stöter hela tiden på nya problem. Men det är nog en del av tjusningen också att det är stor variation och en ny utmaning varje dag. BARBARA ROSBORG Den här serien blev så populär att många medlemmar har bett om att vi ska fortsätta med serien. Med andra ord, fortsätt gärna att skicka in Mitt liv som översättare, så håller vi igång serien, så länge det kommer in material. Skicka din artikel till loole.hagberg @telia.com och glöm inte att bifoga en bild på dig. Bilden ska vara i.jpg-format. 14 facköversättaren 2/07

GOTT & BLANDAT Meddelande Signatur, namnteckning eller underskrift? Resultatet av språkenkäten Drygt 200 SFÖ:are med svenska som målspråk tog sig tid att besvara den enkät jag skickade ut för snart ett år sedan (se även Facköversättaren nr 4/2006). Frågan gällde huruvida man kan tänka sig att använda pronomenet den om personer, som i följande exempel: Det står var och en fritt att tycka vad den vill. För den som vill veta hur utfallet blev hänvisar jag till min artikel i Språkvård 2007/1 där jag översiktligt presenterar resultaten, och om någon till äventyrs vill läsa hela uppsatsen går det bra att kontakta mig för att få ett exemplar. INGA-LILL GRAHN inga-lill.grahn@svenska.gu.se Insändare Skillnad? Dessa ord är starkt överlappande men inte synonyma. Namnteckning refererar till själva det för hand skrivna namnet, skrivet på ett för namnbäraren typiskt sätt. Namnteckningen ska kunna användas för identifiering, t.ex. i jämförelse med en motsvarande namnteckning på en identitetshandling. Signatur kommer av lat. signatura märkning (av får), av signare (ut)märka, (in)rista). Det har två huvudbetydelser: 1. En namnförkortning, ofta i form av namninitialer, som används då man visar att man godkänner varje sida i ett dokument eller en ändring i en viss text, eller en namnförkortning som används av upphovsmannen till ett konstverk eller en text. 2. Ett beskrivande epitet som används i stället för det egentliga namnet, som Undrande, Ensam tjej eller Kär 08:a. (Eftersom syftet inte primärt är att dölja någons identitet, ska detta skiljas från en pseudonym.) Signatur används ofta synonymt med namnteckning under inverkan från engelskan, där signature är det normala ordet för namnteckning. I svenskan anger dock namnteckning i högre grad att personens fullständiga namn ska återges. Vill man att den som skriver under något ska skriva ut hela sitt namn, är namnteckning därför att föredra som anvisning. En underskrift är en namnteckning som skrivs längst ner på en viss typ av dokument. Underskriften intygar äktheten hos uppgifter i dokumentet eller visar vem som skrivit texten i dokumentet. Du är väl med i SFÖ-debatt? Inte? SOLVEIG HOLMER För mera information om sfoe_debatt, se http://groups.yahoo.com/group/sfoe_debatt Vecka 11 debatterades bl a följande: Tack till utbildningsgruppen Fordringar på företag i annat EU-land X har slagit sitt ben! gå-i-byen -alderen 2 citat elektrisk utombordsmotor Nej tack till kedjebrev på denna lista! Sur kommentar Hej! Med anledning av Gisela Thunbergs notis på sidan 7 i årets första tidning: Jag tror inte att jag är ensam om att göra en klar skillnad mellan vinäger och ättika. Vinäger ser jag som framställd genom ättikjäsning av frukt- eller bärvin, medan den färglösa, oaromatiska ättiksyralösningen ättika tillverkas ur ren etanol. Med vänlig hälsning ANDERS RINGSTRÖM Medlemsnytt Vi är nu 949 medlemmar! Vi önskar följande medlemmar välkomna i SFÖ: Susanna Berg, Göteborg Yiming Bäckerholm, Heberg Mihaela Calacean, Uppsala Nicoletta Collossetti, Hägersten Inger Corral, Falkenberg Laura Crane-Åkerblom, Lindome Camilla Dahrén, Stockholm Mårten Edwards, Uppsala Lena Engström, Falkenberg Sheri Fox, Stockholm Katarina Henriksson, Mölndal Margareta Krause, Edsbyn Pernilla Larsson, Lund John O Dowd, Göteborg Kati Remmelgas, Landskrona Eva Sjöberg, Göteborg Urszula Skogqvist, Bandhagen Eva M J Söderqvist, Vallentuna Nina Thorsén, Lund Karin Tidholm, Trönödal Maria Wickelgren, Lund Stratcore AB, Åkersberga Årets SFÖ:are De nominerade är Sven Borei Nadja Chekhov Inga-Beth Hinchliffe Björn Olofsson Mai Ottosson Vinnaren utses av sittande konferensgrupp och presenteras under banketten den 5 maj 2007. Nästa nummer kommer ut omkring den 22 juni (manusstopp den 18 maj) Nästa nummer kommer framförallt att handla om konferensen i Växjö. Om du sett eller hört något du vill att vi ska skriva om eller ta in i Facköversättaren, skicka det till: loole.hagberg@telia.com facköversättaren 2/07 15

R UNDERSTANDING FOR BETTER UNDERSTANDING FOR BETTER UNDERSTANDING FOR BETTER UNDERSTANDING FOR BETTER Chans att vinna ipod i vår monter på SFÖ:s konferens 16 facköversättaren 2/07 Give peas a chance Som Nordens ledande leverantör av översättningsverktyg behövde vi ett namn som bättre lever upp till det vi erbjuder. TRADOS Scandinavia AB byter namn till WordFinder Localisation Solutions AB Sedan 1995 har vi på TRADOS Scandinavia försett företag och organisationer med lösningar som underlättar produktion och hantering av flerspråkig dokumentation. Nu byter vi namn till WordFinder Localisation Solutions. Precis som tidigare kommer vi att vara din lokala samarbetspartner som erbjuder support, utbildning, installation och konsultation. Den enda skillnaden för dig som kund är egentligen att du får ett nytt namn att hålla reda på. Men med hjälp av våra verktyg är det säkert inga problem. Välkommen till WordFinder Localisation Solutions! www.wordfinder.se