Inledning. Att sätta mål



Relevanta dokument
STEG 2. Börja Tävla KARTINGSKOLAN. Svenska Bilsportförbundets utbildningsmaterial för Karting.

Att börja tävla med CROSSKART. M Broberg 05

KA Förarutbildning Steg 1 STEG 2. Detta är Förarutbildningen Steg 2 som beskrivs i regelboken Karting KA 7.1. Börja Tävla KARTINGSKOLAN

STEG 1. Börja Köra KARTINGSKOLAN. Svenska Bilsportförbundets utbildningsmaterial för Karting.

KA Förarutbildning Steg 1 STEG 2. Detta är Förarutbildningen Steg 2 som beskrivs i regelboken Karting KA 7.1. Börja Tävla KARTINGSKOLAN

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Maria Svensson Kost för prestation

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

KOST OCH SKADOR. Träff 1: Äta rätt. 1. Varför är det viktigt att äta ordentligt? 2. Ge exempel på hur en lunch/middag kan se ut?

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Fysisk träning och motion

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Återhämtningsmål direkt efter träning

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Ditt mål som innebandyspelare? Vad är du bra på?

Årets Pt 2010 Tel

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Varför ska man ha ett balanserat?

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

i vårt lag: Är vi: Ödmjuka, engagerade och sprider glädje Träningsvilliga, kämpar och visar rätt attityd Ärliga och respekterar varandra

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Inledning. Varför är det viktigt med mat

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Föreningsträdet Kost och skador. Handledning Aktiva 14 år. Äta rätt Skador Uppföljning

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Anatomi, hälsa och livsstil

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

WHO = World Health Organization

Härryda Handbollsklubb

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten

Mat och dryck för dig som har diabetes

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Ladda för innebandy. Antalet aktiva inom innebandy. Grunden för god prestation

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR

3. Livsstil. Vad dricker du? Vad äter du? Namn: Datum: / /

Prestationstriangeln

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1

KICK OFF Lördag 18 mars, Hässelby IP Träning Teori Träning Dusch, bastu Middag Gemensam aktivitet

Kost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott

Kemiska ämnen som vi behöver

"Hur du blir av med ditt SOCKERSUG på 12 veckor eller mindre"

SÖMN den viktigaste källan till återhämtning

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

Aktiv Föreläsning. Kost

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Låt oss hållas starka!

Kost för unga idrottare

Att vara tennisförälder är inte alltid så lätt. Du ska engagera dig, men inte för mycket. Du ska stötta, men absolut inte sätta press.

Kolhydrater om man har Diabetes

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

TÖRSTSLÄCKAREN NUMMER ETT VATTEN

Tio steg till goda matvanor

En ovanlig s p o rt d ry c k

Grenspecifik träning innebandy Sammanställd av Annika Eklund Personlig tränare

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Goda vanor för att förebygga fallskador

Fysisk aktivitet vid diabetes

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Handledning Steg 1 och 2 Förarutbildning i Karting

Hur går kost och träning ihop? Frågor Hur ska sammansättningen av maten se ut?

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer

Maten under graviditeten

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte

IDROTTARENS HÄLSA. Anna Julin, Hösten 2015

Mentalträning. Författare: Åsa Gerdes Bilder: Adrian Friberg

Transkript:

Förarutveckling

Inledning Häfte är en vägledning för att du ska få ut det mesta av din utbildning till förare och framför allt få ut det mesta av din sport. Tränar du regelbundet och äter bra, kan du få ut så mycket mer. Häftet innehåller en mängd tips, om träning för kroppen och knoppen, kost, sponsor- och media kontakter. Du använder det som tilltalar dig. Det viktigaste är att du har roligt. I boken Handledning och ledarskap finns det mer att läsa. Den finns att ladda hem på www.sbf.se Under rubrik Ladda hem och Utbildning. Lycka till! Åsa Gerdes Svenska Bilsportförbundet Att sätta mål Att sätta upp mål ger fördelar - du vet vart du ska, det ger energi, glädje och motivation. Målen ska vara realistiska, tidsatta och du ska ha berättat för någon vad dina mål är. Sätt upp dina mål, både de långsiktiga och delmålen - bestäm sedan strategin. Hur ska jag göra för att komma dit och vad måste jag utföra för handlingar. Fundera även på vad du kan möta för hinder. Fundera på varför du vill köra? Vad är målet med din utbildning? Hur mycket vill du satsa? Vilket långsiktigt mål har du med din satsning?, Vilka är dina delmål? Hur ser säsongsplaneringen ut för att nå målen/delmålen? Hur ska du som förare förbereda dig inför tävlingen/träningen? Hur viktig är kosten och vätskeintaget? Hur viktigt är det att du har god fysik och kondition? Hur viktig är de mentala förberedelserna för dig? Hur planera och lägga du upp taktik inför en tävling eller ett heat? Hur ordnar du med sponsorer? Hur sköter du dina media kontakter?

Mentalträning, att träna sitt tänkande Det viktigaste är att du har roligt och att du tillsammans med dina kamrater har kul, både när ni tränar och tävlar. Var noga med hur du uppför dig. Om du blir arg och besviken skäll inte på funktionärerna, eller dina medtävlande. Det är lika viktigt att träna sitt tänkande som det är att träna sin kropp. Skapa positiva tankar - föreställ dig något som du blir glad av. Använd och tänk de positiva tankarna när du känner att du inte är på humör. Se möjligheterna vid varje tillfälle - Vad kan jag lära av den här situationen? Vad kan jag ta med mig? Hur kan jag förbättra mig till nästa träning/tävling? Inför träning eller tävling, fokusera på nuet, här och nu! Tänk inte på saker som hänt tidigare! Ta fram de positiva tankarna som gör att du blir på gott humör och får dig att känna att du ska klara ditt lopp bra! Var bestämd och tro på dig själv! När du har gått banan, sätt dig ner och försök att se banan i ditt inre, d v s visualisera banan, se dina spårval och var det går att köra om. Föreställ dig hur det känns när du kommer först i mål. Diskutera efter träningen/ tävling Vad gjorde jag när det gick bra? Hur kan jag göra lika bra nästa gång? När det har gått mindre bra, vad gör jag då? Skyller jag på bilen, skäller på domarna eller mina medtävlande? När det gått mindre bra, träna på att lägg det åt sidan och tänk på de gånger det har gått bra. Då har du en positiv bild med dig. Hur skapar jag en trygg situation runt mig? Går jag banan och memorerar vilket spår jag ska välja etc? Hur gör jag för att hitta koncentrationen och vad gör jag för att behålla den? Ser jag på mig själv som en vinnare? Vad får mig att tända till, att bli bäst när det gäller? Kör jag för att jag vill det eller för att mina föräldrar vill det? Diskutera med din tränare/mekaniker Vilka är dina straka sidor? Vilka är dina svaga sidor? Vad bör du träna på? Vad vill du ha hjälp med?

Fysisk träning och motion Varför är fysiska egenskaper viktigt? För en motorsportsförare är inte körtekniken allt. För att kunna nå höga höjder inom bilsport måste alla förarens fysiska egenskaper vara upptränade. Med detta menar vi koordinationen, uthålligheten, snabbheten i reaktion och aktion och slutligen rörligheten och smidigheten. Alla dessa egenskaper bidrar till att föraren blir mer medveten och får bättre kontroll över sin kropp och sina reaktioner. Koordination Koordinationen är ett samspel mellan muskel- och nervsystem och hjärnan. Denna behöver man träna upp för att kroppen lätt ska kunna samordna rörelser, och är en mycket viktig del i barns och ungdomars utveckling. Därför bör du ofta ge möjlighet att träna upp denna och få prova på nya rörels Bättre koordination ger inte bara bättre totalresultat rent idrottsmässigt sett, utan minskar även risken för överbelastning och skador. Uthållighet och kondition När man pratar om uthållighet är det lätt att bara tänka på längdskidåkning och långdistanslöpning, men även för en motorsportsförare är det bra med att ha en tränad syreupptagningsförmåga. Uthålligheten är en viktig del i träningen. När man tränar uthållighet så handlar det mycket om att träna kroppen att ta upp och transportera mer syre till de olika organen. Motorsport är en relativt lågintensiv sport där man kör med en låg puls, om man jämför med hårt träningspass på gymmet eller en fotbollsmatch. Enligt forskare är den konditionsnivå ungdomarna kommer upp till innan tjugoårsåldern, avgörande för vilken konditionsnivå man kommer upp till som vuxen. Det är bland annat därför det är viktigt att i unga år ge barn möjlighet till att även arbeta med en högre puls. Fördelar med bra uthållighet och kondition är till exempel att man blir mer fokuserad på körningen än om man är fysiskt trött i slutet av racet. Välbefinnandet ökar och man känner sig ofta mer självsäker om man orkar mer. En annan fördel är den allmänna hälsoeffekten, att man mår bättre och samtidigt minskar risken för skador och infektioner, t.ex. förkylningar. Styrka Styrka är förmågan att övervinna eller motverka ett motstånd hos muskulaturen, detta är en komplex fysisk egenskap. Den styrkeform som tränas och används hos förare är grundstyrkan Grundstyrkan tränar man för att allmänt utveckla muskulaturen och för att förbättra kapaciteten i senor och ligament. Träningen genomförs med låg belastning men många upprepade gånger. Snabbhet i reaktion och aktion Snabbhet handlar om att utföra en rörelse på snabbast möjliga sätt. Att träna snabbhet är en viktig träning för ungdomar, detta ger grunden för snabbheten i deras vuxna år. Förmågan att snabbt reagera vid en start eller i en kurva kopplar ihop faktorerna avslappning och koordination. För att kunna tänka klart och agera snabbt gäller det att kunna slappna av. När man känner sig lugn och

säker framför ratten kan koordinationen få mer spelrum. Reaktionssnabbhet är när man reagerar snabbt på en retning, t.ex. vid starten. Rörlighet Att vara rörlig innebär att man har förmågan att gå långt ut i en rörelse, röra sig med stort rörelseutslag. Rörelserna begränsas om musklerna är korta, men genom att stretcha, töja och tänja blir musklerna elastiska och smidiga. Efter ett fysiskt träningspass är det viktigt att stretcha efteråt. Många tränare utelämnar stretchingen åt ungdomarna, utanför träningstid, eftersom de inte tycker att tiden räcker till. Risken är då att det görs lite snabbt i duschen eller omklädningsrummet. Risken för skador ökar då markant. Stor rörlighet och smidighet är fördelar bakom ratten. Träning av motorik och koordination Man anser gärna i motorsport att denna sortens träning, så som bollspel och lekar, inte har med den utövade motorsporten i sig att göra, men detta är ett felaktigt påstående. Som tidigare nämnts så är den allmänna fysiska träningen mycket viktig för förare som siktar högt. Med väl upptränade fysiska egenskaper ökar koncentrationen, kontrollen över kroppens rörelser och självpålitligheten. Dessa, och förartekniken, är de viktigaste egenskaperna en förare ska I Boken Handledning och ledarskap finns träningsprogram. Den finns att hämta på www.sbf.se under rubrik ladda hem, utbildning.

Matens betydelse för att nå resultat Ät rätt mat Vad du äter och dricker påverkar hur bra du kan prestera. Tänk på att följa kostcirkeln. Din kropp behöver bra byggstenar - undvik fet mat t ex hamburgare. Tallriksmodellen är ett bra sätt att få i sig bra mat. Frukt och bär Fisk, Kött och Ägg Grönsaker Mjölk produkter Potatis och rotfrukter Bröd och mjölprodukter Matfett Bra mellanmål: 1. Fruktyoghurt + 1-2 grahamsbullar 2. 1-2 pkt risi frutti + 1 äpple/ päron + mineralvatten 3. 2 frallor + russin + 1 juice 4. frukt av alla slag, fil med banan, gröt med mjölk, mjölkchoklad och smörgås Lunch/middag: Bra val Pasta med tomatbaserade såser, Wokat med grönsaker, Fisk och Kötträtter med ris eller potatis + grönsaker, pastasallader. Drick vatten. Mindre bra val Friterat, Pasta med Ostsås, Kött och Fisk med feta såser, Mackor med creme fraiche/majonäsröror, Pizza och Hamburgare. Undvik energi drycker på burk samt Coka Cola i alla former 2007-04-12 Version 2, Åsa Gerdes 6

Före start: Ett huvudmål 3-4 timmar före Mellanmål 1-3 timmar före Drick mycket, främst vatten. Undvik kaffe och te de är vätskedrivande. Under och i samband med träningen eller tävlingen intar du vätska och energi i flytande form. Vi långvariga tävlingar behövs fast föda. Välj då lättsmälta kolhydrater som ger snabb energi ut till blodet, t ex bananer och vitt bröd. Det finns också speciellt framtagna produkter för detta ändamål t ex energikakor. Efter träning/tävling: Direkt efter äter du något kolhydratrikt t ex banan, russin, bulle och drick t ex sportdryck, nypon/blåbärssoppa. Efter en stund: Ät en rejäl måltid, som innehåller proteiner, kolhydrater, vitaminer och fett. Dryck i samband med tävling: Drick innan du är törstig - det är lagom att dricka minst 2½ dl var 15-20 min, d v s minst en liter i timmen när du tävlar intensivt. Undvik te, kaffe, energidrycker i burk samt Coka Cola i alla former de är vätskedrivande. Tränar eller tävlar du mindre än 60 min räcker det med vanligt vatten. Efter det bör du använda någon sportdryck. Hemmagjord sportdryck 1l vatten, 1dl Semper energi ( finns på apoteket) 2-3 msk dextropur (finns i matvaruaffärer), 1-2 msk koncentrerad saft( för smakens skull) 1 krm salt. Uppladdning innan tävling: En person som idrottar dagligen behöver stora mängder kolhydrater. En person som idrottar mer sällan kan under den närmaste veckan innan en krävande tävling öka sitt kolhydratintag genom att äta mer bröd, potatis, pasta, söta efterrätter och ev. dricka någon kolhydratdrink. Kolhydrater är det livsmedel du känner av om du har ätit för lite av Det yttrar sig genom kraftlöshet, darrighet, ökad irritation, sämre koncentrationsförmåga, huvudverk samt sug efter något sött. 2007-04-12 Version 2, Åsa Gerdes 7

LATHUND FÖR MEDIAKONTAKTER 1. Definiera Dig själv - vem Du är, vad Du vill och hur Du ska nå Dina mål. 2. Definiera Dina mediala kontakter - välj nivå som motsvarar Din egen nivå: lokal press, lokalradio, fackpress, rikspress, Radiosporten, TV-sporten och kanske övrig press såsom veckotidningar och skvallerblaskor. Glöm inte en egen hemsida - ett billigt och effektivt kommunikationsmedel 3. Lägg upp Dina adressregister: postadresser, telefonnummer, faxnummer, mobiltelefoner och e-post. Ordna gärna i grupper så att sändning sker snabbt. 4. Tag personliga kontakter - börja lokalt och arbeta Dig sedan uppåt för att presentera Dig själv. 5. Presentationsmaterialet bör vara tryckbart. Om Du inte kan skriva tidningssvenska själv så be någon om hjälp. Välj helst någon som har journalistisk bakgrund - glöm inte att varenda wannabee i bilsporten tycks skicka pressmeddelanden till hela media-sverige. Bruset är högt och konkurrensen hård, med andra ord. 6. Lägg Ditt presentationsmaterial på Din egen hemsida. Komplettera med bra bilder som ska kunna publiceras fritt (utan kostnad) mot angivande av källan. 7. Tag kontakt med utvalda journalister före varje start - kolla publiceringstider och deadlines så att Du vet när Du senast bör höra av Dig med resultat. Om Du lovat ringa måste Du ringa även om det gått dåligt! 8. Samla mediaklipp - för en relativt rimlig kostnad kan man abonnera på tidningsartiklar, radio etc. för att skapa sig en bild av sin egen mediala penetration. Glöm inte att förse sponsorerna med pressklipp löpande. Försök förklara skillnaden mellan journalistik och reklam, med andra ord varför artiklarna handlar om Dig och inte om dem. 9. En pressklippsammanställningen blir ovärderlig både när det gäller nuvarande och nya sponsorer. Enklast, billigast och mest professionellt är att lägga allt på en CD-ROM. 10. Ljug aldrig i mediala sammanhang. Du kanske inte alltid behöver säga hela sanningen. Men glöm inte att den som ljuger kan förlora sin trovärdighet på två sekunder. Det kan ta två år att bygga upp trovärdigheten igen. Gunnar Elmgren Svenska Bilsportförbundets 2007-04-12 Version 2, Åsa Gerdes 8

LATHUND FÖR SPONSORVÅRD 1. Sponsring är ett utbyte av tjänster. Det Du erbjuder måste vara mer värt än det kostar för Din sponsor. (När? Alltid!) 2. Börja med att definiera Dina tillgångar - vad kan Du erbjuda i form av personliga och övriga resurser, i form av reklamutrymme. (När? Snarast!) 3. Tag kontakt i god tid före nästa säsong, gärna redan under sommaren. Välj ut tänkbara sponsorer (prospects) som ligger i nivå med Din talang och Dina resurser. (När? Juni juli!) 4. Kolla när budgetarna läggs. Ta reda på ev. några speciella kampanjer eller säljtävlingar där Du och Din bilsport kan passa in? (När? Augusti!) 5. Gör Din presentation (pitch) på så många ställen som möjligt. Öva innan - lär Dig tala utan manus. Visa Dig från Din bästa sida i alla avseenden. Vem vill bli samarbetspartner med någon som inte kan föra sig eller är fel klädd? (När? September!) 6. Skriv kontrakt som är juridiskt tydliga (processbara) - ta gärna kontakt med en jurist. Glöm inte att täcka in även vad som händer om Ditt team drabbas av totalt stillestånd, t ex vid en krasch. (När? Oktober) 7. Utarbeta teamets profil i samråd med sponsorerna. Planera utställningsdeltagande, aktiviteter för sponsorerna och deras gäster. Glöm inte presskonferens/-er! (När? November mars) 8. Bjud in sponsorer och deras gäster till de första testerna och gärna första tävlingen. (När? Januari mars!) 9. När du är varmkörd och klar för de stora uppgifterna. Jobba i samråd med sponsorerna. Prova att hålla föredrag i motorklubbar, skolan, andra föreningar, i Rotary - kolla om det finns några aktiviteter i Lions regi. Det gäller att Du och därmed Dina sponsorer syns maximalt. (När? Hela säsongen) 10. Summera säsongen genom att sammanställa Dina nyhetsbrev och aktivitetsrapporter till en slutrapport. Överlämna den personligen, väl illustrerad med lämpliga bilder. Passa på tillfället att dels fråga vad sponsorn har för planer för nästa år, dels berätta vad Du själv har för planer. (När? September!) 11. Gör Din personliga lathund, baserad på Dina erfarenheter. (När? Snarast!) 12. Nästa säsong börjar NU! Innan innevarande säsong är slut. Gunnar Elmgren, Svenska Bilsportförbundets 2007-04-12 Version 2, Åsa Gerdes 9

Förväntningar/Förhållningssätt Svenska Bilsportförbundet förväntar sig av dig som förare Att du har roligt och att du tillsammans med dina kamrater har kul, både när ni tränar och tävlar. Att du är noga med hur du uppför dig - om du blir arg och besviken, skäll inte på funktionärerna, dina medtävlande eller dina team medlemmar. Att du visar respekt för andra och är en god förebild, har vårdad klädsel och sköter din kropp Att du följer reglerna och uppför dig på ett sådant sätt som du själv vill bli bemött Att du tar kontakt med tävlingsledaren eller domarjuryn när du är missnöjd. Att du inte nyttjar Alkohol, droger eller dopar dig i samband med att du utövar din sport. Tänk på att du är ambassadör för din sport 2007-04-12 Version 2, Åsa Gerdes 10

Svenska Bilsportförbundets organisation Den demokratiska organisationen Den operativa organisationen MEDLEM KLUBB KLUBB SGA SDF SDF SGA FÖRBUNDSMÖTE FÖRBUNDSSTYRELSE UTSKOTT KOMMITTÉ KANSLI Vart vänder du dig Du ska i första hand vända dig till din klubb med dina frågor. Det är medlemmarna som utgör klubben. Det är klubbens uppgift att stötta sina medlemmar tex funktionärer och förare. Ta reda på vem som är sportgrens ansvarig (SGA) för din sportgren. Hon/han kan hjälpa dig med att hitta rätt kurser ect. Kan inte klubben svara på din fråga vänder du dig till ditt distrikt. Ta reda på vem som är SGA/utbildningsansvarig i distriktet. Kan varken din klubb eller distriktet svara på dina frågor, vänder du dig till förbundskansliet. Distrikten och förbundet har hemsidor och även ett flertal klubbar. Där finns mycket information att hämta. Svenska Bilsportförbundet är en ideell organisation som drivs av fritidsarbetande, människor som tycker att det är roligt med motorsport. Det är viktigt att alla hjälper till, att du som förare även ställer upp som funktionär. För utan funktionärer går det inte att genomföra tävlingar. Det är viktigt att du tar dig tid att lära dig hur din klubb och ditt distrikt fungerar. Läs mer om bilsportens ledning och organisation i reglerna.g 1 2007-04-12 Version 2, Åsa Gerdes 11