Äldres trafiksäkerhet och gåendes fallolyckor utomhus. SPF Dalarna 20 februari 2014. Gunnar Carlsson Trafiksakkunnig inom SPF E-post: carlsson.gu@telia.com Mobil: 070-6742488
Vad jag tänkte gå igenom 1. Trafiksäkerhet med fokus på äldre. 2. Gåendes fallolyckor.
Rörligheten/Mobiliteten I dag rör vi oss 4 gånger längre än 1950. 60% av alla resor och 75% av den transportsträckan sker med bil. Strukturellt beroende. Äldre ökar sitt resande mer än yngre: Ökat körkortsinnehav Ökat bilinnehav Arbetar längre Aktivare fritid Mobiliteten betyder mycket för de äldres hälsa och välbefinnande. Äldre bidrar till andras mobilitet och livskvalitet.
Trafikolyckor i världen 1,2 miljoner dödade per år 10-15 miljoner svårt skadade per år Problemet ökar i Kina, Indien, Indonesien, Sydamerika, Afrika m.fl. En 11-Septemberkatastrof varje dag
traffic fatalities per year (thousands) 110 100 90 80 70 60 50 United States 40 Leonard Evans 2002 maximum value 54,589 in 1972 30 20 China 10 0 1900 1920 1940 1960 1980 2000
1911 1915 1920 1925 1930 1935 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Dödade + motorfordon 5000 4500 4000 3500 Dödade Motorfordon 3000 2500 2000 1500 1000 500 1935:387 1936:451 1929:429 2008:397 2009:358 2010:266 2011:319 2012:296 0
1960 1963 1966 1969 1972 1975 1978 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 2020 Antal dödade per år Dödade i svensk vägtrafik 1960-2012 samt etappmålen för Nollvisionen (infördes 1997) för åren 2007 och 2020 1400 1300 1200 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Under perioden 1960-2012 har 43 tusen människor omkommit Andra Gående Cyklist Moped MC Bilpassagerare Bilförare Mål EU
Dödade per årskull och år Approximativa dödsrisker för män i olika åldrar. 2002-2008 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Övriga Gående Cykel Moped MC Bilpassagerare Bilförare 1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 55 58 61 64 67 70 73 76 79 82 85 Ålder
Dödade per årskull och år Approximativa dödsrisker för kvinnor i olika åldrar. 2002-2008 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Övriga Gående Cykel Moped MC Bilpassagerare Bilförare 1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 55 58 61 64 67 70 73 76 79 82 85 Ålder
Inte farligare för andra! 25 20 Dödsolyckor med motorfordonsförare Årligt genomsnitt i Sverige 1998-2001 per hundratusen körkortshavare 15 Inblandade i dödsolycka där annan dödats 10 5 Själva dödade 0 18-19 20-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-99
Äldre trafikanter råkar inte ut för fler olyckor! Problemet är att olyckorna bli så svåra. Detta beror på kroppens ökade skörhet.
Vägverkets redovisning av Senior-OLA Senior-OLA Seniorolyckor med dödlig utgång 2002-2004 Analys av Vägverkets djupstudiematerial av omkomna personbilsförare, cyklister och fotgängare, 65 år och äldre. Totalt: 281 omkomna. Analyserat: 200 omkomna.
Vägverkets redovisning av Senior-OLA Trafikantkategori Andelen omkomna Endast fotgängare i kollision med fordon. De flesta seniorer omkommer i personbil och de är överrepresenterade som omkomna cyklister och fotgängare.
Vägverkets redovisning av Senior-OLA Personbilsförare 100 omkomna seniorer 2002-2004
Tre olagliga beteenden förklarar hälften av dödsfallen Beteende Nuvarande laglydnad Effekt på dödade vid 100% laglydnad Hastighet 45% -30% Alkohol/Droger 99% -20% Bälte 87% -10% Total effekt -50%
Vägverkets redovisning av Senior-OLA Personbil - Olyckstyp 100 olyckor, andel 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Möte/Omk Kors/Avs Upphinnande Singel Vilt Övrigt seniorer övriga åldrar Seniorer är överrepresenterade i korsnings- och upphinnadeolyckor men underrepresenterade i singelolyckor gentemot övriga trafikanter.
Vägverkets redovisning av Senior-OLA Personbil Korsning 41 olyckor, andel 80 % 0 % 20 % Åtta av tio seniorer som omkom i korsning körde ut framför annan bil. Ingen äldre personbilsförare omkom i cirkulationsplats.
Äldre Bilförare Är bättre på att följa hastighetsgränser! Är bättre på att köra nyktra! Är bättre på att använda bälte! Är sämre på att köra i korsningar! Är sämre på att hålla tillräckligt avstånd!
Vägverkets redovisning av Senior-OLA Fotgängare 67 omkomna seniorer 2002-2004
obevakade Fotgängare Trafikmiljö 53 olyckor i tätort, antal 30 Vägverkets redovisning av Senior-OLA 25 20 15 10 5 0 trottoar GC-väg torg parkering korsning vägsträcka övergångsställe I tätort omkommer flest seniorfotgängare på obevakade övergångsställen.
Äldre fotgängare råkar illa ut på övergångställen utan trafikljus! råkar illa ut i mörker!
Vägverkets redovisning av Senior-OLA Cyklister 33 omkomna seniorer 2002-2004
Vägverkets redovisning av Senior-OLA Cyklister - Hjälm 33 olyckor Använt hjälm, 6 % Okänt, 6 % Bedöms ha överlevt med hjälm Ej använt hjälm, 88% Antal Använt hjälm 2 Ej använt hjälm 29 Varav 13 hade överlevt med hjälm Okänt 2 Nio av tio omkomna cyklister har ej använt hjälm. Nästan hälften av dessa bedöms ha överlevt med hjälm.
Fler äldre Befolkningen i tusental 2000-2050 6000 5000 20-64 år 4000 3000 2000 1000 0 0-19 år 65+ år 2000 2010 2020 2030 2040 2050
Nollvisionen och det ökande antalet äldre Nollvisionen antogs av en enig riksdag 1997. Visionen innebär att vi på sikt ska utforma vägtrafiken så förlåtande att inga personer som följer lagar och regler ska dö eller skadas allvarligt p.g.a. trafikolyckor. Dimensionerande för anpassningen av vägtrafiken är de sköraste trafikanterna. Visionen innebär ett delat ansvar mellan systemutformare (politiker, väghållare, bilfabrikanter, polis m.fl.) och trafikanter. Det första etappmålet för Nollvisionen var en halvering av antalet dödade på 10 år.
De viktigaste komponenterna i trafikantansvaret Beteende Nuvarande laglydnad Effekt på dödade vid 100% laglydnad Hastighet 45% -30% Alkohol/Droger 99% -20% Bälte 87% -10% Total effekt -50%
Äldre bilförare lever upp till trafikantansvaret Är bättre på att följa hastighetsgränser! Är bättre på att köra nyktra! Är bättre på att använda bälte!
Index 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Index för antalet dödade i trafiken Bara de äldre uppfyller hittills trafiksäkerhetsmålen! Mållinjer 65- index 65+ index År
Äldre trafikanter råkar inte ut för fler olyckor men olyckorna blir allvarligare! Systemutformarna lever inte upp till sitt ansvar att anpassa trafiken till de sköraste trafikanterna!
Nollvisionens framtida dilemma De äldre är bäst på att leva upp till sitt trafikantansvar. De äldre är den enda trafikantgrupp som har klarat det första etappmålet för Nollvisionen. Systemutformarna lever inte upp till sitt ansvar att skydda de sköraste trafikanterna då olyckan är framme. Trafiksystemet måste anpassas till ett ökat antal äldre (+ 30 000 personer per år)
Fallolyckor. Singelolyckor för gående. Ett dolt problem!!!
Sjukhusstatistiken visade problemet
2000-2013 STRADA infördes
Hur påverkades vår bild av skadorna? Trafikskador i Stockholm 2012
Hur påverkades vår bild av skadornas årstidsvariationer? Trafikskador i Stockholm 2012
Hur påvekas vår bild av vilket kön som drabbas? Fallskador i Stockholm 2012
Hur allvarliga är fallolyckorna jämfört med trafikolyckorna? Skador i Stockholm 2012
Var händer fallolyckorna?
Slutord De äldre är inte farligare för andra. Äldre trafikanter är föredömen. Äldre får ta en oproportionerligt tung del av skador och död. Detta beror på att de äldre är skörare och att andra trafikanters hastigheter är för höga. Äldre gåendes fallolyckor är ett försummat problem. De äldre är Nollvisionens största utmaning.
NTF-projektet: Äldre gåendes halk- och fallolyckor. Initierades av det centrala äldrerådet. Fallolyckorna drabbar speciellt de äldre. Fallolyckor drabbar speciellt kvinnor och vi har en majoritet av kvinnor i våra föreningar. Halkolyckorna utgör 60% av fallolyckorna. Halkolyckorna har den tydligaste kopplingen till väghållarna. Man kan göra mycket själv för att skydda sig mot halkolyckor.
Fallolyckor på snö och is En kunskapsöversikt
Bakgrund NTF genomför under 2013/2014 projektet Äldre gåendes halkoch fallolyckor med bidrag från Trafikverket. (Bidrag till ideella organisationer, Trafikverket). Denna presentation är ett utbildningsmaterial som äldreorganisationernas trafikombud kan visa i sin lokalförening. Talmanus och kompletta källhänvisningar till faktauppgifterna finns i dokumentet Kunskapsöversikt fallolyckor på snö och is.
Fallolyckan ny i trafikforskningen Fallolyckor är inte klassat som trafikolycka i den officiella statistiken, men fotgängare är den trafikantgrupp som är mest utsatta för skador. De flesta sjukhus rapporterar idag till STRADA. Vårdcentraler rapporterar ej och mörkertalet är stort.
Fallolyckor utomhus sker främst på vintern Mer än hälften, 60 procent, av fotgängarnas fallolyckor inträffade på snö och is 2011. Snö och is är den enskilt främsta orsaken till fallolyckor. Skadorna är till största del ett singelolycksproblem, inget fordon har varit inblandat i olyckan. (Spolander, VTI, Tyréns)
Många skadade Under 2010 skadades 27 000 personer i singelolyckor på is och snö så allvarligt att det uppsökte en akutmottagning. 17% av dem fick läggas in för fortsatt vård. Totalt ledde det till cirka 27 000 vårddygn under året. (MSB)
Kvinnor och äldre är mer skadedrabbade Äldre står för en stor del av de allvarligaste olyckorna, ökad skörhet är en orsak. Kvinnor skadas dubbelt så ofta som män. (VTI)
Skadestatistik Källa: MSB
Var skadar man sig? Källa: MSB
Vilken typ av skador? Källa: MSB
Halka - en begränsning i vardagen Rörlighet är en folkhälsofråga; motion och möjlighet att kunna delta i samhällslivet ger livskvalité. Att promenera är dessutom ett hållbart transportsätt som inte släpper ut avgaser eller bullrar. Ökad rörlighet förlänger individens funktionsförmåga och minskar behovet av hjälp från samhället och anhöriga.
En dyr affär för samhället En halkolycka kostar i form av sjukhusvård, inkomstbortfall, extra vård i hemmet för äldre, etc. Kostnaderna kommer att öka i framtiden då gruppen äldre är överrepresenterade i statistiken och gruppen äldre blir allt större.
Samhällsekonomiskt lönsamt att satsa mer på vinterväghållning Skadekostnaden är minst dubbelt så stor som vintervägshållningskostnade n. (VTI)
Rangordning av fotgängarsäkerhet i kommuner av föreningen FOT Spännvidden är stor mellan kommunerna. Medelvärdet ligger runt 10-11 olyckor per 10 000 invånare. Åsele, Alvesta, Storuman och Dorotea är exempel på kommuner utan några rapporterade fallolyckor. Toppnoteringen med 40 olyckor per 10 000 invånare har Skellefteå, följt av Nyköping oh Bjurholm.
Påverka vinterväghållare Bjud in en fastighetsägare och/eller politiker till ett dialogmöte. Möjliga frågor att ställa är: Vilka riktlinjer finns för halkbekämpning? Vilka resurser satsas idag? Vad vill man göra mer av i framtiden?
Exempel på fler aktiviteter din förening kan göra Skriv insändare och debattartiklar. Använd sociala medier ställ frågor och sprid information via din egen, kommunens och fastighetsägarnas Facebooksidor. Be en butik att ha framme en stol i entrén där man kan ta av och på sig halkskyddet. Besök en träffpunkt för seniorer eller liknande och dela ut infofoldern Vandra stabilt i vinter
Vandra stabilt i vinter!
Checklista inför köp av halkskydd 1. Är halkskyddet CE-märkt? Märkningen garanterar att produktion uppfyller vissa säkerhetskrav. 2. Passar halkskyddet till dina vinterskor? (3. Är det ett dynamiskt, andra generationens, halkskydd (Twicegrip), som anpassar sig till underlaget och därför fungerar på såväl is och snö som barmark och inomhus?) 4. Är skyddet bekvämt att ta av och på? 5. Får det plats i fickan eller väskan om du behöver ta av det tillfälligt? 6. Kan skyddet sitta kvar när du kör bil?
Helfotsskydd ger den bästa säkerheten på snö och is. Om det inte är ett dynamiskt halkskydd som klarar flera underlag kan ett helfotsskydd dock ge en ökad halkrisk på barmark. De dynamiska halkskydden kan användas på både snö och is, barmark och inomhus. Tekniken är ett resultat av forskning som finansierats av Trafikverkets skyltfond under 2012-2013. Halkskydden heter Twicegrip och är unika i sitt slag. Klarar inte helfotsskyddet flera underlag så kan ett delvis skydd vara bättre. Ett hälskydd ger bättre skydd än ett framfotsskydd, men ett nättare framfotsskydd är bättre än inget skydd alls.
(För den som inte vill ha avtagbart halkfotsskydd så finns det specialskor med dubbar som fälls ut vid behov.) Ett annat alternativ är skor med dubbar som fungerar på flera underlag. Dubbarna fjädrar ut på hala underlag och trycks in på hårda underlag.
Gåstavar Gåstavar ger ett bra stöd när man går för den som inte använder käpp. Byt ut gummitassen mot isbrodd vintertid.
Kom ihåg käppen Som halkskydd för kryckkäppar finns pigg eller krona. Båda varianterna har för- och nackdelar. Piggen kan slitas så att den blir trubbig och glider på is eller packad snö. Kryckkäpp med pigg finns med reglage på handtaget så att piggen kan fällas ut och in. Utfälld pigg utgör en halkrisk på till exempel ett marmorgolv. Vid krona - krafsa ur snön.
Att foten har kontakt med hela markytan bidrar till ökad balans. Underlätta för dig själv om du är osäker och byt ut höga klackar och träskor mot något fotriktigt och bekvämt! Träna och underlätta Halkskydd kan aldrig helt kompensera för dålig balans och yrsel. Muskler och balans är en färskvara som måste tränas regelbundet.
Du kan köpa halkskydd i skoaffärer, apotek, sportaffärer, stormarknader etc. Lycka till! På adressen: http://www.spf.se/intra_subpage1.as p?nodeid=137677 hittar du all information du behöver