Pitekvarten En tidning för alla medarbetare på Piteå kommun NR 2 2011 Anlita hantverkare? Läs Anitas tips på sidan 17 Konsumentrundan Medborgarplatsen i Piteå sidan 3 5 DRÖMMEN BLEV SANN 9 CYKELPOOL 14 Lisa från Mogården har jobbat på ett spanskt äldreboende Nu finns det en gemensam cykelpool för personalen VISION 2015 Rektorsområdena i Öjebyn samlar alla goda krafter för framtiden
LEDARE Den blomstertid nu kommer... ja tiden går utan tvekan otroligt fort och att Kolmodins gamla skolavslutningsklassiker snart ska ljuda i aulor och på skolgårdar, är något som vi pollenallergiker har klart för oss. Under de senaste månaderna har jag lärt mig mycket om saker som jag tidigare inte funderat så mycket kring och det är sådant som gör detta jobb så roligt. Det som också är stimulerande och roligt är de utmaningar vi har framför oss och där vi nu sätter grunden för ett Piteå som utvecklas och i framtiden står ännu starkare i konkurrensen om arbetskraft och invånare. De förutsättningar vi har är goda. Det befintliga i form av väl fungerande näringsliv, starkt föreningsliv, god kommunal service och ett attraktivt läge vid kusten. Den stora utmaningen är hur vi ska få ut det mesta möjliga av de nya utvecklingsområdena; vindkraft, bioenergi, Acusticum, Norrbotniabanan och Backens handelsområde. För att klara detta krävs ett samhällsbyggande som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt uthålligt. Vart och ett av dessa stärker varandra och utan en av parametrarna tappar vi den fulla potentialen i samhällsbyggandet. Det ekonomiska har av hävd varit det som utgjort grunden i beslutsfattandet, men ekologiska aspekter har på senare år blivit en allt viktigare parameter. Den del som fortfarande är längst ifrån att systematiskt ingå som beslutsunderlag i samhällsbyggandet är den sociala uthålligheten. En ort måste bygga in trygghet, mångfald, tillgänglighet som viktiga delar i samhällsbyggandet för att kunna hävda sig i konkurrensen om arbetskraft och invånare. För att koppla ihop detta med mitt eget lärande under de senaste månaderna, så har vi som ett led i utbildningen av nyvalda politiker genomfört information/utbildning i fyra områden när det gäller det socialt uthålliga samhällsbyggandet. Mänskliga rättigheter Barnkonventionen Tillgänglighet HBT-personers rättigheter Bara att vi har behov att utbilda oss i dessa frågor är ett underkännande av hur aktivt vi hanterar frågorna. Det positiva är att vi faktiskt vill lära oss och avsätter tid för detta, men alla utbildningar är meningslösa om vi inte börjar förändringsresan med oss själva, nu och inte i morgon. Då kan vår organisation och vår ort utvecklas ännu bättre. Det som känns riktigt roligt är att vi bedrivit ovanstående utbildningar inom vår organisation och jag vill passa på att tacka Leif Vågman på Nav, Anna Stamblevski på teknik- och gatukontoret, Ingmarie Hellström på barn- och utbildningsförvaltningen och Nina Houtari som är politiker, för ett mycket engagerat och väl genomfört arbete med att utbilda oss andra i dessa viktiga frågor. Jag önskar er alla en trevlig sommar och så småningom en avkopplande semester! 2 Pitekvarten 2/2011 MATS BERG Kommunchef INNEHÅLL 3 Medborgarplats även i Piteå 4-5 Lisa på uppdrag i Teneriffa 6 Friskvård på fastighets 7 Kristers jobb gör andra glada 8 Tips: besök ett vindkraftverk 9 Cykelpool i Stadshuset 10 Porträtt med Ingemar Jernelöf 12 Introduktion för nyanställda 13 Rätt fart i Piteå 14 Kraftsamling för Öjebyns skolor 16 Trivsam miljö på Gästgivaren 19 IT-stöd för arbetsledare I VARJE NUMMER: 17 Konsumentrundan 18 I mina tankar 18 Kommunklara 20 Ungas tankar Sommar, sommar, sommar Japp, här kommer då årets andra färgglada nummer där härliga medarbetare från olika delar i vår breda verksamhet bjuder på sig själva. Lisa har testat att jobba på Teneriffa, Kommunklara har semesterångest och på Gläntan finns det många duktiga och kreativa medarbetare. Tack för alla tips. Fortsätt att höra av er med tips och idéer via länken på Insidan, och känner du för att skriva några rader så tveka inte, hör av dig till Susanne Jacobsson, 0911-69 62 03 eller susanne.jacobsson@pitea.se Ha nu en trevlig sommar, ladda batterierna och njut av varje ledig minut. :-) Pitekvarten är Piteå kommuns personaltidning. Den ges ut fyra gånger per år och produceras av kommunledningskontoret i samarbete med förvaltningsinformatörer och Skribenten i Piteå AB. Pitekvarten publiceras även på www.pitea.se/pitekvarten. Ansvarig utgivare: Gerd Sävenstedt tel 0911-69 60 41, gerd.savenstedt@pitea.se Layout: Susanne Jacobsson, Piteå kommun. Tryck: Accidenstryckeriet Piteå. Detta är nr 2 årgång 12, juni 2011.
Medborgarplatsen ny mötesplats i centrum Fredag den 27 maj invigdes Medborgarplatsen i Piteå. Det är f.d. Lundins skor på Lillbrogatan 5 som blir en ny mötesplats för Piteå kommun och medborgarna. Varje vardag mellan 12 16 kommer lokalen att vara öppen. I alla fall till slutet av augusti. Dagarna innan lokalen ska öppnas är förberedelserna i full gång. Eva Andersson, som vi är vana att träffa i receptionen på Stadshuset, kommer att vara den som står för det huvudsakliga värdskapet och samordning aktiviteter och utställningar i lokalen. Vi ska ju vara uthålliga, så det blir retrostil säger hon, när hon fyndar på Repris. Även om miljön är viktig, så är det medborgardialogen som är i fokus. Att samtala med pitebor och besökare utifrån det utställningsmaterial som finns, att samtala om frågor som rör nuet och frågor som rör framtiden. Jag kan tänka mig att det här kan bli ett ställe där vi på ett helt annat sätt kan möta ungdomar, säger Lotta Sundman från Nav som är fylld av idéer och tankar på hur de kan samverka med andra aktörer, interna och externa. Det är många som är engagerade i förberedelserna. Representanter från den nybildade samhällsbyggnadsenheten, miljö och bygg, Nav, kultur fritid, info och personalavdelningen har tillsammans planerat för det som kommer att ske i lokalen. Verksamheter som haft planer på att komma ut på stan och nu när det dök upp en bra lokal med bra läge och en möjlighet till samverkan så fanns ingen tvekan. Men det blir också ett ställe för politikerna att kunna möta medborgarna i dialog och samtal, ett ställe för samråd och utställningar och ett ställe där man kan slinka in om man funderar över något, om man vill se vilka tomter som erbjuds, vilka jobb som är på gång i kommunen eller få en glimt av projekt som gör det där lilla extra för att bidra till att det här är en kommun som man kan vara lite stolt över. Har ni saker hos er som ni vill visa upp, saker ni vill samtala om med piteborna, kontakta Eva Andersson, telefon 69 70 53. TEXT: GERD SÄVENSTEDT FOTO: SUSANNE JACOBSSON Pitekvarten 2/2011 3
Tack vare en artikel i DN, lite mod Äntligen Ena veckan undersköterska på Mogården. Nästa vecka undersköterska på Casa del Sol. Ja, vanligtvis jobbar Lisa Segerstedt heltid på Mogården, men hittills har 2011 inte varit något vanligt år. Lisa har nämligen hunnit vara två svängar till Teneriffa för att jobba på ett korttidsboende för svenskar. Det hela började på en semesterresa i Thailand i vintras. Lisas man köper en svensk dagstidning där en artikel har rubriken Äntligen blev det av och där ett gäng glada gamlingar med rullstolar och rullatorer på väg från Arlanda till ett korttidsboende på Teneriffa. Det var nog meningen att jag skulle läsa den artikeln, säger Lisa som normalt försöker undvika att läsa svenska tidningar när hon är på utlandssemester. Nu såg hon istället till att spara tidningen. Och väl hemma i Piteå skickade hon iväg ett spontant mejl till föreståndaren för det svenska korttidsboendet i Spanien. Jag berättade kort om mig själv, vad jag jobbar med och avslutade med att fråga om det fanns någon möjlighet att få komma och jobba på Casa del Sol, säger Lisa. Bodde på ett spanskt äldreboende Två veckor senare ringer Lisas telefon. Ett spanskt nummer och en svensk röst som frågar om Lisa har möjlighet att komma och provjobba i två veckor. Jag trodde inte det var sant. Det var tur att vår dotter var hemma så hon kunde intyga att det inte var en dröm, säger Lisa och skrattar. Efter överläggning med familjen och ett möte med chefen, som beviljade Lisas ansökan om tjänstledigt de två första veckorna i mars, står Lisa på Arlanda den 1 mars. Tillsammans med en grupp tretton äldre svenskar är hon på väg till Santa Cruz. Några hade fått sin vistelse beviljad av sin biståndshandläggare, några hade en anhörig eller god man med som stöd, medan andra stod för hela resan själv. 4 Pitekvarten 2/2011
och bussiga arbetskamrater blev Lisas dröm verklighet blev det av 1 Det var ett äldreboende med ett demensboende på övervåningen och hiss upp till terrassen. Vi hade en egen lite avdelning och förutom lite strul med varmvattnet i duscharna funkade det rätt så bra, säger Lisa. Äldrevården utomlands gav mersmak Att vårda äldre svenskar på Teneriffa gav mersmak. I början av april åkte Lisa iväg med en ny grupp. Den här gången hade den svensk-spanske arrangören valt att hyra några rum på ett hotell i Puerto de la Cruz. Det var hundra gånger bättre, vi hade tillgång till hotellbuffé, pool och betydligt mysigare miljö, säger Lisa. Lön, arbetsteam och arbetstid? Jag tjänade ca 300 euro per vecka och då ingick boende och mat. Och i vårdteamet fanns även en svensktalande läkare, en sjukgymnast och en sjuksköterska på korttidsboendet Casa del Sol, berättar Lisa. Arbetstiden var åtta timmar per dag. Fyra timmar på morgonen och fyra timmar på kvällen. Men eftersom jag bodde på samma ställe så kände jag mig inte riktigt ledig, även om jag var det i praktiken, säger Lisa. Skillnader att jobba som undersköterska på Teneriffa och i Piteå? Där är det soligt och varmt, allt går lite lättare och man behöver inte tänka på mat, städ och tvätt. Det sköter någon annan om medan vårdpersonalen får ägna sig helhjärtat åt att vårda. Här hemma ska vi sköta så mycket praktiskt och får mindre tid till att vårda. Vi är mer styrda och har fler rutiner och regler att följa. Men maten är betydligt bättre på äldreboendena i Sverige jämfört med på Teneriffa. Vi hade någon aktivitet på agendan varje dag. Bland annat besökte vi ett vinmuseum, och en av kvinnorna som var med ville fira sin avlidne man så hon bjöd med oss till ett f. d. kloster som var ett café med fågelpark. Vi shoppade, gjorde bussutflykter, badade och solade, säger Lisa. Tacksam över att få möjligheten Min chef Carina och mina jobbarkompisar har varit övervägande positiva. De förstår mig och vet att jag drömmer om att flytta och jobba utomlands när vi får vuxna barn. Den andra tjänstledigheten var inte lika enkel eftersom vi hade många sjukskrivna under den perioden. Men det löste sig och det är jag så otroligt tacksam över, säger Lisa. Om det blir mer Spanien för Lisa under 2011 återstår att se. Men helt klart är att hon gillar Teneriffa och tycker att det är en bra ort för äldre svenskar utomlands. Och hon ångrar inte en sekund att hon läste artikeln i DN. Tack vare den så blev det ju äntligen av. TEXT: SUSANNE JACOBSSON FOTO: PRIVAT 2 3 4 1. Charmiga spanska smågator. 2. Varmt och skönt på avdelningens terass. 3. Utflykter är aldrig fel. 4. En skön stund i skuggan. Pitekvarten 2/2011 5
FOTO: ANNA-MARIA ANDERSÉN Friskvård på fastighets ett lyckat drag Fastighetskontoret har jobbat med friskvård de senaste sex åren. Aktiviteter har kommit och gått men intresset för friskvård har bestått och faktiskt ökat, enligt friskvårdshandläggare Anna-Maria Andersén. Anna-Maria Andersén jobbar heltid på fastighetskontoret och 40 procent av tiden är hon friskvårdshandläggare. Anna-Maria Andersén Det innebär främst att peppa, samordna aktivteter och förslag från personalen samt dokumentera och utvärdera. Eftersom fastighets- och servicekontoret har personal på flera ställen i kommunen finns det ett friskvårdsombud för varje personalgrupp. I dagsläget är de tio stycken som träffas en gång i månaden. Friskvårdsombudens uppgift är bland annat att informera och inspirera, samla idéer och önskemål från sina arbetsgrupper och föra fram dem till friskvårdsgruppen, säger Anna- Maria Andersén. Vad har ni haft för aktivteter i år? Vi har haft frukostföreläsningar med olika teman, vid olika tillfällen för att så många som möjligt ska kunna delta. En kvällsträff där Rose-Marie Kemi, hälsovetare på Pitehälsan, berättade om kost och kostvanor och vi kommer även att ha en träff med kommunens dietist Siv Eliasson Kurkinen. Man behöver ju inte gå över ån efter vatten. Det finns så otroligt mycket kompetens i vår närhet och i kommunens organisation, säger Anna-Maria. Zumba, skidor och hockey... Zumba-passen i Öjebyn är en aktivitet som som blivit populär. De började med gratis prova-på-pass och eftersom intresset var stort körde man ett par tillfällen till. Det är rörelseglädje till latinorytmer och passar alla, en fettförbrännande träning som måste upplevas, säger Anna-Maria. De har även haft skidkurs med Piteås egen skidexpert Sven-Erik Pajala. Och Lilla Fårön runt i våras var en uppskattad aktivitet som avslutades med korvgrillning på isen. Helén Eriksson handläggare på fastighetskontorets avdelning mark och skog var en av de som var med på promenaden. Att satsa på friskvård och rehabilitering är en viktig förutsättning för att vara en attraktiv arbetsgivare, säger Helén Eriksson. Bowling, innebandy och hockey är andra aktiviteter som också erbjuds. Och innan semestern kommer de att genomföra en lunchtipspromenad med fokus på friskvård. Motivationskort och ändrade vanor Alla som tränar kan fylla i ett motivationskort som vi har tagit fram och så belönas man med olika premier utifrån antalet träningstillfällen. Men vi uppmuntrar även personal som blivit nikotinfria. Kriteriet för att nomineras 6 Pitekvarten 2/2011
Kristers hjälp gör andra glada Det är alltid viktigt att träna och hålla igång. Men det handlar inte bara om att bygga muskler. Glädjen och gemenskapen är otroligt viktiga bitar för att vi ska må bra. Anna-Maria Andersén, friksvårdshandläggare till det är att man ska vara nikotinfri minst sex månader. 2010 utsåg vi Mats Åström till årets nikotinfria arbetare, säger Anna-Maria. Personalen får även nominera sina hälsoinspiratörer. Förra årets utsågs Christer Eriksson och Anita Leijon. Christer fick följande motivering: För ditt arbete med innebandy, statistik, poängräkning. Detta gör det roligt och lockar fram den spontana lusten under årets mörka tider Anitas motivering löd: Anita har ändrat sina matvanor och börjat motionera, hon har inspirerat andra att göra detsamma. TEXT OCH FOTO: SUSANNE JACOBSSON Fastighetskontoret har en egen friskvårdsplan. Målet för 2011 är att sjukfrånvaron ska understiga 6,5 procent, att frisknärvaron (0 sjukdagar) ska vara minst 41 procent och att frisktalet (0 7 sjukdagar) ska vara minst 69 procent. 2007 var totala sjukfrånvaron på fastighetsförvaltningen 10,5 procent. 2010 var den 5,3 procent. Vill du veta mer om fastighetskontorets friskvårdsarbete, ring Anna-Maria Andersén tel 69 71 67. Hälsa personalen att jag kommer halv åtta i morgon, avslutar Krister samtalet med ett leende som jag är säker på går fram även genom telefonen. Vi har fått ett tips. Skriv om Krister Pettersson. En uppskattad medarbetare som alltid ställer upp, står det i mejlet. Jag åker till Mogården för att träffa honom. Där har han sin verkstad. I det lilla kontoret hänger en mängd inramade certifikat av olika slag. Han pekar och förklarar att han måste ha papper på att han kan reparera taklyftar, gåbord, rullstolar och andra hjälpmedel som är viktiga inom kommunens olika verksamheter. I snart 20 år har han jobbat med hjälpmedel. Jag är ju anställd för att hjälpa folk, och det är skitkul, säger han när jag frågar varför han tror att han får så mycket positiv feedback. Och så poängterar han hur viktigt det är med goda relationer, relationer till personalen ute på boendena, arbetskamrater och arbetsledare. Ibland när personal ringer tror man att det är en smärre Mitt jobb ger mig så oerhört mycket säger Krister Pettersson. katastrof som har hänt, men efter en stund så inser vi båda att problemet är både hanterbart och kan lösas. Under tiden vi sitter där ringer telefonen flera gånger, han lyssnar, pratar och samtalet slutar alltid med ett jag kommer. Lyssna och var positiv Att lyssna är också ett av råden han skulle ge sig själv om han var 20 år och skulle ut i yrkeslivet idag, att lyssna och att vara positiv. Sen kommer resten av sig självt, säger han när telefonen ringer igen. Nu är han i slutet av sitt yrkesverksamma liv och skulle kunna gå som folkpensionär nästa år. Men han är tveksam och just nu lutar det åt att han skjuter upp pensionärslivet något år. Jobbet ger inte mycket i börsen men det uppvägs av bra arbetskamrater, ett meningsfullt arbete och av alla människor som ger mig energi. Ja, och så är jag frisk säger han och visar ett kort av sig själv då han bar på 32 kg för mycket. Men de kilona har han promenerat bort, 1,5 timme varje dag under fyra år. Promenader som han blivit beroende av, en daglig stund för sig själv då han rensar både kropp och tankar och kan konstatera att arbetslivet faktiskt är mycket bättre idag än då han som ung grabb började ett jobb på sågen. TEXT OCH FOTO: GERD SÄVENSTEDT Pitekvarten 2/2011 7
Gör ett studiebesök i ett vindkraftverk i sommar! Med start på Vindens dag i Koler, lördag den 18 juni, kommer det att vara möjligt att åka på studiebesök i Dragalidens vindkraftpark i sommar. Där finns tolv vindkraftverk som tillsammans levererar el som räcker till ungefär 14 000 hushåll. Två av verken är bland de högsta i världen med sina 138 meter upp till maskinhuset och drygt 40 långa vingblad! Parken ägs av företaget Svevind AB och de vill nu kunna möta upp det stora intresset för att se på och lära sig mer om vindkraftverk. Vindkraft är en omtalad men ganska ny energiform här uppe i norra Sverige. En strömkälla som har en stor potential att bli en billigare och miljövänligare energikälla än andra alternativ som kärnkraft och kolkraft, om den nyttjas på rätt sätt. Nu kan man med egna ögon uppleva en vindkraftpark och lära sig mer om denna energikälla. Hur ser de ut på nära håll? Hur låter ett vindkraftverk? Vilken påverkan har de på naturen i sin omgivning? Hur fungerar ett vindkraftverk? Dessa och många andra frågor besvaras under turens gång. Tidigare försök med guidade turer i en vindkraftpark har gjorts i Jämtland och efter att det fallit väl ut är det nu dags att prova det i Piteå. Turistnäringens trendspanare har de senaste åren sett att intresset för studiebesök och guidade utfärder till industrier och andra tekniskt inriktade platser har vuxit rejält. Därför är det nu rätt läge att prova detta här i vår kommun. Jag har själv färdats med massor av grupper till Dragaliden och sett vilket stort intresse det väckt så därför är jag glad att vi kan köra detta till allmänheten i sommar. Extra roligt är det att vi fått tag på duktiga guider från lokalområdet, säger Jonas Lundmark, informatör på Vindkraftcentrum, Piteå kommun. Guidad av kunniga personer från orten får man en chans att åka runt bland verken och även stanna till för att gå fram till ett verk för att se närmare på det. Turen utgår från skolan i Koler och tar totalt cirka en timme. För mer information, priser och bokningar, ring Taigans småbruk: 070-242 09 85. TEXT OCH FOTO: VINDKRAFTCENTRUM Storgatan firar 50 år Sveriges första gågata invigdes i Piteå den 11 augusti 1961. Det blir ett betydligt lugnare firande än då det begav sig för 50 år sedan. Sträckan mellan Byxtorget och Rådhustorget var den första delen av gågatan som stängdes för biltrafik. På 50-årsdagen av invigningen kommer två krysshamrade gnejsstenar att läggas ner i var sin ände av sträckan för dåvarande gågata. Men redan från början av juli kommer du att bli påmind om händelsen då det kommer att sitta en banderoll med texten Storgatan, Sveriges första gågata 1961 08 11 i var sin ände av den ursprungliga gågatan. Och för dig som vill veta mer, missa inte Janne Lundkvist, journalist på PT, och hans kåserande om Storgatans historia och gå en guidad stadsvandring lördagen den 9 juli. Nämnas bör att samma år 1961 invigdes även Kullagatan i Helsingborg. Gläntan blir ett kommunalt naturreservat För tio år sedan beslutade fullmäktige att utreda reservatsbildning på Gläntan. På fullmäktigemötet i maj kom beslutet. Gläntan, eller Sandängesstranden som den egentligen heter, ska bli ett kommunalt naturreservat. Gläntan har ju under många år varit ett av Piteås populäraste friluftsområden, lättillgängligt med barnvänliga bad och en fantastisk natur. I och med att det blir ett kommunalt naturreservat kommer det att göras ytterligare satsningar i området. Här ska det finnas en stor öppen natursandstrand i en omgivning av öppna sandhedar och sanddynsområden. Här ska det också skapas förutsättningar för riktigt gamla tallskogar och arter som växer på sandmarker. Ett kommunalt naturreservat som alla pitebor kan njuta av. 8 Pitekvarten 2/2011
FESTIVALFIKA för stöd och omsorg Fredag den 29 juli kl 10.00 bjuder PDOL tillsammans med Wixners in Stöd och omsorgs brukare och ledsagare till ett festivalfika framför den stora trädscenen mitt i stan. Under bar himmel vid bänkar och bord serveras kaffe, saft och smörgåsar. Det bjuds på musik och trollerier och en liten present att ta med hem. Anmäl till ac@pdol senast den 22 juni hur många som kommer från ert boende. Ange antal brukare, ledsagare och ev. allergier. Vill du veta mer, kontakta AnnaCarin Johansson på PDOL eller Olov Enberg på Piteå kommun (7069) cykelpool Elektronisk lönespecifikation Fr.o.m. oktober månad övergår Piteå kommun till lönebesked via elektronisk lönespecifikation (e-lönespec). Det innebär att du via självservice i Personec eller via din internetbank får lönebeskedet. De allra flesta kommer att få sitt lönebesked på detta sätt. Undantag från detta är du som inte har internetbank eller självservice, du som är under 18 år, du som är uppdragstagare, valförrättare eller timanställd. Varför övergår då Piteå kommun till E-lönespec? Argumenten för införandet är främst att vi sparar kostnader, papper och då också miljön. Detta är ytterligare ett steg för en hållbar och attraktiv kommun. Dina lönebesked finns på ett och samma ställe och sparas under tolv månader. Mer information om detta kommer efter semestrarna via bl.a. e-post och på Insidan. // Stefan Larsson, personalchef Rekrytering pågår... Av Piteå kommuns 3 600 anställda är över 600 personer 60 år eller äldre. Detta innebär att inom en femårsperiod så kommer många att gå i pension och rekryteringsbehovet ökar. Redan nu märks en ökning i antalet rekryteringar och att vissa yrkeskategorier som tex ingenjörer och sjuksköterskor är svårt att rekrytera. Inom fem år går dessa i pension: 10 chefer, 20 administratörer, 40 gymnasielärare, 41 barnskötare/förskollärare, 4 idrottsanläggningsarbetare, 5 handläggare, 29 lärare låg/mellanstadiet, 7 rektorer, 4 rörläggare, 18 sjuksköterskor, 2 skolkuratorer, 3 studie- och yrkesvägledare, 14 städare, 109 undersköterskor/vårdbiträden, 3 vaktmästare, 7 specialpedagoger, 15 personliga assistenter, 27 kock/kockerska, 20 handledare, 3 bibliotekarier, 3 byggnadsingenjörer, 4 ekonomer. Cykeln är ett fantastiskt tranportmedel. Miljövänligt, ekonomiskt och hälsofrämjande. Nu kan du som har lång väg till jobbet och därför kör bil eller åker buss låna cyklar i kommunens nya cykelpool i Stadshuset när du ska på möten eller på en lunchutflykt. Vi vill göra det enkelt för anställda att kunna göra hälso- och miljömedvetna val av transportsätt för sina ärenden, säger Åsa Wikman, koordinator för uthållig kommun. Cykelpoolen är placerad utanför entrén till personalkontoret. (Utredning pågår om ett gemensamt cykelgarage.) Cyklarna, som är nio till antalet, bokas genom bokningssystemet i Outlook. En herr- och en damcykel är inte bokningsbara utan möjliga att låna spontant. Cykelnycklar finns utmärkta och förvaras i nyckel/klädskåp i anslutning till personalingången. Utrustning: Hjälmar, regncape och cykelväska finns att låna i cykelpoolskåpet som står innanför entrén. Det finns även en battericykel, och när man använt den ska batteriet tas lös och lämnas för ev. laddning i skåpet. Skötsel Curt Jonsson, Repris, ansvarar för skötseln. Kontrollerar och justerar växlar och bromsar, tvättar cykeln och smörjer kedjor, varje vår och vid behov. Vid händelse av punktering, eller annan skada, kontakta curt.jonsson@pitea.se för reparation. Alla ansvarar för att cykeln lämnas tillbaka på anvisad plats. Vid problem kontakta Repris direkt. Mer instruktioner om cykelpoolen hittar du på Insidan. Vid frågor, kontakta cykelansvarig på din arbetsplats eller Åsa Wikman tel 69 60 08. TEXT: SUSANNE JACOBSSON. ILLUSTRATION: MARIE LINDGREN Pitekvarten 2/2011 9
10 Pitekvarten 2/2011 Namn och ålder: Ingemar Jernelöf, 58 Familj: Hustru Anette, sönerna Nils, 12, och Olle, 10 Bor: Eget hus norra Pitholm Palt eller tjälknöl: Palt Dit reser jag gärna: Överallt, typ Musik jag gillar: Musik som berör är alltid bra, enkel eller komplicerad spelar mindre roll Spelar (instrument): Gitarr och piano Fotboll eller hockey: Men fotboll förstås Heja Piteås damlag! Högtid jag uppskattar: Midsommar Blåbär eller lingon: Ingetdera, är färgblind och hittar mest odon om jag skulle försöka Motto: Vänlighet varar!
Ingemar siktade mot friår istället blev det fler skolår Han var inställd på ett friår för att bygga ut familjens hus. Men det sprack. Istället väntade en ny utmaning. Vid årsskiftet tillträdde Ingemar Jernelöf tjänsten som chef för barn- och utbildningsförvaltningen. Och då fick jag leja en snickare för att klara utbyggnaden, småler han åt kursändringen. Ingemar klev in som förvaltningschef vid årsskiftet. Fast anställningen började faktiskt en månad tidigare. Låt oss kalla det en pryomånad, en möjlighet till mjukstart vid sidan om tidigare förvaltningschefen Maria Müller. Men uppriktigt sagt känner jag mig inte riktigt bekväm med titeln förvaltningschef. Det indikerar att det handlar om att förvalta, och jag vill hellre tala om utveckling, förklarar Ingemar som tycker att det synsättet passar väl in på den process Piteå befinner sig i. Titta på utvecklingen på Berget och Acusticum och titta på allt som händer kring Solander Sience Park. Piteå håller sig väl framme och utveckling är också något som ska gälla på skolans område. Berätta om din bakgrund Jo, jag föddes i Dalarna, men redan i tidigare barnaår flyttade vi till Karlstad då pappa fick jobb vid Skoghalls Bruk. Nästa flyttlass gick till Piteå i samband med att pappa började som verkstadschef vid SCA i Munksund. Det var 1960. Mina föräldrar kommer för övrigt från Kiruna. Och som av en händelse är min fru Anette också bördig från just det: Kiruna. Skoltiden? Högstadiet på Pitholmsskolan och gymnasiet på Christinaskolan, svarar Ingemar som samtidigt låter förstå att det inte är alldeles lätt att bli pitebo, trots över fyra decennier i denna miljö. Men i nästa andetag säger han: Våra pojkar, Nils, 12 år och Olle, 10, de är i varje fall pitekillar. Lämnade juridiken för musiken Efter gymnasiet väntade den akademiska världen. Kosan styrdes mot Uppsala och dess universitet. Jag började på juristlinjen, men kände rätt snart att det inte riktigt motsvarade mina förväntningar. En kurs i rättshistoria, som ingick i juristutbildningen, gav mig dock plötsligt chansen att knyta ihop mitt kulturella och historiska intresse. Så hoppar vi några år framåt i tiden, och ut från lärarhögskolan i Umeå sprang Ingemar Jernelöf glatt viftande med sitt examensbevis. Där stod: lärare i musik och historia, och det var precis en sådan lärarkraft man efterlyste vid Strömbackaskolan i Piteå. Ingemar fick tjänsten och undervisade i ca tio år. Det var roliga år med många duktiga elever, minns han. Idag finns flera av dessa som pedagoger och rektorer inom kommunens skolor. Ny karriär Året 1990 tackade han för sig vid Strömbacka och begynte en ny karriär vid Musikhögskolan på Berget. En karriär som bland annat omfattade tjänster som utbildningsledare, utbildningschef, biträdande prefekt och prefekt. Så skriver vi 2010 och då var det åter dags att tacka för sig. Huset på Norra Pitholm funkade inte riktigt när våra två killar började kräva större plats. Då bestämde vi oss för att bygga ut, och jag bestämde mig för att ta ledigt ett år för snickra. Men ledighetsdrömmen sprack när Piteå kommun utannonserade tjänsten som förvaltningschef för Barn och Utbildning. Husbygget fortsatte med inlejd snickare och med benäget bistånd av svärfar. Och Ingemar antog utmaningen som förvaltningschef. Utmaningar finns det gott om, tycker Ingemar som pratar sig varm för att skolan måste vara en självklar del i samhällsutvecklingen, och där forskning och dess resultat får bli välkomna verktyg för att föra ut ny kunskap inom skolans lärosalar. Trivsel på jobbet är viktigt Ingemar vill även lyfta fram nyttan och nödvändigheten av konstnärliga uttryckssätt i lärandet. Hur då? Jo, det är ju t ex vetenskapligt bevisat att dans är befruktande vid matematikstudier. Musik har också positiva effekter vid studier och därför tycker jag att min profil passar kommunens verksamhet mycket bra. Jag tycker också att man ska ha roligt på jobbet. Trivseln är oerhört viktig. Genom samförstånd och genom att visa varandra respekt, kan man faktiskt försätta berg, anser Ingemar Jernelöf. Och förmåga att försätta berg, kan behövas under de år som stundar. Då kommer nämligen pensioneringarna att skapa många hål ute i skolans verksamheter. Fram till 2020 vittnar prognoser t ex om ett bortfall av 58 förskollärare och 50 barnskötare. Enbart i Piteå Det blir givetvis en utmaning att täppa till dessa hål med kompetent arbetskraft, konstaterar förvaltningschefen avslutningvis och han lär inte bli motsagd för denna utsaga. TEXT OCH FOTO: BO STAFFAN JOHANSSON Pitekvarten 2/2011 11
Välkommen till nya jobbet Maria Näslund och Lotta Karlsson på Solander Sience Park var med vid årets första introduktion för nyanställda. Det är en härlig skara. Någon har vikarierat i sju år. En annan har inte hunnit börja sin än. Någon är nyss fyllda tjugo och en annan närmar sig 57. Men de har ett gemensamt nämligen att de fått en anställning hos Piteå kommun och därmed en inbjudan till årets första introduktion för nyanställda. Klockan åtta en torsdagmorgon i maj. Män och kvinnor i olika åldrar och från olika yrkesgrupper samlas i Sessionssalen i stadshuset. Någon jobbar med energifrågor, en annan är förskollärare och så några brandmän, personliga assistenter, informatörer, lärare, ITtekniker, handläggare, projektledare Hej och hjärtligt välkomna, säger Lena Sturk, personalstrateg och den som pusslat ihop förmiddagen för de 53 som tackat ja till årets första personalintroduktion. Det är en välpaketerad förmiddag som väntar. Kommunledningen är på plats för att prata styrning och ledning, IT och information, tillgänglighet och FN:s barnkonvention, och personalfrågor så klart. Tänk nytt och var fantasifulla Kommunchefen Mats Berg och kommunalrådet Helena Stenberg som berättar om organisationen och den politiska viljan, om jobbet med kvalitetskedjan, ledarskap och medarbetarskap och vikten av verksamhetsutveckling och dialog. Ni ingår i en organisation med enorm spännvidd. En kommun jobbar med allt från mjuka frågor till gator och vägar, och vi har alla ett gemensamt uppdrag nämligen att skapa förutsättningar för ett fungerande samhälle. Oavsett var i organisationen vi befinner oss så är vi samhällsbyggare, och vi flyttar inte sten vi bygger katedraler, säger Mats Berg. Och jag hoppas och vill att ni ska våga vara stolta över det arbete ni utför. Ofta är det negativ kritik som syns i media men ni ska veta att vi får otroligt mycket uppskattning från piteborna, säger Helena Stenberg. Mats instämmer och tillägger: Jag vill att ni ska våga tänka nytt och vara fantasifulla, det är det som för oss framåt. Kunskap finns över hela världen men det är vad vi gör av den som blir avgörande i framtiden. Introduktion av nya medarbetare, både på arbetsplatsen och övergripande, är oerhört viktigt för att skapa ett gott intryck och få människor att känna sig välkomna till oss. LENA STURK, PERSONALSTRATEG IT-chefen Sune Lindström håller i delen som berör IT-frågor och han rekommenderar alla nyanställda att använda Insidan. Insidan är vår interna kommunikationskanal. Här finns styrdokument och många andra godsaker. Under Min IT-arbetsplats finns lösningar på många vanliga problem, säger Sune. Vad tyckte de som var på plats? Ann-Sofi Bohman, som pendlat till sitt jobb Luleå i 16 år, längtar till den 7 juni. Då hon börjar hon nämligen som informatör på arbetsmarknad och vuxenutbildning. Det är jättebra med en allmän introduktion men när det blir så här brett är det oundvikligt att vissa delar känns mer angelägna än andra. Helt beroende på vilket jobb man har, säger Ann-Sofi. Niklas Lindberg, handledare på Älvens gruppboende i Öjebyn sedan den 1 maj, är också nöjd med förmiddagen. Helt klart intressant och givande. Bland annat var det bra att få en inblick i vad som finns på Insidan, att den faktiskt är till för alla. Halldo Lundgren, som jobbar med energifrågor på fastighetskontoret, har ett konkret tips som han tagit med från sin förra arbetsgivare: Dag ett på jobbet borde alla nyanställda fotograferas och en bild läggas upp i Outlook eller telefonistöd så att man kan få ett ansikte på den man söker. Det underlättar för alla, inte bara för nyanställda och är dessutom ett trevligt sätt att presentera sin personal, säger Halldo. Våga, låga och förmåga något som känns igen hos de nyanställda. Välkomna än en gång! TEXT OCH FOTO: SUSANNE JACOBSSON 12 Pitekvarten 2/2011
Rätt fart i Piteå Förra hösten påbörjade Teknik- och gatukontoret arbetet med en hastighetsöversyn Rätt fart i Piteå för hela Piteå kommun. Man vill förse Piteås gator med hastighetsgränser som är anpassade efter utformning, funktion och förutsättningar. Det är viktigt att vi bygger ett attraktivt och uthålligt samhälle och ser till att Piteå får ett väl fungerande och trafiksäkert system som är anpassat för framtiden, säger utredare Gustav Vikström. Projektet med hastighetsöversynen i Piteå initierades i mars 2010 av teknik- och gatukontorets förvaltningschef Åsa Öberg och trafik- och projektchef Eva Wikström. Utredaren Gustav Vikström fick inleda med att revidera och uppdatera befintligt material så att de hade rätt data att utgå ifrån. Sedan har det rullat på. Alla tätbebyggda områden har inventerats, man har sett över vägstandard, bebyggelse, trafikflöden, vilka stråk som är viktiga för kollektivtrafik och näringslivstransporter, gällande regler och hastighetsgränser. Vår uppgift är att säkra framkomligheten för alla trafikanter. Man får inte glömma bort gång- och cykeltrafikanter, de har en lika stor rätt till framkomlighet, tillgänglighet och trafiksäkerhet. Man kan inte utgå från att alla sitter i en bil, säger Gustav Vikström. Samråd och dialog Förutom samråd med intresseföreningar, näringsliv, berörda myndigheter och aktörer inom kollektivtrafik har man informerat på kommunens webb, genomfört enkätundersökningar, synts på mässor och utställningar och även frågat Piteåpanelen. Och reaktionerna är så klart blandade. Yngre barnfamiljer är oftast positiva till sänkt hastighet i tätbebyggt område medan äldre utan barn inte ser nyttan i en hastighetsöversyn på samma sätt, säger Gustav. Viktigt för framtida samhällsplanering Hastighetsöversyner är ett jobb som pågår över hela landet. Vissa kommuner har redan genomfört det och många är på gång. Umeå och FAKTA: Rätt fart i Piteå är ett led i Piteå kommuns vision om ett mer attraktivt och uthålligt samhälle. Hastighetsgränserna ska bidra till ett mer tillgängligt och säkert transportsystem som tar hänsyn till miljö och hälsa. Mer info om Rätt fart i Piteå hittar du på www.pitea.se/hastighet Nu börjar resan mot nya hastigheter. Föreläsaren Roger Johansson, Sweco, och Gustav Vikström har informerat teknik- och servicenämnden om läget. Kiruna är redan klara medan Luleå, Boden och Skellefteå håller på. I och med hastighetsöversynen har vi ett omfattande material som visar på olika åtgärder och vi har hittat hastighetsgränser som är specifika och rätt för Piteå. Materialet kommer att vara viktigt för den framtida samhällsplaneringen, ett stöd för hur framtidens gator ska utformas, säger Gustav Vikström som hävdar att man inte bara är vägbyggare utan att man är samhällsbyggare. Något beslut om nya riktlinjer är inte taget men när det blir klart, förhoppningsvis till hösten, kommer förändringar att ske successivt. Det här är inte något som sker över en natt utan det blir i den takt som tiden och ekonomin tillåter eftersom tanken är att det ska ske inom befintlig budget, förklarar Gustav Vikström. TEXT OCH FOTO: SUSANNE JACOBSSON Rätt fart i Piteå är en prioriterad verksamhet. Trafiken är en central del i ett väl fungerande samhälle. I en sådan här stor och komplex fråga är det viktigt att alla som berörs får möjlighet att framföra sin åsikt. En god förankring hos politiker, medborgare, näringsliv och intresseorganisationer är en framgångsfaktor. Åsa Öberg, förvaltningschef, Teknik- och gatukontoret Jag tycker syftet med att se över hastigheterna är viktigt att lyfta eftersom det handlar om att rädda liv. Arbetet med att utreda hastighetsgränserna i Piteå har också genererat i många insikter. Bland annat har det har gett mig själv en ökad medvetenhet kring betydelsefulla faktorer som trafiksäkerhet, framkomlighet och miljö. Eva Wikström, enhetschef, trafik och projekt Pitekvarten 2/2011 13
Vision 2015 en kraftsamling för Öjebyn Trenden med dåliga studieresultat i Öjebyn ska vändas. Rektorsområdena Solander, Kullen och Björklunda har nämligen en gemensam vision som innehåller både vi-känsla, inspirerande lärandemiljö, meningsfullt lärande och samarbete och delaktighet. Målet är att alla som går ut nian 2015 hos oss ska ha minst godkänt i alla ämnen, säger Peter Dawidson, rektor för årskurs 7 9 och Aspergerklasser på Solanderskolan. Efter en negativ trend med dåliga studieresultat på högstadiet kände skolledningen i Öjebyn att man ville göra något. Så i maj förra året drog man igång ett visionsarbete. Lärare från förskoleklasser till högstadiet har träffats i olika diskussionsgrupper, elever, föräldrar och skolråd har tänkt högt tillsammans. Vi har jobbat på bred front och samlat alla goda krafter kring vårt visionsarbete. Och det var ett lyckat koncept att blanda grupperna och låta lärare från olika stadier och verksamheter mötas. Förståelsen för varandras arbeten och känslan av samhörighet har ökat betydligt, säger Erik Jonsson, rektor för årskurs 4-6 och hörselklasserna på Solanderskolan. Trivsamma utemiljöer står högt på önskelistan Erik får medhåll av kollegan Peter Dawidson som framhåller att man vill jobba med att stärka varumärket Öjebyn. Öjebyn har stora möjligheter att lyckas. Förutom att vi har alla stadier här så har vi både sporthall, simhall, fotbollsplaner och många fina kultur- och grönområden i närområdet. Målgång för visionsarbetet 2015 varför så lång tidsperiod? Vi vill genomföra projekt efterhand, göra det i den takt vi orkar och mäktar med. Det ska kännas rimligt för alla, inte stressas fram och kännas orimligt, säger Peter Dawidson. Ett delprojekt är att förbättra utemiljöerna i skolområdet. Vi har otroligt trista utemiljöer så att få riva upp asfalten och göra en näridrottsplats ligger högt på önskelistan både hos oss och hos eleverna, säger Peter Dawidson. Hur kommer ni att hålla koll på hur det går med visionsarbetet? Förutom elevernas studieresultat kommer vi att genomföra enkäter med både elever och föräldrar, och vi har ett aktivt skolråd där både personal, föräldrar, elever och rektorer är engagerade, säger Erik Jonsson. Rektorerna Erik Jonsson och Peter Dawidson mot nya mål. Kommer att fira nästa terminsstart Att visionsarbetet i Öjebyn är igång råder det ingen tvekan om. Något som också kommer att märkas vid terminsstart. Ofta firar man när det vankas sommarlov. Men vi vill att det ska kännas lika kul och självklart att fira även när en ny termin tar fart, säger Peter Dawidson. Så i augusti väntar en skolstart utöver det vanliga för eleverna i Öjebyn. Det blir skoltåg med elever från alla skolor till en gemensam samlingsplats. Uppträdanden av olika slag och en gemensam lunch för alla elever planeras. Visionsarbetet 2015 känns lovande och betyget blir helt klart godkänt. TEXT OCH FOTO: SUSANNE JACOBSSON 14 Pitekvarten 2/2011
1. Hur upplever barnen kyrkan i Öjebyn? Vad är de nyfikna på? Visste du föresten att man kan gå in i orgeln. 2. Barn målar igelkottar utifrån sina upplevelser. 3. Barn utforskar ljus och skuggor med hjälp av björklöv och overhead apparat. 2 1 3 Kreativa klassrum Under läsåret 2010/2011 har Öjebyns förskolor arbetat med ett gemensamt tema, nämligen Öjebyn genom barnens sinnen. Innan arbetet påbörjades hade pedagogerna förberett sig på olika sätt. Bland annat genom har de arbetat i nätverk för att utveckla pedagogisk dokumentation och reflektion, organiserat utvecklingsgruppens innehåll för att fördjupa sig i boken Lyssnandets pedagogik samt att några pedagoger och rektorer hade förmånen att göra en studieresa till Reggio Emilia i Italien, där barnen får möjlighet att sätta spår i sin stad och där barns perspektiv tas på stort allvar. Öjebyns förskolor och skolor arbetar med en vision för Öjebyn 2015 där ledorden är vi-känsla, inspirerande lärande miljö, meningsfullt lärande och samarbete och delaktighet. Dessa ledord beskriver också väldigt bra vårt arbetssätt i detta tema bland förskolorna, både bland barnen men också pedagoger emellan. Barnen ska få sätta spår Syftet med temat har varit att barnen ska få sätta spår i samhället och på detta sätt synliggör vi Öjebyn, att öka nyfikenheten på varandras arbeten, både mellan avdelningarna men också mellan förskolorna, att hjälpas åt att arbeta med ett tema genom ett demokratiskt förhållningssätt. Det vill säga att vi är öppna och lyhörda för barnens intressen i vårt valda tema. Vi är öppna för, och ser det som en tillgång, att det finns olikheter i erfarenheter och perspektiv både bland barnen men också bland oss pedagoger och föräldrar. Att vi under detta tema lyfter lärandeprocesser och tänker på att processen är viktigare än målet. Arbetet kommer att resultera i en gemensam utställning där barnens arbeten kommer att visas upp för allmänheten. Vi kommer att få se många olika perspektiv på vad Öjebyn kan vara. Några smakprov ur alla dessa arbeten: barnens upplevelser av Igelkotten, hur barn tänker kring avstånd och platsers förhållande till varandra, undersökande av olika platser i Öjebyn, små barns utforskande av björken. TEXT OCH FOTO: INGELA HOLMBERG, FÖRSKOLLÄRARE OCH PEDAGOGISTA ÖJEBYNS REKTORSTEAM VISIONSARBETE ÖJEBYN 2015 Mål: Att vi har en trygg lärandemiljö som kännetecknas av respekt, arbetsglädje, kreativitet och samarbete, där alla elever uppnår minst godkända betyg när de slutar årskurs nio. Detta når vi genom: Vi-känsla Vi har en välkomnande miljö där alla känner sig trygga, sedda och betydelsefulla. Vi är stolta över våra förskolor, skolor och fritidshem. Inspirerande lärandemiljö Vi möts av en positiv, utmanande och kreativ uteoch innemiljö som alla värnar om. Detta stimulerar till arbetsglädje som skapar goda förutsättningar för lärande. Meningsfullt lärande Undervisningen bedrivs utifrån en mångfald av pedagogiska metoder där vi utgår från barnens/ elevernas erfarenheter och styrkor. Detta skapar större delaktighet och meningsfullhet i lärandet. Alla barn/elever får stöd och hjälp att nå målen. Samarbete och delaktighet Våra verksamheter genomsyras av ett 1 6-årsperspektiv där alla barn är ett gemensamt ansvar. Samverkan mellan personal, elever, föräldrar och samhälle präglas av samarbete och delaktighet. Detta är viktigt för att skapa en trygg och utvecklande lärandemiljö. Pitekvarten 2/2011 15
Ullla-Bitt Wahlström och Eija Andersson tillsammans med ett härligt gäng som intar lunch i köket på Gästgivaren. Gästgivaren trivsam miljö för både brukare och personal läsartipset Eija Andersson tipsade Pitekvarten och belönas med en trisslott. Dagens fyspass har de redan fixat. Nu är det frimärken och gamla kuvert som får nytt liv till tonerna av Streaplers. Häng med på ett besök på Gästgivaren, en dagverksamhet för personer i olika åldrar med olika funktionsnedsättningar. I ena rummet sitter Leif, Kalle och Bert-Olov och jobbar medan tonerna av Streaplers strömmar ut från cd-spelaren. Bert-Olov klipper frimärken från gamla kuvert som kommunen lämnat in. Sedan ser Kalle till att resterna hamnar i pappersmalen. Och Leif sitter vid ett eget bord och ser till att papper som företag och organisationer inte vill skicka till återvinningen strimlas sönder. I rummet intill är det andra tongångar. Här sitter Niklas och kopplar av med sifferträning. Jag spelar bingo och lyssnar på The offspring, ett amerikanskt punkband som är jättebra, säger Niklas som även visar sig vara ordningsman när det gäller sophantering. Det är Nicke som ser till att vi tömmer soporna varje dag, och går med burkar, glas och papper till återvinningen, eller hur? frågar Eija. Jajamän, det stämmer svarar Niklas och nickar stolt. Gästgivaren har även en egen syateljé. Här är hyllorna fyllda med garn och tyger i olika färger och tre symaskiner står trädda och klara, men de brummar inte. Nej, våra sömmerskor Viveka och Lena har sin hemmadag idag. Båda är suveränt duktiga på att sy men de har förvärvade hjärnskador, en har varit med i en bilolycka och en har haft en stroke, vilket gör att de behöver hjälp med att klippa tyget och få tydliga instruktioner, förklarar handledaren Ulla-Britt Wahlström. Stimulerande att göra något för andra I alteljén skapas många olika alster. Allt från enklare kläder och tygväskor, till att lägga upp byxor åt folk, sy gardiner, åkpåsar, barnkläder med mera. Det är både stimulerande och roligt för våra brukare att få bidra och göra något som har betydelse för andra, säger Eija Andersson som jobbat som handledare på Gästgivaren i fyra år. Det finns inte bättre jobb. Det är både roligt och varierande. Ingen dag är den andra lik och så får vi ju jobba med så många underbara människor här, säger Eija. Jag älskar mitt jobb lika mycket idag som när jag började 1984, säger Ulla-Britt. Klockan närmar sig tolv och Niklas, Katarina, Leif och alla de andra samlas i matsalen för att äta lunch tillsam- 16 Pitekvarten 2/2011
Konsumentrundan Ulla-Britt och Katarina visar upp olika alster de sytt. Anita Granqvist Konsumentvägledare Kalle och Bert-Olov tillsammans i arbetsrummet. Leif Holmberg strimlar papper från olika företag. mans. Förutom varm mat doftar det även nybakt äppelkaka. De har med egen lunch, men eftermiddagsfikat bakar vi här. Den som har köksvecka hjälper till med det, och idag var det Mia, förklarar Ulla-Britt. Brukarna som kommer till Gästgivaren har även fysträning två gånger i veckan. Onsdag förmiddag är det musikunderhållning med Ivar Johansson från ABF, sedan brukar det bli ett besök på badhuset för en grupp, ett efterlängtat besök på hunddagis för en annan och datakurs på Framnäs för några. Uppgifterna varierar utifrån behov och önskemål. ABF:s insats är otroligt värdefull, både för brukarna och för oss som jobbar här. Vi får tid till att förbereda och planera medan brukarna får ett trevligt avbrott i sin vardag, säger Eija. Juli månad stänger Gästgivaren sin verksamhet och sin lilla butik. Men till hösten är de igång igen och innan jul har det här härliga gänget skapat nya alster som de kommer att sälja på sin årliga julbasar på Kronbodsgatan 3. Missa inte den. TEXT OCH FOTO: SUSANNE JACOBSSON Tips till dig som ska anlita hantverkare Har din inredningslust väckts av vårsolen och du börjar fundera på att göra om ditt hem men behöver hjälp av en hantverkare för att förverkliga dina drömmar? Här kommer en del tips på vad du bör tänka på innan du anlitar en hantverkare. En bra start på ditt byggprojekt kan vara att prata med andra i din närhet som nyligen gjort ett liknande arbete. Du kan både få tips och idéer samt undvika de misstag som de gjort. Det är som sagt onödigt att uppfinna hjulet två gånger! Vid val av hantverkare är det bra att kontakta flera stycken och be om skriftliga offerter. Vill du kontrollera att hantverkaren är seriös kan du få uppgift hos skatteverket om hantverkaren har F-skattsedel samt om det finns skatteskulder. Be hantverkaren om referenser och att få se intyg om behörighet. Det är viktigt att kontrollera att hantverkaren har allriskoch ansvarsförsäkring. Inför avtal tänk igenom vad som är viktigt för dig och specificera det i din beställning. Ju tydligare du förklarar desto lättare för hantverkaren att göra dig nöjd. Ett muntligt avtal är lika bindande som ett skriftligt men det kan bli svårt att bevisa vad man kommit överens om. Det finns enkla avtalsmallar som du och hantverkaren kan använda, t ex från Konsumentverkets hemsida (www.konsumentverket.se). Du kan välja mellan att göra upp om ett fast pris, ungefärligt pris eller löpande räkning. Ett fast pris kan innebära ett högre pris då hantverkaren oftast tar till extra för att täcka upp för oförutsedda händelser. Vid ungefärligt pris är huvudregeln att det uppgivna priset inte får överskridas med mer än 15 procent. Vid löpande räkning betalar du hantverkaren per timme, kombinera det gärna med ett takpris. Oavsett prisalternativ ta reda på vad som ingår och vad som kostar extra. Vid betalning är en bra grundregel att aldrig betala i förskott utan bara betala för slutfört och godkänt arbete. Om något går fel har du rätt att hålla inne den summa som det är rimligt att det kostar dig att få felet åtgärdat eller få arbetet slutfört. Om du betalat i förskott går du miste om den möjligheten. Är du missnöjd med arbetet ska du i första hand klaga direkt till hantverkaren. Om ni inte kommer överens kan ni ta hjälp av en oberoende besiktningsman. Du kan även kontakta oss på konsumentvägledningen. Vill du veta mer har Konsumentverket en rykande färsk informationsbroschyr: Tips till dig som ska anlita hantverkare. Den går att ladda hem från hemsidan (www.konsumentverket.se) eller via oss på konsumentvägledningen. En hemsida med mycket bra information är: www.omboende.se. Ha en skön sommar! Pitekvarten 2/2011 17
i mina tankar AV LENA LARSSON Parken, Kultur och fritid Våren. Vad är det för bra med den egentligen? Överallt ligger enorma mängder skräp, ölburkar, påsar med halvätet innehåll från hamburgerrestaurangerna, tidningar, borttappade vantar, skor och leksaker, plastpåsar i träden och hundbajs på trottoarerna - slutar här eftersom listan annars skulle bli OBEHAGLIGT lång. Varför kan vi inte ta med oss vårt skräp till närmaste soptunna eller återvinning och låta skattepengarna gå till något vettigare än att låta andra städa upp efter oss? Förra årets löv ligger bruna som utslängt skräp över gräsmattor grådaskiga av mögel. Komposthögar uppförda av trötta villaägare syns plötsligt som stora risiga berg i våra skogsdungar och träd ligger som plockepinn på marken bland kala träd efter vinterns gallringar. Detta bångstyriga vårväder som aldrig kan bestämma sig. Först blir det jättevarmt och lovar sommar med gröna knoppar som börjar skymta för att någon vecka senare frysa sönder både växter och människor med isande nordanvindar. Snart är det väl dags för den ruskiga vårstormen också. Om man är lite realistisk så är det ju faktiskt så här! Jag vill även vara realist när det gäller den trevliga sidan av våren, då solen värmer min mörka jacka, fåglarna kvittrar, några enstaka yra insekter vimsar förbi och staden sopas ren och fin inför sommaren! Jag söker efter minsta lilla tillstymmelse till gröna knoppar och nere på marken ser jag att det redan spirar små, små gröna och röda knoppar inuti buketterna av risiga fjolårsperenner och på vägen till kontoret har vårlökarna redan tittat upp i planteringarna. Allt detta gör att fjärilarna börjar dansa så härligt i min mage! Det gör mig glad när mina gräsmattor och rabatter är både räfsade och rensade, fågelholkarna hopsnickrade och uppsatta, veden nästan färdigkluven - fast jag har stickor och blåsor i händerna, träningsvärk i skinkorna och baksidan av låren!! Dessutom är jag så nöjd för jag har lyckats få fram massor med små plantor av mina frösådder och det är så underbart att se dem växa! Det betyder visserligen att jag inte kan åka iväg och vara borta mer än två nätter eftersom plantorna måste vattnas nästan varje dag, men när grönsaks- och sommarplantorna är utplanterade, då kan jag inte heller åka bort, de måste ju fortfarande vattnas men det gör ingenting, det är ju vår! Jag tror att de flesta av oss får någon sorts grönskimrande lins i ögonen på våren som bara visar allt det vackra, ger oss hopp och en enorm mängd energi för att vi ska hinna med så mycket som möjligt fram till september då vi sakta men säkert börjar gå in i vintervilan, igen. ILLUSTRATION: MARIE LINDGREN 18 Pitekvarten 2/2011
Nytt program ska underlätta för alla arbetsledare IT-stöd för styrning och uppföljning Carina Ingesson trivs som projektledare. Piteå kommun håller på att införa ett system som ska underlätta för alla arbetsledare. Och för projektledaren Carina Ingesson är det bråda dagar. I juni ska anbudshandlingarna vara klara och innan dess gäller det att veta vilka önskemål som finns och vilka krav systemet ska uppfylla. Idag använder de flesta arbetsledarna Word och Excel och uppföljningen ser olika ut i olika verksamheter. Vi vill få ett gemensamt verktyg som alla kan använda sig av när det gäller rapportering och verksamhetsuppföljning, säger Carina Ingesson. Kraven på kommunerna ökar Kraven på verksamhetsuppföljning ökar bland landets kommuner. Idag handlar det om så mycket mer än att redovisa ekonomi och personal, det är mål och nyckeltal inom en mängd olika områden, säger Carina Ingesson. Styrgrupp för det här projektet är förvaltningscheferna medan Kvalitetskedjan, som infördes 2006 och består av representanter från alla förvaltningar, är arbetsgrupp. Och just nu är det bråda dagar för upphandlingsgruppen där även inköp och arbetsledare ingår. Behov och önskemål är viktigt Carina Ingesson har varit ute i verksamheterna och träffat arbetsledare på olika nivåer för att höra hur de har det idag och vad som känns viktigt för dem att få med i det nya systemet. Kostchef Maria Stoltz är en av dem Carina träffat. Jag ser stora möjligheter med ett system som samordnar såväl ekonomiska som verksamhetsmässiga mål. Min förhoppning är att vi även skulle kunna samordna vårt arbetsmiljöarbete i det nya systemet. Vi har stora behov av pedagogiskt material som vi kan föra ut direkt i verksamheten. När alla på ett enkelt sätt ges möjlighet att följa upp, jämföra, och påverka sina egna verksamhetsresultat det är då vi kan börja se de stora vinsterna, säger Maria Stoltz. Micael Jonsson, enhetschef för Kultur ser också fördelar med ett gemensamt program. Att slippa logga in i flera olika system samt att få en direkt koppling mellan budget och nyckeltal ser jag som den största vinsten. Förenklar förhoppningsvis processen när man ska sammanställa bokslut och verksamhetsberättelse. Andra aningen mer utopiska möjligheter kan vara att införliva elektroniska målkort samt, för vår del, att få en automatisk koppling till biblioteksdatasystemets statistikmodul. En förutsättning för att systemet ska bli framgångsrikt är att det är användarvänligt. På den punkten får det inte göras några kompromisser, säger Micael Jonsson. Systemet införs under 2012 Projektet IT-stöd för styrning och uppföljning drog igång i mars och kommer att pågå under två år. Målet är att ha ett avtal med en leverantör klart i november och att man inför systemet under 2012. Det känns roligt och viktigt på samma gång. Ett gemensamt verktyg som underlättar uppföljning av våra verksamhetsmål bidrar också till att man ute i verksamheterna lättare kan hålla koll och sätta in aktiviteter och insatser där de behövs, säger Carina Ingesson. TEXT OCH FOTO: SUSANNE JACOBSSON Pitekvarten 2/2011 19
ungas tankar... Ungdomssidan är ett återkommande inslag i Pitekvarten. Här skriver elever som går på Mediaprogrammet på Strömbacka texter kring olika teman. Den här gången har vi nöjet att ta del av Sandra Bergströms härliga krönika om drömarbetsplatsen... Jag vet mycket men ändå har jag ingen aning Vad har du för planer efter skolan? Vad vill du bli när du blir stor? Två frågor som jag fått ställda till mig det senaste året fler gånger än vad jag kan räkna på alla fingrar och tår. Svaret har alltid varit detsamma. Jag vet inte. Jag vet nu sedan en liten tid tillbaka att jag har sommaren säkrad med ett sommarjobb. Efter det? Ingen aning. Jag vet inte vad jag vill syssla med eller var jag vill bo, men några saker vet jag. Jag vet att det som spelar störst roll för mig när jag tänker mig in i arbetssituationer är att jag ska trivas på arbetsplatsen. Jag vet att om jag ska gå in genom samma dörr varje arbetsdag, spendera fyrtio timmar i veckan nästan årets alla veckor på samma arbetsplats vill jag självklart trivas. Jag vill ha en egen kaffemugg (eller okej, tekopp, jag dricker ju inte ens kaffe), jag vill ha en extra tröja på en krok att dra över huvudet när jag fryser och jag vill ha ett personligt skrivbord. Men, det är inte de materiella och konkreta sakerna som spelar störst roll, utan det är omgivningen, mina arbetskamrater. Jag vill kunna skratta på fikarasterna, känna mig trygg på arbetet och kanske till och med känna mig saknad då jag tar semester. På mina tidigare sommarjobb har jag trivts. Där jag kommer vara i sommar trivdes jag redan första gången jag var där på arbetsintervju. Och den största anledningen till att jag vet så väl vad bra arbetskamrater betyder är min klass, MP3A. De dagar jag helst velat dra täcket över huvudet och skita i de där jobbiga läxorna har klasskamraterna lockat mig till skolan utan att de vetat om det. Tack klassen. Eftersom jag har spelat fotboll i tretton år vet jag också innebörden av en bra sammanhållning och en fungerande grupp. Man vinner på det. Varför skulle inte en arbetsplats kunna vinna på samma sätt? Det finns ingen domare som springer runt med en ilsken visselpipa eller viftar med gula kort när man bryter mot reglerna, men när man uppfyllt ett mål tillsammans och satt bollen i nätet, vare sig det den nuddar i ribban eller i en stolpe, kan jag tänka mig att man gör en segergest inombords och att man kan göra en high five med skrivbordsgrannen. // SANDRA BERGSTRÖM MP3A PS. I Pitekvarten publicerar vi en krönika men om du går in på www.pitea.se/ungastankar kan du ta del av fler härliga texter.