PROTOKOLL 1 (38)

PROTOKOLL 1 (38) 2012-03-20 Kommunfullmäktige Plats och tid Forumsalen, Campus Skellefteå, kl 10.00-12.30, 13.30-17.15 Beslutande Se sidan 2 Övriga deltagande Carin Lundberg, kulturnämndens ordförande, 54 Lars Björklund, sekreterare Justerare Paragrafer 45-69 Carina Sundbom och Kurt Vallmark med Lilian Parbring och Valter Stenberg som ersättare Underskrifter.. Ann-Christin Westerlund, ordförande Lars Björklund, sekreterare.. Carina Sundbom, protokollsjusterare. Kurt Vallmark, protokollsjusterare BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunfullmäktiges protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter 2012-03-20 2012-03-23 2012-04-13 Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekreteriatet Underskrift. Åsa Lundmark

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 Beslutande Samtliga ordinarie ledamöter med undantag av: Förhindrad ledamot Inkallad ersättare Karin Andersson (S) Iris Nilsson (S), närv och tjg t o m kl 15.00, 45-51, 54,55 Robert Ingberg (S), närv kl 10.00-17.15, tjg fr o m kl 15.00, 52, 53, 56-69 Lorents Burman (S), närv t o m Saknar ersättare kl 16.30, 45-52, 54-69 Åsa Etelämäki (S) Sten-Arne Burman (S) Eva Fransson (M) Monica Grape (M) Åsa Gustafsson (FP) Ulla Bråndal (FP) Amir Hajdarpasic (S) Daniel Envall (S) Gunnar Holmlund (S) Gunilla Lundström (S) Håkan Lindh (FP) Jörgen Tärnström (FP) Johanna Lundgren (V) Lars Carlsson (V) Carina Lundmark (S) Gunnel Sandström (S) Carl-Göran Lundmark, närv t o m Saknar ersättare kl 16.20, 45-51, 54-69 Andreas Löwenhöök (M) Gunnar Fransson (M) Maria Sandström (C) Mari L Hedström (C) Fredrik Stenberg (S) Britta Rådström (S) Maalin Wikström (MP) Ingegerd Saarinen (MP) Rune Wästerby (MP) Jan-Erik Engman (MP), närv och tjg t o m kl 16.00, 45-51, 54-55 Daniel Ådin (S), närv t o m Saknar ersättare kl 16.20, 45-51, 54-69 Lars Åhman (FP) Saknar ersättare Gunilla Åström (S) Kamel Mnad (S) Tomas Marklund (S) Agneta Burman-Ljungblad (S)

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 45 Dnr 2012-191 770 Fråga av Anna-Britta Lundberg (S) om förebyggande arbete för att förhindra självmord Kommunfullmäktigeledamoten Anna-Britta Lundberg (S) har till folkhälsorådets ordförande ställt följande fråga: Suicid är att betrakta som ett stort folkhälsoproblem. Även om Västerbotten och Skellefteå ligger lågt i förhållande till riket så kan vi inte slå oss till ro. I Sverige tar ca 1500 människor livet av sig årligen, en var sjätte timma, det är fyra gånger så många som antalet döda i trafiken och vi vet också att självmordsförsöken hos unga flickor ökar. I Skellefteå kommun pågår sedan 2009 ett verksamhetsövergripande arbete mellan landstinget och kommun vad gäller självmordsförebyggande arbete i syfte att få ner självmordstalen. Psykiatrin initierade detta och Jönköping var förebild där man genom samsyn, samverkan och samarbete lyckades förebygga självmord och den röda tråden var larmplaner. Jönköpings kommun har ett samarbete mellan räddningstjänsten, SOS Alarm, sjukvården, polismyndigheten när någon hotar att ta sitt liv och räddningstjänsten ett samordningsansvar. Min fråga till folkhälsorådets ordförande är: På vilket sätt anser du att vi i Skellefteå kommun kan arbeta mer strategiskt med denna fråga? Kan en kommunal handlingsplan vara en väg att gå för att upprätta en nollvision mot självmord? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar folkhälsorådets ordförande Harriet Classon (S) frågan. Sedan Anna-Britta Lundberg (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 46 Dnr 2012-193 370 Fråga av Kurt Vallmark (C) om att ta tillvara spillvärme från Rönnskärsverket Kommunfullmäktigeledamoten Kurt Vallmark (C) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande fråga: Ett svar på en insändare i tidningen Norran gör att en fråga jag ställt i fullmäktige vid ett flertal tillfällen åter känns aktuell. Svaret på frågan om spillvärmen från nya E-kaldoverket som gavs i kommunfullmäktige 2011 var att samtal pågick. Härav ny fråga: Har samtalen mellan Skelleftekraft/Skellefteå kommun och New Boliden AB givit resultat eller kommer en stor del av spillvärmen att fortsätta värma Bottenviken? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund (S) frågan. Sedan Kurt Vallmark (C) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 47 Dnr 2012-199 029 Fråga av Hans Brettschneider (MP) om att ge blod på arbetstid Kommunfullmäktigeledamoten Hans Brettschneider (MP) har till personalnämndens ordförande ställt följande fråga: I dag låter färre än hälften av landets kommuner, 45 procent, sina anställda ge blod på betald arbetstid. Bland privata företag är andelen 59 procent, visar en undersökning som Blodcentralen i Stockholms län har gjort. Alla förväntar sig att det ska finnas blod när och om man behöver det. Blodgivarna behöver bli fler och arbetsgivare har här en möjlighet att hjälpa till med detta. Få av Sveriges kommuner uppmuntrar sina anställda att ge blod och ännu färre, 16 procent, har en uttalad policy för blodgivning på arbetstid. Jag har frågat några anställda inom kommunen hur det ser ut för deras del men jag har inte fått någon klarhet vad som gäller. En del har sagt att dom tror det och andra inte eller har inte hört något. Kan väl också nämnas att enligt undersökningen gjord av Blodcentralen i Stockholm så var åtta av tio riksdagsledamöterna positiva till blodgivning på betald arbetstid. Mina frågor till personalnämndes ordförande Harriet Claesson. Hur ser möjligheten ut för anställda inom Skellefteå kommun att ge blod på betald arbetstid? Har Skellefteå kommun någon uttalad policy för Blodgivning på arbetstid? Om man har en policy så verkar det finnas behov av att tydliggöra den är du då beredd att göra det? Om det inte finns någon uttalad policy i dag är du då beredd att arbeta för att ta fram en sådan? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar personalnämndens ordförande Harriet Classon (S) frågan. Sedan Hans Brettschneider (MP) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 48 Dnr 2012-53 420 Interpellation av Andreas Löwenhöök (M) om klimatkompensering för flygresor (2/12) Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Löwnhöök (M) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Klimatfrågan hör till vår tids stora globala utmaningar. Att klimatutmaningen är gränsöverskridande är ingen ursäkt för att avsäga sig det nationella, lokala eller personliga ansvaret. Alla måste delta i arbetet med denna utmaning. I Skellefteå kommuns omvärldsanalys tydliggörs att kommunen måste förhålla sig till klimatutmaningen. Kommunen har ett särskilt ansvar för att ta täten i klimatarbetet, inte minst mot bakgrund av att kommunen utgör den största arbetsgivaren. Det pågår ett ambitiöst, tydligt målformulerat och brett politiskt förankrat miljöarbete i Skellefteå kommun, men det finns fortsatt mer att göra. Ett arbetsområde, där det finns mer att göra i hela landet, är transportsektorn. Transportsektorn är fortfarande den sektor som släpper ut störst andel växthusgaser, 31 % av de totala utsläppen (2010). Därför är reduktioner av utsläpp inom transportsektorn fortsatt en stor del av klimatutmaningen. Omställningen till en fossilfri fordonsflotta är en viktig del i detta. Moderaternas vision är att Sverige 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossil energi. Därför står Moderaterna bakom fortsatta satsningar på olika former av fossilfria fordon i kommunen. Utöver denna omställning är det centralt att slå fast att alla transportslag ska bära sina miljökostnader. De utsläpp som görs ska kompenseras med klimatsmarta investeringar. Moderaterna anser mot bakgrund av detta att flygresor, som kommunala tjänstemän eller politiker gör, ska klimatkompenseras. Mot bakgrund av detta har jag följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund (S): 1. Klimatkompenserar Skellefteå kommun för flygresor i dag? 2. Vad är kostnaden för klimatkompenseringen av Skellefteå kommuns flygresor, eller vad skulle den vara om klimatkompensering införs? 3. Delar du Moderaternas åsikt om att Skellefteå kommun bör klimatkompensera flygresor, om detta inte görs i dag? Kommunfullmäktiges beslut Interpellationen bordläggs.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 49 Dnr 2012-000075 720 Interpellation av Marika Vallgren (KD) om mer tid till personer som bor på äldre- och demensboenden i kommunen (4/12) Kommunfullmäktigeledamoten Marika Vallgren (KD) har till socialnämndens ordförande ställt följande interpellation: Ålderdom är en viktig och naturlig del i en människas liv. Det är något som vi alla ska uppleva om vi får möjlighet. För att förgylla och ge äldres liv glädje och stimulans är aktiviteter viktigt. Allt för bästa möjliga välbefinnande. I kommundatabasen finns uppgifter om att endast fyra av tio äldreboenden i 150 kommuner uppfyller målen att ha minst två dagliga aktiviteter på vardagar. Bara en av fyra klarar målet att ordna en aktivitet på helger, visar statistiken. Detta om något kan man inte vara nöjd över. Våra äldre har rätt och behöver aktiviteter på äldreboenden. Aktiviteter kan vara det mest skiftande karaktär som högläsning, musik, sång och bakning, ja, listan kan göras riktigt lång. Det är endast tanken som sätter begränsningarna. Mina frågor till socialnämndens ordförande Gunilla Åström blir således: 1. Hur ser det ut på Skellefteå kommuns äldreboenden? 2. Hur mycket tid har personalen att avsätta till aktiviteter för våra äldre som bor på ett äldreboende? 3. Hur ordnas det i den praktiska vardagen på Skellefteå kommuns äldreboenden med allt som personalen att göra att det finns möjlighet att prioritera aktiviteter tillsammans med de äldre? Socialnämndens vice ordförande Kenneth Fahlesson (S) lämnar följande svar: Svar på fråga 1: De uppgifter som Vallgren hänvisar till är nationella mätningar som kommunerna själva tar fram och matar in i Kolada. Måttet avser aktiviteter som är gemensamma och brukaren i förväg kan ta ställning till om de vill delta genom exempelvis ett schema. Sammanställningen i Kolada (senaste mätning) visar att 40 % av kommunerna har två dagliga aktiviteter på vardagar och 25 % av kommunerna har minst en aktivitet per dag på helger. Äldreomsorgen i Skellefteå har inte ställt kravet på att verksamheterna ska garantera de antal aktiviteter som det nationella måttet anger. Vid nationella jämförelser måste man även beakta att kommunerna har olika typer av äldreboenden, vissa har t ex kvar servicehus, som är en boendeform för personer med mindre omsorgsbehov.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 Ett flertal aktiviteter sker varje vecka på Skellefteå kommuns äldreboenden. På www.skelleftea.se/omsorg, hjälp/äldre/aktiviteter kan man läsa vilka regelbundna aktiviteter som ordnas på våra äldreboenden. Äldreomsorgens aktivitetsledare samordnar många aktiviteter, bokar underhållare etc. Aktiviteter kan för en del vara viktiga och stimulerande och för andra är det för mycket och för stökigt att vara med på stora gemensamma evenemangsaktiviteter. Genomsnittålder på Skellefteå kommuns äldreboenden är 84 år och många av dem som bor på särskilt boende (äldreboende) har stort behov av omsorg och vård. Erfarenheten (från fokusgrupper på äldreboenden) visar att den som är pigg har önskemål om aktiviteter men för dem som sjuka och har sämre ork blir det lilla viktigt så som att få stöd när man behöver det. Att få personlig omsorg och en stund av egen tid kan vara det som behövs och vad man orkar med. Även vardagliga aktiviteter är en typ av aktiviteter, exempelvis att städa, plocka undan från bordet. För någon annan kan fika tillsammans några stycken eller samtala kring ett ämne kännas viktigt och lagom. Aktiviteter kan och måste få vara en blandning av stora och små händelser, eftersom de som bor på våra äldreboenden liksom dem som är yngre har olika behov och önskemål. När kontaktpersonen skapar en genomförandeplan med den enskilde finns möjlighet att ta reda på vilka intressen han/hon har, och på så sätt hitta det som passar individen. Under två års tid har SESAM projektet pågått. Utbildning till aktivitets- och kulturombud på särskilt boende men även ombud i hemtjänsten. I dag finns ca 100 ombud. Ombudets roll är bland annat att samordna aktiviteter, engagera och inspirera alla i arbetsgruppen till delaktighet. Under projekttiden har ombuden fått insikt i olika kulturyttringar och avslutat med egna miniprojekt, så som teamutställningar, bocciaspel, fredagsmys, 50-tals vecka med mera. Nya kontakter har också skapats mellan Äldreomsorgen, Kultur Skellefteå och Fritidskontoret för att skapa neutrala mötesplatser för äldre i Skellefteå kommun, kontakter med Rönnskärs museum, Seniordansarna med flera. Svar på fråga 2: Aktiviteter kan många gånger ske i vardagen, i vart fall när det handlar om aktiviteter som är fokuserade på vad den enskilde vill, eller en mindre grupp av personer. Brukarens eller personalens tid är inte uppdelat i olika tidsangivelser, arbete med människor innebär att dagarna kan se olika ut beroende på de boendens dagsform. Under 2012 kommer äldreomsorgen att arbeta vidare med hur vi kan hitta sätt att strukturera och planera verksamheten som hjälper personalen att prioritera för ökad brukartid. I socialnämnden styrkort finns angivet målet att öka bemanningen inom äldreboendena och på nationell nivå pågår utredning kring bemanningsfrågor på boenden för personer med demenssjukdom. Svar på fråga 3: På senare tid har boendecheferna på våra äldreboenden arbetat med olika lösningar för att hitta bra sätt att sköta den dagliga planeringen. Schemaläggning av tid där kontaktperson kan stödja den boende för att denne ska få egen tid, med vad han/hon vill att den ska innehålla, är ett sätt att arbeta.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 Som anges i frågan om Hur mycket tid har personalen att avsätta till aktiviteter för våra äldre som bor på äldreboende stycke 2 kommer äldreomsorgen att fokusera på att hitta sätt att strukturera och planera verksamheten. I den därpå följande debatten deltar Marika Vallgren (KD), Kenneth Fahlesson (S), Birgitta Burström (FP), Maria Wiksten (KD), Lennart Hägglund (KD), Hans-Eric Wallin (V), Harriet Classon (S), Joakim Wallström (V), Anette Lindgren (M), Aleksander Radler (KD) och Daniel Öhgren (C). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 50 Dnr 2012-000079 620 Interpellation av Marika Vallgren (KD) om livmoderhalsvaccinering (5/12) Kommunfullmäktigeledamoten Marika Vallgren (KD) har till gymnasienämndens ordförande ställt följande interpellation: Det har varit oklarheter kring upphandlingen av livmoderhalsvaccin. Vaccinationsprogrammet har försenats och framtvingat förnyad upphandling. Mina frågor till gymnasienämndens ordförande är: 1. När kommer vaccinationerna att börja och genomföras i Skellefteå kommun, för de elever som är berättigade till skyddet? 2. Vem ska vaccinera? Ska landstinget vara delaktig i vaccinationsprogrammet eller ska skolsköterskorna (elevhälsovården) vaccinera? Och om så är fallet får skolsköterskorna då utökade resurser? 3. Läkare ska finnas tillgänglig i anslutning till vaccinationerna, hur ordnas det i praktiken (om det nu blir skolsköterskornas uppgift)? Gymnasienämndens ordförande Bertil Almgren (S) lämnar följande svar: Svar på fråga 1: Kommunens ansvar är att under skoltid genomföra barnvaccinationsprogrammet. Vaccination mot HPV, humant papillomvirus, finns med i programmet sedan 2010 för flickor födda 1999 och senare. Vaccinationen ska ske i åk.5/6. En försening av vaccinationerna har skett p.g.a. överklagande kring upphandlingen av vaccinet. Grundskolans elevhälsa i Skellefteå kommun planerar att börja vaccinera flickorna under september 2012 (Dos 1 i september, dos 2 under november och dos 3 i april 2013). Det är skolsköterskorna som vaccinerar flickorna i grundskolan. Svar på fråga 2: Landstinget är delaktiga i barnvaccinationsprogrammet genom vaccination på BVC. Den fråga som förekommer i den allmänna debatten handlar om fri HPV-vaccinering av flickor födda 1993-1998, s.k. catchup- vaccinering. Västerbottens läns landsting kommer att utföra catchup-vaccinering genom de hälsocentraler där berörda flickor är listade, med början under våren 2012. Skellefteå kommun ställer sig positiv till samverkan mellan kommun och landsting kring information om HPV-vaccinering och ev. personalförstärkningar vid vaccineringstillfällena. Svar på fråga 3: Utifrån ovanstående svar är fråga 3 överspelad, men för interpellanten och kommunfullmäktige kan det vara bra att veta att alla skolsköterskor som har distriktsköterske- eller barnsjuksköterskeutbildning har behörighet enl. lagen att bedöma och utföra vaccinationer enligt barnvaccinationsprogrammet. Socialstyrelsen har dessutom ändrat i behörigheten så att catchup- vaccinering kan genomföras enligt

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 det som sagts ovan utan läkarordination. Kort sagt, de skolsköterskor kommunen har anställda kan själva bedöma och utföra catchup-vaccinering. I dagsläget är dock frågan inaktuell eftersom hälsocentralerna kommer att utföra vaccinationerna. Sedan Maria Marklund (S) och Marika Vallgren (KD) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 51 Dnr 2012-000118 600 Interpellation av Maria Wiksten (KD) om hur barn med särskilda behov får stöd i sin skolgång (6/12) Kommunfullmäktigeledamoten Maria Wiksten (KD) har till barn- och grundskolenämndens ordförande ställt följande interpellation: Barn är olika och har olika behov och förutsättningar. Det är viktigt att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sin unika förmåga och sina förutsättningar. Skolan är en viktig del i varje barns liv. Inte ett enda barn skulle behöva känna sig misslyckade i skolan. Det är viktigt att varje barns unika förutsättningar möts av skolan och att varje barn får de bästa resurserna till att utvecklas. I den nya skollagen har regeringen tydligt gjort att det ska finnas ett grundbelopp till alla barn, en så kallad elevpeng och ett tilläggsbelopp för barn med särskilda behov. I grundbeloppet ingår medel för lärar- och lokalkostnader, skolmat, syokonsulent, elevvård, läromedel samt administrationskostnader. Grundbeloppet är samma för varje elev. Tilläggsbeloppet, som är utöver grundbeloppet, är till för barn med särskilda behov. Det är inte något fastställt belopp utan är ett individuellt anpassat stöd till elever med särskilda behov för elevassistent eller hjälpmedel. Allt för att barn med särskilda behov ska få bästa förutsättningar att utvecklas efter sin förmåga. Med anledning av ovanstående frågar jag barn- och grundskolenämndens ordförande: - Hur får barn med särskilda behov stöd i sin skolgång? - Vilka rutiner finns det omkring ansökan av tilläggsbelopp? - Vilken information ges till skolledare, syvare, föräldrar, mentorer, kuratorer omkring möjlighet till att ansöka om tilläggsbelopp? Barn- och grundskolenämndens ordförande Maria Marklund (S) lämnar följande svar: Barn- och grundskolenämnden beslutar i samband med internbudget om resursfördelning. I de kommunala grundskolorna har rektor ansvar och beslutanderätt om insatser för särskilt stöd. Rektor har möjlighet att föra dialog med för- och grundskolechef om ekonomiskt tillskott till skolan ur centralt avsatta resurser. I barn- och grundskolenämndens internbudget finns 20 mnkr för utjämning mellan skolområden på grund av variationer i behoven. Därutöver finns 5,0 mnkr avsatta för särskilda stödinsatser. Dessa medel behöver inte riktas direkt till individuellt stöd utan kan även användas till insatser för grupper.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 13 Fristående skolor på grundskolenivå kan genom huvudmannen ansöka om tilläggsbelopp hos skol- och kulturkontoret. Beslut fattas av för- och grundskolechef. I skollagen 9 kap, 20, 10 kap, 38 samt 11 kap, 37, regleras hur ersättningar till fristående skolor ska beräknas. Där finns begreppen grundbelopp och tilläggsbelopp med den innebörd som interpellanten redogör för. Tilläggsbelopp syftar till att ge utrymme för individuella stödinsatser som tekniska hjälpmedel eller assistentresurs direkt kopplad till individen. Bestämmelsen reglerar inte hur den kommunala resursfördelningen ska utformas. Samtliga och rektorer både kommunala och för fristående verksamheter informeras om resursfördelning och möjlighet att ansöka om skärskilt stöd. Inga andra har möjlighet att ansöka om extra resurser. I den därpå följande debatten deltar Maria Wiksten (KD), Maria Marklund (S), Stina Engström (FP) och Bertil Almgren (S). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 52 Dnr 2012-000119 530 Interpellation av Lennart Hägglund (KD) om problem med Skelleftebuss nya bussar (7/12) Kommunfullmäktigeledamoten Lennart Hägglund (KD) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Hösten 2011 upphandlades flera nya bussar till Skelleftebuss. Genast började problemen dyka upp. Högt störande ljud i bussen på gränsen till outhärdligt. Trångt mellan sätena i den bakre delen. En person med normallängd sitter mycket obekvämt. Bussar har fått byggas om av olika anledningar och därför transporterats till tillverkaren och åter. Delar lossnar och ramlar ner från taket. Elektroniken har levt sitt eget liv med stor irritation för alla de chaufförer som ska göra sitt jobb. Varningslampor lyser utan anledning m m. Farten har plötsligt gått ner till krypfart och chauffören har inte kunnat göra något åt problemet. Dessutom har det varit stora problem med att starta bussarna på morgonen. Det har hänt flera gånger att man efter flera startförsök gett upp och tagit nästa buss som inte den heller har startat. Det får flera konsekvenser! Chaufförerna blir stressade och oroliga när de inte vet om bussen startar. Bussen blir försenad och passagerarna vet inte om det kommer någon buss och flera gånger så har de missat andra bussar, ex. den till Umeå. Stress och osäkerhet gör också att trafiksäkerheten blir sämre. Man försöker köra in den förlorade tiden och det ökar risken för olyckor. Att starta på morgonen liknar mer ett lotteri, som en av förarna sa. Det är alltför många störningar för att man ska kunna vara nöjd. Det drabbar ju mest alla passagerare som är beroende av transport till sina jobb och utbildningar. Risken är ju att man tröttnar och tar bilen i stället. Det var nog inte tanken vid inköpen av de nya bussarna. Mina frågor till kommunstyrelsens ordförande är: 1. Hur ska Skellefteå kommun arbeta för att man ska slippa brister och störningar i busstrafiken i framtiden? 2. Har Skelleftebuss någon lösning på alla driftstörningar i de nya bussarna och när kan dessa i så fall vara åtgärdade? Kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund (S) lämnar följande svar: Svar på fråga 1: Skelleftebuss AB arbetar redan i dag genom långsiktig planering med utbud av busstrafik som fyller de resandes behov av transporter till/från arbete, studier och olika serviceinrättningar. Planeringen sker alltid utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv där bl a tillgänglighet, miljö och säkerhet utgör viktiga inslag.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 15 Svar på fråga 2: Skelleftebuss AB investerar i ett antal nya bussar varje år. Varje ny buss granskas och följs upp mycket noggrant för att eventuella fel och brister ska kunna åtgärdas. Eventuella åtgärder sker inom ramen för de garantier som lämnats av tillverkaren. Åtgärder för att lösa bristerna i de aktuella bussarna, som interpellationen refererar till, fanns redan från tillverkarna. Åtgärderna är nu genomförda. I den därpå följande debatten deltar Roger Marklund (S), Ola Burström (S), Bert Öhlund (S) och Maria Wiksten (KD)

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 53 Dnr 2012-000128 450 Interpellation av Carina Sundbom (C) om källsortering av brännbart hushållsavfall och bioavfall på kommunens äldreboenden (8/12) Kommunfullmäktigeledamoten Carina Sundbom (C) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande interpellation: När man läser den senaste resultatrapporten Kommunens kvalitet i korthet finner man att Skellefteå kommun inte utmärker sig när det gäller hantering och återvinning av hushållsavfall. Av 160 kommuner ligger Skellefteå kommun en bit under medelvärdet när det gäller hanteringen och återvinningen. Denna statistik väcker frågor om hur vi i kommunen sorterar matavfall från brännbart avfall. Visst kan vi bättre? Kan vi i Skellefteå kommun öka källsorteringen av hushållsavfall ger detta miljövinster, vinster i form av biogas, minskade transporter och minskade kostnader för förbränning av sopor. Men då fordras det att även kommunala inrättningar och fler privata verksamheter källsorterar hushållsavfallet. I dag är det liten prisskillnad mellan att källsortera och att skicka blandat avfall, för en verksamhet. För att öka incitamentet att källsortera borde det vara betydligt större prisskillnad mellan alternativen, billigare att källsortera och dyrare att skicka blandat avfall. Med anledning av detta vill jag fråga följande: 1. Varför källsorterar man inte hushållsavfallet, brännbart och bioavfall, på till exempel kommunens äldreboenden? 2. Finns det planer på att börja med källsortering av hushållsavfallet, det brännbara och bioavfallet, inom kommunens äldreboenden? 3. När kommer tekniska kontoret att ge incitament för kommunala och privata verksamheter att källsortera hushållsavfall? Tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) lämnar följande svar: Svar på fråga 1: I samband med att biogasanläggningen byggdes infördes också systemet med sortering av avfallet i fraktionerna matavfall och brännbart. För att lyckas med detta på ett bra sätt genomfördes en omfattande informationskampanj och en stegvis övergång till det nya systemet. Ett medvetet val gjordes att inriktningen från början skulle vara de privata hushållen. Satsningen gick fantastiskt bra och detta kan vi se i att så många valde taxealternativet med utsortering av matavfallet och att den utsorterade fraktionen var rätt sorterad till 98%.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 17 Nästa steg som inriktades mot verksamheter har inte gått lika bra. Detta är inte särskilt överraskande eftersom det ofta krävs både investeringar och förändringar i organisationen. Kommunala verksamheter har dock lyckats ganska bra med omställningen undantaget äldreboenden där det finns en stor potential till förbättring. Kommunfullmäktige har i Renhållningsordningen beslutat om lokala föreskrifter för avfallshantering inom Skellefteå kommun. Föreskrifterna finns bland annat att läsa på kommunens hemsida, www.skelleftea.se. I de lokala föreskrifterna står att läsa vilka regler som gäller för hantering av avfall i Skellefteå kommun. Reglerna tar upp vem som ansvarar för vad, hur olika typer av hushållsavfall ska sorteras och förpackas, vad som är ordinarie hämtningsintervall, vad som gäller för kompostering och var olika avfallsslag lämnas. Svar på fråga 2: Svaret på denna fråga finns delvis i svaret på den förra frågan. Tilläggas kan att ansvaret ligger på fastighetsägaren och nyttjanderättshavaren. Arbete med att öka utsorteringen av matavfall från verksamheter pågår och där kan tekniska kontoret ge råd om olika lösningar. Svar på fråga 3: I Skellefteå kommun tillämpas i dag en miljöstyrande taxa. Den innebär att det finns en prisskillnad mellan abonnemangsformerna blandat avfall och källsortering. Denna prisskillnad utgör i sig ett incitament att källsortera hushållsavfallet. Hur stor prisskillnaden ska vara är en bedömning som är gjord utifrån omvärldsanalys mot andra kommuner i Sverige och risken för så kallat free rider beteende. Med free rider menas sådana avfallskunder som på grund av en stor ekonomisk skillnad går från blandat abonnemang till källsortering för att erhålla en lägre avfallskostnad. I verkligheten fortsätter de att blanda sitt avfall, dvs. vi erhåller ingen sorteringsvinst och förlorar även ekonomiskt på detta beteende. Min bedömning är att detta fenomen inte är så utbrett i Skellefteå, till del beroende på den anpassade kostnadsskillnad vi har mellan berörda abonnemangsformer. Det viktigaste incitamentet att källsortera sitt brännbara hushållsavfall, matavfall, producentansvarigt avfall m.m., finns dock i de övergripande styrdokument som kommunfullmäktige beslutat om, dvs. de lokala föreskrifterna i Renhållningsordningen och den kommunala avfallsplanen. Dessa dokument utgör grund och viljeinriktning för Skellefteå kommun. I den därpå följande debatten deltar Carina Sundbom (C), Daniel Öhlgren (C), Ola Burström (S), Joakim Wallström (V), Anders Rutdal (C), Jens Wennberg (FP) och Lilian Parbring (S). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 18 54 Dnr 2011-000589 860 Kulturplan 2012-2015 Sammanfattning En kulturplan för åren 2012 2015 har utarbetats. Planen är en strategi för kulturutveckling i kommunen och utgör samtidigt underlag för den regionala kulturplan som antagits med anledning av statens förändrade bidragssystem. I kulturplanen för Skellefteå kommun presenteras, utan inbördes rangordning, sju prioriterade områden inför de kommande åren. Samtidigt är det viktigt att befintlig verksamhet bibehåller en hög kvalitet. De sju områden som prioriteras i planen är - byggande av ett kulturhus, främst för scenkonst, i centrum - bättre förutsättningar för ungas musicerande och professionalism - fortsatt utveckling av studieförbund och kulturföreningar - fortsatt utveckling av biblioteken till lokala berättarcentra - en kulturskola med allemansrätt för alla barn och unga i hela kommunen - deltagande i samhällsplaneringen och utveckling av kreativa och kulturella näringar - ett samlat grepp kring besöksnäring inriktad på kultur och kulturarv. De prioriterade områdena tar sin utgångspunkt i riksdagens kulturpolitiska mål och ska även stödja mål som ökad tillväxt och ökat attraktionsvärde för Skellefteå. Kommunfullmäktige beslutade 2011-11-22, 247, att återremittera förslaget till kulturplan. Det har därefter bearbetats. Kulturplanens prioriterade områden innebär inriktningar. I den mån genomförande av konkreta åtgärder med anledning av de prioriterade områdena innebär behov av finansiering eller större åtgärder ska särskilda beslut fattas. Det gäller till exempel satsningen på ett kulturhus och genomförande av en kulturskola. Dessa båda frågor hanteras också i särskilda utredningar. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kulturplanen för Skellefteå kommun antas med tillägget att i sidan 5 första styckets sista rad läggs ordet bibliotek till. 2. I den mån genomförande av åtgärder med anledning av planens prioriterade områden innebär behov av särskild finansiering eller större åtgärder ska särskilda beslut fattas. Inlägg Kulturnämndens ordförande Carin Lundberg (S), Kjell Hanseklint (V), Jan-Erik Engman (MP), Daniel Öhgren (C), Ida Lindh (FP), Anette Lindgren (M), Anna-Britta Lundberg (S), Ulla Bråndal (FP), Maria Wiksten (KD), Emilia Hallin (S), Hans Brettschneider (MP), Sten-Arne Burman (S), Aleksander Radler (KD), Joakim Wallström (V), Kurt Vallmark (C) och Daniel Ådin (S) yttrar sig.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 19 Yrkande 1 Kjell Hanseklint (V) yrkar att på sidan 1 tas följande text bort: En övergripande målsättning är att Skellefteå ska senast 2014 vara lika känt för sin kultur som för sitt guld och sin hockey. Yrkande 2 Kjell Hanseklint (V) yrkar att all text i planen som berör ett kommande kulturhus ändras så att man inte har någon låsning till att det ska vara ett hus för scenkonst och/eller som främst inhyser Västerbottensteatern sidan 4, 5, 62 + eventuellt ytterligare sidor. Exempelvis skulle texten på sidan 4 då få följande lydelse I denna kulturplan prioriteras byggandet av ett kulturhus och att detta ska påbörjas under 2014. Yrkande 3 Daniel Öhgren (C) yrkar att i sidan 5 första styckets sista rad läggs ordet bibliotek till. Beslutsgång 1 Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Kjell Hanseklints yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Kjell Hanseklints yrkande röstar nej. Beslutsgång 2 Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Kjell Hanseklints yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Kjell Hanseklints yrkande röstar nej. Beslutsgång 3 Ordföranden ställer bifall respektive avslag till Daniel Öhgrens yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige beslutat bifalla yrkandet. Omröstningsresultat 1 Vid uppropet avges 54 ja-röster och 10 nej-röster. 1 ledamot saknar ersättare. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista. Omröstningsresultat 2 Vid uppropet avges 53 ja-röster och 11 nej-röster. 1 ledamot saknar ersättare. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 20 Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2012-02-28, 100 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2012-02-01 Förslag till kulturplan Kommunfullmäktiges protokoll 2011-11-22, 247 Kulturnämndens protokoll 2011-09-06, 78 Beslutet sänds till: Kulturnämnden

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 21 55 Dnr 2011-000757 317 Motion av Lennart Hägglund (KD) om belysning på Strandpromenaden i Byske (34/11) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamoten Lennart Hägglund (KD) föreslår i en motion att belysning sätts upp efter strandpromenaden från Byske camping och upp till Hållhägnen. Det skulle betyda mycket om man hade vägen belyst under den mörka tiden på året innan snön har kommit. Under vintertid så är behovet inte lika stort. Nu när det planeras att campingen även ska vara öppen under större delen av året. Tekniska nämnden anför att stråket längs älven i Byske mellan campingen och Hållhägnen har karaktären av ett rekreationsstråk sommartid, utan belysning och ingen vinterväghållning. Kommunen har riktlinjer att inte uppföra belysning på denna typ av stråk som inte är prioriterad gång- och cykelväg och som inte ingår i de vardagliga kommunikationerna för boende i Byske. Tekniska nämnden anser inte heller att kostnaden för att anlägga, driva och underhålla belysning längs stråket är rimlig med hänsyn till att det främst används sommartid. Tekniska nämnden avstyrker motionen. Kommunfullmäktiges beslut Motionen avslås. Inlägg Lennart Hägglund (KD), Ann Åström (S), Ola Burström (S) och Hans Brettschneider (MP) yttrar sig. Yrkande Lennart Hägglund (KD) yrkar att motionen bifalls. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Lennart Hägglunds yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Lennart Hägglunds yrkande röstar nej. Omröstningsresultat Vid uppropet avges 61 ja-röster och 3 nej-röster. 1 ledamot saknar ersättare. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 22 Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2012-02-28, 81 Tekniska nämndens protokoll 2012-01-23, 12 Tekniska kontorets tjänsteskrivelse 2012-01-04 Motion 2011-11-22 (34/11) Beslutet sänds till: Motionären Tekniska nämnden

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 23 56 Dnr 2011-000806 109 Energi- och klimatstrategi Sammanfattning Ett förslag till energi- och klimatstrategi har under de senaste månaderna arbetats fram av representanter från både Skellefteå kommun och kommunens bolag. En av anledningarna är att strategin krävs för det bidrag som kommunen får från Energimyndigheten. Grunden till arbetet är dock de ekonomiska och miljömässiga vinsterna med ett strukturerat sätt att arbeta med energi- och klimatfrågorna. Strategin anger den viljeinriktning som finns inom Skellefteå kommun men är inte, i sig, ett beslutsunderlag. Alla kostnader och investeringar måste beslutas enligt Skellefteå kommunkoncerns normala beslutsordning. Grunden för arbetet har varit att besluten ska bygga på affärsmässighet och, i de fall de inte är ekonomiskt lönsamma, tydligt bidra till andra fördelar för kommunen. Många av de målen som ingår i strategin är komplexa och kräver utredningar och ekonomiska analyser innan beslut fattas. Kommunfullmäktiges beslut 1. Energi- och klimatstrategin antas under förutsättning att de åtgärder som vidtas antingen ryms inom den tilldelade budgetramen/resultatkravet eller prövas som separata ärenden. 2. Ingen ny- eller ombyggnation av fastigheter ska göras utan att en analys av lämplig energiprestanda har gjorts med hjälp av den ekonomiska kalkylmodell som Skellefteå kommun tillämpar. Inlägg Daniel Öhgren (C), Hans-Eric Wallin (V), Jan-Erik Engman (MP), Harriet Classon (S), Bert Öhlund (S), Joakim Wallström (V), Lorents Burman (S) och Hans Brettschneider (MP) yttrar sig. Yrkande Daniel Öhgren (C) yrkar att målen för kollektivtrafik i mål 3 under transporter anpassas till kommunens redan antagna mål. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Daniel Öhgrens yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Daniel Öhgrens yrkande röstar nej.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 24 Omröstningsresultat Vid uppropet avges 33 ja-röster och 31 nej-röster. 1 ledamot saknar ersättare. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2012-02-28, 98 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2012-02-13 Handlingsplan med konkreta exempel på målsättningar i, samt uppföljning av, energioch klimatstrategin Beslutet sänds till: Kommunledningskontoret/ekonomichefen Fastighetsnämnden

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 25 57 Dnr 2012-000139 107 Ändring av bolagsordning för Skelleftebuss AB Sammanfattning Sedan årsskiftet 2011/2012 gäller ny lag om kollektivtrafik i landet. Den innebär bland annat att kollektivtrafikföretag fritt och inom alla geografiska marknadssegment får etablera kommersiell kollektivtrafik. Därigenom är biljettintäkterna enda finansieringskällan för trafikutövarna. En annan nyhet i lagen är att regionala kollektivtrafikmyndigheter ersätter de tidigare trafikhuvudmännen/länstrafikbolagen. Lagens avsikt är dessutom att det ska bli lättare att etablera trafik över länsgränser. Skellefteå stadshus AB föreslår därför följande ändringar i bolagsordningen för Skelleftebuss AB: 1. I 2 införs begreppet kollektivtrafikmyndigheterna och Skelleftebuss ges möjlighet att bedriva kollektivtrafik på kommersiella villkor där sådana förutsättningar finns. 2. 4 pekar på bolagets informationsskyldighet och dessutom uppdateras texten om allmänhetens rätt att ta del av bolagets handlingar. 3. I 15 görs ett tillägg för Skellefteå stadshus AB:s rätt att ta del av bolagets handlingar, räkenskaper och i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Kommunstyrelsen har redan denna rätt inskriven i bolagsordningen. Kommunfullmäktiges beslut Ny bolagsordning för Skelleftebuss AB godkänns. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2012-02-28, 108 Skellefteå stadshus AB:s protokoll 2012-02-20, 17 Ny bolagsordning Beslutet sänds till: Skellefteå stadshus AB Skelleftebuss AB

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 26 58 Dnr 2012-000098 340 Revidering av Allmänna bestämmelser för användande av Skellefteå kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning (ABVA) Sammanfattning ABVA reglerar bland annat Skellefteå kommuns (huvudmannens) och fastighetsägarens skyldigheter kring exempelvis leverans, va-installationer och underhåll och vad som inte får hamna i avloppet. Både lagen och ABVA reglerar förhållandet mellan fastighetsägare och huvudmannen inom kommunens va-verksamhetsområden. Informationsdelen ger råd och upplysningar om vanligt förekommande frågor om dricksvatten, spillvatten och dagvatten. Informationen är ett komplement till ABVA. De allmänna bestämmelserna är föremål för ett kontinuerligt behov av uppdateringar. Det förslag på reviderad ABVA som här presenteras har i huvudsak följande revideringar: - Allmän revidering vad gäller typsnitt, rubriker och layout. - Större revidering av punkt 18, sid. 7-8, vad gäller bestämmelse rörande installation av pumpenhet som ingår i tryckavloppssystem (LTA-system). - Informationsdelen är kompletterad med bland annat en va-ordlista och definitioner. - Informationsdelen har även större kompletteringar under Vattenmätare och Vattenavstängning samt LTA-system. - Nytt avsnitt om återströmningsskydd i informationsdelen. Tekniska nämnden föreslår att bestämmelserna fastställs. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Reviderade Allmänna bestämmelser för användande av Skellefteå kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning (ABVA) fastställs. 2. Bestämmelserna gäller från och med 2012-04-01. Inlägg Lennart Hägglund (KD) yttrar sig. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2012-02-28, 85 Tekniska nämndens protokoll 2012-01-23, 5 Tekniska kontorets tjänsteskrivelse 2012-01-04 ABVA 2012-xx-xx, version 2012-01-04

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 27 Beslutet sänds till: Tekniska nämnden

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 28 59 Dnr 2012-000094 720 Förändrad omvårdnadsavgift inom äldreomsorgen, socialnämnden Sammanfattning Socialnämnden föreslår en höjning av omvårdnadsavgiften i äldreomsorgen från 600 kronor per månad till 700 kronor per månad från och med 2012-03-01. Socialkontoret fortsätter att utreda hela avgiftsmodellen inom äldreomsorgen och ett öppet förslag ligger för närvarande ute på remiss. Förvaltningen räknar med att återkomma till socialnämndens måldagar i april 2012 med ett förslag på ny avgiftsmodell för äldreomsorgen. Kommunfullmäktiges beslut Omvårdnadsavgiften inom äldreomsorgen höjs från nuvarande 600 kronor/månad till 700 kronor/månad från och med 2012-04-01. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2012-02-28, 82 Socialnämndens protokoll 2012-01-26, 4 Socialkontorets tjänsteskrivelse 2012-01-03 Beslutet sänds till: Socialnämnden

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 29 60 Dnr 2011-000606 214 Detaljplan för kvarteret Polaris 35 med flera, stadsdelen Centrala stan Sammanfattning Syftet med planen är att möjliggöra att skolverksamhet kan bedrivas inom del av Polaris 35, upphäva möjligheten till en gemensamhetsanläggning för genomfart i kvarteret samt medge en flexibel markanvändning som harmoniserar med övriga delar av kvarteret Polaris. Samtidigt bekräftar den nya detaljplanen den tidigare gällande detaljplanen för fastigheten Polaris 37. Samtliga synpunkter som kommit in på planförslaget har blivit tillgodosedda. Kommunfullmäktiges beslut Detaljplanen antas. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2012-02-28, 97 Bygg- och miljönämndens protokoll 2012-02-06, 7 Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse 2011-12-08 Utlåtande 2011-12-08 Plan- och genomförandebeskrivning december 2011 Plankarta december 2011 Beslutet sänds till: Länsstyrelsen Bygg- och miljönämnden

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 30 61 Dnr 2012-000102 600 Ersättning till vistelsekommun enligt LSS, barn- och grundskolenämnden Sammanfattning Med bosättningskommun avses den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt och vanligen folkbokförd i och där den enskilde har starkaste anknytningen. I vissa fall kan den enskilde ha starkare anknytning till en annan kommun, vistelsekommun. Ansvarsfördelningen mellan kommunerna har varit föremål för utredningar under senare år. Nya bestämmelser från 1 maj 2011 syftar till att förtydliga kommunernas ansvar och därigenom skapa bättre förutsättningar för att undvika tvister och stärka den enskildes rätt. Den kommun som placerar kan ha svårt att klara alla sina åtaganden utan hjälp från vistelsekommunen. Då förutsätts att detta regleras genom frivilliga överenskommelser kommunerna emellan där bosättningskommunen ersätter vistelsekommunen för kostnader att verkställa ett beslut. Barn- och grundskolenämnden föreslår att ersättningar och lönevillkor enligt bilagor ska tillämpas när Skellefteå kommun som bosättningskommun ersätter vistelsekommun för verkställighet enligt LSS. Kommunfullmäktiges beslut Ersättningar och lönevillkor tillämpas från och med 2012-04-01 enligt följande: - ersättningar och lönevillkor för avlösare, ledsagare, kontaktperson och stödfamilj enligt bilaga 1 - ersättningar korttidsvistelse, dygnskostnad, ersättningar för korttidstillsyn, dagkostnad enligt bilaga 2. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2012-02-28, 102 Barn- och grundskolenämndens protokoll 2012-01-25, 14 Skol- och kulturkontorets tjänsteskrivelse 2012-01-09 Ersättningar och lönevillkor för avlösare, ledsagare, kontaktperson och stödfamilj Ersättningar korttidsvistelse, dygnskostnad, ersättningar för korttidstillsyn, dagkostnad Beslutet sänds till: Barn- och grundskolenämnden

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 31 62 Dnr 2012-000135 041 Utökning av investeringsbudget för anskaffning av elevdatorer Sammanfattning Kommunledningskontoret föreslår att cirka 1 200 elevdatorer anskaffas. Investeringskostnaden är 7 500 000 kronor. Barn- och grundskolenämnden har målet att år 2015 ska varje elev i årskurs 6 9 ha tillgång till en dator och elever i tidigare årskurser en dator på tre elever. Nämnden har i 2012 års budget avsatt 2 500 000 kronor till driftkostnaden. Kommunledningskontorets it-avdelning tillhandahåller datorn som en tjänst till skolan. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunstyrelsens investeringsbudget 2012 utökas med 7 500 000 kronor för anskaffning av elevdatorer. 2. Utgiften för investeringen betalas ur rörelsekapitalet. Inlägg Daniela D Angelo Wikström (MP), Maria Marklund (S), Jens Wennberg (FP), Hans Brettschneider (MP), Bertil Almgren (S) och Anette Lindgren (M) yttrar sig. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2012-02-28, 107 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2012-02-06 Beslutet sänds till: Barn- och grundskolenämnden

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 32 63 Dnr 2012-000133 102 Fyllnadsval av nämndeman efter Barry Wiklund Sammanfattning Skellefteå tingsrätt meddelar att nämndeman Barry Wiklund har avlidit. Kommunfullmäktiges beslut Birgit Mnad utses till ny nämndeman för tiden till 2014 års utgång. Beslutsunderlag Skrivelse från Skellefteå tingsrätt 2012-02-20 Beslutet sänds till: Birgit Mnad Skellefteå tingsrätt Kommunledningskontoret/Margaretha Granström Kommunledningskontoret/Marianne Lindvall

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 33 64 Dnr 2012-000151 102 Avsägelse från Johan Vidmark (S) av uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige Sammanfattning Johan Vidmark (S) har avsagt sig uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges beslut 1. Johan Vidmark (S) befrias från uppdraget. 2. Ordföranden får i uppdrag att hos länsstyrelsen begära ny sammanräkning för att utse efterträdare. Beslutsunderlag Skrivelse från Johan Vidmark 2012-02-27 Beslutet sänds till: Johan Vidmark Länsstyrelsen Kommunledningskontoret/Margaretha Granström Kommunledningskontoret/Anna Norén Engström Kommunledningskontoret/Marianne Lindvall

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 34 65 Dnr 2012-000164 102 Avsägelse från Robin Holmgren (C) av uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige Sammanfattning Robin Holmgren (C) har avsagt sig uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges beslut 1. Robin Holmgren (C) befrias från uppdraget. 2. Ordföranden får i uppdrag att hos länsstyrelsen begära ny sammanräkning för att utse efterträdare. Beslutsunderlag Skrivelse från Robin Holmgren 2012-03-01 Beslutet sänds till: Robin Holmgren Länsstyrelsen Kommunledningskontoret/Margaretha Granström Kommunledningskontoret/Anna Norén Engström Kommunledningskontoret/Marianne Lindvall

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 35 66 Beredning av medborgarförslag Dnr 2012-127 860 Medborgarförslag Filmvisning sommartid i älvsbrinken nedanför Stadsparken. Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget överlämnas till kulturnämnden för beslut. Beslutet sänds till: Förslagsställaren Kulturnämnden

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 36 67 Inkomna interpellationer Kommunfullmäktiges beslut Följande interpellationer får ställas: Dnr 2012-175 450 Interpellation av Tomas Marklund (S) om effekter och utveckling av biogasanläggningen (9/10) Dnr 2012-183 317 Interpellation av Kenneth Fahlesson (S) om arbetet med att överlåta belysningsanläggningar till belysningsföreningar (10/10) Dnr 2012-194 720 Interpellation av Kurt Vallmark (C) om dåliga telefonförbindelser för trygghetslarm.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 37 68 Remisser Dnr 2012-154 530 Motion av Ida Lindh (FP) och Lars Åhman (FP) om fria övergångar i busstrafiken och gratis resor med barnvagn (8/12) Dnr 12-165 510 Motion av Maria Wiksten (KD) om att bilda ett trafiksäkerhetsråd (9/12)

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 38 69 Dnr 2012-80 102 Delgivningar Länsstyrelsens beslut att utse Petter Ershag till ny ersättare i kommunfullmäktige för kristdemokraterna.

Voteringslista nr. 1 Skellefteå kommunfullmäktiges sammanträde den 20 mars 2012 klockan 14:43:19. 9. Kulturplan 2012-2015 Ledamöter Parti Kret Ersättare Ja Nej Avst Frånv Bertil Almgren (s) S1 X Henry Andersson (m) Alla X Karin Andersson (s) S1 Iris Nilsson X Stefan Bergman (s) S1 X Hans Brettschneider (mp) Alla X Lorents Burman (s) S2 X Birgitta Burström (fp) Alla X Ola Burström (s) S2 X Harriet Classon (s) S1 X Anita Wallström (s) S1 X Daniela D Angel Wikström (mp) Alla X Helen Englund-Åberg (s) S1 X Stina Engström (fp) Alla X Åsa Etelämäki (s) S2 Sten-Arne Burman X Evelina Fahlesson (s) S2 X Kenneth Fahlesson (s) S2 X Sickan Forsberg (s) S1 X Eva Fransson (m) Alla Monica Grape X Åsa Gustafsson (fp) Alla Ulla Bråndal X Asmir Hajdarpasic (s) S1 Daniel Enwall X Emilia Hallin (s) S2 X Kjell Hanseklint (v) Alla X Agneta Hansson (v) Alla X Gunnar Holmlund (s) S2 Gunilla Lundström X Lennart Hägglund (kd) Alla X Anette Lindgren (m) Alla X Håkan Lindh (fp) Alla Jörgen Tjärnström X Ida Lindh (fp) Alla X Börje Lindström (s) S1 X Anna-Britta Lundberg (s) S1 X Carina Lundmark (s) S2 Gunnel Sandström X Carl-Göran Lundmark (s) S2 X Torbjörn Lundström (s) S1 X Andreas Löwenhöök (m) Alla Gunnar Fransson X Emil Marklund (m) Alla X Maria Marklund (s) S1 X Roger Marklund (s) S1 X Raija Melender (s) S2 X Johanna Lundgren (v) Alla Lars Carlsson X Lilian Parbring (s) S2 X Aleksander Radler (kd) Alla X Anders Rutdal (c) Alla X Maria Sandström (c) Alla Maria L Hedström X Fredrik Stenberg (s) S1 Britta Rådström X Valter Stenberg (s) S2 X Carina Sundbom (c) Alla X Hans-Eric Wallin (v) Alla X Kurt Vallmark (c) Alla X Joakim Wallström (v) Alla X Jeanette Velander (v) Alla X Transport: 42 8 0 0