PROTOKOLL 1 (54)

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (54) Kommunfullmäktige Plats och tid Forumsalen, Campus Skellefteå, kl Beslutande Se sidan 2 Övriga deltagande Lars Björklund, sekreterare Dick Bengtsson, revisor Justerare Paragrafer Lilian Parbring och Valter Stenberg med Joakim Wallström och Carina Lundmark som ersättare Underskrifter.. Ann-Christin Westerlund, ordförande Lars Björklund, sekreterare.. Lilian Parbring, protokollsjusterare. Valter Stenberg, protokollsjusterare BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunfullmäktiges protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekretariatet Underskrift. Åsa Lundmark

2 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 Beslutande Samtliga ordinarie ledamöter med undantag av: Förhindrad ledamot Inkallad ersättare Birgitta Burström (FP), närv Jörgen Tjärnström (FP), närv kl , t o m kl 17.15, 70-75, tjg fr o m kl 17.15, 77, Åsa Etelämäki (S) Iris Nilsson (S) Åsa Gustafsson (FP) Ulla Bråndal (FP) Asmir Hajdarpasic (S) Staffan Asplund (S) Emilia Hallin (S) Kamel Mnad (S) Kjell Hanseklint (V) Lars Carlsson (V) Lennart Hägglund (KD), närv Petter Ershag (KD), närv kl , kl , 76-77, tjg t o m kl 16.00, 70-75, Håkan Lindh (FP), närv fr o m Jörgen Tjärnström (FP), närv kl , kl 13.45, 75 tjg t o m kl 13.45, 74 Ida Lindh (FP) Inger Sundbom, närv och tjg t o m kl 17.45, 70-75, Anders Rutdal (C) Maria Hedström (C) Maria Sandström (C) Kjell Bergmark (C) Fredrik Stenberg (S) Sten-Arne Burman, närv och tjg fr o m kl 13.30, 4 Kurt Vallmark (C), närv t o m Ulf Hartman (C), närv kl , kl 14.45, 70-75, 78 tjg kl , 76,77, Jens Wennberg (FP), närv t o m Saknar ersättare kl 18.30, 90 Maria Wiksten (KD), närv t o m Petter Ershag (KD), närv kl , kl 16.00, 70-75, tjg fr o m kl 16.00, 76-77, Maalin Wikström (MP), närv t o m Ingegerd Saarinen (MP), närv kl , kl 17.15, 70-75, tjg fr o m kl 17.15, 77, Rune Wästerby (MP), närv t o m Saknar ersättare kl 18.00, 84 Gunilla Åström (S) Agneta Burman-Ljungblad (S) Bert Öhlund (S), närv t o m kl 15.10, Kristina Lundberg (S), närv kl , 70-75, 78 tjg fr o m kl 15.10, 76-77, Johan Söderberg (M), närv t o m Gunnar Fransson (M), närv kl , kl 16.00, 70-75, tjg fr o m kl 16.00, 76-77,

3 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 70 Dnr Extra ärenden På ordförandens förslag beslutar kommunfullmäktige enhälligt att i dag behandla följande ärende: Avsägelse från Gunilla Åström (S) av uppdraget som ordförande och ledamot i socialnämnden Avsägelse från Gunilla Åström (S) av uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige Avsägelse från Gunilla Åström (S) av uppdraget som ledamot i Regionförbundet Västerbottens fullmäktige Avsägelse från Gunilla Åström (S) av uppdraget som ordförande för samordningsförbundet för rehabiliteringsinsatser Ärendena behandlas efter ärende 33.

4 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 71 Dnr Fråga av Birgitta Burström (FP) om vilka aktiviteter som erbjuds personer med hemtjänst Kommunfullmäktigeledamoten Birgitta Burström (FP) har till socialnämndens ordförande ställt följande fråga: Vi har fått redovisat vilka aktiviteter som bedrivs på våra äldreboenden. Men inte vad man erbjuder personer som bor hemma med hemtjänst. Jag skulle vilja att vi i fullmäktige fick redovisat vad vi kan erbjuda personer med hemtjänst. Kanske finns det mycket vi kan åstadkomma med kommunens och ideella krafter. Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar socialnämndens vice ordförande Kenneth Fahlesson (S) frågan. Sedan Birgitta Burström (FP) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

5 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 72 Dnr Fråga av Kurt Vallmark (C) om uppföljning av temadag om barn- och ungdomars situation Kommunfullmäktigeledamoten Kurt Vallmark (C) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande fråga: Den 9 april 2011 genomfördes en tankeväckande och lärorik temadag om barn- och ungdomars situation i vår kommun. Jag uppfattade att en uppföljning av dagen var något som många av deltagarna önskade. Härav följande fråga: Kommer det att bli en uppföljning av temadagen? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund (S) frågan. Sedan Kurt Vallmark (C) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

6 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 73 Dnr Fråga av Maria Wiksten (KD) om skyltar med information om byggnader i Skellefteå stad Kommunfullmäktigeledamoten Maria Wiksten (KD) har till bygg- och miljönämndens ordförande ställt följande fråga: I Skellefteå stads centrum finns många byggnader med en intressant historia. Det gäller inte enbart det äldsta beståndet utan också byggnader av relativt sent datum. Ett trevligt sätt att låta kommuninnevånarna, samt naturligtvis turister och andra besöker, ta del av denna information vore att förse byggnaderna med informationstavlor. Detta skrevs i en motion av kommunfullmäktige ledamot Bert Öhlund (S) På tavlorna kan information om tillkomst, ägare, användningsområde och annan kuriosa anges, föreslår vidare Bert Öhlund. Det är ett bra förslag att på ett enkelt sätt stärka upplevelsen Skellefteå. Vilket även hela kommunfullmäktige ansåg och motionen bifölls. Och byggnadsnämnden fick i uppdrag att upprätta informationstavlor. Tyvärr har ingenting hänt. Vilket är mycket tråkigt. Vi behöver på olika vis sätta Skellefteå på kartan som en plats som ger ett mervärde på olika vis att bo, verka och besöka. Min fråga till bygg- miljönämndens ordförande Lorents Burman: Har ni några planer på att ordna informationsskyltar i Skellefteå stad? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar bygg- och miljönämndens ordförande Lorents Burman (S) frågan. Sedan Maria Wiksten (KD) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

7 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 74 Dnr Interpellation av Andreas Löwenhöök (M) om klimatkompensering för flygresor (2/12) Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök (M) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Klimatfrågan hör till vår tids stora globala utmaningar. Att klimatutmaningen är gränsöverskridande är ingen ursäkt för att avsäga sig det nationella, lokala eller personliga ansvaret. Alla måste delta i arbetet med denna utmaning. I Skellefteå kommuns omvärldsanalys tydliggörs att kommunen måste förhålla sig till klimatutmaningen. Kommunen har ett särskilt ansvar för att ta täten i klimatarbetet, inte minst mot bakgrund av att kommunen utgör den största arbetsgivaren. Det pågår ett ambitiöst, tydligt målformulerat och brett politiskt förankrat miljöarbete i Skellefteå kommun, men det finns fortsatt mer att göra. Ett arbetsområde, där det finns mer att göra i hela landet, är transportsektorn. Transportsektorn är fortfarande den sektor som släpper ut störst andel växthusgaser, 31 % av de totala utsläppen (2010). Därför är reduktioner av utsläpp inom transportsektorn fortsatt en stor del av klimatutmaningen. Omställningen till en fossilfri fordonsflotta är en viktig del i detta. Moderaternas vision är att Sverige 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossil energi. Därför står Moderaterna bakom fortsatta satsningar på olika former av fossilfria fordon i kommunen. Utöver denna omställning är det centralt att slå fast att alla transportslag ska bära sina miljökostnader. De utsläpp som görs ska kompenseras med klimatsmarta investeringar. Moderaterna anser mot bakgrund av detta att flygresor, som kommunala tjänstemän eller politiker gör, ska klimatkompenseras. Mot bakgrund av detta har jag följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund (S): 1. Klimatkompenserar Skellefteå kommun för flygresor i dag? 2. Vad är kostnaden för klimatkompenseringen av Skellefteå kommuns flygresor, eller vad skulle den vara om klimatkompensering införs? 3. Delar du Moderaternas åsikt om att Skellefteå kommun bör klimatkompensera flygresor, om detta inte görs i dag? Kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund (S) lämnar följande svar: Svar på fråga 1: Ja och nej!

8 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 Svar på fråga 2: Klimatkompensering kostar ca 15 kr per enkelresa till Stockholm från Skellefteå. Vi genomför drygt inrikesresor plus nationella/ internationella inom Skellefteå kommun varje år. Kostnaden kommer då att landa på i storleksordningen kr per år beroende på avtal. Svar på fråga 3: Att klimatkompensera innebär oftast att köpa utsläppsrätter eller att till exempel bidra till företags trädplantering i Afrika. Skellefteå kommun har istället planterat vindkraft i regionen. Bara Skellefteå Krafts investeringar under senaste året motsvarar en klimatkompensation som bedöms vara större än utsläppen från all bilism i kommunen, privat och offentlig under ett år. Troligen ryms även klimatkompensationen för kommunens flygbiljetter i utsläppsrätterna för vindkraften. Jag har i detta exempel sett Skellefteå Kraft som en del i det Europeiska energisystemet vilket innebär att vindkraft ersätter Europas mix av energislag. Klimatfrågan är mycket viktig och i Skellefteå är vi i den lyckliga situationen att vi kan göra bra investeringar via våra verksamheter bland annat i form av biogas, bioenergi, energisparåtgärder och vindkraft. Troligen kan vi enas om att detta ger större effekt än köp av utsläppsrätter. (Som vi för övrigt kan köpa direkt från Skellefteå Kraft om vi vill.) I den därpå följande debatten deltar Andreas Löwenhöök (M), Gunnar Holmlund (S), Harriet Classon (S) och Bert Öhlund (S). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

9 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 75 Dnr Interpellation av Tomas Marklund (S) om effekter och utveckling av biogasanläggningen (9/12) Kommunfullmäktigeledamoten Tomas Marklund (S) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande interpellation: Skellefteås biogasanläggning blev en verklighet efter lång politisk diskussion och juridiska överklaganden. Anläggningen är viktig bland annat för att den tar tillvara sopor och avfall så att de kan nyttjas till bränsle som gör att Skellefteås yttre miljö förbättras. För att få en bild av vad biogasanläggningen betyder för miljön i Skellefteå undrar jag: 1. Hur mycket bensin- och dieselavgaser har vi sluppit för att Skellefteå kommun och andra nyttjat biogas istället för fossila bränslen? 2. Hur ser Skellefteå kommuns och de kommunala bolagens planer ut för framtiden när det gäller att nyttja biogas som bränslekälla? 3. Skellefteå har i dag ett tappställe för biogas. Hur ser planen ut för den framtida distributionen av biogas i Skellefteå kommun? Tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) lämnar följande svar: Svar på fråga 1: Från och med januari 2008 fram till och med mars 2012 har det producerats Nm3 fordonsgas. Det motsvarar ungefär 2 miljoner liter bensin eller diesel. Om vi antar att 80 % av gasen använts för att ersätta diesel och 20 % för att ersätta bensin blir koldioxidbesparingen ca: ton. Koldioxid är den växthusgas som i dag är den mest uppmärksammade och utsläpp av koldioxid används som mått eller indikator på hur miljön påverkas. Det finns självklart också andra emissioner från fossila bränslen som vi slipper när vi driver våra fordon med biogas. En Volvo S 60 Bifuel förbrukar 0,7 m3 biogas/mil vid blandad körning, nuvarande gasproduktion/mån räcker till att köra mer än 21 varv runt jorden med en sådan bil eller 673 varv från och med januari Svar på fråga 2: De bilar som köps i dag är biogasbilar där det är möjligt, undantaget är om det inte finns något biogasalternativ på marknaden som passar för ett visst användningsområde. Även bilar som används i delar av kommunen där det blir för långt till tankstationen undantas. Dessa bilar har i stället miljöklassade dieseldrivna motorer. I dag finns cirka 150 biogasdrivna fordon inom kommunkoncernen. Av dessa är 17 bussar och ytterligare 6 bussar är beställda. Vi har 6 sopbilar och resterande drygt 120

10 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 är personbilar och servicebilar. Inom kommunens samlade huvudmannaskap för fordon fortsätter satsningen med fokus på biogasfordon och inom kommunen bolag ökar också intresset för biogasdrift. Utöver de fordon som finns inom kommunkoncernen finns också privatbilar, taxibilar och sopbilar. Svar på fråga 3: Biogasförsäljningen ligger för närvarande på ca Nm3/månad. Försäljningen förväntas öka ytterligare i takt med att antalet biogasdrivna fordon ökar. Störst påverkan på försäljningen har utvecklingen av antalet tunga fordon, som drivs med biogas. För att säkerställa en betryggande leverans av fordonsgas har medel beviljats för en ny större gasklocka. Tekniska nämnden har dessutom gett tekniska kontoret uppdrag att påbörja upphandling av en reservtankstation, en så kallad LNG-station för naturgas/biogas. LNG står för liquefied natural gas, fritt översatt flytande fordonsgas. Den del av biogasanläggningen där vi närmast befarar att vi når produktionstaket är uppgraderingen av rågasen till fordonsgas. Tekniska nämnden följer utvecklingen på gasförsäljningen för att kunna göra en kompletteringsinvestering i uppgradering i rätt tid. Detta är viktigt av dels ekonomiska skäl med avseende på ökade kapitalkostnader, men också på grund av att tekniken utvecklas och vi vill investera i rätt teknik som finns vid det tillfälle när gasen behövs. I den därpå följande debatten deltar Tomas Marklund (S), Carina Sundbom (C), Hans Brettschneider (MP), Ola Burström (S) och Joakim Wallström (V). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

11 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Interpellation av Kenneth Fahlesson (S) om arbetet med att överlåta belysningsanläggningar till belysningsföreningar (10/12) Kommunfullmäktigeledamoten Kenneth Fahlesson (S) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande interpellation: Nuvarande bestämmelser om vägbelysning i Skellefteå kommun gäller efter beslut i kommunfullmäktige , 47 samt kompletteringar , 265. Bakgrunden till reglerna är att kostnaderna för elavgifter, drift och underhåll av belysningsanläggningar ökade samt att det efter en översyn konstaterats att många belysningspunkter återfinns utmed enskilda vägar och privata uppfarter. Syftet är att få en tydligare gräns mellan allmänhetens intresse och enskilda personers intressen. Reglerna ska också vara en hjälp i arbetet med att överlåta alternativt koppla ur kommunens belysningssystem på de platser där det upprättade reglerna inte uppfylls. För många år sedan pågick det ett arbete i många byar och mindre samhällen för att få belysningspunkter till byn. Det här gjordes for att öka tryggheten och förbättra trafiksäkerheten. Men i dag är det många som berättar att det känns som om kommunen håller på att helt släcka ner landsbygden. Utifrån detta vill jag ställa följande frågor: 1. Hur går arbetet till när belysningsanläggningar överlåts till belysningsföreningar? 2. Arbetet med att överlåta och nedmontera vägbelysning har pågått en tid. Hur mycket återstår? 3. Kommer en översyn av reglerna att göras? Tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) lämnar följande svar: Svar på fråga 1: När det gäller anpassning av belysning enligt av kommunfullmäktige (KF) beslutade regler följs det uppdrag som givits. Det handlar inte om att släcka ner hela landsbygden utan att anpassa antalet belysningspunkter till en likvärdig standard i hela kommunen samt att kunna bibehålla vägbelysning där åretruntboende finns. För att kunna släcka vägbelysning där ingen längre bor året runt, uppdaterades belysningsreglerna med möjlighet att avveckla genom överlåtelse, släckning samt nedmontering. Reglerna hanterar dessutom nybyggnad av gatubelysning där inflyttning har skett och fler åretruntboende tillkommit!

12 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 Tekniska kontoret tar fram en årlig plan som redovisas och beslutas av tekniska nämnden på hur överlåtande och nedmontering av vägbelysning kommer att ske steg för steg i olika områden. Följande plan ligger till grund för informationen: 1. Annonsera i lokalpress att nuvarande kösystem baserat på de äldre reglerna förklaras nedlagd och att istället uppmana intresserade vägbelysningsföreningar att göra en ny ansökan ställt till Skellefteå kommun, tekniska kontoret, för bidragsbeslut enligt de nya reglerna. Redan köande föreningar bibehåller sin plats på turordningen vid nyanmälan inom två månader från sista annonsdag. Annonsen publiceras två gånger med två veckors mellanrum i lokalpressen samt på Skellefteå kommuns hemsida. Avslag på ansökningar meddelas inom sex månader från inkommen ansökan. Beviljande kommer att ske allt eftersom ekonomin tillåter, för närvarande inom ca kronor/år. 2. Informera fastighetsägare och väghållare efter sträckor som är i starkt ombyggnadsbehov och/eller utan fast boende om möjlighet till överlåtelse istället för nedläggning. Detsamma gäller om elsäkerhetskraven ej uppfylls. Då skriftlig information inte alltid är tillräcklig (t ex där väghållaren är annan än fastighetsägarna eller då belysningsförening eller liknande med kontaktperson saknas) kommer informationsmöten att arrangeras av tekniska kontoret. 3. Informera fastighetsägare och väghållare efter övriga sträckor om möjlighet till överlåtelse. Då skriftlig information inte alltid är tillräcklig (t ex där väghållaren är annan än fastighetsägarna eller då belysningsförening eller liknande med kontaktperson saknas) kommer informationsmöten att arrangeras av tekniska kontoret. Särskilt beslut i KF Inför nedsläckning av belysningspunkter ska samråd ske med berörd by eller område. Till detta finns information på hemsidan och kundtjänsten har en checklista till hjälp vid kontakt den vägen. Upplevelsen är att det inte är mer information som behövs utan nu önskar invånarna i de områden som berörs att de belysningspunkter som är byggda utöver Skellefteå kommuns nivå på standard även fortsättningsvis ska skötas och bekostas av kommunen. Anledningen till att det finns fler belysningspunkter i vissa byar beror på att dessa anläggningar byggdes innan kommunsammanslagningen utifrån oklara grunder. För att gatubelysning ska skötas av kommunen utanför detaljplanerat område ska det finnas minst tre åretruntbebodda fastigheter med max 200 m mellan för att få två belysningspunkter per fastighet. Vid nyanläggning krävs att belysningsföreningen medfinansierar investeringen med 40 %. Hela regelverket finns att tillgå på hemsidan ningsf%c3%b6reningarblankett.pdf

13 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 13 Representanter från de byar som berörs är fullt medvetna om att de kan behålla önskad belysning genom överlåtelse men då måste belysningsföreningen eller den enskilde själv stå för drift & underhåll. Svar på fråga 2: Läget för det pågående arbetet med att anpassa vägbelysning enligt av kommunfullmäktige (KF) beslutade regler är följande: Just nu pågår arbete med att släcka ändar där ingen längre bor året runt. Detta arbete planeras att pågå fram t.o.m. år Plan beslutas av tekniska nämnden. Fr.o.m planeras sträckor utan åretruntboende att släckas. Plan beslutas av tekniska nämnden. År planeras belysning efter enskilda infarter att släckas alternativt överlämnas. Plan beslutas av tekniska nämnden. Från 2018 kommer vägbelysning inne i byar att beröras utifrån antalet belysningspunkter per året runt bebodd fastighet. Tekniska nämnden beslutar plan och har möjlighet att komplettera/bibehålla ljuspunkter med hänsyn till speciella omständigheter, t ex trafiksäkerhetsskäl. Svar på fråga 3: Med hänsyn till regelverkets utformning behövs ej någon förändring. Reglerna möjliggör en levande landsbygd eftersom de innefattar nybyggnad av gatubelysning där inflyttning har skett och fler åretruntboende tillkommit! I den därpå följande debatten deltar Kenneth Fahlesson (S), Aleksander Radler (KD), Daniel Öhgren (C), Hans-Eric Wallin (V), Ola Burström (S), Hans Brettschneider (MP) och Anette Lindgren (M). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

14 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Interpellation av Kurt Vallmark (C) om dåliga telefonförbindelser för trygghetslarm (14/12) Kommunfullmäktigeledamoten Kurt Vallmark (C) har till socialnämndens ordförande ställt följande interpellation: Den senaste tiden har problemen med dåliga telefonförbindelser ökat. Bland annat har vissa byar Kågedalen varit drabbade. Detta kan också ställa till det för de personer som i dag har trygghetslarm via det fasta telenätet. Härav följande frågor: 1. Hur löser man problemen med eventuella trygghetslarm i området? 2. Finns det något digitalt system som fungerar tillfredställande? Interpellationen bordläggs.

15 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Revisionsberättelse 2011 De av kommunen utsedda revisorerna har lämnat följande revisionsberättelse: Vi har granskat kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet och i vår roll som utsedda lekmannarevisorer även verksamheten i de kommunägda företagen. Vår granskning har utförts enligt kommunallag, aktiebolagslag, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har inriktats mot att bedöma styrelsernas och nämndernas ledning, styrning, uppföljning och kontroll. Vi har så långt som möjligt bedömt ändamålsenlighet, effektivitet och den interna kontrollen i verksamheten. Vi har även granskat räkenskaperna och om redovisat resultat är förenligt med de mål som fastställts av kommunfullmäktige. Vi har i prioriteringar av granskningsinsatser, utgått från en bedömning av risk och väsentlighet och omsatt detta i en revisionsplan för året. Våra granskningsinsatser har riktats mot följande områden: - Kommunstyrelsens och nämndernas ansvarsutövande - Lekmannarevision i de kommunägda företagen - Medborgarinflytande och -dialog - Kommunens kundtjänst - Första linjens chefer inom tekniska nämndens ansvarsområden - Ungdomsfullmäktige - Kommunens externa informationsverksamhet - Kommunens momshantering - Fastigheter för extern uthyrning - Avtalshantering - Delårsrapport Årsredovisning 2011 Granskningens resultat redovisas i bilaga till revisionsberättelsen. Vi tillstyrker att kommunstyrelsen, nämnderna samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet. Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning godkänns. Ordföranden i kommunrevisionen, Dick Bengtsson, föredrar revisionsberättelsen. 1. Kommunstyrelsen och nämnderna samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet för 2011 års förvaltning. 2. Revisorernas anslagsförbrukning godkänns.

16 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 Inlägg Harriet Classon (S), Dick Bengtsson och Bertil Almgren (S) yttrar sig. Beslutet sänds till: Kommunrevisionen

17 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Skellefteå kommuns årsredovisning 2011 Kommunledningskontoret har upprättat årsredovisning för 2011 års verksamhet. Redovisningen är utformad i enlighet med god redovisningssed och den kommunala redovisningslagen. Årets resultat för Skellefteå kommunkoncern uppgår till 280 miljoner kronor (377 miljoner kronor). Resultatet för kommunen uppgår till 206 miljoner kronor (284 miljoner kronor). Den skattefinansierade verksamheten redovisar ett resultat på 54 miljoner kronor (124 miljoner kronor). Affärsverksamheterna redovisar ett resultat på 152 miljoner kronor (160 miljoner kronor) varav elförsörjningen utgör 159 miljoner kronor (165 miljoner kronor). 1. Årsredovisningen godkänns. 2. Resultat- och balansräkning fastställs. Inlägg Daniel Öhgren (C), Andreas Löwenhöök (M), Gunnar Holmlund (S), Bert Öhlund (S), Håkan Lindh (FP), Harriet Classon (S) och Hans-Eric Wallin (V) yttrar sig. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 141 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Årsredovisning 2011 Beslutet sänds till: Kommunledningskontoret/ekonomiavd

18 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Nämndernas verksamhetsberättelser 2011 Nämnderna har upprättat verksamhetsberättelser för år Verksamhetsberättelserna läggs till handlingarna.

19 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Resultatöverföring 2012, kommunen exklusive elförsörning Enligt kommunens styrprinciper gäller nämndernas ekonomiska ansvar över tiden. Ett underskott ska inarbetas inom tre verksamhetsår. Därför ska nämnderna ta med sig avvikelse mot driftbudget i bokslutet till nästkommande år. Anslag för ej avslutade investeringsprojekt ombudgeteras enligt styrprinciperna. I kommunallagens balanskrav definieras att intäkterna ska överstiga kostnaderna. För år 2012 har det budgeterats ett positivt resultat på 50 miljoner kronor för skattefinansierad verksamhet. Med föreslagen resultatöverföring minskar resultatet i skattefinansierad verksamhet till -43 miljoner kronor. Kommunens resultat, inklusive elförsörjningen, beräknas bli 129 miljoner kronor. Det innebär att balanskravet klaras. Nämndernas förslag till resultatöverföring inklusive finansiering ur eget kapital, tkr - Drift enligt bilaga Investeringar enligt bilaga Eget kapital för affärsverksamheter med mera enligt bilaga Fastställa resultatöverföring för 2012 enligt huvudregeln i styrprinciperna. 2. Fastighetsnämnden får kronor för täckande av reaförluster vid avyttring av fastigheter. Kostnaden betalas ur medel till kommunstyrelsens förfogande för omstrukturering i 2012 års budget. 3. Nämndernas övriga yrkande om extra anslag enligt specifikation avslås. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 152 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Bilaga 1 Driftbudget Bilaga 2 Investeringsbudget Bilaga 3 Affärsverksamheternas eget kapital Beslutet sänds till: Kommunledningskontoret/ekonomiavd Samtliga nämnder

20 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Planeringsförutsättningar och styrkort inför budget 2013 och plan För att kunna planera för den framtida användningen av kommunens samlade resurser behövs en helhetsbild av vad kan förväntas av utvecklingen i samhället, folkmängdsförändringar, kommuninvånarnas behov, trender, skatteintäktsförändringar med mera. Kunskapen om viktiga framtidsfaktorer för Skellefteå kommun byggs upp genom systematisk omvärldsbevakning och omvärldsanalys. Syftet med planeringsförutsättningarna är att översiktligt presentera faktorer som påverkar kommunens framtida planering och att skapa ett nödvändigt handlingsutrymme för framtida prioriteringar. 1. Planeringsförutsättningar bestående av planeringsramar inklusive bilaga, finansiella mål samt koncernens styrkort för 2013 som underlag för budget 2013 och plan fastställs. 2. Internräntan för år 2013 sätts till 3,4 procent. Inlägg Hans-Eric Wallin (V), Maalin Wikström (MP), Andreas Löwenhöök (M), Håkan Lindh (FP), Ola Burström (S), Harriet Classon (S), Joakim Wallström (V) och Carl-Göran Lundmark (S) yttrar sig. Yrkande 1 Hans-Eric Wallin (V) yrkar att: 1. Ramarna utökas med 66 miljoner kronor genom en skattehöjning med 50 öre. 2. Kommunstyrelsens ram ökas med 12 miljoner kronor till utökad och förbättrad kollektivtrafik. 3. Socialnämndens ram ökas med 45 miljoner kronor till ökad personaltäthet i äldreomsorgen. 4. Barn- och grundskolenämndens ram utökas med 7 miljoner kronor för avgiftsfri barnomsorg för familjer med inkomst under kronor. 5. Övrigt utrymme 2,0 miljoner kronor fördelas i budgetbeslutet i november. Yrkande 2 Maalin Wikström (MP) yrkar att styrkortets vision formuleras Skellefteå en hållbar kommun, attraktiv att bo och verka i. Yrkande 3 Harriet Classon (S) yrkar att internräntan för år 2013 sätts till 3,4 procent.

21 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 21 Beslutsgång 1 Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag utom styrkortet och Hans-Eric Wallins yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Hans-Eric Wallins yrkande röstar nej. Beslutsgång 2 Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag till styrkort och Maalin Wikströms yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång 3 Ordföranden ställer bifall respektive avslag till Harriet Classons yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit yrkandet. Omröstningsresultat 1 Vid uppropet avges 58 ja-röster och 7 nej-röster. Hur var och röstat framgår av bilagda voteringslista. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 154 Planeringsförutsättningar inför budget 2013 och plan inklusive bilaga Beslutet sänds till: Kommunledningskontoret/ekonomiavd

22 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Motion av Andreas Löwenhöök (M) om att öka kunskapsnivån om HBT-personers livssituation (18/11) Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök (M) föreslår i en motion att kommunen kartlägger kunskapen om HBT-personers livssituation bland förtroendevalda, chefer och anställda med medborgarkontakt. Generellt varierar kunskaperna om HBT-personers livssituation bland kommunala politiker, chefer och anställda. För att säkerställa att det finns en grundkunskap om HBT-personers livssituation hos förtroendevalda, chefer och anställda med medborgarkontakt så bör en kartläggning av kunskapsnivån genomföras. Personalnämnden konstaterar att de flesta av kommunens medarbetare har någon form av medborgarkontakter. Det har tidigare gjorts undersökningar av RFSL och av den undersökningen framgår att Skellefteå kommun fick ett väl godkänt totalbetyg. Kartläggningen var omfattande. Med denna undersökning som grund har också kommunen gjort en mindre kartläggning för att undersöka vad som gjorts och vad som pågår inom området. Det framgår där att utbildningsinsatser inom till exempel skolans verksamheter pågår. Andra insatser på övriga förvaltningar pågår också och personalavdelningens utbildningskatalog 2012 innehåller fortsatta satsningar med frukostmöten på temat Likabehandling. Även om arbetet med Lika behandling är riktat inåt till medarbetare och chefer bedöms detta ha betydelse för bemötandet utåt mot medborgare och kunder. Mot bakgrund av den tidigare gjorda undersökningen av RFSL samt de insatser som påbörjats och planerats inför 2012 bedömer personalnämnden att ytterligare kartläggning inte är nödvändig. För kommunens förtroendevalda har ingen kartläggning gjorts och det är personalnämndens uppfattning att i stället för att genomföra kartläggning bör ett antal seminarier i ämnet utifrån motionens syfte genomföras under Personalnämnden avstyrker motionen eftersom det redan pågår aktiviteter i motionens anda. Motionen föranleder ingen ytterligare åtgärd med hänvisning till redan pågående och planerade aktiviteter i motionens anda. Inlägg Andreas Löwenhöök (M), Hans-Eric Wallin (V), Harriet Classon (S) och Agneta Hansson (V) yttrar sig.

23 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 23 Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 113 Personalnämndens protokoll , 23 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Motion (18/11) Beslutet sänds till: Motionären Personalnämnden

24 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Motion av Andreas Löwenhöök (M) om att HBT-certifiera kommunens verksamheter (20/11) Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök (M) föreslår i en motion att kommunens nämnder ska verka för att deras verksamheter blir HBT-certifierade. Homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT-personer) finns i hela Sverige. Många vittnar dock om att det inte är lika lätt att vara öppen överallt. Många HBTpersoner, framför allt på mindre orter, känner sig tvingade att flytta till storstäder för att kunna leva öppet. Moderaterna anser att kommunala verksamheter i Skellefteå ska uppmuntras till att arbeta strategiskt i syfte att erbjuda en god arbetsmiljö för anställda och ett respektfullt bemötande av kunder/klienter/patienter utifrån ett HBT-perspektiv. Som ett led i detta ska kommunala verksamheter uppmuntras till att HBT-certifiera sig. Certifieringen genomförs av Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL). Personalnämnden anser att det är viktigt att öka insikten och förståelsen för alla diskrimineringsgrunder och särskiljer inte HBT. I Policy för lika behandling fastställde kommunfullmäktige målet att Skellefteå kommun ska präglas av en tolerant och inkluderande arbetsmiljö som är fri från diskriminering, kränkande beteenden och trakasserier. Genom att vara professionella, engagerade och framsynta skapar medarbetarna ett bra förhållningssätt till medborgare, kunder, andra brukare, sig själva och sina arbetskamrater. Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter (RFSL) publicerade 2006 sin kommunundersökning vilket är en kartläggning av HBTpersoners situation i landets kommuner. Skellefteå placerade sig på nionde plats av 290 kommuner. Det var nio kommuner som fick godkänt. Med RFSL:s kommunundersökning som grund är det intressant att genomföra en egen, mindre kartläggning för att se hur man arbetat/arbetar sedan 2006 i Skellefteå kommun med HBT-frågor samt vilka eventuella kunskapsluckor som finns. Utifrån resultatet kan ett beslut om lämpliga utbildningsinsatser för lika behandlingsfrågor, inklusive HBT-frågor, fattas. Personalnämnden avstyrker motionen eftersom certifiering inte ska göras för endast en av diskrimineringsgrunderna. Motionen avslås.

25 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 25 Reservation Samtliga ledamöter tillhörande Centerpartiets, Folkpartiets och Moderata samlingspartiets fullmäktigegrupper och Agneta Hansson (V) reserverar sig mot beslutet. Inlägg Andreas Löwenhöök (M), Hans-Eric Wallin (V), Harriet Classon (S), Rune Wästerby (MP), Stina Engström (FP) och Agneta Hansson (V) yttrar sig. Yrkande Andreas Löwenhöök (M) yrkar att motionen bifalls. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Andreas Löwenhööks yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Andreas Löwenhööks yrkande röstar nej. Omröstningsresultat Vid uppropet avges 34 ja-röster och 30 nej-röster. 1 ledamot är frånvarande. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista.. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 112 Personalnämndens protokoll , 144 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Motion (20/11) Beslutet sänds till: Motionären Personalnämnden

26 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Motion av Daniel Öhgren (C), Carina Sundbom (C), Kurt Vallmark (C), Anders Rutdal (C) och Maria Sandström (C) om att utreda spårtaxisystem i Skellefteå (30/11) Kommunfullmäktigeledamöterna Anders Rutdal (C), Maria Sandström (C), Carina Sundbom (C), Kurt Vallmark (C) och Daniel Öhgren (C) föreslår i en motion att kommunen utreder förutsättningarna för ett spårtaxisystem i centralorten. Spårtaxi är ett modernt och miljövänligt system för att förflytta folk. Systemet består av ett nätverk av stationer som binds samman av spår. På detta spår går obemannade vagnar som går i km/tim, men eftersom den inte behöver stanna vid rödljus eller liknande så är den betydligt snabbare än både bil och buss i stadstrafik. Utredningen visar att spårtaxi inte är ett lämpligt kollektivtrafiksystem i Skellefteå i dagsläget, trots att det kan påverka ett antal samhällsekonomiska faktorer positivt. I dagsläget pekar studier på att det är lönsamt i städer som är större än Skellefteå, och i jämförelse med annan spårburen trafik (vilket inte är aktuellt i Skellefteå). Införandet av ett spårtaxisystem i Skellefteå är förenat med höga kostnader i kombination med stor osäkerhet både vad gäller teknik och ett eventuellt otillräckligt befolkningsunderlag. Spårtaxi har potentialen att öka det kollektiva resandet och minska de negativa miljöeffekterna. Men även om så blir fallet så sker det till en hög kostnad och en stor osäkerhet kring samhällsekonomisk lönsamhet. Motionen syfte är uppfyllt genom den redovisade utredningen. Inlägg Daniel Öhgren (C) yttrar sig. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 115 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Utredning om spårtaxi Motion (30/11) Beslutet sänds till: Motionären Kommunledningskontoret/planeringsavd

27 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Motion av Carina Sundbom (C) om kretsloppspark på Degermyrans återvinningscentral (37/11) Kommunfullmäktigeledamoten Carina Sundbom (C) föreslår i en motion att kommunen utreder möjligheten att bygga en kretsloppspark vid Degermyrans återvinningscentral för förädling och återanvändning i Skellefteå. En kretsloppspark i Skellefteå skulle ge en bättre miljö eftersom parken ger ett bättre sorterat avfall. Naturresurserna skulle även tas om hand bättre, både genom återanvändning och genom förädling. Det skulle kunna ge fler arbetstillfällen eftersom man kan driva kretsloppsparken tillsammans med olika arbetsmarknadsprojekt. Tekniska nämnden redovisar att kontorets vatten- och avfallsavdelning har under våren och hösten 2011 träffat personal från Solkraft för att diskutera förslaget om en eventuell kretsloppspark i Skellefteå. Enighet råder om att det är ett bra förslag. En rapport U2011:02 Förebygga avfall med kretsloppsparker. Analys av miljöpåverkan har via Avfall Sverige getts ut under februari Den beskriver hur kretsloppsparken Alelyckan i Göteborg minskar miljöbelastningen genom att återanvända 360 ton avfall om året. Enligt nuvarande lagstiftning ingår det inte i den kommunala renhållningsskyldigheten att arbeta med förebyggande åtgärder och återanvändning av avfall. I arbetet med att ta fram en nationell avfallsplan för Sverige ska dock Naturvårdsverket, förutom planen, även ta fram ett särskilt program för att förebygga uppkomsten av avfall. Inom ramen för detta arbete, som ska vara klart 2013, finns redan funderingar på att föreslå anpassningar i lagstiftningen, så att kommunerna tydligare får arbeta med avfallsförebyggande åtgärder. Motionen är helt i linje med de signaler som Naturvårdsverket ger i sitt förslag till ny nationell avfallsplan Från avfallshantering till resurshushållning. Tekniska kontorets förslag är därför att gruppen med Solkraft och tekniska kontorets vatten- och avfallsavdelning får fortsätta att arbeta med en tänkbar lösning för en eventuell kretsloppspark vid återvinningscentralen Degermyran i Skellefteå eller i dess närhet. Tekniska nämnden har beslutat , 221, att fortsatt utreda frågan om en kretsloppspark vid Degermyrans återvinningscentral eller i dess närhet. Motionens syfte är uppfyllt genom tekniska nämndens beslut att fortsätta utreda frågan om en kretsloppspark.

28 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 28 Inlägg Carina Sundbom (C) och Hans Brettschneider (MP) yttrar sig. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 124 Tekniska nämndens protokoll , 45 Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Tekniska nämndens protokoll , 221 Motion (37/11) Beslutet sänds till: Motionären Tekniska nämnden

29 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Motion av Maria Wiksten (KD) om en utvecklingsstrategi och en handlingsplan för Vitbergsområdet (5/12) Kommunfullmäktigeledamoten Maria Wiksten (KD) föreslår i en motion att det utarbetas en utvecklingsstrategi och handlingsplan för hela Vitbergsområdet. Vitbergsområdet är ett område som är viktigt för Skellefteås utveckling med dess stadsnära läge och enorma möjligheter till närhet till natur, friluftsliv och aktiviteter. Utvecklingsstrategin ska ta ett helhetsgrepp på området ur tillgänglighets-, natur-, motions- och friluftslivs-, bebyggelse-, besöks (destination)- och marknadsföringsperspektiv. Kommunledningskontoret anför att i kommunens översiktsplan är området beskrivet som ett naturområde för tätortsnära rekreation. En mångbruksplan som fastställts av kommunfullmäktige visar hur området ska förvaltas för att säkerställa natur- och friluftsintressen. Eftersom planerna funktion och status ifrågasätts borde frågan utredas vidare. 1. Kommunstyrelsen ska genom kommunledningskontoret utreda frågan om naturreservat och utvecklingsstrategi för Vitbergsområdet. 2. Motionens intensioner är därmed bifallna. Inlägg Aleksander Radler (KD) yttrar sig. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 143 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kartor Motion (5/12) Beslutet sänds till: Motionären Kommunledningskontoret/planeringsavd

30 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Demokratiberedningens handlingsplan 2012 Demokratiberedningen har utarbetat en handlingsplan för Handlingsplanens aktiviteter bygger på demokratiberedningens uppdrag från kommunfullmäktige och är framtagen utifrån demokratiberedningens verksamhetsberättelse För 2012 har demokratiberedningen beslutat att fokusera på att stärka förtroendet för det demokratiska systemet bland annat genom ett stärkt medborgarinflytande och en utvecklad dialog samt att delta i det demokratiska samtalet med unga. 1. Handlingsplanen för 2012 godkänns. 2. Nämnderna ska arbeta aktivt med att ta fram serviceutbud och serviceförklaringar i enlighet med kommunkoncernens styrkort. Inlägg Ann-Christin Westerlund (S) yttrar sig. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 156 Demokratiberedningens tjänsteskrivelse Handlingsplan 2012 Verksamhetsberättelse 2011 Beslutet sänds till: Demokratiberedningen Samtliga nämnder

31 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Hållbar Jämställdhet i Skellefteå kommun Skellefteå kommun har beviljats kronor från Sveriges kommuner och landsting, SKL, för arbete med jämställdhetsintegrering 2012 till och med oktober Kommunen beräknas bidra med kronor i eget arbete. Det övergripande syftet med utvecklingsarbetet är att jämställdhetsintegrera organisationen, 9 nämnder och 10 förvaltningar, och alla verksamheter på alla nivåer. Vägledande för arbetet är att Skellefteå kommun ska ha en rättvis fördelning av resurserna och en likvärdig service oavsett kön. Projektmålen är följande - Jämställdhetsperspektivet har integrerats, efterfrågats och synliggjorts i kommunens styrdokument. - Alla nämnder har kvalitetssäkrat sina beredningsprocesser genom att använda checklistor för att garantera likvärdig service och rättvis fördelning oavsett kön. - All individbaserad statistik i Skellefteå kommun är könsuppdelad (där det är möjligt) för att säkra kvaliteten i beslutsunderlag. - Alla nämnder och förvaltningar har fått information om CEMR-deklarationens artiklar utifrån respektive nämnds/förvaltnings uppdrag och ansvar. - Skellefteå kommuns medborgare har fått information om utvecklingsarbetets syfte och resultat. Kommunstyrelsen, barn- och grundskolenämnden, bygg- och miljönämnden, fastighetsnämnden, fritidsnämnden, gymnasienämnden, kulturnämnden, socialnämnden och tekniska nämnden ska medverka i projektet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 114 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Projektplan Beslutet sänds till: Kommunledningskontoret/Birgitta Burvall Barn- och grundskolenämnden Bygg- och miljönämnden Fastighestnämnden Fritidsnämnden Gymnasienämnden Kulturnämnden

32 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 32 Socialnämnden Tekniska nämnden

33 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Nytt äldreboende på Sunnanå Kommun har planerat och upphandlat byggande av ett nytt äldreboende med 60 platser intill Sunnanåskolan. Förslaget är att tomtmarken och byggentreprenaden överlåts till Skelleftebostäder AB. Kommunen ska sedan hyra lokaler och lägenheterna ska hyras av brukarna. Motivet är att både de boendes och kommunens kostnader för hyror bedöms bli lägre genom åtgärden. 1. Förhyrning av äldreboende i kvarteret Nyckelpigan på Sunnanå godkänns. 2. Fastighetsnämnden ska överlåta entreprenadkontraktet till Skelleftebostäder AB. 3. Exploateringsavtalet godkänns. 4. Fastigheten Nyckelpigan överlåts till Skelleftebostäder AB för ett pris av kronor. Inlägg Ingegerd Saarinen (MP) och Stefan Bergman (S) yttrar sig. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 132 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Beslutet sänds till: Kommunledningskontoret/planeringsavd Fastighetsnämnden Skelleftebostäder AB

34 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Markanvisning för del av Sörböle 16:8, stadsdelen Centrum Sörböle 16:8 ägs av Skellefteå kommun och Soksbo AB önskar få en markanvisning för del av denna fastighet vid Campushallen i kvarteret Nipan för uppförande av ett flerfamiljshus. Nuvarande detaljplan för detta markområde tillåter bostäder i två våningar men med en maximal byggnadsarea om 350 kvadratmeter inklusive uthusbyggnad. Denna byggrätt är dock inte tillräcklig för Soksbo, då planerna är att uppföra ett flerfamiljshus i två våningar om totalt cirka 36 lägenheter, och en ändring av detaljplanen måste ske innan exploateringen kan genomföras. Lejonparten av lägenheterna kommer att vara tvåor om cirka 40 kvadratmeter och upplåtelsen av lägenheterna ska ske med hyresrätt. Vid en eventuell framtida överlåtelse av markanvisningsområdet ska Soksbo AB erlägga en ersättning om 700 kronor/kvadratmeter bruttototalarea (BTA). Skellefteå kommun bekostar ändring av detaljplan samt erforderlig fastighetsbildning. Soksbo AB ska stå för rivning av befintlig bostadsbyggnad och ersättningen ska reduceras med kronor. 1. Markanvisningsavtalet med Soksbo AB för del av Sörböle 16:8 godkänns. 2. Bygg- och miljönämnden ska ändra detaljplanen för del av Sörböle 16:8 så att den möjliggör en exploatering för bostäder i flerfamiljshus. Inlägg Hans-Eric Wallin (V) yttrar sig. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 133 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Markanvisningsavtal Karta som visar område för detaljplaneändring Beslutet sänds till: Kommunledningskontoret/planeringsavd Bygg- och miljönämnden

35 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Förteckning över ej slutbehandlade motioner Enligt 5 kap 33 kommunallagen bör motion beredas så att kommunfullmäktige kan fatta beslut med anledning av motionen vid sammanträde som hålls inom ett år från det att motionen har väckts. Om beredningen ej kan avslutas inom sådan tid ska detta och vad som har framkommit vid beredningen anmälas till fullmäktige vid sammanträde inom angiven tid. Fullmäktige får vid behandlingen av sådan anmälan avskriva motion från vidare handläggning. I enlighet med antagen arbetsordning för kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen årligen vid fullmäktiges ordinarie april- och oktobersammanträde redovisa de motioner vilkas beredning då ännu ej slutförts. Sekretariatet har upprättat förteckning över ej slutbehandlade motioner. Av sammanställningen framgår att 4 motioner (32/08, 13/09, 14/10 och 6/11) är äldre än ett år vid april månads utgång. Förteckningen läggs till handlingarna. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 147 Förteckning över ej slutbehandlade motioner

36 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Redovisning av medborgarförslag Enligt 5 kap 33 kommunallagen bör medborgarförslag beredas så att beslut kan fattas med anledning av förslag vid sammanträde som hålls inom ett år från det att förslaget har väckts. Om beredningen ej kan avslutas inom sådan tid ska detta och vad som har framkommit vid beredningen anmälas till fullmäktige vid sammanträde inom angiven tid. Fullmäktige får vid behandlingen av sådan anmälan avskriva förslag från vidare handläggning. I enlighet med arbetsordningen för kommunfullmäktige ska nämnderna årligen vid fullmäktiges ordinarie april- och oktobersammanträde redovisa de förslag som inte slutbehandlats av nämnden och beredning av förslag som ännu ej slutförts. Sekretariatet har upprättat förteckning över ej slutbehandlade medborgarförslag och av nämnderna avgjorda ärenden. Av sammanställningen framgår att 2 förslag (7/10 och 5/11) är äldre än ett år vid april månads utgång. Redovisningen läggs till handlingarna. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 148 Förteckning över ej slutbehandlade medborgarförslag

37 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Tillägg till taxa för räddningstjänsten 2012 I taxa för räddningstjänstens externa verksamhet 2012 har timkostnaden fallit bort för tillsynsverksamhet och tillståndshandläggning enligt Lag om skydd mot olyckor och Lag om brandfarliga och explosiva varor. Avgiften 2011 var 756 kronor/tim. För 2012 föreslår tekniska nämnden att avgiften höjs till 778 kronor/tim. Det är en höjning med 2,9 %, vilket motsvarar konsumentprisindex förändring under perioden oktober 2010 oktober Avgiften för räddningstjänstens tillsynsverksamhet fastställs till 778 kronor/tim. 2. Taxan gäller från och med Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 125 Tekniska nämndens protokoll , 38 Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Förslag till ny taxa Beslutet sänds till: Tekniska nämnden

38 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Ändring av investeringsanslag för hamnverksamheten, tekniska nämnden Tekniska nämnden vill byta ut sin hamnisbrytarbåt eftersom den på olika sätt anses uttjänt. Planen är att köpa in en begagnad isbrytare med nuvarande båt i inbyte. Nämnden önskar att objekten i hamnens investeringsbudget omfördelas till en ram så att dessa medel kan användas till att finansiera köpet. Hamnens investeringsbudget för 2012 uppgår till kronor och utgörs av tre objekt. Kommunledningskontorets ekonomiavdelning bedömer att det verkar vara en god affär. Kapitalkostnaderna för ett föreslaget inbyte är låga i förhållande till att byta motor på nuvarande båt eller i jämförelse med att investera i en ny båt. Dessutom är det väldigt oklart när/om nästa möjlighet till en liknande inbytesaffär uppstår. Tekniska nämndens anslag till investeringar i hamnverksamheten 2012, totalt kronor, omvandlas till en investeringsram inklusive även resultatöverföringen från år Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 153 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Tekniska nämndens protokoll , 42 Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Beslutet sänds till: Tekniska nämnden Kommunledningskontoret/ekonomiavd