PROTOKOLL 1 (52)

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (52) Kommunfullmäktige Plats och tid Forumsalen, Campus Skellefteå, kl , Beslutande Se sidan 2 Övriga deltagande Lars Björklund, sekreterare Justerare Paragrafer Emilia Hallin och Anette Lindgren med Anders Rutdal och Raija Melender som ersättare Underskrifter.. Ann-Christin Westerlund, ordförande Lars Björklund, sekreterare.. Emilia Hallin, protokollsjusterare Anette Lindgren, protokollsjusterare BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunfullmäktiges protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekretariatet Underskrift. Åsa Lundmark

2 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 Beslutande Samtliga ordinarie ledamöter med undantag av: Förhindrad ledamot Inkallad ersättare Lorents Burman (S) Kamel Mnad (S) Daniela D Angelo Wikström (MP), Jan-Erik Engman (MP), närv kl , närv t o m kl 12.25, tjg fr o m kl 12.25, Stina Engström (FP), närv t o m Saknar ersättare kl 17.00, , Kenneth Fahlesson (S), närv t o m Gunnel Sandström (S), närv kl , kl 15.20, , tjg fr o m kl 15.20, , Eva Fransson (M) Nils E Vesterberg (M) Åsa Gustafsson (FP), närv t o m Jörgen Tjärnström (FP), närv kl , kl 16.20, , tjg fr o m kl 16.20, Asmir Hajdarpasic (S) Britta Rådström (S) Gunnar Holmlund (S) Agneta Burman-Ljungblad (S) Håkan Lindh (FP), närv t o m Saknar ersättare kl 17.00, , Ida Lindh (FP) Inger Sundbom (FP) Anna-Britta Lundberg (S) Sten-Arne Burman (S) Johanna Lundgren (V) Lars Carlsson (V) Carl-Göran Lundmark (S), närv Robert Ignberg (S), Närv , t o m kl 16.00, , tjg fr o m kl 16.00, Roger Marklund (S), närv fr o m Iris Nilsson (S), närv kl , kl 11.30, tjg t o m kl 11.30, Aleksander Radler (KD) Marika Vallgren (KD) Maria Sandström (C) Robin Holmgren (C) Fredrik Stenberg (S) Daniel Envall (S) Glenn Wikman (FP) Ulla Bråndal (FP), närv och tjg t o m 16.20, , Maalin Wikström (MP), närv t o m Ingegerd Saarinen (MP), närv kl , kl 12.25, tjg fr o m kl 12.25, , Daniel Ådin (S), närv t o m kl 16.30, Iris Nilsson (S), närv kl , , tjg fr o m kl 16.30, 245

3 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Fråga av Torbjörn Lundström (S) om man enligt ordningsföreskrifterna får skjuta lerduvor var man vill Kommunfullmäktigeledamoten Torbjörn Lundström (S) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande fråga: Med anledning av motionerna om raketer och smällare punkt 14 vill jag ställa följande fråga: Får man skjuta lerduvor var man vill? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund (S) frågan. Sedan Torbjörn Lundström (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

4 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Interpellation av Maria Wiksten (KD) om valfrihet i förskolan och information om "barnomsorgpeng" (18/11) Kommunfullmäktigeledamoten Maria Wiksten (KD) har till barn- och grundskolenämndens ordförande ställt följande interpellation: För att öka familjernas självbestämmande införde regeringen en barnomsorgspeng i hela Sverige den 1 juli Barnomsorgspengen ger möjlighet för familjer till en ökad valfrihet och självbestämmande. I en kommun som Skellefteå som spänner över stora geografiska områden är det viktigt att det finns möjlighet för olika lösningar för att det ska vara möjligt att bo och leva i hela kommunen. Det ska t ex vara möjligt att bo i en by som i närområdet saknar barnunderlag för en förskola. Med barnomsorgspengen skapas nya förutsättningar för att starta olika former av verksamheter och öka flexibiliteten. Genom barnomsorgspengen kan t ex flera föräldrar gå samman i ett familjesystem eller så finns det möjlighet till pedagogisk omsorg, familjedaghem. Som familjedaghem finns nu genom barnomsorgspengen möjlighet till ersättning både för egna barn och för andras barn. När jag berättar om barnomsorgspengen för föräldrar blir många ofta mycket intresserad av den. För det som barnomsorgspengen ger är den ökade frihet som många familjer efterfrågar. Alla kommuner är skyldiga att informera om barnomsorgspengen enligt lag. Den första ingången som många medborgare har till kommunen är antingen kommunens hemsida eller så är det genom kundtjänst. På Skellefteå kommuns hemsida saknas helt information om barnomsorgspengen under rubriken -förskola/barnomsorg. Vilket är den naturligaste platsen att som förälder leta efter information. Om du däremot börjar leta under rubriken starta företag så hittar du information efter ett par klick om barnomsorgspeng under fliken starta företag. Om du ger upp att leta information om barnomsorgspeng på kommunens hemsida utan i stället ringer kundtjänst och frågor efter information om barnomsorgspeng så får du mest troligt ett svävande svar. Mina frågor till barn- och grundskolenämndens ordförande Maria Marklund: 1. Hur ska Skellefteå kommun göra för att öka familjernas självbestämmande och valfrihet när det gäller förskolan/barnomsorgen? 2. Hur kan Skellefteå kommun bättre marknadsföra och utveckla barnomsorgspengen, allt för att öka familjernas självbestämmande och valfrihet?

5 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 Barn- och grundskolenämndens ordförande Maria Marklund (S) lämnar följande svar: Svar på fråga 1: Skellefteå kommun informerar på kommunens hemsida om barnomsorgspeng, enskild förskoleverksamhet, förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Informationen redovisar vad som gäller för bidrag, godkännande av enskild verksamhet, hantering av kö och tillsyn. Svar på fråga 2: Den information som finns på hemsidan bedöms vara tillräcklig och för närvarande planeras inga ytterligare centrala informationsinsatser. I samband med att de nya reglerna började gälla 1 juli 2009 informerades samtliga rektorer om detta. Kommunens kundtjänst är väl informerad om vad som gäller och var informationen finns på webben. Skolverket informerade genom pressmeddelanden och media så skol- och kulturkontoret lade inte ut någon egen information. Sökning på nyckelordet barnomsorgspeng på webben leder till sidan för Förskola och barnomsorg och där finns information På kommunens hemsida, under Utbildning & barnomsorg - Förskola och barnomsorg ( finns förutom länken Barnomsorgspeng även en länk med rubriken Starta egen Förskoleverksamhet. Där finns sökvägarna - Läs om barnomsorgspeng (pdf) - Riktlinjer för ansökan om att driva enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg - Blankett för ansökan om att starta egen förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg - Exempel på beräkning av ersättning för egen förskola På kommunens hemsida finns också möjlighet att få hjälp via Företagslotsen - allmän information om att starta företag - informerar var de ska vända sig och slussar dem vidare i olika delar - informerar om de behöver tillstånd (ex. lokaler, miljö) - information om START (projekt Innovation Västerbotten) hjälper till med affärsplaner, utbildning och ger rådgivning. START ingår i näringslivsavdelningens åtaganden och kommer att få en egen ingång inom en månad så att det lättare att hitta på hemsidan. I den därpå följande debatten deltar Maria Wiksten (KD), Maria Marklund (S), Harriet Classon (S), Ann Åström (S), Daniel Öhgren (C) och Andreas Löwenhöök (M).

6 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

7 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Interpellation av Joakim Wallström (V) om blandning av boende på korttidshem med olika diagnoser (19/11) Kommunfullmäktigeledamoten Joakim Wallström (V) har till socialnämndens ordförande ställt följande interpellation: Vård och äldreomsorg debatteras både nu och då. Med anledning av det undrar jag hur man tänker då man placerar dementa tillsammans med de som lider av andra åkommor på korttidsvistelseplatser. Är det verkligen den bästa lösningen? Socialnämndens ordförande Gunilla Åström (S) lämnar följande svar: Äldreomsorgen erbjuder under en eller två veckor/mån äldre med behov av omsorg dygnet runt möjligheten att bo antingen på Hedvigsgården, Burträskgårdarna, Hemgården, Skogsbacken, Regnbågen, Klockarhöjden eller på Buregården. På dessa äldreboenden finns sammantaget 52 platser för korttidsvistelse alternativt för växelvård. 28 av platserna finns i centralorten. Ca 5 äldre/mån tackar ja till att bo växelvis hemma och på ett äldreboende. Just nu är det 80 personer som växlar på 23 korttidsplatser. Ca 24 äldre/mån vistas på korttidsboende pga att de inte kan vänta på särskild boendeplats i sitt ordinarie boende. Ca 6 äldre/mån vistas på korttidsboende för annan tillfällig avlastning eller utredning. När den äldre beviljats korttidsvistelseplats tar boendeplaneraren hänsyn till önskemål som framförs t.ex. ort, vilken vecka i månaden, individuella synpunkter och omsorgsbehov. Men som interpellanten förstår så varierar komplexiteten av omsorgsbehoven i både tid, rum och intensitet. Fördelningen av för tillfället lediga korttidsvistelseplatser/växelvårdsplatser görs utifrån rådande förutsättningar. Att under en till två veckor/månad vistas på ett korttidsboende s.k. växelvård, innebär att byta miljö, byta sovrum, lämna sin närstående som vet allt om den äldres behov och önskemål. Detta är inte enkelt för den äldre. Det är en stor omställning. Den närstående upplever också ofta skuld över att inte orka ge omsorg i hemmet tillsammans med hemtjänsten längre. Det tar tid innan en ny trygghet infinner sig för båda parter, det tar tid att lära känna den nya miljön och den nya personalen. Det tar tid att lära känna de andra äldre som också vistas på boendet. Om personalen ser att det finns svårigheter som gör att vistelsen inte upplevs trygg och trivsam försöker de finna lösningar som minskar dessa. Den utmaningen arbetar personalen med varje dag med målet att oavsett orsak till vistelsen så ska miljön vara så trivsam som möjligt för alla. För att få redskap att möta utmaningarna i sitt arbete får personalen på korttidsboenden utbildning bl.a. i att uppmärksamma och möta olika behov som de äldre har att möta personer med en demenssjukdom och deras anhöriga

8 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 ett rehabiliterande arbetssätt en bra måltidssituation - biverkningar av olika läkemedel Sammanfattningsvis så är svaret på frågan hur man tänker när man placerar dementa tillsammans med personer som lider av andra åkommor på korttidsvistelseplatser att det är många faktorer att ta hänsyn och att målet är en trygg och trivsam vistelse för den äldre. I den därpå följande debatten delar Joakim Wallström (V), Anette Lindgren (M), Gunilla Åström (S) och Marika Vallgren (KD). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

9 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Interpellation av Lilian Parbring (S) om framtiden för isbanan vid Sunnanågatan (20/11) Kommunfullmäktigeledamoten Lilian Parbring (S) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande interpellation: Skellefteå kommun har beslutat att minska antalet isbanor i kommunen. Isbanan på Sunnanå är flitigt använd av de barn och ungdomar som bor i närområdet. De boende i området vill verkligen att isbanan ska få finnas kvar och är beredda att själva bidra till detta. En förutsättning för att de boende ska kunna sköta skötseln är att banan får en ordentlig grundspolning. - Kan isbana på Sunnanågatan få finnas kvar? - Kan Skellefteå kommun sköta grundspolning av isbanan på Sunnanågatan så att de boende har möjlighet att stå for skötseln under resten av säsongen? Tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) lämnar följande svar: Om boende i området är beredda att ta över skötseln av isbanan kommer tekniska kontoret att ordna grundspolningen. Sedan Lilian Parbring (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

10 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Interpellation av Maria Wiksten (KD) om pedagogisk utvecklingstid i förskolan (21/11) Kommunfullmäktigeledamoten Maria Wiksten (KD) har till barn- och grundskolenämndens ordförande Maria Marklund (S) ställt följande interpellation: Förskolan har, i och med den nya skollagen, fått ett tydligare pedagogiskt inslag. På varje förskola ska det ex finnas förskollärare. Glädjande nog fattade Skellefteå kommun i våras riktlinjer som säger att förskolläraren och barnskötare tillsammans på en förskola har 15 timmar i pedagogisk utvecklingstid/ vecka. En glädje som dock visade sig bli kortvarig. Resultatet av dessa riktlinjer har snarare inneburit en försämring än en förbättring. Den tillämpning som nu görs av Skellefteå kommun innebär att allt arbetet utanför tid i barngrupp hänförs till den pedagogiska utvecklingstiden. Vilket innebär att såväl planering som genomförande av ex föräldramöten, utvecklingssamtal är pedagogisk utvecklingstid. Det tas t ex inte heller någon hänsyn till att det finns olika behov av planeringstid beroende på hur ex barngruppen ser ut. Och när det är kort om folk, vilket det ofta är, är det den pedagogiska utvecklingstiden som försvinner. Vilket självklart då personalnärvaro i barngrupp måste prioriteras. Dessa 15 timmar pedagogisk utvecklingstid blev med andra ord en tumme av en vante. Vilket är mycket tråkigt för utvecklingen av förskolorna. Mina frågor till barn- och grundskolenämndens ordförande Maria Marklund är: 1. Hur ska det pedagogiska arbetet i förskolan ske enligt skollagen och läroplanen? 2. Hur sker det pedagogiska utvecklingsarbetet? 3. Vilka förutsättningar finns det för pedagogisk utvecklingstid? Barn- och grundskolenämndens ordförande Maria Marklund (S) lämnar följande svar: Svar på bilaga 1: I skollagens 8 kapitel regleras de allmänna bestämmelserna som gäller förskolan. Där framgår det tydligt t.ex. i 9 att de barn som av olika skäl behöver särskilt stöd ska erbjudas detta och att vårdnadshavarna ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. Vidare att utvecklingssamtal ska hållas minst en gång per år om barnets utveckling och lärande. I den reviderade läroplanen för förskolan tydliggörs förskolans uppdrag som den grundläggande strukturen för det livslånga lärandet. Verksamheten ska vara rolig,

11 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. ( i Lpfö98) Vidare att förskolan ska främja lärande, vilket förutsätter en aktiv diskussion i arbetslaget innebörden i begreppen kunskap och lärande (Lpfö98). Lärandet ska baseras på såväl samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. Förskolechefens övergripande ansvar för det pedagogiska arbetet. Det yttersta ansvaret för verksamheten ligger fortfarande på huvudmannen men förskolechefens roll förtydligas i den nya skollagen. Bland annat ska förskolechefen besluta i fler frågor, leda och samordna det pedagogiska arbetet och ha ett särskilt ansvar för att utbildningen utvecklas. I förskolechefens uppdrag ingår att besluta om sin förskoleenhets inre organisation och att fatta de beslut som framgår av skollagen och andra författningar. Förutom ansvaret för den övergripande organisationen av det pedagogiska arbetet, ansvarar förskolecheferna för arbetet med barn i behov av särskilt stöd och förskolans samarbete med övriga skolformer, fritidshem och det omgivande samhället. Förskolechefen har även ansvar för personalens kompetensutveckling. För att det ska bli tydligt vem som har ledningsansvaret på förskolan ska denna person alltid kallas förskolechef Både förskolechefens och förskollärares ansvar stärks. Kommunikation går som en röd tråd genom alla förtydliganden i läroplanen där det också lyfts fram att personalen ska utmana och stimulera barnen. Leken framhålls som en förutsättning för barns utveckling och lärande i förskolan. I den förtydligade läroplanen får förskollärare ett särskilt ansvar gällande uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. Analysen av utvärderingen är till för att arbetslaget ska få insikt i vad förskolan ska arbeta med och vad man kan förändra. Det ska finnas kunskap om varje barns utveckling och lärande på förskolan men det är verksamheten som ska utvärderas inte barnen. I utvärderingen ska det finnas ett tydligt barnperspektiv där barnen ska vara med och påverka. Förskollärare har ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet i förskolan. Förskollärare ansvarar också för att utvecklingssamtal genomförs och för innehållet i dessa, men alla i arbetslaget kan genomföra utvecklingssamtalen. Barn- och grundskolenämndens ordförande hänvisar också till följande dokument: - Pedagogisk utvecklingstid i förskolan i Skellefteå kommun - Riktlinjer för pedagogisk utvecklingstid i förskolan I den därpå följande debatten deltar Maria Wiksten (KD), Maalin Wikström (MP), Harriet Classon (S) och Maria Marklund (S). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

12 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Interpellation av Joakim Wallström (V) om prissättningen av biogas (22/11) Kommunfullmäktigeledamoten Joakim Wallström (V) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande interpellation: Numera är det väl knappast någon som inte är insatt i det förträffliga med att använda biogas som drivmedel och det fantastiska med att vi själva är producenter. I och med det vill jag ställa följande frågor; Hur ser prisbilden ut beträffande biogas runt om i Sverige och hur klarar sig Skellefteå i den jämförelsen, billigare, dyrare? Dessutom undrar jag ifall det finns det några formella hinder att själva bestämma över vilket pris man sätter? Tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) lämnar följande svar: Skellefteå hade den 11 september ett pris för biogasen på 11,73 kr per Nm3 vilket motsvarar ett pris på 10,66 kr jämfört med bensin. Det är således ca 3,50 kr billigare med biogas än med bensin. Den 11 september hade Skellefteå det femte billigaste gaspriset bland Sveriges 130 tankställen för fordonsgas enligt Gasbilen.se. Jämförelsen är dock inte helt korrekt på grund av att vissa tankställen erbjuder naturgas som har ett högre energiinnehåll. Om man tar hänsyn till detta hamnar Skellefteå på 32:a plats av landets billigaste tankställen för fordonsgas. Vi beslutar själva om vilket pris vi sätter på vår biogas och detta balanseras mot renhållningstaxan. Ett högre pris på biogasen ger en lägre renhållningstaxa och ett lägre pris på biogasen ger en högre renhållningstaxa. I den därpå följande debatten deltar Joakim Wallström (V), Ola Burström (S) och Hans-Eric Wallin (V). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

13 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Interpellation av Joakim Wallström (V) om rekrytering av personal till äldreomsorgen (23/11) Kommunfullmäktigeledamoten Joakim Wallström (V) har till personalnämndens ordförande ställt följande interpellation: Jag har förstått att det anställs ett antal personer inom äldreomsorgen i Skellefteå varje år, dock ligger i princip inga tjänster ute för extern rekrytering, hur kan det komma sig? Är det inte bra att tjänsterna blir utannonserade så att vi får en rörligare arbetsmarknad? För det kan väl inte på allvar vara meningen att för att få en underskötersketjänst i Skellefteå ska man först ha springvickat i flera år, vilket verkar vara fallet med rådande system? Dessutom innebär det här i förlängningen att ingen person med undersköterskekompetens och utbildning kan söka sig till Skellefteå, om man inte vill springvicka först. Till sist ska, enligt uppgift, detta tillvägagångssätt innebära att vårdbiträden går på tjänster som enligt kommunens policy borde tillhöra undersköterskor? Om så är fallet, vad sänder det för signaler om yrkesgruppens status? Personalnämndens ordförande Harriet Classon (S) lämnar följande svar: Joakim Wallström skriver i sin interpellation att han förstått att det anställs ett antal personer inom äldreomsorgen varje år, men att i princip ligger inga tjänster ute för extern rekrytering och han undrar hur det kan komma sig. Joakim Wallström ställer följande frågor till mig - Är det inte bra att tjänsterna blir utannonserade så att vi får en rörligare arbetsmarknad - Det kan väl inte på allvar vara meningen att för att få en underskötersketjänst ska man först ha springvikarierat i flera år, vilket verkar vara fallet med rådande system - Det förfaringssätt som tillämpas i dag verkar innebära att vårdbiträden går på tjänster som enligt kommunens policy borde tillhöra undersköterskor och om så är fallet, vad sänder det för signaler om yrkesgruppens status. Jag ska börja med att i stora drag beskriva hur kommunens rutiner vid rekrytering är. Innan en rekrytering startas upp ska ansvarig chef undersöka - om det går att omfördela arbetsuppgifter om det finns medarbetare med rätt kompetens som vill ha önskad sysselsättningsgrad

14 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 - om det finns personer med rätt kompetens som på grund av arbetsbrist är övertaliga eller i behov av omplacering inom kompetens-/yrkesområdet. Som du säkert vet så använder Skellefteå kommun både extern och intern annonsering. Extern annonsering sker alltid vid rekrytering av chefer om inte annat överenskommits med facket/facken. Intern annonsering vänder sig till tillsvidareanställda och ska stimulera den interna frivilliga rörligheten. Som arbetsgivare anser vi att det bidrar till ökad hälsa och minskad risk för inlåsningseffekter. Vi tycker också att det är positivt att Skellefteå kommun får medarbetare med bred erfarenhet från kommunens verksamhet. Intern annonsering kan också ske då bedömningen är att den eftersökta kompetensen finns inom Skellefteå kommun. Socialkontorets verksamhet är stor, cirka anställda som bedriver vård- och omsorgsarbete. Naturligtvis förekommer semester, föräldraledigheter, sjukledigheter, studieledigheter m m som innebär att medarbetare ska ersättas och vikarier anställas. Detta leder till att vikarier lasar in. Lagen om anställningsskydd reglerar när företrädesrätt intjänas och när så kallad konvertering till tillsvidareanställning infaller. På frågan om det är meningen att först springvikariera för att sedan få en tjänst så är svaret nej. Men genom att vi följer lag, avtal och fackliga överenskommelser, det som jag försökt beskriva så blir verkligheten på det sättet. Mitt svar på din tredje fråga är: Kontinuerliga kortare fortbildningar, internutbildningar och lång yrkeserfarenhet ger också högre kompetens än yrkestiteln vårdbiträde. Inga uppsägningar av anställda på grund av titeln görs när vi som arbetsgivare anser att kompetens finns hos medarbetare. Socialkontorets mål är att i huvudsak anställa undersköterskor. I nuläget är cirka 64 procent utbildade undersköterskor anställda inom äldreomsorgen. Även vid anställning av vikarier prioriteras sökande undersköterskeutbildning. Som en av åtgärderna för att höja statusen på yrket har socialkontoret tillsammans med vuxenutbildningen utbildat baspersonal till undersköterskor. Till sist vill jag bara nämna att: Den huvudsakliga annonseringen inom äldre- och handikappomsorgen sker internt. Extern rekrytering sker i huvudsak för huvudsemesterperioden om 8 veckor och sommaren 2011 anställdes cirka 400 personer som vikarier inom äldre- och handikappomsorgen. Samt att på kommunens externa webb finns en särskild vikarieingång där den som är intresserad av kortare vikariat kan anmäla sig som sökande.

15 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 15 I den därpå följande debatten deltar Joakim Wallström (V), Jens Wennberg (FP), Daniel Öhgren (C), Maria Wiksten (KD), Harriet Classon (S), Hans Brettschneider (MP), Anders Rutdal (C), Åsa Gustafsson (FP), Hans-Eric Wallin (V), Gunilla Åström (S), Emilia Hallin (S) och Anette Lindgren (M). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

16 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Interpellation av Joakim Wallström (V) om rutiner för placering i korttidshem för barn med LSS-beslut (24/11) Kommunfullmäktigeledamoten Joakim Wallström (V) har till barn- och grundskolenämndens ordförande ställt följande interpellation: Alla barn som har ett positivt LSS-beslut har rätt att tilldelas en placering vid något av kommunens korttidshem. En placering som är till för både föräldrarna och barnet. Nu har jag blivit informerad om att placeringarna på dessa hem sker efter principen först till kvarn, att barnen inte behandlas utifrån sin egen särart, att placeringen inte är individanpassad. Med andra ord är det inte på tiden att man gör något åt placeringsrutinerna för de barn inom LSS som har rätt till korttidshem? Kan det vara rimligt att barn med extremt skiftande behov vistas på samma boende? Ska inte denna placering vara till stöd för både barnet och föräldrarna? Ska inte barnet hamna i en grupp där han/hon kan växa och få ett för honom/henne meningsfullt umgänge? Som det är nu, är det således först-till-kvarn-principen som gäller. Alltså kan små barn, sju-åttaåringar, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som på dagtid går i vanlig skola (enligt skollagen/läroplanen), komma i en grupp med gravt utvecklingsstörda, multihandikappade och/eller med personer upp till 21 år. Eller omvänt; personer med stort vårdbehov på grund av multihandikapp vistas med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Är det inte viktigt att alla med behov får möjlighet till en meningsfull vistelse, där han/hon kan få möjlighet till utveckling och ha ett stimulerande umgänge utifrån egna intressen? Barn- och grundskolenämndens ordförande Maria Marklund (S) lämnar följande svar: Resursavdelningens rutiner kring placering av barn/ungdomar med beslut enligt LSS 9 6 korttidsvistelse Genom korttidsvistelse ska den funktionshindrade personen erbjudas miljöombyte och/eller rekreation. Insatsen ska också kunna användas som ett led i att bryta ett ensidigt förhållande mellan barn och familj, eller som en förberedelse för den som ska flytta till eget boende. Genom insatsen korttidsvistelse kan anhöriga få avlösning i sitt omvårdnadsarbete (Prop 1992/93:159, s.77-78). Resursavdelningens rutiner för placering av barn/ungdomar med beslut om LSS 9 6 sker enligt bilaga. En individuell bedömning utifrån behoven som beskrivs i utredningen genomförs inför planering av placering. Skellefteå kommun, Resursavdelningen har idag 7 korttidshem med sammanlagt 26 platser/dygn. Detta innebär att varje verksamhet servar tre till fyra barn/ungdomar per dygn. Planering av tillfällen sker utifrån beslut och vårdnadshavarnas önskemål som uttrycks under utredningen. Vårdnadshavare och brukare

17 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 17 kommunicerar sina önskemål till personalgrupp. Önskemål om specifika dagar eller andra önskemål påverkar vilka barn/ungdomar som möts. Beläggningen enligt beslut i början av september 2011: Korttidshem 1 (3 platser): 16 brukare, 83/90 platser bokade per månad. Korttidshem 2 (4 platser): 9 brukare, 67/120 platser bokade per månad. Korttidshem 3 (4 platser): 13 brukare, 109/120 platser bokade per månad. Korttidshem 4 (4 platser): 11 brukare, 89/120 platser bokade per månad. Korttidshem 5 (4 platser): 10 brukare, 82/120 platser bokade per månad. Korttidshem 6 (4 platser): 11 brukare, 97/120 platser bokade per månad. Korttidshem 7 (3 platser): 16 brukare, 90/90 platser bokade per månad. Omfattningen på besluten varierar mellan 2 tillfällen/månad till 15 tillfällen/månad. Enligt ovan presenterad beläggning kan verksamheterna erbjuda placering enligt följande. För nytt beslut om 2 tillfällen/månad finns möjlig placering på 6 av 7 verksamheter. För nytt beslut om 10 tillfällen/månad begränsas urvalet till 4 av 7 verksamheter. Erbjudanden om placering verkställs löpande enligt bilagd rutin. Beläggning förändras kontinuerligt utifrån nya beslut om utökningar, minskningar eller avslut. Resursavdelningen bedömer att det idag finns god möjlighet att placera barn i grupper där de får stimulans och goda levnadsvillkor. I samråd med vårdnadshavare beaktar vi löpande önskemål om byte av korttidshem och erbjuder när möjlighet finns. På korttidshemmen möts barn och ungdomar med olika funktionshinder. Boendechefer erbjuder placering utifrån de behov som är beskrivna i utredning och matchar detta mot lediga platser. Personalen ansvarar för att anpassa varje tillfälle utifrån barnet/ungdomens individuella behov. Personalen planerar verksamheten så att vistelsen blir meningsfull och ger möjlighet till utveckling, rekreation och stimulans. Personalen har även möjlighet att planera aktiviteter korttidshemmen emellan. Detta ökar möjligheten att barnen/ungdomarna får träffa andra med liknande intressen. Precis som Joakim Wallström tar upp i sin interpellation är det i skola och på fritids som barnen/ungdomarna dagligen möter varandra. Insatsen korttidsvistelse har ett annat syfte som vi inledningsvis beskrivit. Sedan Joakim Wallström (V) och Maria Marklund (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

18 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Interpellation av Rune Wästerby (MP) om arbetet med en trafikstrategi (25/11) Kommunfullmäktigeledamoten Rune Wästerby (MP) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande interpellation: En attraktiv stad på 2000-talet är en stad som uppfattas som hållbar. För att utveckla en hållbar och attraktiv stad måste man ha ett helhetsperspektiv där många parter är involverade i utvecklingsarbetet. Trafiksystemet är en viktig komponent i det sammanhanget, som kan bidra till utvecklingen av en attraktiv stad - eller till dess motsats. För att uppnå ett hållbart transportsystem måste korta bilresor ersättas med gång-, cykeloch kollektivtrafik. Transportsystemet måste gå i riktning mot effektivisering, säkerhet och effektivt markutnyttjande. Samtidigt kan en verklig utveckling åt det hållet bara nås om näringsidkare och andra skelleftebor är med på förändringarna och delaktiga i förändringsarbetet. Skellefteå kommun har länge arbetat för att i samverkan med Trafikverket få en ny E4- förbifart. Framgångarna har hittills varit begränsade. Trafikverket arbetar i sina planeringar efter en fyrstegspricip: 1. I första hand skall åtgärder göras som kan minska behovet av transporter, eller påverka valet av transportsätt. 2. I andra hand skall åtgärder göras som effektiviserar befintligt vägnät. 3. I tredje hand kan begränsade ombyggnadsåtgärder komma i fråga. 4. I fjärde hand kommer nyinvesteringar och större ombyggnader i fråga. Skellefteå kommun har accepterat detta synsätt och sagt sig vilja arbeta efter denna fyrstegsprincip. Vi har dock sett väldigt lite av den viljan i praktiken ännu. Det är sannolikt att kommunens bristande handlingskraft med att sätta igång fyrstegsprincipens två första steg, är en bidragande orsak till Trafikverkets måttliga brådska med att påskynda den nya E4-genomfarten. Ett sätt att skapa samsyn och tydligt visa vilka ambitioner som finns i Skellefteå vore att utarbeta en trafikstrategi. En väl förankrad trafikstrategi som visar att även vi i Skellefteå vill vara med i utvecklingen av ett mera hållbart trafik- och transportsystem för framtiden. Tankar om en trafikstrategi för Skellefteå är inte ny; den har funnits en tid inom kommunorganisationen. Min undran är liksom varför inget händer. Eftersom jag har svårt att tro att en framsynt kommunledning inte skulle vilja ha en genomtänkt och förankrad trafikstrategi vill jag därför ställa följande frågor: - När avser kommunen sätta igång arbetet med en trafikstrategi för Skellefteå. - På vilka sätt avser ni arbeta för att skapa förankring och delaktighet i arbetet med trafikstrategin.

19 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 19 Tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) lämnar följande svar: Min uppfattning är att det arbetet pågått sedan lång tid tillbaka. I fördjupningen av översiktsplanen ingår de övergripande ställningstaganden om trafiksystemet. Vi har valt att integrera trafikstrategin i översiktsplanen. Fördelen med detta är att vi får ett viktigt styrdokument för det mesta av samhällsplaneringen. Utöver det som återfinns i den fördjupade översiktsplanen finns också framtaget en redan beslutad cykelstrategi och en cykelplan som snart ska behandlas i kommunfullmäktige. En särskild utredning om kollektivtrafiken pågår också. Sedan Rune Wästerby (MP) och Ola Burström (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

20 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Interpellation av Daniel Öhgren (C) om utlandsföddas möjligheter att etablera sig i kommunen (26/11) Kommunfullmäktigeledamoten Daniel Öhgren (C) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Skellefteå kommuner har en aktiv och öppen inställning till att ta emot människor som kommer från andra länder. Det är bra. Sverige har en tradition av att solidaritet mot övriga världen som bör värnas. Tyvärr så har vi varken i Sverige eller i Skellefteå varit lika framgångsrika när det gäller att inkludera de nya svenskarna i vårt samhälle. Vi har ett utbrett utanförskap och i dag tar det i genomsnitt sju år för en nyanländ invandrare att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Det är såklart oacceptabelt både ur ett individ- och samhällsperspektiv. Ser man till Skellefteå så kan man konstatera att det finns en hel del att göra. Tidningen Fokus rankar varje år hur väl landets kommuner lyckats med integrationen och 2011 rankades Skellefteå på plats 225 av 290 kommuner. Rankingen baseras på statistik och Skellefteås svaga ranking beror främst på att utlandsfödda i vår kommun har väldigt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Att underlätta för utlandsfödda att etablera sig i Skellefteå är en utmaning som involverar både kommunen och staten via främst arbetsförmedlingen. Uppenbarligen måste något göras och frågan är vad. Utifrån detta vill jag ställa följande frågor: 1. Vilka åtgärder bör Skellefteå kommun vidta för att främja utlandsföddas etablering i vår kommun? 2. Vem svarar för helhetsperspektivet i denna fråga? Kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund (S) lämnar följande svar: Regering och riksdag prioriterar i dag den s.k. arbetslinjen. Arbetsförmedlingen har utifrån detta fr.o.m. slutet av 2010 fått ett förtydligat ansvar när det gäller nya medborgare. I Skellefteå kommun tar vi varje år emot mellan 150 och 200 flyktingar med permanent uppehållstillstånd. I den siffran ingår ensamkommande barn, barnfamiljer och ensamstående vuxna. Kommunen har ett ansvar för det första mottagandet. Det handlar då bl a om att tillgodose behov som bostad, skola, barnomsorg osv. Kommunen ska också erbjuda svenska för invandrare (SFI) och en samhällsinformation på totalt 60 timmar som ska ges första året.

21 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 21 Arbetsförmedlingen ansvarar för att en etableringsplan upprättas. I den planen ska siktet vara inställt på arbete, sysselsättning eller utbildning inom så kort tid som möjligt. Det är också arbetsförmedlingen som ansvarar för att etableringsersättning, som utbetalas av försäkringskassan, betalas ut. Arbetsförmedlingen ska även erbjuda personerna en personlig lots; som stöd för att underlätta etableringen. Det är en utmaning att hitta arbetstillfällen där nyanlända kan få sysselsättning (på kort sikt) och anställning (på längre sikt). För att det ska fungera bra behövs dels arbetsgivare (privata och offentliga) som tar emot nya svenskar och dels stödformer som gör det möjligt för arbetsgivare att ta emot människor för sysselsättning och senare anställning. Att Skellefteå kommun tar frågan om utlandsföddas etablering i kommunen på allvar illustreras bl a av att kommunfullmäktige i maj i år beslutade att ett seminarium om bl a migration, integration och befolkningsutveckling ska genomföras. Seminariet planeras bli genomfört våren 2012 och är ett svar på en skrivelse från engagerade kommunmedborgare. Det finns också andra samarbetsprojekt där kommunen är involverad där frågor om utlandsföddas etablering i samhället finns med. Ett sådant är det tvååriga 4All. Urkraft är där projektägare och samarbetar med kulturenheten, kundtjänsten och studieförbundet NBV. Projektet består av flera olika delar; medborgarutbildning, utveckling av mötesplatser, utvecklad information och hjälp till den som kommer hit från ett annat land, utbildning för chefer i företag och myndigheter när det gäller etnisk mångfald och lönsamhet. I ett annat projekt har Luleå Tekniska Universitet i samarbete med Arbetsförmedlingen och Migrationsverket inlett ett arbete med inriktning på arbetslösa utlandsfödda akademiker för att dessa snabbare ska komma ut i arbetslivet. Även där är det nu aktuellt med medverkan av kommunen, som också har egna insatser med inriktning just på akademiker. Här sker också erfarenhetsutbyte med andra kommuner. Språket är en viktig faktor. Vid ISA (introduktion i samverkan, där kommunen, arbetsförmedlingen och migrationsverket samarbetar för att hjälpa nya skelleftebor från andra länder till egen försörjning) ser man just språkkunskaperna som nyckeln till framgång. Att ha en anställning eller en praktikplats gynnar språkutvecklingen och ökar förutsättningarna för en bra etablering på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen och kommunen har alltså ett viktigt ansvar när det gäller utlandsföddas etablering, men detta är också en fråga för samhället i stort. Det finns fortfarande arbete kvar att göra när det gäller attityder till människor med annan etnisk bakgrund. Det kan ibland vara trögt att ordna fram praktik- och arbetsplatser. Samtidigt finns också många goda exempel och det är viktigt att sådana lyfts fram. Detta blir ett ganska omfattande svar på framförallt interpellationens första fråga. När det gäller den andra frågan, om vem som har helhetsperspektivet så har den inget enkelt svar. Om någon ska sägas ha helhetsperspektivet och ett övergripande ansvar så är det rimligtvis staten, via lagstiftning och annat regelverk och via sina myndigheter, t ex arbetsförmedlingen, försäkringskassan, domstolar osv. Samtidigt har kommunen,

22 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 22 med sin närhet till den enskilda människan, en mycket viktig roll i att alla ska vara välkomna och kunna etablera sig här. Mycket görs alltså redan men det innebär förstås inte att det inte går att göra ännu mer. Här är det viktigt att alla goda krafter hjälper till, både offentliga institutioner, näringsliv och medborgare. Vi behöver fler invånare och fler företag i kommunen och här spelar utlandsfödda en stor roll. Den som kommer hit från ett annat land ska känna sig välkommen här och få en bra introduktion till Skellefteå. Det är något som är till fördel för oss alla. Det är förstås det viktigaste; att människor har goda möjligheter att etablera sig i Skellefteå kommun. Om det sedan också ger en bättre placering i kommande rankning av Sveriges kommuner så är det förstås också en positiv bieffekt. I den därpå följande debatten deltar Daniel Öhgren (C), Anette Lindgren (M), Bert Öhlund (S), Harriet Classon (S), Hans Brettschneider (MP), Jörgen Tjärnström (FP) och Kamel Mnad (S). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

23 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Handlingsplan för bra näringslivsklimat Sammanfattning Tillväxt Skellefteå har under 2010/2011 arbetat med att analysera orsakerna till att kommunen inte når sitt mål med placering bland de 80 kommuner med bäst företagsklimat i Svensk Näringslivs undersökning. Som underlag för analysen har även andra undersökningar och utredningar nyttjats. Tillväxt Skellefteå har därefter på uppdrag av sin styrgrupp utarbetat ett förslag till handlingsplan, som baseras på slutsatser från dessa analyser. Ambitionen är att Skellefteås näringsliv ska ges bästa förutsättningar att växa genom att dialog, samarbeten och kontakter utvecklas samt att åtgärder för att förenkla och förbättra servicen identifieras och vidtas. 1. Handlingsplanen godkänns. 2. Tillväxt Skellefteå ska leda, vidareutveckla och genomföra handlingsplanens definierade delområden tillsammans med den övriga kommunala förvaltningen och näringslivet. 3. Kommunledningskontorets ekonomiavdelning ska ta fram rutiner för en förenklad information och förenklat medverkande för näringslivet i samband med kommunal upphandling. Inlägg Bert Öhlund (S), Håkan Lindh (FP), Andreas Löwenhöök (M), Daniel Öhgren (C), Hans-Eric Wallin (V), Maria Wiksten (KD), Hans Brettschneider (MP) och Joakim Wallström (V) yttrar sig. Yrkande Hans-Eric Wallin (V) yrkar att avsnittet Konkurrens slopas och att delen om Information om redan konkurrensutsatt verksamhet flyttas till avsnittet Tillgänglighet och information. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Hans-Eric Wallins yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Hans-Eric Wallins yrkande röstar nej. Omröstningsresultat Vid uppropet avges 56 ja-röster och 6 nej-röster. 3 ledamöter saknar ersättare. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista..

24 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 24 Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 425 Handlingsplan Bra näringslivsklimat Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Beslutet sänds till: Kommunledningskontoret/Tillväxt Skellefteå Kommunledningskontoret/ekonomiavd Samtliga nämnder

25 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Kulturplan Sammanfattning Skellefteå kommun har tagit fram en kulturplan som utgör såväl en strategi för kulturutveckling i kommunen som ett underlag för den regionala kulturplan som genomförs med anledning av statens förändrade bidragssystem. Kulturplanen innehåller också en inriktning på innehåll i ett framtida kulturhus. Planen visar dels på en fortsättning av de viktiga verksamheter som finns redan i dag och dels på prioriteringar för de kommande tre åren - med ett längre perspektiv i åtanke. Kulturplanen lyfter särskilt sju prioriterade områden: - kulturhus främst för scenkonst i centrum investering med hög profil - bättre förutsättningar för ungas musicerande och framtida professionalism - fortsatt utveckling av studieförbunden och kulturföreningarna - fortsatt utveckling av biblioteken: Lokala berättarcentra - kulturskola med allemansrätt för alla barn och unga i hela kommunen - deltagande i samhällsutvecklingen och utveckling av kreativa näringar - samlat grepp kring besöksnäring inriktat på kultur och kulturarv Utgångspunkter i arbetet är medborgarnas behov och önskemål, kommunens egna bedömningar samt de nationella och regionala kulturmålen. Samtliga prioriterade områden utgår från Riksdagens nya kulturpolitiska mål och stödjer även andra mål som förbättrad folkhälsa, ökad tillväxt och ökat attraktionsvärde för Skellefteå kommun. Kulturplanen är treårig. Kulturnämnden föreslår att kulturplanen antas. Ärendet återremitteras till kommunstyrelsen. Inlägg Bert Öhlund (S), Kjell Hanseklint (V), Rune Wästerby (MP), Ulla Bråndal (FP), Lars Åhman (FP), Daniel Öhgren (C) och Marika Vallgren (KD) yttrar sig. Yrkande Bert Öhlund (S) yrkar att ärendet återremitteras till kommunstyrelsen. Beslutsgång Ordföranden ställer bifall respektive avslag till återremissyrkandet var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit yrkandet.

26 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 26 Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 429 Kulturnämndens protokoll , 78 Kulturplanen Kommunstyrelsens protokoll , 125 Beslutet sänds till: Kulturnämnden

27 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Motion av Maria Wiksten (KD) och Håkan Lindh (FP )om att kunna kontakta förtroendevalda via kommunens hemsida (54/07) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamöterna Maria Wiksten (KD) och Håkan Lindh (FP) föreslår i motion att kommunens webb ska förses med uppgifter om de förtroendevalda. Kommunledningskontoret redovisar att om man söker kontakt via webben görs det numera med hjälp av en e-tjänst. E-tjänsten är ett kontaktformulär som går in i kundtjänstens ärendesystem Flexite, så att inkommen fråga kan börja handläggas på samma sätt som om den inkommer via telefon. Söker man en politiker så kan man enkelt hitta kontaktuppgifter på samt andra uppgifter som partitillhörighet, politiska uppdrag etc. Det pågår ett utvecklingsarbete för att göra det enklare för medborgarna att följa den politiska ärendehanteringen och på så sätt förbättra möjligheten att påverka. Det är också ett led i att minska pappershanteringen och att underlätta för förtroendevalda att utföra sina uppdrag. Motionen föranleder inga ytterligare åtgärder eftersom funktionen finns och under år 2012 kommer att utvecklas ytterligare. Inlägg Maria Wiksten (KD) yttrar sig. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 445 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Motion (54/07) Beslutet sänds till: Motionären Kommunledningskontoret/medborgarservice

28 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Motion av Maria Wiksten (KD) om riktlinjer för beslutsunderlag för nämnder (11/08) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamoten Maria Wiksten (KD) föreslår i en motion att det ska utarbetas riktlinjer för beredningsunderlag, en så kallad beredningspolicy, inför beslut nämnder, styrelser och kommunfullmäktige i Skellefteå kommun samt i de helägda kommunala bolagen. Kommunledningskontoret redovisar att i kommunens ärendehandbok finns i dag anvisningar för ärendeberedning. Där sägs bland annat att underlaget för ett beslut som ska fattas ska vara relevant, fullödigt och korrekt. Resultatet av ärendeberedningen ska också vara begripligt både för den som ska fatta beslutet och för medborgarna. I ärendehandboken sägs också att handläggaren ska ta ställning i ett ärende det vill säga redovisa ett förslag till beslut. Där sägs också att det kan finnas ärenden där flera handlings- eller beslutsalternativ är möjliga och att det då kan presenteras flera alternativ. 1. Kommunens nämnder erinras om anvisningarna för ärendeberedning i kommunens ärendehandbok. 2. Motionen föranleder ingen ytterligare åtgärd. Inlägg Maria Wiksten (KD) och Inger Sundbom (FP) yttrar sig. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 455 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Motion (11/08) Beslutet sänds till: Motionären Kommunledningskontoret/sekretariatet

29 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Motion av Andreas Löwenhöök (M) om riktlinjer för flaggning på kommunala flaggstänger (8/10) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök (M) föreslår i motion att kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram riktlinjer för kommunens egna flaggstänger och som inkluderar flaggning på Europadagen. Som motionären påpekar finns i Skellefteå kommun i dag inga enhetliga riktlinjer för flaggning. Kommunledningskontoret instämmer i att sådana riktlinjer bör utarbetas. I ett sådant arbete kan exempel hämtas in från andra kommuner. Bland annat har Umeå kommun tydliga riktlinjer för flaggning i tätorten, senast reviderade Kommunstyrelsen har beslutat att.: 1. Kommunledningskontoret ska i samverkan med fastighetskontoret och tekniska kontoret utarbeta förslag till riktlinjer för flaggning på kommunens flaggstänger. 2. Kommunfullmäktige ska kunna ta ställning till ett förslag under våren Motionens syfte är uppfyllt genom kommunstyrelsens beslut. Inlägg Andreas Löwenhöök (M) och Britta Rådström (S) yttrar sig. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 454 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Motion (8/10) Beslutet sänds till: Motionären

30 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Motion av Andreas Löwenhöök (M) om att ansöka hos regeringen att etablera kasino i Skellefteå (30/10) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök (M) föreslår i motion att kommunen ansöker om att nästa statliga kasino placeras i Skellefteå. Ett kasino skulle stärka besöksnäringen i Skellefteå. Enligt lag får det finnas sex kasinon i Sverige. I dag finns fyra stycken: Sundsvall, Stockholm, Göteborg och Malmö. Kasinona ägs av Casino Cosmopol AB som är ett helägt dotterbolag till AB Svenska Spel. Regeringskansliet anger att det för närvarande inte pågår något aktivt arbete i frågan att etablera fler kasinon. Ska frågan väckas så är det genom intresse från Casino Cosmopol och sedan via Svenska Spel AB som en ansökan om intresse att starta fler kasinon ska komma. Kommunstyrelsen har beslutat att Tillväxt Skellefteå ska upprätta en ansökan om etablering av ett statligt kasino i Skellefteå. Motionens syfte är uppfyllt genom kommunstyrelsens beslut om att göra en ansökan. Reservation Britta Rådström (S), Daniel Ådin (S) och samtliga ledamöter tillhörande Kristdemokraternas fullmäktigegrupp reserverar sig mot beslutet. Inlägg Hans-Eric Wallin (V), Andreas Löwenhöök (M), Rune Wästerby (MP), Maria Wiksten (KD), Hans Brettschneider (MP), Agneta Hansson (V), Jens Wennberg (FP), Daniel Ådin (S), Joakim Wallström (V), Harriet Classon (S) och Valter Stenberg (S) yttrar sig. Yrkande Hans-Eric Wallin (V) yrkar att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att återkalla ansökan. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Hans-Eric Wallins yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Hans-Eric Wallins yrkande röstar nej.

31 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 31 Omröstningsresultat Vid uppropet avges 33 ja-röster och 20 nej-röster. 11 ledamöter avstår från att rösta. 1 ledamot saknar ersättare. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 430 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Motion (30/10) Beslutet sänds till: Motionären