Nr 2 2009 SLA bladet SLA Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet Med klättring som yrke /sid 20-21 Det sprutar spån runt Mike Jackson när han förbereder fällning av en tall som står för nära järnvägen.
ledare Katarina Novák Verkställande direktör Sänk trösklarna för våra ungdomar Årets stämma blev välbesökt och lyckosam. Flera intressanta föredragshållare förgyllde dagen läs mer om detta inne i tidningen. Samtliga verksamhetsområden; skog, jord och trädgård, inleder nu årets mest arbetsintensiva period. Förhoppningsvis kommer den rådande finanskrisen inte att sätta alltför djupa spår inom jordbruk och trädgård människor behöver äta även om tiderna är svåra. Inom skogsbruket vet vi att det är besvärligt. SLA försökte hitta en överenskommelse med de fackliga organisationerna för att överbrygga den djupa svackan, men nådde inte ända fram. Nu börjar uppladdningen inför nästa års avtalsrörelse inte hindrar kreativa entreprenörer att utveckla sina företag. Ungdomsarbetslösheten i Sverige är i dagsläget skrämmande hög. Våra ungdomar är framtiden; kan de inte beredas arbete riskerar vi att få en förlorad generation. Forskare har konstaterat att det tog 20 år för arbetsmarknaden att komma i balans efter 30-talskrisen och då ska vi veta att det på den tiden var lätt att starta och driva företag; arbetsrätten inte var lika sträng som nu. Våra gröna näringar kan erbjuda ungdomar arbete i hög utsträckning under förutsättning att trösklarna för insteg inte är för höga. Här vilar ett tungt ansvar på arbetsmarknadens parter och våra politiker. artiklar Under 2009 börjar uppladdningen inför avtalsrörelsen 2010. Några delbranscher har redan haft sina första möten och övriga startar successivt. I vår globaliserade värld ser vi tydligt att företagen måste ha kollektivavtal som medger snabb anpassning till omvärldsfaktorer och som Även om vi befinner oss mitt i en lågkonjunktur så finns det hopp. Vi vet att våra gröna näringar har en livskraft - de kommer att återhämta sig, finnas kvar och förse människor med mat, husrum och upplevelser. Trevlig sommar! 3-5 Schemaläggning 6-9 Satsning på arbetsmiljö 6-9 16-17 2 juni 2009 I SLA Bladet 10-13 Stämman i bilder 14-15 Vem ska engagera sig i samhället 16-17 Arbetstagare med förhinder 20-21 Högtflygande jobb 14-15 20-21 SLA-bladet, Box 55525, 102 04 Stockholm Tel 08-762 72 40 Fax 08-611 09 69 Ansvarig utgivare Katarina Novák E-mail: info@sla-arbetsgivarna.org www.sla-arbetsgivarna.org Produceras av Västbo Reportage AB Reportagetext & foto Sven Magnusson
Arbetstidsbestämmelser för schemaläggning inom jordbruket: Det är arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet Det gäller för arbetsgivaren att vara tydlig inför de anställda och berätta vilka dagar personen skall arbeta och vilka arbetstider som gäller. För maskinförarna är det oftast vardagar, men för t ex djurskötare är det annorlunda då dessa måste se till djuren 365 dagar per år. Djurskötaren måste ha ett schema som visar vilka som är arbetsdagar. För tydlighetens skull är det bra att skriva i anställningsavtalet att det är schemaläggning som gäller. Förutsättningarna ser olika ut på besättningarna och det finns djurskötare som bara arbetar måndag till fredag vilket innebär att de inte behöver schemaläggas, men så fort de arbetar på helger måste ett schema fram. SLA har tagit fram ett schemaläggningsprogram och det finns en uppdatering från mars 2009. Gå in på www.sla-arbetsgivarna.org där ni har möjlighet att ladda ner programmet i sin helhet eller en uppdatering för dig som har programmet sedan tidigare. Förändringar som är gjorda: Kan se fler antal anställda samtidigt Arbetar flera anställda på samma arbetstider är det möjligt att kopiera. Arbetar en djurskötare samma tider varje fyra veckors period går det också att kopiera Röda dagar för flera år framåt finns med Kan bli problem Det kan bli problem om man bara arbetar två timmar per dag på helgen, för då måste arbetsgivaren fördela 12 timmar på andra arbetsdagar (max 10 timmar per dag). Det är viktigt att någon är ansvarig för schemaläggningen på arbetsplatsen, men det är alltid arbetsgivaren som är ytterst ansvarig. För att visa vad som är ordinarie arbetstid för en djurskötare så måste schemat sparas tillsammans med tidrapporten, och det i tio år (det gäller allt runt en anställd). Arbetstid Ramavtal jordbruk 7 Ordinarie arbetstid Mom. 3. Annan arbetstidsförläggning Genomsnittliga ordinarie arbetstiden 154 timmar per fyra veckors period under ett år. (Vilket innebär att vi räknar timmarna från vecka 1 till och med vecka 52 (2009 vecka 53) för en heltidsanställd. Arbetar personen halvtid, 154 gånger 50 % = 77 timmar per fyra veckorsperiod under ett år i genomsnitt. Max 10 timmar per dag Minst 114 fridagar per år Minst varannan helg ledig (lördag och söndag) Minst 8 lediga dagar per fyra veckor (13 fyra veckorsperioder per år gånger 8 lediga dagar blir 104 dagar vilket innebär att arbetsgivaren måste ge 10 dagar ledigt till så arbetstagaren får 114 lediga dagar per år). Arbetstagaren skall ha schemat en månad innan det träder i kraft. Fotnot SLA kommer att anordna en kurs i schemaläggning för jordbruk i höst. Tidrapport Lena Andersson Förhandlare SLA Malmö 040-35 26 10 Lönebesked Det är alltid viktigt att vara tydlig med arbetstider. Det gäller framför allt djurskötare, men också för maskinförare. juni 2009 I SLA Bladet 3
Lars-Erik Malmberg är inspektor i Pugerup & Böketofta Jordbrukskompani AB i Pugerup strax utanför Eslöv. Han använder SLA:s schemaprogram. Vi måste agera proffessionellt, inte jobba med muntliga uppgörelser och kortsiktig planering, säger han. Arbetstidschema i datorn gör oss mer professionella Lars-Erik Malmberg, inspektor på Pugerup & Böketofta Jordbrukskompani utanför skånska Eslöv skriver ut ett A4-papper från datorn: Titta här, säger han. Här ser du alla anställda i svinstallet och deras schema en månad framåt. Datorn räknar ut så det blir rätt och varnar om jag skulle lägga in något på ett sätt som bryter mot arbetstidslagen. 4 juni 2009 I I SLA Bladet Han tar emot på gårdskontoret. Vårbruket är avklarat, en försommarsol torkar snabbt upp morgonregnet utanför fönsterrutan. Här finns totalt fjorton anställda, flest inom grisuppfödningen, där sex personer går på schemat. Gården har både djurskötsel och växtodling, och inom växtodlingen finns fyra helårsanställda och två säsongsanställda. Dessutom finns på gården tre snickare förutom han själv. Tillsammans omsätter man cirka 28 miljoner kronor, med fokus på de femtontusen slaktsvin som 594 modersuggor producerar varje år. Växtodlingen sker på 1500 ha där vete, råg, rågvete och raps samsas med sockerbete, havre och korn. Tre fjärdedelar av skörden lagras internt och mals till foder till de egna grisarna. Vi har medvetet satsat på en helintegrerad produktion, säger Lars-Erik. Vi odlar och förädlar vårt eget foder, föder upp våra grisar med egna suggor och får gödsel till våra egna arealer. Stannar internt Bara råg, raps och sockerbetorna odlas för avsalu. Resten stannar internt. Vi kapar mellanleden och får kontroll över hela kedjan, säger han. Det skapar färre logistikproblem och belastar inte miljön
lika mycket med transporter. Han betonar ständigt vikten av att skapa ett bärkraftigt företag. Att bygga en helhet som tillsammans ger lönsamhet. Tidigare var gården känd för sina utegrisar, men den satsningen lade man ner i början av 2000-talet. För några år sedan byggde man helt nya stall och nu föds grisarna upp på traditionellt sätt inomhus. Efteråt har vi fått höra av olika intressenter i branschen att vi förmodligen var för tidigt ute med våra utegrisar, säger Lars- Erik. Marknaden var inte riktigt mogen vid det tillfället, tyvärr. Nybyggda stall Idag finns nybyggda stall och här finns en svinproduktion som är anpassad för att vara en rationell enhet med knappa 600 suggor och för att kunna sysselsätta sex personer på heltid. Det innebär att vi kan lägga schema med tjänstgöring var tredje helg och ledighet mitt i veckan. Han jämför med hur det var förr, dels hade man bara slaktgrisarna, inga suggor och därmed färre anställda, dels hade man ingen formell schemaläggning. Vi gjorde som de flesta fortfarande gör, säger han - vi pratade med de anställda och hörde hur de ville jobba och fixade lösningar efterhand. Oftast fungerade det bra, men det blev också diskussioner och oklarheter vid storhelger och liknande. Två av de anställda, maskinskötaren Conny Karlsson och rättaren Jeppe Jensen tillsammans med Lars-Erik Malmberg. Många krav i lagen Det fanns också risker förknippade med det sättet att jobba; arbetstidslagen ställer många krav, det var lätt att missa sammanhängande ledighetstider och liknande. Förr tänkte personalen sällan på att övertid skulle kompenseras med ledighet också, de fick betalt och jobbade som vanligt. Lars-Erik Malmberg skaffade SLA:s datorstödda schemaprogram. Först blev han avskräckt: Du vet hur det är första gången, herregud ska jag lära mig allt detta! Tröskeln känns hög. Men han började fylla i för varje enskild anställd, arbetsperioder, helger, fridagar etc. Han kunde lägga in för ett år framåt. Semestrar och andra ledigheter anmäls minst en månad i förväg och läggs in i schemat. Nu har alla förstått och insett hur bra det är. Ingen tar en diskussion om storhelger, alla ser ju hur ansvaret rullar runt enligt schemat. Och vi upplevs som betydligt mer professionella som arbetsgivare. En annan effekt är att anställda verkligen tar ut sina lediga dagar. Förr hette det att på bonnerier där jobbar man jämt. Det ledde till att folk tröttnade och bytte jobb, snurrade runt på gårdarna. Nu har alla sina tydliga scheman med utlagda ledigheter och trivs bättre och stannar kvar. Jobbet sliter inte lika hårt. juni 2009I I SLA Bladet 5
Mitt i vardagen slog katastrofen till Peter har lärt sig hur snabbt tryggheten kan slås undan Peter Arne kommer aldrig att glömma telefonsamtalet en fredag i slutet av oktober förra året. En båt med tre av hans anställda och en kollega ombord hade försvunnit på väg från en avverkning på en ö i Mälaren. Två man saknades. Peter Arnes skogsvårdsföretag skiljer sig inte från de flesta andra skogsbolag; drygt dussinet anställda, alla helårsanställda, som jobbar brett - alltifrån skördare och skotare till röjning, plantering och planering. När jag var anställd en gång var jag skyddsombud. Jag har alltid varit mån om att se till att försöka förebygga olyckor, säger han. Men att en båt med anställda ombord skulle gå under fanns inte i min värsta fantasi. Tragedin stod snart klar för det stora räddningspådraget som snabbt var igång sedan en av de ombordvarande lyckats ringa 112 innan båten sjönk. Allt hade gått snabbt, det blåste hårt på sjön, en våg vattenfyllde båten, männen vände tillbaka men nästa våg gav svår slagsida. Två man kom ur hytten, de två andra fick slå sig ut genom bakrutan när båten stod med fören rakt ner och dörren var under vattnet. Två män, dryga 20 år, orkade simma 200-300 meter till en ö, två andra ombord, en man på drygt 20 år hittades död bara 30 meter från land och den siste - i 60-årsåldern - hittades död nära båten som hade gått till botten. Sorgen var tung, redan följande arbetsdag kom företagshälsovården till företaget för krisbearbetning. De två överlevande fanns också på plats och kunde berätta sin version. Det var viktigt för oss alla, säger Peter som också snabbt hade kontakt med de avlidnas familjer. Han bor i Finnerödja, granne med föräldrarna till en av de omkomna. Den mänskliga tragedin får alla leva vidare med. Men samtidigt började också den formella utredningen med Arbetsmiljöverket och polisen. Vi hade tagit in en extra båt från Vättern som säkerhet om en olycka skulle hända på ön när den andra båten var borta. Vi hade sagt till att personalen skulle ringa taxibåten om det blåste hårt, flytvästar fanns i 6 juni 2009 I SLA Bladet båten. Vi hade försökt tänka på allt, säger Peter. Men vi hade inte gjort det skriftligt, tyvärr. Nu fanns det vittnen som kunde bekräfta. Men jag har lärt mig att verkligen försöka tänka ut allt som kan hända och ha papper på allt vi gör, säger han idag. Mitt i den värsta chocken stod också massmedia på kö utanför hans dörr. När han var bortrest fick grannarna nyfikna frågor. Det var jobbigt, säger han. Inte minst Expressen låg på hårt, de ville ha en syndabock och namnen på de överlevande för att kunna göra intervjuer. Idag har vardagen börjat komma tillbaka, de två som överlevde är tillbaka och jobbar tillsammans. Polisen har lagt ner åtalet. Arbetsmiljöverket har konstaterat att Peter som arbetsgivare gjort allt han kunde. Olyckan var inte hans fel. Tuffa tider och nerdragen röjning inom Sveaskog slår mot många skogsvårdsföretag, också mot Peters företag Finnerödja Skogstjänst AB, som tvingats varsla. Men vi känner svaga vindar åt rätt håll och hoppas kunna behålla några av de varslade, säger Peter. Fotnot Mer information om krishantering finns på hemsidan; www.sla-arbetsgivarna.org sök efter juridiska krönikor och rutiner vid arbetsplatsolyckor. Peter Arne startade eget för tio år sedan. Som skyddsombud på det gamla jobbet har han fortsatt tänka på säkerheten. Men man tror alltid att olyckor bara drabbar andra, säger han.
3 500 företag ska få besök I sommar börjar en stor kampanj för säkrare arbete inom jord- och skogsbruket. Kenneth Bergqvist, Arbetsmiljöverkets branschbevakningssamordnare för jord- och skogsbruket, visar upp några av de enkla foldrar som ger konkreta tips till skogs- och lantbruksföretagare. Kenneth vill skapa en dialog med jord- och skogsföretagen Han är lantmästaren från Alnarp som jobbat både som lantarbetare, djurskötare, skogsarbetare och haft en egen gård. Nu jobbar han för ökad säkerhet ute på gårdar och i skogen. För de flesta handlar det om att gå runt därhemma och fundera ut var riskerna finns, skriva ner dem och åtgärda efter hand, säger Kenneth Bergqvist, som lämnade kor och motorsåg för att bli arbetsmiljöinspektör inom Arbetsmiljöverket. Han är medveten om att många skogsoch lantbruksföretagare ser fram emot de inspektioner som han och hans kollegor gör med obehag. Men vi är inte ute efter att slå paragrafer i huvudet på folk, betonar Kenneth. Söker dialog Istället vill han öppna för en dialog där det systematiska förebyggande arbetet ska vara ledstjärnan. Ett bra sätt är att kontakta de arbetsmiljöutvecklare som samarbetar med SLA. De har hög kompetens och hjälper till med en tydlig och konkret handlingsplan. Tragiska olyckor Han har haft sitt jobb i drygt 20 år och utrett alldeles för många tragiska dödsolyckor inom branschen. Han har sett hur lätt olyckan kan slå till och många gånger mött rödgråtna anhöriga som sagt att: han skulle bara.... Det har varit tallriken i ensilagesilon som fastnat, utmatningsskruven i foderbordet som hängt sig eller elsystem som glappat. I efterskott har han ibland kunnat konstatera att familjemedlemmar av misstag haft ihjäl varandra. Av ren okunskap och slarv. Nu ska informationsarbetet och inspektionerna ute på gårdar och inom skogsbruket intensifieras. Många upplever att vi stör i deras hemmiljö, säger Kenneth. Men det är så lätt att bli hemmablind och inte se uppenbara faror i vardagen. Målsättningen är att få ner skadefrekvensen och - om det ändå går snett - förmildra effekterna för den enskilde och för företaget som drabbats. Hemsida Mer info finns bl a på www.av.se Välj tema och sedan bransch: jord och skog. Jag är glad för att jord- och skogsbruket nu prioriteras och att Arbetsmiljöverket satsar på det här området, säger arbetsmiljöinspektör Dag Björkqvist på Arbetsmiljöverket som arbetat med säkerhetsfrågor inom den gröna sektorn i många år. Förmodligen för att statistiken visar ett, relativt sett litet antal anmälda skador. Han vet att bakom statistiken finns en annan sanning, att många olyckor aldrig anmäls. Och dödsstatistiken visar också en ruggig verklighet: Med två procent av antalet yrkesverksamma har branschen 20 procent av alla dödsolyckor. Det är betydligt värre än bygg- och transportsektorn som tidigare fått större uppmärksamhet och pengar för att förebygga olyckor. Av 50-100 arbetsrelaterade dödsolyckor per år står den gröna sektorn för 15-20. Arbetsmiljöarbetet ska nu spridas på bred front. Arbetet har redan smugit igång, men kommer att märkas tydligt i höst. 3 500 företag ska besökas totalt. Satsningen ska sedan utvärderas. Efter stormen Gudrun såg vi att sju av tio olyckor beror på kunskapsbrist i skogen, säger Dag Björkqvist. Ett åkeri skulle aldrig anlita en chaufför utan körkort, men ett skogsvårdsföretag kan skicka ut folk i skogen med två timmars utbildning... Tio av elva som dog i Gudrunskogen var äldre ensamma lantbrukare, en enda var proffshuggare. En sida ur broschyren som vänder sig till lantbruket. juni 2009I SLA Bladet 7
Olof slapp ligga sömnlös inför inspektionen från Arbetsmiljöverket Det syns så tydligt efter bara en snabb blick - här är ett ställe där ordning och reda råder. Allt blir så mycket lättare om man har ordning på grejerna, säger Magnus Larsson, ansvarig för maskindelen på O Ohlssons Lantbruk AB i Tvååker strax utanför Varberg. Det ösregnar när Magnus och gårdens ägare, Olof Ohlsson, tar emot på gårdsplanen. En gång var detta prästens gård, nu brukas den i tredje generationen av Olof, som också kunde köpa loss den i början på 1990-talet. Det är en välskött gård med spännande 1900-talshistoria. Här hölls hingstpremieringen min farfar fick extraranson av konjak i motboken på den tiden och här tappades den första tjuren på 30-talet för insemination nere på Mostorp, dit sperman kördes med bil. Väl sopat Vi söker skydd från regnet i maskinhallen där golvet är välsopat och alla verktyg hänger på sin rätta plats. Jo, det ser alltid ut så här; Magnus, som har ansvaret för maskindeln, ser ordning och reda som en förutsättning för att kunna arbeta effektivt och samtidigt känna trivsel i sin vardagliga arbetsmiljö. En stor del av ansvaret är delegerat till personalen, men Olof är noga med att se till att här ska finnas rätt förutsättningar för ett säkert arbete och bra lösningar. Totalt finns här tre i personalen; förutom Olof och Magnus finns också ytterligare en anställd, Mats Yngvesson, med ansvar för grisstallarna. Alla tre har arbetat tillsammans på gården sedan Magnus anställdes 1991. För några år sedan fanns här också mjölkproduktion, men de 50-talet korna såldes av 2007 utan större saknad. Idag brukar vi 200 hektar, främst foder till grisarna, vi föder upp 7000 slaktgrisar per år, berättar Olof. Men vi har också maskinstationsverksamhet där vi sår, sprutar, kör flytgödsel och tröskar. Vi har också en egen lastbil. Många besök Som en följd av en ökad satsning mot olycksfall på skogs- och lantgårdar satsar Arbetsmiljöverket i år på många besök på gårdar runt om i landet. Gården i Tvååker har redan fått ett första besök. Olof minns så väl när han öppnade brevet där besöket förannonserades: Man blir ju alltid orolig av sådana myndighetsbrev. Jag kände en viss respekt, även om vi inte har något att dölja känner man sig skyldig... Han visste inte riktigt vad som förväntades av gården. Vi är som de flesta andra, gör så gott vi kan, men inser ju att vi säkert har brister som vi är omedvetna om. Och kommer det folk hit så ser de ju på vår verksamhet med delvis andra ögon. Olof ringde till SLA för att få råd inför inspektionen. Han fick telefonnumret till en av arbetsmiljöutvecklarna, Torsten Ivarsson, som av en tillfällighet fanns i grannskapet. Det var en fredag när jag ringde och han kom redan på eftermiddagen samma dag. Vi hann inte förbereda någonting. Gratis första besök Via SLA har alla medlemmar möjlighet till ett gratis första besök av en yrkesverksam arbetsmiljöutvecklare. Under besöket gör man tillsammans en skyddsrond, diskuterar risker och börjar arbetet med att planera hur alla risker systematiskt ska arbetas bort. Under besöket får arbetsgivaren också en egen pärm som ett stöd och en hjälp i det fortsatta arbetet. Arbetsgivaren kan sedan fortsätta arbetet, helst tillsammans med utvecklaren, men annars på egen hand. Prickade av Med arbetsmiljöutvecklaren gick alltså Magnus och Olof runt på gården, kontrollerade och prickade av kompressorerna, Maskinhallen på gården är alltid välstädad, alla verktyg ligger på plats och en reparation går ofta snabbt. Vi slipper leta efter grejer, säger Magnus Larsson, anställd på gården sedan 1991. Det gör honom till senast anställd... 8 juni 2009 I SLA Bladet
Olof Ohlsson, ägare till O Ohlssons Lantbruk AB, och Magnus Larsson, verksamhetsansvarig för maskinstationen, med arbetsmiljöpärmen vid köksbordet hemma i Tvååker. gödselvårdsanläggningen, kraftöverföringsskydden till traktorerna, sprutförrådet, jordfelsbrytare, brandsläckare etc. Han visste exakt vilka områden som är viktiga. Allt noterades i pärmen. Ett av få påpekanden handlade om en förarstol i en traktor som var lite för hög. Efter någon vecka kom inspektionen från Arbetsmiljöverket. Olof Ohlsson kunde lämna över sin pärm där skyddsronden var ifylld och klar. Han hade också ett preliminärt åtgärdsprogram klart för de små brister som också fanns. Inspektören från Arbetsmiljöverket läste vår pärm, kollade kompressorerna och gödselvårdsanläggningen och konstaterade att allt var i ordning och var mycket nöjd, säger Olof. Det var en trygghet att lämna fram pärmen, att veta vad inspektionen skulle gå ut på, att vi var förberedda. Jag hade sovit gott på natten innan de kom. Men grunden för allt säkerhetsarbete, menar Olof Ohlsson, ligger i vardagsarbetet. Inte minst att hålla den ordning som man värnar på gården. Behöver vi ett plattjärn vet vi exakt var i förrådet det ligger. Vi slipper leta eller snubbla på grejer på golvet. På samma sätt är han noga med inköp av maskiner och större verktyg. Allt görs i samråd och med arbetsmiljön som en viktig ingrediens. Bra stolar och AC är självklart i traktorerna. När Magnus bytte spruta förra året investerades i en fullutrustad spruta för att underlätta och minimera risker vid hantering av kemikalier. Det underlättar mitt arbete, säger Magnus. Och det gör att vi kan jobba effektivare. Kemikalieförrådet har samma ordning som maskinhallen. Att hitta rätt verktyg är inte svårt. Och allt hängs på plats efteråt. juni 2009 I SLA Bladet 9
SLA:s Lena Andersson berättar om det nya uppdaterade schemaläggningsprogrrammet för Dag Edeen från Edeenlisjö Gård AB. Jörgen Bendz Södra Skogsäg ek för. har trevligt. Ett glatt golfgäng; Bengt Hammarstedt, Perstorp, Bob Bäckstedt, Jönköping, Stig Persson, Ljunghusen, Jochum Söderström, Lidingö, Håkan Stålbro, Kristianstad och Jarl Klinthof, Partille. SLA-stämman är också gemenskap En SLA-stämma innehåller föreläsningar, stadgeenliga förhandlingar och val av förtroendemän och kvinnor. Men en stämma innehåller också små kaffepauser när kollegor från olika delar av landet får en möjlighet att träffas och prata om det som sker eller kanske borde ske. Många ses en gång om året - och det är på stämman. Under pausen har deltagarna också möjlighet att få information på den minimässa som pågår en entréhallen utanfär stämmolokalen. Roger Carlsson har skogliga erfarenhetsutbyten med Sara Jons från Stora Enso Skog. Arbetsmiljöutvecklare Torsten Ivarsson (i mitten) och skyddsassistenten Johan Pettersson tillsammans med Fredrik Terling från Ryssbylunds AB. Aleksandra Holmlund från Skogsägarna Norrskog. Catharina Matsdotter från NYN, Lars- Inge Börjesson Kåhögs Gård och Gunnar Carlsson Boo Egendom AB. Per-Olof Andersson från maskinstation Nils-Olof Andersson och Per Persson från P O G Persson Maskin AB. Thomas Rappe diskuterar med Marcus Skure från Svenska Husdjur. 10 10 juni juni 2009 I SLA I SLA Bladet Göran Larsson från Johan Larsson & Son diskuterar med SLA:s Maria Möller. Till höger Torkel Sjögren från Träd Gräs och Stenar AB och Rolf Ahrling från Ahrling & Östinge. Egon Spade från Spades Trädgårdsanläggningar diskuterar med Kenneth Lundin, förbundsordförande inom STAF, Sveriges Trädgårdsanläggningsförbund.
Terri-Lee Ericsson tillsammans med Jörgen Andersson och Håkan Alverbäck. Anders Thunberg, Pia Freij Regiondjursjukhuset Strömsholm, Eva Holmgren Regiondjursjukhuset Malmö och Nils Gyllenkrok, Svenstorps Gods. Roger Carlsson från Roger och Sörens Skogsentreprenad AB och Daniel Forsberg Stora Enso Skog valdes in i Skogssektionens nya och bantade styrelse. Styrelsen är idag 12 ordinarie och fyra suppleanter mot 15 ordinarie och 13 suppleanter tidigare. Carl-Hugo Hamilton från Boo Egendom AB avtackades efter många år i SLA:s skogssektion av Rolf Andersson Södra Skogsägarna. Carina Håkansson från Stora Enso Skog avtackades för styrelsearbete i såväl Centralstyrelsen som i Skogssektionen. Centralstyrelsen konstituerar sig med Rolf Andersson till vänster, sedan Carl-Otto Swartz, Bo-Göran Svensson, Bengt Olsson och Mats Sandgren. Med ryggen mot kameran VD Katarina Novák och ordförande Carl Curman. Rolf och Mats är nyinvalda. William Hamilton Råbelöf Ströö HB och Otto Ellerström Stora Slagarp Bååthsgården. Utestängda från ROT-avdraget. Trädgårdsanläggarna har svårt att förstå varför det är skillnad på en hammare och en spade för att ROT-avdraget ska gälla. På bilden från vänster; Per Åhrlin, Svensk Markservice AB, Göran Larsson från Johan Larsson & Son och Rolf Ahrling, Ahrling & Östinge. Jan Håkansson, Blenta AB har träffat Carl-Otto Swartz. Till höger Claes Willix. juni 2009I I SLA Bladet 11
Agera rätt när anställda blir sjuka Åsa Blomberg från Svenskt Näringslivs Försäkringsinformation och Ambjörn Wahlberg, jurist på SLA, talade inför en välfylld åhörarsal på stämman. Seminariet hade döpts till Den nya rehabiliteringskedjan - vad en arbetsgivare bör veta och många av besökarna var nyfikna på hur dessa regler berör arbetsgivaren respektive de anställda. Bestämmelserna har kommit till i syfte att korta sjukskrivningstiderna och minska utanförskapet. Större krav skall ställas på Försäkringskassan, arbetstagaren och arbetsgivaren. Åsa Blomberg framhöll hur viktigt det är att arbetsgivaren så tidigt tidigt som möjligt uppmärksammar frånvaro hos den anställde i syfte att försöka få den anställde tillbaka till arbetet. Ju längre tid som en person är borta från arbetet desto svårare blir det att komma tillbaks. Det är därför viktigt att arbetsgivaren skaffar sig rutiner för att hantera detta. Ambjörn Wahlberg talade om vilka medel Åsa Blomberg från Svenskt Näringsliv och Ambjörn Wahlberg från SLA berättade om den nya rehabiliteringskedjan under SLA-stämman. som står arbetsgivaren till buds om det trots allt visar sig att sjukdomen är så svår så att den anställde inte kan komma tillbaka till Uno pekar på dragspelsskatten inom arbetsgivaravgiften arbetsplatsen. Slutsatsen var, som alltid - Kontakta SLA om du behöver hjälp - det lönar sig! Kalla skatt för skatt och avgift för avgift. Synliggör och förenkla. En avgift ska kallas för avgift, en skatt är en skatt och en premie ska vara det som den heter en premie. Och det ska dessutom vara tydligt för oss alla vad vi betalar in till staten, konstaterade Uno Petersson, ägare av Pewes skor i Anderstorp och ledamot i Svenskt Näringslivs skattekommission. Uno Petersson har granskat arbetsgivaravgifterna och förvånats över det han funnit: Det handlar om fullständigt ologiska och dolda skatter, säger Uno som vill synliggöra skatteuttaget och dessutom skapa en prismedvetenhet hos alla skattebetalare: De flesta människor har inte en aning om hur mycket vi betalar den vägen, säger Uno, som menar att t ex den allmänna löneavgiften fungerar som ett dragspel i systemet när andra poster (t ex sjukförsäkringsavgiften) sjunker så ökar löneavgiften. Den är idag runt 100 miljarder av de 400 miljarder som tas in i arbetsgivaravgifter. Och det är ingen premie utan en vanlig skatt, säger han. Seminariet som berörde den dolda skatten i arbetsgivaravgiften lockade många åhörare på SLA-stämman. Uno Pettersson, skohandlare från småländska Anderstorp, har gjort en utredning som han presenterade. 12 juni 2009 I SLA Bladet
Var noga när du hyr ut en lägenhet Många människor vill bo på landet - och uppleva landsbygden som en tillgång i boendet. Men ta alltid skriftligt på det, uppmanar Björn Andersson, fastighetsjurist Fastighetsägarna Syd, som under SLA-stämman i Stockholm gav goda råd till alla som hyr ut boende på landet - oavsett om det är till anställda eller på den öppna marknaden. Om det blir konflikt om bruksvärdet på en lägenhet är det bra om den detaljen finns med. Han menade att många som söker sig till landsbygden ser framför sig hur rådjuren står i en solglänta eller charmen av en porlande bäck, men glömmer att gödsel luktar och att det kan damma på våren. Använd kontraktet Skriv in alla olägenheter i kontraktet så slipper ni diskussioner sedan, uppmanar Björn Andersson. Men ring gärna innan ni sprutar och säg till om vinden kan ligga på. Hans erfarenhet av hyresnivåerna på landet är att hyrorna generellt ligger lågt idag. Många sänker sin egen hyresnivå med motiveringen att boendet ligger långt från centralorten. Det är ett problem på många sätt. Dels minskar ju intäkterna, dels riskerar ni att dra till er hyresgäster som bara söker ett billigt boende. Anders skapar en motbild av nidbilden Det fanns en tid på 70-talet när bilden av företagare präglades av pappa Tyko i Karl-Bertil Jonssons julsaga. Folk som gav bort något var kommunister. Men den tiden är en parentes i historien, menar Anders Johnson, tidigare chefredaktör på DN, som nu skrivit en bok om de stora samhällsbyggarna, som ofta samtidigt var de stora industrialisterna och välgörarna. Han berättade om sina samhällsbyggare under SLA-stämman. Det handlade om företagare, välgörare, ibland också politiker och kulturbärare. Av många exempel så drog han fram orterna Sandviken och Åtvidaberg som tydliga och goda förebilder där enskilda släkten haft och har stor betydelse. Läs mer om Åtvidaberg och Baroniet idag och igår på nästa uppslag i SLA-bladet. Lennart Bengtsson från Wapnö AB och Nils Gyllenkrok från Svenstorps Gods har båda stor erfarenhet av att hyra ut lägenheter på landsbygden. Var tydlig och låt hyresgästerna skriva på att de är medvetna om de olägenheter som finns på landet; det kan damma, lukta och spridas kemikalier, säger de båda. Den lilla bilden visar Björn Andersson fastighetsjurist Fastighetsägarna Syd. Om vi ser till de lägenheter som är avsedda för allmänna marknaden råder jag er att göra tvärtom, höj standarden, höj hyran och locka till er andra typer av hyresgäster. Hyresgäster som ser landsbygden som en tillgång. Många har personalbostäder för anställd personal. Ibland uppstår problem när lägenheten inte vårdas. Där har vi sällan problem, betonade Nils Gyllenkrok, en av åhörarna på seminariet. Men hyreslagen är tydlig och sträng. En lägenhet ska vårdas väl. Dokumentera alltid vid in- och utflyttning. Skriv protokoll, fotografera uppmanar Björn Anderson. Anders Johnson visade en av många nidbilder av företagaren. Men den är fel både idag och historiskt, menade Anders som nu skrivit en bok för att visa sanningen. juni 2009I SLA Bladet 13
Gustaf Adelswärd, friherre, vd och ägare till Baroniet Adelswärd i Åtvidaberg med anor tillbaka till 1700-talet. Kontorsbyggnaden till vänster och huvudbyggnaden (som skymtar rakt fram) byggdes under Theodor Adelswärds tid på Adelsnäs. Gustaf har valt att vara aktiv i samhället. Han känner folk i bygden och vill själv spela en roll i bygdens utveckling. Anders Johnson, tidigare chefredaktör på DN, har skrivit en bok om Sveriges samhällsbyggare. I boken är Åtvidaberg ett bra exempel på en enskild familjs positiva betydelse för en bygd. Baroniet Adelswärd har gamla traditioner som samhällsbyggare: Vi ska fortsätta engagera oss i det omgivande samhället Det fanns en tid när en större gård eller ett gods var en självklar medelpunkt i ett samhälle. Ägarens engagemang i samhällslivet var centralt för bygdens utveckling. Många var samhällsbyggare och välgörare, menar Anders Johnson, författare och journalist, i sin bok. Adelnäs är ett av Sveriges största privata jordbruksföretag och jordägare. Egendomen omfattar 23 000 hektar mark och vatten. Nuvarande ägare är Gustaf Adelswärd. Nu när militärtjänsten är avskaffad bör det vara varje privatpersons plikt att göra något för samhället, säger han. Naturlig ledarroll Under tidigare generationer hade godsen en annan ställning än idag; det var här det fanns utbildning och kompetens, menar han. Utbildningen som var bunden till familjen hade också samhällsnytta, säger han. Samtidigt fanns en naturlig ledarroll inom godset. Han tror också att den traditionen finns kvar på de flesta större gods och gårdar än idag, även om samhället numera tagit över en stor del av den roll som godsen en gång spelade: De flesta är engagerade från Rotary till kommunalråd och t o m borgmästare - som vi har en kollega som är i Växjö. Samhällsbyggare Just Baroniet Adelswärd i Åtvidaberg är ett gott exempel när Anders Johnson i sin bok beskriver samhällsbyggarna i Sverige. Här har samma familj drivit verksamhet sedan 1700-talet. För hundra år sedan hette baronen Theodor Adelswärd och som kommunpolitiker i Åtvidaberg bidrog han till att förvandla samhället från ett traditionellt brukssamhälle till ett modernt municipalsamhälle med elektricitet, sjukvård, moderna skolor, goda järnvägsförbindelser och ett varierat näringsliv. Han var också finansminister i Karl Staaffs ministär 1911-1914 och utvecklade också, som bergsingenjör, brukssamhällets industri och startade det som under en annan ägare skulle bli Facit AB. Inspirerad av England Han var inspirerad av USA och England som hade sina Garden City med egna hem med tillhörande ekonomiträdgård. Samhället skulle vara funktionellt indelat och fungera som en självständig motpol mot de större stadskärnorna. Samtidigt var han motståndare till lokala fackföreningar eftersom - menade han - alla kunde ju komma direkt till honom med sina problem. Trots att han var internationell politiker släppte han aldrig den nära kontakten med Åtvidaberg. Han var lyssnande och inkännande. Och han förstod tidigt samhällets sammanhållande funktion. Gustaf Adelswärd ser sig själv som förvaltare av samma grundidé: Som ägare till Baroniet har jag också ett tydligt samhällsansvar, menar han. Jag har valt att inte engagera mig politiskt, säger han. Men jag finns med i olika föreningar och är aktiv i kommunens Näringslivscentrum. Konserter i parken Han tar emot i kontorslokalerna i anslutning till huvudbyggnaden på Adelsnäs. Här finns en trädgård i engelsk stil, öppen för allmänheten. Här finns också café och möjlighet till återkommande konstutställningaroch konserter i parken. Öppenheten fanns redan på Theodors tid och förvaltas nu vidare av hans sonson. Just ikväll har bygdens stolthet, fotbollslaget Åtvidabergs FF, hemmamatch mot 14 juni 2009 I SLA Bladet
Jönköpings Södra. Gustaf har ett möte nere på kansliet ett par timmar före matchen, han ska diskutera en uppgradering av klubbens hemsida. Storhetstiden finns kvar Vi åker den lilla biten ner till fotbollsplanen, Kopparvallen, namnet kommer från den tidigare storhetstiden när Baroniet hade stor kopparbrytning i Åtvidaberg. Idag finns den verksamheten bara kvar som ett klubbmärke på spelarnas blå tröjor. Gustaf hejar på personalen som börjat förbereda kioskförsäljningen innan han kommer in till Torbjörn Nilsson på kansliet. Här hänger lagbilder och vimplar som minner om storhetstider där Roger Magnusson och Ralf Edström var hjältar. Fortfarande tillhör ÅFF elitfotbollen i Sverige med sin placering i övre halvan av Superettan. Gustaf är styrelsesekreterare och är engagerad i klubbens utveckling. Som företagsledare har han med sig en filosofi om bra kommunikationer internt och externt samt ordning och reda i den dagliga verksamheten. Gå in i ett kollektiv För mig är det intressant och lärande att från en ledande ställning i ett sammanhang gå in i ett kollektiv i ett annat. Han betonar också klubbens betydelse för Åtvidaberg: Föreningen är väldigt viktig för ortens identitet, säger han. Nästan alla är engagerade. Vi marknadsförs över hela landet och i framgång kan vi samla runt 2 000 personer i veckan nere på anläggningen för att glädjas och vara stolta tillsammans. Klubbens segrar skickar positiva signaler till hela kommunen. Matchstart närmar sig och läktarna börjar sakta fyllas med supportrar. Åtvidaberg går snabbt fram till en 2-0 ledning. Mot slutet reducerar bortalaget och på övertid gör Jönköping kvitteringsmålet. Men killen som gjorde sista målet spelade för Åtvidaberg förra året, konstaterar besvikna anhängare för att söka lite tröst. Det han kan har han lärt sig av oss... Gustaf Adleswärd diskuterar Åtvidabergs FF:s externa kommunikation med kanslisten Torbjörn Nilsson. juni 2009I SLA Bladet 15
Benny startade eget men förbjöds ta jobb - och skrev brev till Konkurrensverket När Benny Iinatti just hade startat sitt skogsvårdsföretag fick han reda på att han tyvärr inte fick jobba åt sina stora kunder. Vi kan inte engagera entreprenörer i skogen, sa de. Facket säger nej. Benny reagerade och anmälde kollektivavtalet som konkurrensbegränsande: Jag uteslöts ju som konkurrent om jobben. Benny Iinatti hade länge drömmen om att starta eget som skogsvårdare, med röjning och plantering som huvudsysslor. Jag gick på Kvinnersta Naturbruksgymnasium men kom ut i början på 1990-talet när jobben bara försvann. Först jobbade jag på fabrik i Laxå i sex år, men trivdes aldrig, jag längtade ut till friheten i skogen. Han fick jobb inom ett skogsvårdsföretag, men började alltmer snegla åt att starta eget. För några år sedan vågade han ta steget. Han åtog sig rotkapning, röjning och plantering och marknadsförde sig i hemtrakterna runt Askersund, Hallsberg och Laxå. Ryktet spred sig snabbt och han mötte snart ett stort intresse. Det var då han insåg att han inte fick konkurrera på samma villkor som större företag. Jag hade enskild firma och facket accepterade inte att företagen gav jobb till mig. Jag blev utestängd. Men facket menar att företagen kan utnyttja det faktum att en anställd driver firma - och ge sämre villkor. Benny ruskar på huvudet och skrattar lite: Så dum är jag ju inte att jag startar eget och låter mig luras, säger han. För att klara sig tvingades han bilda AB. Idag driver han aktiebolag och drömmer om att kunna anställa. Målet är att växa. Men det var tufft att tvingas låna 100 000 kronor extra och tvingas betala en revisor varje år samtidigt som vi hade köpt hus förra hösten. Konkurrensverket fick in hans anmälan i juni förra året. I slutet på mars i år kom deras svar, sedan Skogs- och Träfacket bl a svarat på tre konkreta frågor (se motstående sida). Konkurrensverket valde att inte ta ställning. Etableringar av nya företag får inte förhindras eller försvåras, skriver man. Men eftersom Skogs- och Träfacket framhåller att man inte förbjuder entreprenader saknas skäl att fortsätta utreda det ifrågasatta förfarandet, skriver man. Kommentar från SLA Det är fullständigt uppenbart att 3 i Skogsavtalet, som kalllas Arbetstagardefinitionen, är konkurrenshämmande. Skogsoch Träfacket har otaliga gånger satt stopp för egenföretagare, främst när det gäller skogsvård. I Bennys fall framförde facket att hans företag, Bennys Skogsvård, inte kan godkännas som entreprenör med hänvisning till 3 i Skogsavtalet. Benny valde då att bilda aktiebolag. Det är tyvärr inte någon garanti för att SoT inte ska sätta stopp med samma motivering. Eftersom Benny bildat aktiebolag är han inte längre ensamföretagare och därför går han fri. SoT har tyvärr inte förstått att företag ofta startar som ensamföretag, som efterhand växer till och anställer. Genom att man har motsatt sig egenföretagare så har nya företag kvävts i sin linda. Konkurrensverket inser det, men har beklagligt nog ändå inte agerat. Bennys anmälan har haft det goda med sig att SoT i sitt svar hänvisar till det sedvanliga tvingande civilrättsliga arbetstagarbegreppet. Det kan bara betyda att arbetstagardefinitionen, som saknar motstycke på andra avtalsområden, är överflödigt och därmed kan förpassas till historiens skräpkammare. Det är mycket glädjande. Björn Lothigius Förhandlingschef Skog sekr SYN 08-762 72 38 bjorn.lothigius@sla-arbetsgivarna.org 16 juni 2009 I SLA Bladet
Benny Iinatti plockar upp plantorna som nyss var frusna och som nu ska ner i jorden. Fråga 1 från Konkurrensverket Vilka åtgärder kommer Skogs- och Träfacket att genomdriva för det fall att ett kollektivanslutet företag anlitar ett företag att utföra uppgifter vilka medför att det faller inom arbetstagarbegreppet i paragraf 3? Svar från Skogs- och Träfacket: Om företagaren med entreprenad utför sitt arbete på ett sätt att denne efter en sammanvägning av samtliga omständigheter är att anse som arbetstagare enligt det sedvanliga tvingande civilrättsliga arbetstagarbegreppet behandlas han eller hon som en sådan. Fråga 2 från Konkurrensverket Anser Skogs- och Träfacket att anlitande av företag på entreprenad inom dessa områden (kollektivavtalets arbetstagardefinition) inte är tillåtet enligt avtalet och att detta var avsett vid avtalets tillkomst? Svar från Skogs- och Träfacket: Om företagaren på entreprenad utför sitt arbete på ett sådant sätt att denne efter en sammanvägning av samtliga omständigheter är att anse som arbetstagare behandlas han eller hon som en sådan. Det kan då vara ett kringgående av arbetstagarbegreppet och leda till skadestånd för arbetsgivare som är bunden av kollektivavtalet och som felaktigt anlitar en person som uppdragstagare trots att denne enligt MBL är att anse som arbetstagare. Vid tvist härom kan frågan slutligt komma att avgöras av Arbetsdomstolen. Det ska framhållas att om företagaren på entreprenad utför sitt arbete på ett sådant sätt att denne efter en sammanvägning av samtliga omständigheter inte är att anse som arbetstagare behandlas denne heller inte som en sådan. Paragraf 3 Skogsavtalet innebär således inte något förbud mot entreprenader. Fråga 3 från Konkurrensverket Har Skogs- och Träfacket vidtagit åtgärder för att tvinga företag att anställa eller som fått till sin följd att företaget tvingats anställa, istället för att anlita enskilda företagare som faller inom arbetstagardefinitionen? Svar från Skogs- och Träfacket: En av MBL:s rättsföljder av att en arbetsgivare omfattas av kollektivavtal är att denne inte till arbetstagare som arbetar inom kollektivavtalets tillämpningsområde får utge sämre förmåner än dem som följer av kollektivavtalets tvingande bestämmelser. Det ankommer på varje fackförbund att bevaka att kollektivavtalets bestämmelser iakttas mot alla anställda. Att vara egenföretagare i skogen är ofta ett ensamjobb. Men ofta jobbar man i olika nätverk. Ulf Persson kör ut täckrotsplantorna åt Benny. juni 2009I SLA Bladet 17
Eskil vågade anställa en nyutbildad maskinförare: Efter tre månader går det hur bra som helst Eskil Israelsson är uppfödd i skogen och där trivs han bäst. Eskil Israelsson har kört i skogen i snart 35 år. Som egen har han idag en skördare och en skotare och tre anställda. Av olika tillfälligheter är alla nyanställda. Två av killarna tog jag direkt från naturbruksgymnasiet i Burträsk, berättar han. Och det har fungerat fantastiskt bra. Eisab Skogsmaskiner är det formella namnet på Eskils företag i västerbottniska Malå mellan Lycksele och Arvidsjaur. Han har följt debatten om rekrytering av unga maskinförare, där problemen ofta varit att en ung oerfaren förare har svårt att vara så effektiv som de hårda lönsamhetskraven i skogen innebär. Det är ju sant, funderar Eskil, ingen kan ju komma direkt från skolan och prestera fullt. Men någon måste ju ge dem chansen. Han har diskuterat med sin uppdragsgivare om kompensation, men hittills utan någon större förståelse. Det är segt. Men det är en diskussion som pågår inom branschen och man vill avvakta vad som ska beslutas centralt. Fast, fortsätter Eskil; se på Tobias som jag anställde, han behövde tre månader för att komma igång ordentligt, efter fem må- Skogsbruket behöver många nya medarbetare Skogsbrukets kompetensförsörjning är och har varit en het fråga den senaste tiden, varför detta är en högt prioriterad fråga på SLA:s agenda. Läget är näst intill kritiskt då det gäller tillgången på skogsmaskinförare. Utbildningssystemet via gymnasieskolan täcker ej behovet, vilket ytterligare försvåras av att naturbruksgymnasiet endast är yrkesförberedande. Dessutom är konkurrensen om arbetskraften hård från andra branscher. Eftersom vi har saknat ett bra faktaunderlag kring hur arbetsmarknaden verkligen ser ut och vilket behov av kompetensförsörjning som föreligger, har SLA har tillsammans med Arbetsförmedlingen genomfört en arbetsmarknadsanalys som skickats ut till alla olika typer av skogsföretag över hela landet. I första hand avsåg analysen kategorin skogsmaskinförare, men även andra yrkeskategorier inom skogsbruk/skogsförvaltning har tagits med. Syftet med analysen har varit att beskriva nuläget samt skapa en god bild av personalomsättning och kommande rekryteringsbehov mm. Totalt är ca 25 000 personer sysselsatta inom den skogliga näringen. Av dessa är ca 8 500 skogsmaskinförare/skogsarbetare och ca 10 100 skogsvårdsarbetare. Åldersgruppen 41-54 år dominerar bland maskinförare och tjänstemän. Däremot är 18 juni 2009 I SLA Bladet skogsvårdsarbetarna ofta under 25 år. Inslaget av kvinnor är litet bland skogsmaskinförarna, där andelen kvinnor endast uppgår till någon tiondels procent. Bland skogsvårdsarbetarna är däremot könsfördelningen betydligt bättre, där är andelen kvinnor ca 46 procent. Bland de skogliga tjänstemännen är andelen knappt 14 procent, och bland den övriga personalen (företrädesvis administrativ personal) är andelen kvinnor över 70 procent. Den bedömda pensionsavgången inom fem år är 14,5 procent bland skogsmaskinförarna, 1,3 procent bland skogsvårdsarbetarna, 11,1 procent bland de skogliga tjänstemännen och 13,3 procent bland den övriga personalen. Om vi istället tittar på personalomsättningen de senaste 12 månaderna, är andelen bland skogsmaskinförarna 7,7 procent, bland skogsvårdsarbetarna 78,1 procent, bland de skogliga tjänstemännen 11,3 procent och bland den övriga personalen 12,5 procent. Rekryteringsbehov Det bedömda rekryteringsbehovet för de olika yrkeskategorierna enligt analysen är följande, med värdet inom ett år först och värdet årligen för åren 2-5 inom parantes: Skogsmaskinförare ca 550 (380), skogsvårdsarbetare ca 8 200 (8 700), skogliga tjänstemän ca 200 (140) samt för övriga personal ca 0 (30). För den fullständiga rapporten - se SLA:s hemsida: www.sla-arbetsgivarna.org Björn Jonasson, SLA Norr
Tobias Ahlenius kom direkt från naturbruksgymnasiet och in i en skördare på ett skift. Idag trivs han i gänget och med jobbet. nader var han ikapp oss andra och nu är det inga som helst problem - han är lika lönsam som oss andra. De första månaderna var som en investering, och en investering betalar sig ju först på sikt. Han gör gärna jämförelser med kollegor som inte är lika välinvesterade i sin maskinpark. Jag kan jobba effektivt med mina nya maskiner medan kollegor med äldre maskiner tvingas stå still och reparera eller vänta på reservdelar. Kostnaden för en ung oerfaren maskinförare är liten i jämförelse, säger han. Med nya maskiner vet du ganska väl vilka reservdelar som alltid behövs och som måste finnas hemma. Det gör att du blir mycket effektivare ute i skogen. Eskil började köra i skogen efter skogsbruksskolan redan i mitten av 1970-talet, då som markberedare i sin fars företag. Då var det Domänverket som var den stora uppdragsgivaren. Efter en tid skaffade han sig en egen markberedare och körde själv tills lågkonjunkturen i början på 1990-talet slog undan fötterna på honom. Men han vågade satsa igen, skaffade först en liten gallringsskördare och sedan en större samtidigt som han anställde mer personal. Du vet, är man van att vara sin egen är det svårt att vara anställd. Idag känner han av tuffa tider igen, men anar samtidigt att botten är nådd. Vi hade räknat med att stå en del i sommar och höst, men nu verkar det räcka med bara juli, konstaterar han. Sveaskog har låtit sina egna grupper stå still för att vi entreprenörer ska få fullt jobb. Han är noga med arbetsmiljön, vill alltid jobba med nya maskiner, har en fräsch koja och har en stående uppmaning till de unga anställda som han har idag om det skulle strula på ett kvällsskift: Stäng, släck och far hem. Ta aldrig ta några risker. Eskil är medlem i SLA sedan många år. Han har kontakt med SLA Norr, inte minst när det gäller arbetsrättsliga frågor och lönesättningen: Jag har kollegor som tar ut facket till kojan för att sätta lönen på killarna. Jag förstår det inte, vi ska ju använda den organisation som hjälper oss. Samtidigt är Eskil noga med att följa alla avtal och lagar som finns. Jag vill inte ha något tjafs, det ska vara raka papper och ordning och reda. Och det blir det om jag jobbar tilsammans med Björn på SLA. Då blir det rätt från början. Han har aldrig ångrat sitt yrlesval, njuter av varje dag i skogen. Eller som han själv uttrycker det: Det är faktiskt skitkul. Det är ursuveränt att stiga upp före fan på morgonen och fara åt skogen. Där trivs jag. Många skördarförare avundas säkert Tobias när de ser förutsättningarna för gallringen. Jämn och lättkörd mark. Det behövs fler nyutbildade yrkesförare i skogen För att förbättra rekryteringen och bredda rekryteringsbasen av skogsmaskinförare har distrikt Norr satsat på att etablera ett yrkesråd som ska arbeta tillsammans med de fyra naturbruksgymnasierna med förarutbildning i norr. I projektet ingår bl a SCA, Holmen, Sveaskog, Norrskog, Norra Skogsägarna, SMF och SLA. Projektledare är Björn Skogh från Skogsägarna Norrskog Ek. För. Vår uppgift är att förbättra rekryteringen och kompetensförsörjningen riktad mot maskinförarna, säger Björn Skogh. Vi har inte varit tillräckligt aktiva tidigare, menar han. Det handlar mycket om att etablera ett närmare samarbete med naturbruksgymnasierna, tre är kommunala och en skola är landstingsägd. Det är skolor med knappa resurser som riskerar att få än svårare när de kommunala plånböckerna nu blir allt tunnare som en effekt av den ekonomiska krisen. Vi kan stötta med lokala marknadsföringsplaner, se till att den arbetsplatsförlagda utbildningen, praktiken och PRAO-verksamheten fungerar. Just praktiken diskuteras nationellt just nu, hur ska de entreprenörer som upplåter sina maskiner kompenseras för den effektivitetsförlust som elevernas arbete innebär? Branschen är beredd att hitta lösningar i positiv anda, säger Björn Skogh som kan tänka sig lösningar som t ex bygger på att en viss del av uttaget virke sätts av i en gemensam pott. En pott som används för att ersätta kostnaderna för den enskilde entreprenören. Han räknar med att behovet kommer att vara runt 150 maskinförare per år som behöver komma in i systemet i norra Sverige. Idag utbildas ungefär halva det antalet i skolorna i norr. Vi ska också förbättra samarbetet med kommunerna - de förare som utbildas stannar i stor utsträckning kvar på hemorten och innebär en ren vinst för våra norrländska kommuner, säger Björn Skogh. juni 2009I SLA Bladet 19
EU:s nya medlemsländer lär sig mer om den sociala dialogen Sverige och SLA representerades på konferensen Promoting Social Dialogue and Developing the Know-How of Social Partners in Rumania, Bulgaria, Croatia and Turkey av Emma Terander. Konferensen gavs under två dagar i Istanbul och anordnades av GEOPA och EFFAT, jordbrukets arbetsgivar- respektive arbetstagarorganisationer på EU-nivå. Syftet med konferensen var att främja den sociala dialogen, dvs. överläggningar mellan arbetsmarknadens parter, och utöka kunnandet om de sociala parterna i de nya medlemsländerna Bulgarien och Rumänien, samt de tillträdande länderna Kroatien och Turkiet. Kollektiva förhandlingar Föredrag hölls av representanter för såväl arbetstagar- som arbetsgivarorganisationer i EU-25, för att förklara och beskriva omfattning av, samt problem med, kollektiva förhandlingar. Emma Terander redogjorde för omfattningen och de lagliga aspekterna av förhandlingar mellan de sociala parterna i Sverige och Danmark. Fotnot: EU-25 refererar till antalet medlemsländer före den senaste utvidgningen, dvs. exkl. Bulgarien och Rumänien. 20 juni 2009 I SLA Bladet Pasi Mähönen svingar sig mellan trädkronorna i småländska Forserum...... med säkringen uppe i björkens topp hänger han säkert. Michael Jackson, eller Mike som han kallas, trivs med jobbet, spänningen och att få vara utomhus. Säkerhetslinan är vajerförstärkt för att klara motorsågskedjan. Ett toppjobb för modiga huggare De är vana vid publik när de jobbar. Arboristerna som ofta svävar i toppen på utsatta träd. Vi plockade ner en stor poppel, två meter i diameter, på Norr Mälarstrand i centrala Stockholm för ett tag sedan, berättar Michael Jackson. De spärrade av två körfält och klättrade upp - sågade från toppen och neråt - bit för bit. Långt där nere samlades folk för att se deras våghalsiga klättring och kapning. Gratis cirkusnummer. Engelskt ursprung Michael Jackson driver företaget Jacksons Trädvård AB i Stockholm, ett företag som idag har femtontalet anställda. Han har själv engelskt ursprung, liksom flera av hans anställda: I England är jobbet betydligt vanligare, vi har flera skolor som utbildar arborister, eller som det heter på svenska, trädvårdare. Här i Sverige lägger man ner den enda offentligt finansierade utbildningen som finns. Arborist är ett annat ord för trädspecialist. De flesta är också utbildade i klättrande trädarbete. Det innebär att formbeskära, gallra i kronor och skapa säkra, vackra och långlivade träd, men också att ta ner träd som står inne på tomter, nära hus och andra känsliga miljöer och som inte går att fälla med traditionella metoder. De jobbar oftast utan att använda dyra skylifts eller kranar. Rep, sele, säkerhetslinor med vajerförstärkning, spikskor och motorsåg är deras utrustning. Vi jobbar året runt, även om det regnar