LP-stöd 2016. Att inspirera och leda förändringsprocesser



Relevanta dokument
Skolledarens arbete och arbetsvillkor. av Gunnar Berg

Digital agenda för Kalmarsunds gymnasieförbund

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Verksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik

Lokal arbetsplan 14/15

Grunderna för planen för småbarnspedagogik

Systematisk utvecklingsarbete och utvärdering med hjälp av pedagogisk dokumentation

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm

Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

Elevens självvärdering åk 1 2

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

Finlandssvensk utbildningskonferens Hanaholmen Merja Olkinuora Bildningschef Ingå

En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé

MOT LÄRARPROFESSIONEN - KOLLEGIALT LÄRANDE

Handledning i enlighet med nya läroplanen handledning är alla lärares sak. Kohur Sonja Andersson

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Stockholm Till de organisationer som undertecknat beslutet om samverkan

Verksamhetsidé som ledningsverktyg. Katina Thelin, Fil Dr i pedagogiskt arbete Skolledarkonferensen, Tylösand den 25 september 2014

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring

Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen

Pedagogisk Verksamhetsidé

Utvecklas genom lärande samtal

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Elevens självvärdering åk 3 4

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor

Instruktion för Elevens självvärdering i åk 5 6

Hans- Åke Scherp Docent i pedagogik

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Ledning i förskolan Villkor och uttryck. Almedalen 2 juli 2019

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret

Att välja Sveriges framtid. Rösta om jobben. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs.

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Elevens självvärdering åk 5 6

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

För alla flickors och pojkars lärande - om skolresultat, jämställdhet och inkludering i skolmiljö

Junior- och ungdomsta vlingar

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Utvecklas genom lärande samtal. Utbildningar för skolutveckling.

ADAPTIVT LEDARSKAP MED THE HUMAN ELEMENT SOM GRUND

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

tala är silver dela är guld

Trygghetsplan för Blåhusets förskola

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA

BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA

Fo rba ttringsarbete i skola, vad a r det? Nyanla ndas la rande mottagande, inkludering och skolframga ng

THE. The Human Element. Deltagarnytta

Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Antagen av kommunfullmäktige

Trygghetsplan för Borgens förskola. Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för

2.1 Normer och värden

Integritetspolicy. Org nr: Ventus Norden Växel: Integritetspolicy Sverige

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Statens skolverks författningssamling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Instruktion fo r genomga ng av barnets sja lvva rdering

Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan Furuliden

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en verksamhetsidé

Stenungsunds Kommun Lärarförbundet Svenska kommunalarbetareförbundet

Möjligheter och svårigheter med samverkan utifrån rollerna som ledare och medarbetare i akademiska miljöer

UTVÄRDERING AV VERKSTÄLLANDET AV GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Teamplan Ugglums skola F /2012

Kompetensutveckling att leda kollegialt lärande. Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Läroplan för förskolan

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Trygghetsplan för Solgläntans förskola. Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Uppdraget. Vad innebär den reviderade läroplanen och den nya skollagen?

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

Transkript:

LP-stöd 2016 Att inspirera och leda förändringsprocesser

SKOLAN LÄRAREN -> YRKESROLLEN FÖRÄNDRING - > MOTSTÅND VERKSAMHETSKULTUREN

Organisationer som sociala system av mening och innebörd Organisationer är sociala gemenskaper som hålls samman av gemensam förståelse av verksamheten: uppgift, roller och arbetssätt.= SKOLAN Myter och moderörelser har betydelse för val av strategier och metoder. Handlingar (inte planer) är centrala. Människor handlar i enlighet med sin förståelse av verkligheten. Överväganden kan föregå handling, men lika viktiga är reflektioner efter handlingen. Att leda och organisera innebär att få till stånd lärprocesser, där gemensam förståelse utvecklas och förändras. Förtroende ersätter till betydande del kontroll. Fokus på den subjektiva verkligheten Scherp, 2012

Skolan utifra n ett systemta nkande 1) organisation i termer av en helhet, ett system, snarare a n en uppsa ttning delar, = ARBETSORGANISATION 2) utvecklingsprocesser med utga ngspunkt i de insatser som go rs fo r att fo ra ndra denna helhet = UTVECKLINGSORGANISATION 3) medarbetares livsva rld och fo ra ndringar i densamma som grund fo r skolutveckling = MEDARBETARORGANISATION

Läroplan Värdegrund Verksamhetskultur - > Förebygger och åtgärdar störningar. Anpassar omvärlden Pedagogiska verksamheten Arbetsorganisationen skapar förutsättningar för påverkar utformningen av Utvecklingsorganisationen -> Scherp, 2011

Forskning kring skolors effektivitet a r: Ovanifra n orienterad Baserad huvudsakligen pa kvantitativa metoder Starkt inriktad pa att klarla gga skolors Forskning kring skolors effektivitet a r: Ovanifra norienterad resultat Baserad huvudsakligen pa kvantitativa metoder Tabell 1. Skillnader mellan skoleffektivitetsforskningen och skolutvecklingsforskningen. Starkt inriktad pa att klarla gga skolors resultat Upptagen av att fo rklara resultaten med Upptagen av att fo rklara resultaten med ha nvisning till variationer ha nvisning i skolornas till variationer formella uppbyggnad i skolornas Inriktad formella mot att uppbyggnad fo rsta skolor som relativt statiska och stabila lokala organisationer utifra n o gonblicksstudier Inriktad mot att fo rsta skolor som relativt statiska och stabila lokala organisationer utifra n o gonblicksstudier Forskning kring skolors utveckling a r: Under- eller inifra norienterad Baserad huvudsakligen pa kvalitativa metoder Mindre intresserad av skolors resultat a n av de processer som leder till att resultaten fo rba ttras Forskning kring skolors utveckling a r: Under- eller inifra norienterad Baserad huvudsakligen pa kvalitativa metoder Mindre intresserad av skolors resultat a n av de processer som leder till att resultaten fo rba ttras Upptagen av att fo rklara variationen i resultaten genom att synliggo ra bakomliggande problem Inriktad mot att fo rsta skolor som dynamiska lokala organisationer med hja lp av longitudinella studier da r fo ra ndring sta r i fokus Upptagen av att fo rklara variationen i resultaten genom att synliggo ra bakomliggande problem Inriktad mot att fo rsta skolor som dynamiska lokala organisationer med hja lp av longitudinella studier da r fo ra ndring sta r i fokus Skillnader mellan skoleffektivitetsforskningen och skolutvecklingsforskningen. Thelin, 2013

Forskning om lärares yrkesnormer

Ethos..a set of values, attitudes and behaviours which will become characteristic of the school as a whole (Rutter 1979) Ethos = Kåranda; yrkesnormer (Svensk översättning)

Lärares ethos enlight D. Lortie (1975) Individualism (ensamvargar) Conservatism (ovilja till förändring; rigiditet) Presentism (brist på långsiktig planering; nuorientering) Värdesystem som präglade amerikanska lärare på 1970-talet

Förändingar i kåranda (ethos) Individualism Samverkansdimensionen Samarbete Konservatism Förändringsdimensionen Flexibilitet Nuorientering Planeringsdimensionen Framförhållning G. Berg, (1991) Svensk skolforskning på 1990-talet som grund för skolutveckling

Förändringsledning Förändringsledning är ett strukturerat tillvägagångssätt för att ledsaga individer, grupper och organisationer från nuläget till ett önskvärt framtida läge. Förändringsledning fokuserar på att åstadkomma positiva beteendeförändringar hos människor genom att få dem att själv vilja förändra sitt beteende. (Wikipedia)

Förändring Beteende Beteende Känslor Tro/ Antaganden Värderingar Motiv Självaktning Självuppfattning Branson, 2005

THE SELF Behaviors Emotions Beliefs Values Motives Self-esteem Increasing self-knowledge Self concept Interface between The External and Inner Self Figure 2. Various dimensions of the self which shows how these dimensions are able to interact in order to influence a personality behavior. (Branson 2005) 13

Sett utifra n ett organisations- eller skolutvecklingsperspektiv ra cker det emellertid inte att enskilda medarbetare fo ra ndrar sitt sa tt att ta nka om och agera i verksamheten. Inom skolutvecklingsforskningen betonas betydelsen av att utveckla en gemensam fo rsta else av uppdraget och av den egna verksamheten och dess behov samt om betydelsen av att medarbetare i skolan a gnar sig a t ett gemensamt meningsskapande eller fo rsta elsefo rdjupande arbete. Thelin, 2013

Verksamhetsidé

Hur skapa en verksamhetsidé? La rares sa tt att ta nka och samtala kring undervisning och elevers la rande beho ver utmanas. Enligt Timperley et al. (2007) go rs detta ba st om la rarna fa r delta i en la rprocess som tar sin utga ngspunkt i vardagen och de problem som de sja lva upplever som angela gna och mo jliga att go ra na got a t. Thelin, 2013

Hinder för utveckling Man förstår inte vilken nytta förändringen för med sig Det inriktas på saker som enligt lärarnas åsikter är oväsentliga Det ökar arbetsmängden oskäligt mycket Det finns negativa förhandsattityder till det nya Tveksamhet om metoderna stöder målen Hämäläinen & Sava,1990

Förhållningssätt för att lyckas En solid självkänsla, sund yrkesstolthet och god arbetsmoral Beredskap att söka lösningar på problem Förtroende för kollegernas arbete Känsla av samhörighet En öppen attityd till arbetsmiljön Beredskap till kritisk diskussion inom arbetsmiljön Stegö, 1987

Hämäläinen & Sava, 1990 Omständigheter som befrämjar förändring Så många som möjligt bör vara med i utvecklingsarbetet U.a. bör börja med en bedömning av den nuvarande verksamheten Hela skolan bör vara föremål för utvecklandet Tillräckligt med tid bör ges u.a. Man bör gå framåt med små steg U.a. bör stödas av skolans ledning Vid behov bör man anlita utomstående hjälp

En god början... Analysera och utvärdera skolans verksamhetskultur

Verksamhetskulturens betydelse Kap. 4 Verksamhetskultur är ett historiskt och kulturellt format sätt att agera. Den kan utvecklas och ändras. Lagstiftningen, officiella direktiv och läroplaner får sin tolkning av utbildningsanordnaren i skolornas verksamhetskultur. Verksamhetskulturen är en helhet som består av - författningar, lokala planer och skolornas egna planer - ledningsstrukturer och arbetsorganisering - syn på lärande och pedagogik samt - interaktion och atmosfär. UBS, UBS: LP-2016, Utkast till kap nya 4 läroplansgrunder

Riktlinjerna som styr utvecklandet av verksamhetskulturen inom den grundläggande utbildningen beskrivs i det följande med nyckelorden - lärgemenskap - mångsidiga arbetssätt - interaktion och delaktighet - välbefinnande - trygg vardag - kulturell mångfald och språkmedvetenhet - ansvar för miljön och framtiden UBS, LP-2016, kap 4

Förändringar i verksamhetskulturen Personlig analys 8.4.

VARFÖR VILL JAG FÖRÄNDRA? HUR VILL JAG FÖRÄNDRA? VAD VILL JAG FÖRÄNDRA?

Motstånd mot förändring

Förändring Söka nytt, det nya och okända lockar, behov att växa Motstånd mot det nya, inte rubba tryggheten, ha kontroll, förbli oförändrad Skolans kultur och atmosfär påverkar lusten eller motståndet mot förändring

Orsaker till motstånd mot förändring NEGATIVA KÄNSLOR: Rädsla Ångest Känsla av oförmåga MAKTKAMP

Att inspirera och leda Inbördes samarbete Utveckla personliga relationer i skolan Processa tillsammans för att söka, utforska och finna Gemensam reflektion efter en process -> nya insikter Planering; idéprocess Reflektion; självvärdering Slutsatser, lärdomar

Förändring Beteende Beteende Känslor Tro/ Antaganden Värderingar Motiv Självaktning Självuppfattning På vilken nivå når Du Dina kolleger för att finna mottaglighet för förändring som leder till utveckling? Branson, 2005