Sociala riskfaktorer och anlagd brand

Relevanta dokument
Stadens skavsår om grannskap och social oro i en tid av globalisering

Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per Olof Hallin, Malmö högskola

Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per-Olof Hallin, Malmö högskola

Förebyggande säkerhetsarbete Metoder för möten och dialoger 3-årigt forskningsprojekt i Malmö (MSB) Kontaktperson: Per-Olof.Hallin@mah.

Ingen strävar mot att göra fel, vi behöver arbeta mer för att göra lika

Sociala risker och områdesutveckling. Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola

Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden

Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden

Välkommen! Det är beteenden som skapar resultat 21 maj Ledarskapets utmaning

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET

VÅLD! VAD ÄR DET OCH HUR PÅVERKAR DET!

Social grogrund och sociala risker hur hänger det ihop?

Socialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse

Rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden

Social oro ur ett teoretiskt perspektiv

Varför kastar de sten?

Uppförandestörning Trotssyndrom -aggressiva beteendestörningar. Mia Ramklint

Block 4: Systematiskt förebyggande arbete mot bostadsbränder

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?

Anlagd brand ett samhällsproblem Margaret S. McNamee, SP Brandteknik

Barn idag och föräldrarollen

Våga se! Våga höra! Våga agera! Marie Louise Arendt Säkerhetschef Vellinge kommun

Jämställt? Så här ser det ut i Hedemora kommun. Sammanställning gjord 2015 av kommunens Jämställdhetsnätverk.

eventuell flytt av fritidsgården till den

Block 1 Den sociala dimensionen

En grupp. varandra. gruppen, normer

ELEVERS DELAKTIGHET PÅ FRITIDSHEM. Helene Elvstrand, lektor Inriktning fritidshem

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Birgitta Kimber, Med dr Virginia Molgaard, PhD

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola

Att blansera mellan kontroll och kontakt Lokala polisers arbete med ungdomar

Utsatta områden och stadsplanering. 1 Emma Hedenvind,

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Projekt Sociala risker 2011

Förebygga och upptäcka

Vad vet vi om bostadsoch dödsbränder? Mona Tykesson

ALLA BARN HAR RÄTT ATT BLI TAGNA PÅ ALLVAR

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Krylbos fotbollsbok för alla våra lirare. Att ha kul tillsammans är roligt

En fråga om samspel teorier, begrepp, bilder & tankar om barns utveckling

ÅTGÄRDSPROGRAM GEMENSAMMA TAG MOT ANLAGDA BRÄNDER

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förundersökning Brand i lägenhet

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Våld mot räddningstjänsten i Sverige. Erfarenheter från Räddningstjänsten Syd

Urval av stadsövergripande svar samt svar från ungdomar boende i Hägersten-Liljeholmen (oavsett var i staden de går i skola)

Vägledning till samtalsledaren. En guide i sju steg till facilitering

Manual för arbete med ungdomar enligt metoden. Train Talk Learn. Real Fighter Sällskap Lund

VÄLKOMNA!

Därför alstrar vissa bostadsområden våldsbejakande extremism

Malmös väg mot en hållbar framtid

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2018/19

Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Heden Läsår 18/19

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Förskolan Akvarellen

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Städers omvandling och sociala risker

Kort med frågor kopplade till filmen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Sociala risker och sociala geografier resultat från tre forskningsprojekt. Nicklas Guldåker Lunds Universitet

BAKGRUND. Acting for change driver Bygga broar. Har pågått i Västra Hisingen sedan år En samordnare är anställd på 60%.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson

Medborgardialog Valsta 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

INTRODUKTION TILL SOCIALA RISKER I HALLANDS LÄN

STADENS BRÄNDER. Del 2 Fördjupning. Helena Bohman Manne Gerell Jonas Lundsten Mona Tykesson MAPIUS 10

Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd brand ett projekt för att minska antalet anlagda bränder i skolor/förskolor

Bostadsbränder och socioekonomiska. Per-Olof Hallin Urbana studier, Malmö högskola

Likabehandlingsplan. Jökelns Likabehandlingsplan i enlighet med lagen om förbud och diskriminering och annan kränkande behandling.

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetssammanfattning Sallerup

Självständigt arbete på grundnivå del 1

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Kort om våldsbejakande extremism socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Förskolan Ljusstaden

Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju. IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården)

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Interkulturalitet i förskolan. Mathilda Eddestål, Skiftingehus förskola Eleonor Klint, Krongatans förskola Ylva Wiklund, Lagrådsgatans förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Befolkningsprognos Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten

MVA-projektets syfte. Målsättning med analyser? Sårbarhet. Scenariobaserad metod. Fokus. Kommunal sårbarhetsanalys MVA-metoden (SÅREV)

Cannabis och unga rapport 2012

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

starten på ett livslångt lärande

Årsavstämning: befolkning 31/ enligt Kommunala invånarregistret. tar varje år fram. Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Ungdomarnas röster Del 1,2 (4) Lena Boström, Docent i pedagogik lena.bostrom@miun.se

Vad vet vi om bostadsoch dödsbränder? Nicklas Guldåker

Transkript:

Sociala riskfaktorer och anlagd brand Reflektioner från ett pågående åå forskningsprojekt Per Olof Hallin

Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Är ett ökat antal anlagda bränder uttryck för mer grundläggande förändrade sociala förhållanden? Hur ser barn och ungdomar på anlagda bränder? bä Kan områdesbaserade risk och sårbarhetsanalyser leda till fungerande åtgärdsprogram? Manne Gerell Alban Jashari Jerry Nilsson Nicklas Guldåker

Tes: Under senare år har en ny typ av anlagda bränder blivit allt vanligare, som inte i första hand orsakas av enskilda eller begränsade grupper av individer id utan är del av sociala konflikter som omfattar främst vissa ungdomsgrupper.

Anlagda bränder i Malmö Källa: Räddningstjänsten Syd

Bränder 2008 Herrgården Källa: Räddningstjänsten Syd och Malmö stad

Anlagd brand i Herrgården Malmö Många tomma lägenheter Hög omflyttning < 45 % Källa: Räddningstjänsten Syd Stark befolkningstillväxt Minskad omflyttning 25% 15 %

Bränder Herrgården 2007 2009 2009 Källa: Räddningstjänsten Syd

Varför anlagd brand? Inre motivation: Motiv i litteratur: Nyfikenhet Spänning Sysslolöshet tråkigt Vandalism Dölja brott Upplevelse Samhörighet Sysslolöshet tråkigt Status Identitet Ekonomi Rationalitet Extremism Makt Uppmärksamhet Hatbrott Alienation Hämnd Konflikt Sjukdom

Hur hantera risk för anlagd brand? Strukturella faktorer: Befolkningsstorlek Befolkningsökning Befolkningsomflyttning Andel tonårspojkar/unga män Trångboddhet Heterogenitet Andel förvärvsarbetande Yttre motivation att upprätthålla en viss social ordning Formell social kontroll Informell social kontroll Kollektiv förmåga Finns det samband mellan strukturella faktorer och anlagd brand?

Social karakteristik av Herrgården och Malmö (2008) Befolkning: 4 878 1,4 1,2 1 0,8 06 0,6 Malmö Herrgården 0,4 0,2 0 Andel endast förgymnasial utbildning Andel icke förvärvsarbetande kvinnor (20 64) Andel icke förvärvsarbetande män (20 64) Andel utlandsfödda Andel icke behöriga till gymnasiet Andel pojkar 6 18 år Antal personer/rum*

Befolkning och antal anlagda bränder ej i byggnad, 1992 2008 6000 5000 4000 6000 Utan värden för 2008 Befolkning 3000 2000 1000 0 5000 4000 3000 2000 1000 0 0 5 10 15 20 25 30 35 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Antal anlagda bränder ej i byggnad

Andel pojkar och anlagda bränder ej i byggnad, 1992 1998 (7 18) och 1999 2008 (6 18) 0,2 0,18 0,16 8) pojkar 7 18 (6 1 ela befolkningen n Andel av he 0,14 0,2 0,12 0,1 0,08 0,06 Andel pojk ar 7 18/6 18 018 0,18 0,16 0,14 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0,04 0 0,02 Utan värden för 2008 0 5 10 15 20 25 30 35 Antal anlagda bränder ej i byggnad 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Antal anlagda bränder ej i byggnad

Antal anlagda bränder ej i byggnad och trångboddhet* 1992 2008 1,6 1,4 1,2 1,6 Utan värden för 2008 1 1,4 * Antal inv/rum 0,8 0,6 Anta al invånare/rum 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,4 0,2 0,2 0 0 5 10 15 20 25 30 35 Antal anlagda bränder ej i byggnad 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Antal anlagda bränder ej i byggnad

Andel utflyttade och anlagda bränder ej i byggnad 1992 2007 0,5 0,45 0,4 0,35 Andel utflyttade 0,3 0,25 02 0,2 0,15 0,1 0,05 0 0 5 10 15 20 25 30 35 Antal anlagda bränder ej i byggnad

Preliminära slutsatser 1992 2007 möjliga statistiska samband mellan Anlagd brand ej i byggnad och: Befolkningsstorlek Andel pojkar7 18 år Trångboddhet Möjliga motiv?: Spänning, nyfikenhet, sysslolöshet. Vad kan förklara de kraftiga avvikelserna 2008, 2009?

Anlagda bränder som konfliktstrategi 2008 och 2009 ett stort antal bränder som del i en konfliktstrategi i riktat främst fä mot polisen Deltagare: 100 150 tonårspojkar och yngre män Ett fåtal vuxna män som understödjare Mindregruppersom kommer utifrån Många åskådare

Varför kastar man sten? Hatar polisen Har inget att göra Det är spännande och roligt Vad står detta för egentligen?

De komplexa pe stenkastarna a Karaktäristika Meningssammanhang De flesta inte vuxna Orättvisa Många födda i Sverige pratar bra svenska Vi och domtänkande i förhållande till Interkulturell kompetens det utanför Rosengård Lojalitet mot kamrater Små möjligheter negativ självbild Initiativ och organisationsförmåga Plats, identitet, territorialitet, gränser Mediemedvetenhet Gangstaromantik och kriminalitet som möjlig livsstil Känslor Aggressioner mot polisen Utagerande Maskulinistisk stil, hårt språk, våld som respekt

Arena och territorialitet Grupper av tonårspojkar och unga män tar periodvis över delar av det offentliga rummet Hämnd mot polisen Makt över territorium Spänning Samhörighet Status Synliggjorda i media

Förändrade motiv till anlagd brand Frånsysslolöshet sysslolöshet, spänningssökande, nyfikenhet och vandalism.. till hämnd, konflikt, uppmärksamhet och synliggörande Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst. Ur Doktor Glas, Hjalmar Söderberg, 1905