Vår tids samhällsomdaning

Relevanta dokument
Vår %ds stora samhällsomdaning Utvecklingsteorins påny9ödelse

Hans Abrahamsson Docent i fred- och utvecklingsforskning, institutionen för globala studier, Göteborgs universitet

Vår tids samhällsomdaning i en värld i förändring

Tillfället är nu! Varför blir det som det blir fast vi vill så väl?

Den stora samhällsomdaningen i vår tid

Hans Abrahamsson. Anförande vid Länsstyrelsens workshop kring Sociala risker och social oro Uppsala län den 12 mars, 2013

Vår tids stora samhällsomdaning

Den stora samhällsomdaningen i vår tid - städer som noder för global samhällsstyrning eller slagfält för sociala konflikter

Vägar till ett motståndskraftigt samhälle

Den stora samhällsomdaningen i vår tid

Blekinge län i en värld i förändring

SYDNÄRKE. i en värld i förändring Vår tids samhällsomdaning Den sociala hållbarhetens och folkhälsans utmaningar

Vår tids samhällsomdaning

Den stora samhällsomdaningen i vår tid

Vår tids samhällsomdaning

Den stora samhällsomdaningen i vår tid Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den Sociala Hållbarhetens förutsättningar

Vår tids samhällsomdaning

Agenda 2030 i vår tids samhällsomdaning

Vår tids stora samhällsomdaning

Hans Abrahamsson School of Global Studies

Vår tids stora samhällsomdaning

Vår tids samhällsomdaning

Dialog Social tillit/självbild/ Exkluderingens identitet Främjande och förebyggande Medskapande dialog. Politisk dimension

Allmännyttan i en värld i förändring. Vår tids stora samhällsomdaning - vart i hela världen är vi på väg?

Vår tids samhällsomdaning

Agenda 2030 i vår tids samhällsomdaning

Den stora samhällsomdaningen i vår tid

Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog

Vår tids stora samhällsomdaning

Inspel Tema 1 Session 2 Konferensen Styra och leda framtidens välfärd 9-10 januari 2018, Göteborg. Hans Abrahamsson

I. En komplex samhällsfråga? - Vad är det och varför behövs medborgardialog för att hantera dom! Nils Munthe, SKL Hans Abrahamsson, GU

Dags av runda av. Hur har snacket gått? Folkbildningens roll i en värld i rörelse

KAIROS. Civilsamhället i ett förändrat politiskt landskap Delprojekt I PROBLEMET

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Program för social hållbarhet

Program för social hållbarhet

Malmös väg mot en hållbar framtid

Vår tids stora samhällsomdaning EN FORSKNINGSESSÄ OM POLITISKT LEDARSKAP, SOCIAL HÅLLBARHET OCH MEDBORGARDIALOG

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

GAPS Governance and Policy for Sustainability

Stadens skavsår om grannskap och social oro i en tid av globalisering

Hela staden socialt hållbar

VÄLKOMNA. till TOPPMÖTE. i Nordic City Network:s FORUM FÖR POLITISKA LEDARE. 17 april 2018 Malmö

Extremism och lägesbilder

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Och hur ska det gå till då?

Regional tillväxt 2015

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Människan i staden - hur fungerar vi?

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund

Nödvändiga Synvändor för en rättvis och socialt hållbar utveckling

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Regionaliseringen, medborgarskapet och demokratin

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg SDF Centrum Chefsmöte

LLU i nordöstra Göteborg

Jämlikt Göteborg: Fokusområde 4. Hållbara och jämlika livsmiljöer

Kultur och social hållbarhet

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Kennert Orlenius Högskolan i Borås

Vår tids stora samhällsomdaning Politiskt ledarskap, social hållbarhet och medskapande medborgardialog

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

Introduk)on )ll dialog. 14 april 2015 Angered

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN

En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer

På gång på Göteborgsplattformen

Arbetsgruppen för social hållbarhet

GR:s uppdrag

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Strategisk plan. Inledning. Bakgrund. Metod

Social hållbarhet i ledning och styrning

Hela staden socialt hållbar

- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet

Utveckling Nordost Relationskultur Medskapande Sambrukande Grön affärsutveckling Social Ekonomi Kreativa & kulturella Näringar


Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet?

GR-nätverket för Mistra Urban Futures

Vad vill samhället med museerna?

Social hållbarhet. Britta Blaxhult Chef projekt och

Forskning och utbildning för ett hållbart samhälle

PERSPEKTIV PÅ INTEGRATION OCH INKLUDERING.

Jon Loit Institutet för bostads- och urbanfrågor SEGREGATION OCH STADEN VI PLANERAR

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

Sociala risker och områdesutveckling. Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola

Hur kan en kommun arbeta med Agenda 2030?

SKL:s kongressmål och prioritering

Hela staden socialt hållbar

Stadsutveckling för social hållbarhet. Örjan Trapp Stadsbyggnadsförvaltningen 17 september 2018

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Kunskap om och Arbetssätt I Rättvisa och socialt hållbara Städer

Staden idag, imorgon. Mia Wahlström, KTH/Tyréns AB DIVERSITY COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES

Ett nytt partnerskap för sammanhållning

Transkript:

Vår tids samhällsomdaning Integration, segregation och Social hållbarhet i en värld i förändring En konferens i tiden Globaliseringens lokala avtryck eller snarare uttryck Ett freds- och utvecklingsperspektiv på vårt glokaliserade tillstånd Göteborg den 2.12.2016 Hans Abrahamsson Gör Göteborg Jämlikt Hela staden för social hållbarhet Institutionen för Globala Politiska Studier School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS

WHO (2008): Marmot Closing the Gap in a Generation World Bank (2011): WDR Conflict, Security and Development UNDP (2011): Sustainability and Equity OECD (2012) Perspectives of global development social cohesion in a shifting world IMF (2014): Redistribution, Inequality and Growth World Economic Forum (2014): Global Risks Social hållbarhet social sammanhållning och samhällelig motståndskraft Den hållbara utvecklingens tre dimensioner ekologiskt, ekonomiskt och socialt FN (1992): RIO Summit Environment & Development Brundtland (1987): Our Common Future United Nations (2015) Sustainable Development Goals (SDGs) 2030 Agenda for Sustainable Development,. Goal 11: Sustainable cities and communities Make cities inclusive, safe, resilient and sustainable Ett samhälles förmåga att hantera komplexa samhällsproblem Ökad integration Minskad bostadssegregation Socialt hållbar stadsutveckling KAIROS *säkerhet/trygghet *utveckling/frihet *rättvisa

Segregation det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper Bostadssegregation Skilda världar Integration Assimilering Mångkulturell samexistens Interkulturell samverkan Systemintegration Faktisk exv. arbetsmarknaden Olika livschanser Exkluderingens onda cirklar Trångbodhet Utbildningsnivå Sysselsättningsgrad Inkomstnivåer Segregation Ohälsotal Social integration Känslan av samhörighet Att tillvarata sina resurser Möjlighet att göra rätt för sig Samhällelig tillhörighet En konferens i tiden

Den Stora Omdaningen i vår tid Tre processer i samverkan som flätar ihop det lokala med det globala Globalisering Maktförskjutning - Ekonomi-öster/söderut/BRICS Maktförskjutning genom tillgång till information Demokratins uppgift Intresse- och värdegrundskonflikter I den nya ekonomiska geografin och dess globala förädlingskedjor minskar nationalstatens betydelse städer allt viktigare Urbanisering Takten, klyftorna det globala Syd i det globala nord Skilda världar oförståelse för andras levnadsförhållanden Den ojämna utvecklingen Samhällets ökade heterogenitet och människors varierande socio-ekonomiska förutsättningar medför utmaningar för den sociala tilliten och den sociala hållbarheten på lokal nivå Samhället glider isär och tappar sin förmåga att hantera komplexa samhällsproblem Att hitta verktyg för att kunna leva tillsammans, att lära sig dialogens konst från multikulturell samexistens till interkulturell samverkan Transnationell migration 260 miljoner migranter - Tre myter: 1) Mest män 2) Syd Nord 3) Nord - Syd Människor i transit - med sina vardagsliv på flera håll samtidigt Att förbättra livschanser och möjligheten att tillfredsställa grundläggande behov Win/Win/Win

När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS SKARPT LÄGE! - en stad som faller isär Göteborg en monocentrisk regionalt dominerande kärna Gör Göteborg Jämlikt Hela staden socialt hållbar Skillnaderna i livsvillkor och hälsa mellan göteborgare ska minska. Alla vinner på en mer jämlik stad. Skillnader mellan stadsdelar Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Skillnader inom stadsdelar 7,5 år i skillnad 9,1 år i skillnad Kortast för kvinnor i Bergsjön, Norra Angered och Mariaplan. Längst i Stora Sigfridsplan. Kortast för män i Bergsjön, Mariaplan och Kortedala. Längst i Stora Askim. Varför blir det som det blir - Fast att vi vill så väl? Gör Göteborg Jämlikt Hela staden för social hållbarhet

Globalisering, det politiska rummet och nationalstatens förändrade roll Den stora omdaningen i ett historiskt perspektiv Fram t.o.m trettioåriga kriget pre-westfalisk Ordning Disorder Påve Kyrka Kung Feudal herrar Städer Westfalisk Ordning Government Nationalstaten 1648 1944 Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Regioner EU - Eurocities Nationalstater - SKL Krigsherrar / Maffia Städer, Kommuner, Urbana regioner Den nya ekonomiska geografin Staten drar sig tillbaka från det politiska rummet De globala förädlingskedjorna ökar platsens betydelse ekonomisk förnyelse och tillväxt sker i storstadsregionen RETROTOPIA Zygmunt Bauman Nya konfliktlinjer Höger vänster Funktionell territoriell kosmopolitisk identitet

Den nya ekonomiska geografin ekonomisk förnyelse och tillväxt sker i storstadsregionen pga stordriftsfördelar Sverige ett av världens mest urbaniserade länder men städerna fortsätter att växa snabbast i Europa! Det gör också den regionala ojämlikheten!! SNS Analys nr 33 Januari 2016 Från en efterfrågestyrd regional omfördelningspolitik till en utbudsstyrd tillväxtfrämjande regional utvecklingspolitik Utvecklingsteorins och Regionalpolitikens pånyttfödelse Rural Urban Nexus Utvecklingsfrågan idag handlar om stads- och landsbygdsutveckling om omfördelning och demokrati Det handlar om att skapa ett samhälle där människors olika erfarenheter och perspektiv blir basen för gemenskap och känslan av samhörighet KAIROS, Mistra Urban Futures 2016

Statens förändrade roll utmanar lokalsamhällets sociala sammanhållning Global nätverksproduktion Arbetsmarknadens polarisering: Inkomstklyftor ojämn utveckling Världsordning National stat Krav på makroekonomisk balans - budgetrestriktioner Ekonomiska nedskärningar och minskade offentliga och sociala åtaganden Staten för liten Staten för stor Det sociala kontraktets upplösning Civilsamhällets uppluckring Vi-grupper och gängbildningar flyktiga nätverk ofta i rivalitet (primär- / gemenskapsgrupper) Socialt kontrakt Säkerhet - Leg. Inst. Civilsamhälle Horisontell tillit Vertikal tillit Informella trygghets- och försörjningssystem Identitet och lojalitet Civilsamhällets tudelning IOP Etablerade vs Sociala rörelser Innanförskapets osynliga gränser Upplevd Exkludering NEETS 30-35 % De stigande förväntningarnas missnöje De minskade förhoppningarnas vanmakt

Levnadsvillkor Utestängningens lokala frustrationsgap Politisering eller instrumentellt utnyttjande av vanmakt Förmåga/möjlighet Vem vill leva och dö som ett problem, som ett oönskat liv Jag vill vara med, göra skillnad och känna mig behövd Behovet av att bli någon Kriminella nätverk Legosoldat i Ukraina Privata säkerhetsföretag Global intifada - IS, Svenska motståndsrörelsen Medborgargarden Brinnande bilar på beställning Pulveriserade busskurer Förmåga/möjlighet På 30 Individuell skuldbeläggning - oartikulerad skam år Inte bara unga män i resursvaga områden alltfler unga kvinnor söker antidepressiva medel och alltfler unga män blir kvar på landsbygden och upplever sig såväl obehövda som oälskade Tid Vrede / våld

Statens förändrade roll När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Urbaniseringens utmaningar Urbaniserings- och tillväxttakt Finansieringsgap Låg och högutbildad arbetskraft sida vid sida Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd Spänningsfält När det globala möter det lokala Motor för regional utveckling Småstadens charm Storstadens utbud Slagfält för sociala konflikter Rörelseriktningen är politiskt påverkbar! Utmaningen ligger i samhällsproblemens komplexitet Identifiera och analysera målkonflikter mellan strävan efter att bli till en nod i det globala produktionsnätverket och den sociala hållbarhetens krav

Bensträckare Hänger ni med håller ni med? Hur tänker ni?

Tillväxt, Den post-politiska staden Produktionsnätverkens fyra mantra i sin strävan efter global konkurrenskraft kreativitet Dags att stanna upp och tänka till innovation attraktivitet formar utvecklingstänkandet i svenska kommuner och urbana regioner Tillväxtmotor och en av världens mest Innovativa regioner VGR skall 2020 vara Världsledande inom sina styrkeområden Den enda vägens politik för att möta de utmaningar som följer i samhällsomdaningen spår Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Ekonomisk tillväxt trickle down Hög attraktivitet Stark konkurrenskraft Ökad säkerhet för hot mot det skyddsvärda En urban regional politik i vår tid kräver synvändor!!

I. INKLUDERANDE UTVECKLING Ompröva synen på sambanden mellan tillväxt och välfärd Stadslandet och grön affärsutveckling The Big Green Opportunity Samhällen bör skifta fokus i bedömning av utveckling från ekonomisk produktion till människors välbefinnande Stiglitz-kommissionen 2008 Välfärd Social Hållbarhet Ny välfärdsregim Proportionell universalism (a) Generell välfärdspolitik Stötdämpare för att hantera målkonflikterna (b) Riktad Social investeringspolitik Ökad heterogenitet medför skilda behov och förutsättningar Kompensatoriskt ansvar Inte en fråga om omprioritering Vår tids produktionssystem förändrar sambanden mellan tillväxt och välfärd Innovation och kreativitet kräver ökad kognitiv förmåga och medskapande Folkhälsans betydelse Intresse- och målkonflikter Social hållbarhet är målet ekonomin medlet och ekologin sätter ramarna Stockholmskommissionen 2015 Offentlig upphandling 626 mrd SEK 50% av exportvärdet Incitament till lokal resursmobilisering FRÅN NATIONELLA HANDLINGSPLANER TILL STÖDJANDE STRUKTURER Stötdämpare för att neutralisera globaliseringen negativa effekter Globaliseringens lokala uttryck En regional utveckling för alla Ekonomisk tillväxt Ekonomisk hållbarhet Ny tillväxtregim (a) Att definiera & mäta tillväxt Frikoppling: Livskvalitet/välbefinnande (b) Produktionsinriktning Ökad lokal resursmobilisering medger gradvis minskat exportberoende (när- och hemmamarknadens betydelse) uppmärksammar sambanden stad och land

Sociala risker Hot mot det skyddsvärda Öka säkerheten! Vem definierar vad som är skyddsvärt? Vems säkerhet? Förmåga att hantera komplexa samhällsfrågor II. Mentala strukturer Det är innanförskapet som är problemet Att riva utestängningens murar Fokus på tillit och strukturer Offensiv (positiv) Säkerhet Förebygga, Främja Skapa social tillit genom relationsbyggande bemötande vertikalt och horisontellt Underifrån Social investeringspolitik Sociala insatser en investering - och inte en kostnad Tidiga insatser minskar framtida kostnader Social upphandling och socioekonomiska bokslut Känsla av samhörighet Nyanlända och utrikesfödda som resurser och som inte offer från assimilering till interkulturell samverkan Arbetsmarknadsoch bostadspolitik Fokus på sociala risker och på individen Defensiv (negativ) Säkerhet Stängsel, Kontroll, Övervakning Regelbunden visitering Bekymmringssamtal Ovanifrån Medskapande dialog från passivt objekt till aktivt subjekt

#goteborg2021 en del av världen med delat globalt ansvar Spänningen mellan ett mer kosmopolitiskt världsmedborgarskap och ett mer territoriellt lokalt förankrat (kommunitärt) medborgarskap III. En alltmer glokaliserad värld definierar om villkoren för medborgarskapet Inkludera de som bor, arbetar, vistas eller har andra långsiktiga relationer med platsen oavsett juridisk status Ett nytt samhällskontrakt Invånarnas Charter för Rättigheter och Skyldigheter från denizens to citizens Hur kan vår stad klara sig bättre i världen och hur kan vår stad bidra till en bättre värld?? En samhällsidé där människors olikheter blir basen för samhällsgemenskapen Gränsöverskridande nätverkssamarbete

Tack för uppmärksamheten! Hans Abrahamsson School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se