En stad för alla Socialt bokslut 2013

En stad för alla

2 Innehåll Medborgaren i fokus...3 1. Varför ett socialt bokslut?... 4 Mål och syfte: synliggöra och lära!...5 Vad innehåller bokslutet?...7 2. Så arbetar vi med social hållbarhet... 9 Gemensamt förhållningssätt... 10 Från vision till verklighet...11 3. En stad för alla...16 Hur skapar vi en stad för alla?...17 En jämställd stad...18 Barnens stad...21 En tillgänglig stad...24 4. Insatser 2013...27 Insatser för en jämställd stad...29 Insatser för barnens bästa...49 Insatser för en tillgänglig stad...70 5. Stadens utmaningar... 85 Utmaningar för jämställdhet...86 Utmaningar för barnens bästa...88 Utmaningar inom tillgänglighet...90 Förslag till förbättringar...92 Slutord hållbara förändringar...93 Vill du påverka?...94 Vill du veta mer?...95 Register...96

3 Medborgaren i fokus Ett bokslut är en tillbakablick på året som gått. Det här bokslutet är en tillbakablick på ett axplock av insatser för att bidra till ett bättre Sundbyberg. Vi vill skapa en stad där alla invånare har samma möjligheter utifrån skilda behov och förutsättningar. Vi har därför valt att redovisa arbetet med jämställdhet, tillgänglighet och barnperspektiv i ett separat socialt bokslut. Det här är vår stads första sociala bokslut och med det vill vi berätta vilka möjligheter och utmaningar Sundbyberg står inför. Bokslutet illustrerar delar av det arbete vi bedriver för att åstadkomma socialt hållbara verksamheter och är ett nytt kapitel i stadens strävan för en hållbar samhällsutveckling. Det sociala bokslutet är ett verktyg för att väva in den sociala dimensionen i stadens gemensamma budskapsberättelse och ett steg i ledet för att nå vår vision om ett hållbart Sundbyberg. Genom det sociala bokslutet vill vi signalera att En stad för alla inte bara är en devis utan ett förhållningssätt som ska gälla alla våra verksamheter. Vi hoppas att det sociala bokslutet ska bidra till lärande och göra det enklare för stadens anställda och förtroendevalda att utvecklas inför framtiden. En källa till inspiration där du kan ta del av andras erfarenheter för ett fortsatt framgångs rikt arbete för hållbar utveckling. Trevlig läsning! Jonas Nygren (S) Siyamak Sajadian Sasanpour (Mp) Bengt Sjöholm (KD) Stefan Bergström (C)

4 Varför ett socialt bokslut? För första gången redovisar Sundbybergs stad sitt arbete med jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet i ett separat bokslut. Det här sociala bokslutet är ett nedslag i stadens kontinuerliga arbete med social hållbarhet, och är avgränsat till att redovisa arbetet med jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet.

5 Mål och syfte: synliggöra och lära! Vårt Sundbyberg ska vara öppet och tillgängligt för alla. Barnets bästa ska alltid beaktas, våra verksamheter ska vara tillgängliga för alla oavsett funktionsnedsättning och oavsett kön ska alla ha samma möjligheter och makt att utforma sina egna liv. Målet är hämtat från budget 2013 och beskriver Sundbybergs ambitioner med arbetet att främja lika rättigheter och möjligheter. Det är ett övergripande mål, en vision vi strävar efter att uppnå och hoppas att våra insatser ska bidra till att uppfylla. Målet med det sociala bokslutet är att lyfta fram och synliggöra det arbete som staden bedriver inom jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet. Det råder ingen prioritetsordning mellan de tre begreppen och vad gäller jämställdhet är redovisningen avgränsad till att handla om samhällsservice och inte jämställdhet ur ett arbetsgivarperspektiv. Med det sociala bokslutet vill vi bidra till utvecklingen av det pågående arbetet med social hållbarhet i. Vår förhoppning är att kunskapen ska öka bland förtroendevalda och anställda inom organisationen. I det sociala bokslutet vill vi lyfta fram goda exempel och inspirera fler till att arbeta med jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet. Samtidigt ska det sociala bokslutet betraktas som ett stöd för förtroendevalda och anställda att fatta väl genomtänkta beslut. Projektorganisation Zandra Bergman, Filippa Palmgren och Elisabet Nilsson, handläggare på kommunstyrelsens kansli, har samordnat arbetet med det sociala bokslutet. Under uppstartsfasen tillsattes en särskild projektgrupp bestående av kontaktpersoner från stadens alla förvaltningar. Syftet med projektgruppen var att bilda ett forum för delaktighet och diskussioner. Under processens gång har kansliets handläggare haft löpande avstämningar med projektgruppen. Härmed vill vi rikta ett särskilt tack till er som deltagit i arbetsprocessen för att gemensamt ta fram det första sociala bokslutet i. Redovisningsmall Under hösten 2013 skickade kommunstyrelsens kansli ut en redovisningsmall till kontaktpersonerna för att underlätta arbetet med att samla in underlag till nämnderna. Mallen bestod av ett antal frågor för att kartlägga förvaltningarnas insatser inom de tre perspektiven men också utmaningar inom jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet. Materialet har behandlats i nämnderna under våren 2014 som sedan sammanställts till ett samlat socialt bokslut.

6 Vårt Sundbyberg ska vara öppet och tillgängligt för alla. Barnets bästa ska alltid beaktas, våra verksamheter ska vara tillgängliga för alla oavsett funktionsnedsättning och oavsett kön ska alla ha samma möjlighet och makt att utforma sina egna liv.

7 Vad innehåller bokslutet? Så arbetar vi med social hållbarhet I kapitel 2 börjar vi med att förklara hur social hållbarhet är en del av det vidare begreppet hållbar utveckling och berättar mer om hur vi jobbar med dessa frågor i. Vi beskriver hur det sociala bokslutet hänger ihop med stadens övriga styrande dokument och hur vår organisation ska förverkliga sina mål och visioner. En stad för alla I kapitel 3 berättar vi hur vi definierar begreppen jämställdhet, tillgänglighet och barnperspektiv i, hur vi organiserar arbetet och vilka strategier vi har för att skapa en stad för alla. Insatser 2013 Kapitel 4 är en kartläggning av insatser under 2013 för att bidra till att uppfylla målsättningarna för jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet. Kartläggningen utgår från nämndernas redovisningar och en gemensam redovisningsmall. Stadens utmaningar I kapitel 5 hittar ni stadens utmaningar och möjligheter med förslag till förbättringar. Utmaningarna bygger på den kartläggning av insatser som redovisades i föregående kapitel. Sist finns ett slutord där vi reflekterar kring hållbara förändringar och vilka nya erfarenheter vi bär med oss inför 2014. Avslutningsvis hittar du mer information om hur du kan gå till väga om du vill påverka eller om du är intresserad av att fördjupa dig i något vi har berört i det sociala bokslutet. Längst bak finns också ett litet register om du söker något mer ämnesspecifikt.

8 Nationaldagsfriande sommaren 2013. Foto: stadens bildarkiv.

9 2Så arbetar vi med social hållbarhet Enligt Sundbybergs definition betyder social hållbarhet att skapa ett samhälle där alla människor får lika rättigheter och möjlig heter utifrån skilda förutsättningar och behov.

10 Gemensamt förhållningssätt Vårt gemensamma förhållningssätt berättar om vilka glasögon vi har haft i tolkningen av insatserna som vi redovisar i det sociala bokslutet. Utgångspunkten har varit att sätta insatserna i förhållande till Sundbyberg stads ambition om att vara en öppen och tillgänglig stad för alla, oavsett bakgrund och förutsättningar. En fråga som bottnar i demokratiska principer och vilar på värden som rättvisa, men också betydelsen av rättsäkerhet och kvalitet. Alla stadens invånare ska erbjudas likvärdig service. Staden ska motverka alla former av diskriminering som arbetsgivare, myndighetsutövare och producent av samhällsservice. Vad är mätbart? Våra tolkningar är också tätt förknippade med hur vi förhåller oss till begrepp som mätbarhet och resultat. Mycket av det som utförs i det dagliga arbetet har stor betydelse för våra invånare men har kanske sina begränsningar i kvantitativ mätbarhet. Ett hållbart förändringsarbete har ambitioner om långsiktiga förändringar, snarare än kortsiktiga resultat. Därför tror vi istället på kvalitativa metoder för mätning och uppföljning, där människors erfarenheter och upplevelser är viktiga mätvärden. Då är det viktigt att lyfta blicken och inte fastna i att räkna deltagare eller antalet aktiviteter. Det sociala bokslutet har inte till uppgift att vara kontrollinstrument utan ett uppföljningsverktyg och framför allt ett lärande exempel som ska göra det enklare för stadens anställda och förtroende valda att utvecklas i sitt framtida arbete med social hållbarhet. För oss har ut maningen varit att definiera vilka faktorer som bidrar till eller hämmar utveckling, och att analysera organisationens hinder och framgångsfaktorer. För att fånga denna process har vi ställt oss följande frågor när vi bearbetat materialet: Vilka framgångsfaktorer kan vi se? Vilka framgångsrika arbetssätt ska vi utveckla och sprida? Vilka utmaningar finns?

11 Från vision till verklighet En förutsättning för att våra visioner ska bli verklighet är att målen är tydligt förankrade i hela organisationen och att våra mål följs upp som i det här sociala bokslutet. Arbetet med jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet ska löpa som en röd tråd genom hela organisationen. Andra viktiga faktorer för ett framgångsrikt förändringsarbete är kunskap, ett tydligt ledarskap och framför allt samverkan inom och mellan stadens förvaltningar. Helhets perspektiv + samverkan = social håll barhet Begrepp som hållbar utveckling och social hållbarhet blir allt vanligare och ordet hållbarhet förekommer flitigt i den aktuella samhällsdebatten. Här kan du läsa om vad begreppen betyder, hur de hänger ihop och på vilket sätt arbetar med hållbarhet. Social hållbarhet HUR HÄNGER ALLT IHOP? Det sociala bokslutet är inget fristående dokument utan hänger ihop med flera andra uppdrag och styrande dokument som ska samspela med varandra. Några sådana exempel är: Vision 2020 som uttrycker vilken stad Sundbyberg vill vara på längre sikt. Den visionen ska vara vägledande för stadens alla verksamheter. Styrande dokument formar riktlinjer för stadens vision och gäller i fyra år. Översiktsplanen är vårt viktigaste styrande dokument. Där kan du till exempel läsa om stadens långsiktiga samhällsplanering och strategiska mål. I Sundbyberg strävar vi efter en hållbar samhällsutveckling. Hållbar utveckling innebär att våra behov tillgodoses utan att kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov äventyras. Hållbar utveckling har flera dimensioner och är samverkan mellan social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Dessa tre perspektiv skapar varandras förutsättningar och stärker varandra. Tillsammans är de utgångspunkter för en stadsutveckling i ett helhetsperspektiv. En hållbar samhällsutveckling förutsätter alltså ett socialt perspektiv och att arbeta med jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet är att verka för det som kallas för social hållbarhet. Social hållbarhet är att skapa ett samhälle där alla människor ges lika möjligheter utifrån skilda behov och förutsättningar. Ett hållbart Sundbyberg Först när vi arbetar med aspekter som jämställd service, tillgänglighet och att barnets bästa ska beaktas i all form av planering kan vi bli en stad för alla. Att planera för ett socialt hållbart Sundbyberg innebär bland annat att analysera behov ur ett vardagsperspektiv. Staden ska underlätta för invånarna att organisera sina vardagsliv vilket kräver en aktiv analys av vilka behov som möts, vilka behov som inte tillgodoses och vad det beror på. Ett exempel på hur vi arbetar med att se över olika behov är att titta på hur tillgängligheten ser ut i vår offentliga miljö. Genom att vidga synen på behov och prioriteringar av behov skapas en planering som tar hänsyn till alla invånare. Stadens budget är ett verktyg för att uppfylla vision och strategiska mål. I den hittar du särskilda satsningar och prioriteringar som ska prägla allt arbete i staden under ett år.

12 En fråga om folkhälsa Social hållbarhet är mer än bara jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet. Det är en fråga om folkhälsa. En god folkhälsa är en grundläggande förutsättning för en hållbar samhällsutveckling. Sundbyberg har, liksom andra kommuner, ett stort ansvar för utvecklingen av folkhälsan i Sverige. Flera faktorer som påverkar hälsan ryms nämligen inom kommunala verksamheter så som skola och samhällsplanering. För att utveckla stadens arbete med folkhälsa har Sundbyberg särskilda folkhälsoplanerare. Sofia Jakobsson Sandin är en av dem. Hälsan är en av de viktigaste förutsättningarna för att kunna tillgodogöra sig andra viktiga resurser som utbildning, arbete, bostäder och kultur. Hälsan är i stor utsträckning kopplad till de sociala villkor som vi lever under och växer upp med. Att minska ojämlikhet i hälsa är en stor vinst. Frågan om jämlikhet i hälsa förutsätter en helhetssyn som berör stadens alla verksamheter, säger Sofia Jakobsson Sandin. Som folkhälsoplanerare ser Sofia flera vinster med det sociala bokslutet. Det kan bli ett verktyg för att identifiera stadens utvecklingsområden och för att planera för nya insatser och investeringar. Här delar Sofia med sig av ett tips för framgångsrika förändringsarbeten. Att skapa delaktighet i processen och vara lyhörd för vad verksamheterna vill ha för stöd. TIPS!»Hållbar utveckling innebär att våra behov tillgodoses utan att kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov äventyras«

13 VÅRA DEFINITIONER: Vision: föreställning om hur vi vill ha det i framtiden. Strategi: principiella riktlinjer i syfte att uppnå vissa mål. Hållbar utveckling: behov hos människor som lever i dag tillgodoses utan att kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov äventyras. Social hållbarhet: ett samhälle där alla människor ges lika möjligheter utifrån skilda behov och förutsättningar. Ekologisk hållbarhet: att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa till vad de klarar av. Ekonomisk hållbarhet: att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt.

14 Badgäster i Marabouparken. Foto: Åke E:son Lindman Översiktsplanen För att uppnå en hållbar samhällsutveckling ska vi planera utifrån ett helhetsperspektiv. Samhällsplaneringen ska ske med fokus på invånarna samt social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Ett verktyg som kommunen använder för detta är översiktplanen. Översiktsplanen är utgångspunkten för stadens långsiktiga samhällsplanering och pekar ut strategiska mål. Det är stadens viktigaste styrande dokument och ska vara vägledande för all annan planering. Sundbybergs stads översiktsplan sträcker sig fram till 2020 men ska aktualitetsförklaras eller uppdateras under varje mandatperiod.

15 Sundbyberg är diplomerad Fairtrade City Under 2013 anslöt sig Sundbyberg till städer som London, Bryssel och Malmö när vi blev diplomerade till en Fairtrade City. Fairtrade City handlar om lokal samverkan för mer rättvis handel och ökad etisk konsumtion. Diplomeringen innebär att staden lever upp till kriterier som rör rättvisa handels krav i offentlig upphandling, ett aktivt informationsarbete samt ett utbud av Fairtrade-märkta produkter på till exempel serveringsställen och arbetsplatser. Sundbyberg diplomerades till landets 55:e Fairtrade City. Det finns över 1300 diplomerade kommuner i världen varav 61 stycken ligger i Sverige. Diplomeringen är startskottet på ett långsiktigt och kontinuerligt arbete för ökat utbud av hållbara produkter i Sundbyberg och ökad etisk konsumtion av såväl myndigheter, företag och privatpersoner. Idag är 90 procent av allt kaffe och te inom stadens verksamheter Fairtrade-märkt men redan nästa år är målet 100 procent. I Sundbyberg finns ett brett stöd för att fler produkter ska vara rättvisemärkta. Tillsammans leder förtroendevalda, studieförbund, kyrkor, fackföreningar och näringslivet arbetet med Fairtrade City. VAD ÄR FAIRTRADE? Fairtrade är en oberoende produktmärkning som skapar förutsättningar för odlare och anställda att förbättra sina levnadsvillkor. Genom att välja Fairtrademärkta produkter bidrar vi till att odlare och anställda får bättre ekonomiska villkor med högre löner och ett minimipris som överstiger produktionskostnaden. Detta tillsammans med långsiktiga handelsavtal, ger producenter i utvecklingsländer möjlighet att skapa sig en trygg och hållbar tillvaro.

16 3En stad för alla Det finns många uppfattningar om vad begrepp som jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet egentligen betyder. I det här kapitlet kan du läsa om hur definierar jämställdhet, tillgänglighet och barnperspektiv, vilka strategier vi har antagit och hur vi organiserar arbetet för att skapa en stad för alla.

17 Hur skapar vi en stad för alla? Sundbyberg ska vara en öppen och tillgänglig stad. Utgångspunkten är att skapa ett samhälle där alla människor har lika rättigheter och möjligheter ut ifrån skilda behov och förutsättningar. Sundbybergarna ska ha insyn i beslut som fattas och möjligheter att påverka sin stad. Med riktade satsningar vill vi stärka demokratin, delaktigheten och skapa en stad som ger alla lika möjligheter till inflytande. Därför har staden formulerat strategier för hur vi ska arbeta med jämställdhet, tillgänglighet och barnperspektiv: Alla som växer upp i och lever i staden är personer som inte ska begränsas av att de är födda till flicka eller pojke. Alla ska ha samma möjligheter och makt att utforma sina egna liv. Staden ska arbeta med jämställdhetsintegrering. Utgångspunkten är att skapa ett samhälle där alla människor har lika rättigheter och möjligheter utifrån skilda behov och förutsättningar. Foto: stadens bildarkiv. Barnets bästa ska alltid beaktas, barnets eget perspektiv och barnperspektivet ska vara styrande. FN:s barnkonvention är utgångspunkten för stadens verksamheter och arbetet enligt konventionen ska stärkas i staden. Alla medborgares möjlighet att vara delaktiga i samhället ska stärkas genom satsningar på ökad tillgänglighet. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är vägledande i stadens arbete för ökad tillgänglighet.

18 En jämställd stad Ett jämställt Sundbyberg innebär att alla som växer upp och lever i staden ska ha samma möjligheter och makt att utforma sina egna liv. Ingen ska begränsas av att de är födda till flicka eller pojke. I stadens översiktsplan anges jämställdhet som en förutsättning för vår möjlighet att skapa social hållbarhet. Jämställdhet innebär rättvisa, demokrati och delaktighet, att kvinnor och män ska ha samma möjlighet att forma samhället och sina egna liv. För att detta ska kunna förverkligas förutsätts lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Ordet är närbesläktat med jämlikhet som är ett bredare begrepp och omfattar alla människors lika värde, medan jämställdhet specifikt handlar om rättvisa förhållanden mellan kvinnor och män. Så här arbetar vi med jämställdhet»makt och resurser ska fördelas lika mellan könen och vi ska exempelvis arbeta normkritiskt för att nå jämställdhet«budget 2013 med plan för 2014 2015 I Sundbyberg arbetar vi med jämställdhetsintegrering och normkritik. Ojämställdhet ses som ett strukturellt problem som bara kan förändras genom att själva strukturen förändras. Det gör vi genom att arbeta för att makt och resurser ska fördelas lika mellan könen. Jämställdhetsintegrering Staden ska arbeta med jämställdhetsintegrering som strategi för att nå jämställdhet. Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi för att uppnå ett jämställt samhälle. Strategin innebär kortfattat att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Mer om jämställdhetsintegrering kan du läsa på sidan 31. Normkritik Normkritik är ett verktyg som hjälper oss att komma åt själva grunden till varför ojämställdhet finns genom att syna det vi vanligtvis tar för givet. Det handlar om att arbeta kritiskt med de föreställningar och principer, normer, som finns i och styr våra verksamheter. Syftet är att lära oss vad som orsakar diskriminering och skapa lika förutsättningar för alla. Läs mer om normkritik på sidan 20. Utredare/jämställdhetssamordnare Från och med 2011 finns en utredare/jämställdhetssamordnare på kommunstyrelsens kansli med särskilt ansvar att driva arbetet framåt med strategiska och kommunövergripande jämställdhetsinsatser. Nätverk Staden har ett jämställdhetsnätverk. Det är ett öppet forum med syfte att stödja det arbete som pågår och fungera som samverkansforum för våra förvaltningar. Staden deltar också i Sveriges Kommuner och Landstings och länsstyrelsernas jämställdhetsnätverk.

19 Viktiga dokument Det finns flera viktiga lagar, dokument och beslut som har betydelse för vårt lokala jämställdhetsarbete i Sundbyberg. Nedan har vi listat två viktiga dokument att förhålla sig till lokalt och globalt vad gäller jämställdhet. FN:s kvinnokonvention Ett viktigt jämställdhetspolitiskt dokument är FN:s konvention om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, som mest är känd som kvinnokonventionen. Konventionen innehåller 16 huvudartiklar som handlar om kvinnors rättigheter på olika områden. Kvinnokonventionen antogs av generalförsamlingen 1979 och nästan alla medlemsländer har skrivit under den. Där står det bland annat att kvinnor inte får diskrimineras, varken i det offentliga livet eller i hemmet, och att jämställdhetsperspektivet ska integreras i alla frågor och beslut. Nationella jämställdhetspolitiska mål Våra nationella jämställdhetspolitiska mål bygger i det stora hela på FN:s kvinno konvention. Det övergripande målet för Sveriges jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det målet är sedan nedbrutet i fyra mer konkreta delmål: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

20 FOTO: STADENS BILDARKIV ÖVNING I NORMKRITIK Våra möjligheter att utbilda oss eller att etablera oss på arbets- eller bostadsmarknaden varierar beroende på vilken hudfärg, kön och sexualitet eller vilken funktionsförmåga vi har. För att kunna se osynliga normer som begränsar oss människor kan vi ibland behöva kliva ur vår egen roll och ikläda oss en annan identitet. Sådant du tar för givet behöver inte vara en självklarhet för andra. Föreställ dig att du är någon annan och fundera kring påståenden: Mina högtider är röda dagar i almanackan Jag kan köpa plåster som matchar min hudfärg Ingen har kallat mig lilla gumman Jag kan besöka kommunen utan att ta hjälp av en tolk Jag kan besöka kommunen utan att behöva tänka på trösklar och trappor Jag kan hålla handen med den jag älskar utan att få konstiga blickar Normkritik är att syna normen i sömmarna Under årens lopp har jämställdhetsarbetet allt mer kommit att handla om vilka värderdingar och normer som ligger till grund för ojämställdhet, snarare är enskilda jämställdhetsproblem. Detta kallas för normkritik. Med ett normkritiskt perspektiv flyttar vi alltså blicken från det som vi uppfattar som avvikande och synar själva normen i sömmarna. Normkritik handlar om att synliggöra normer som vi tar för givet och anser vara det normala och självklara. Istället för att prata om tolerans gentemot utsatta grupper behöver vi förstå varför människor diskrimineras och få verktyg för att bryta de strukturer som skapar maktobalans. Vi vill ändra normer och strukturer så att fler kan passa in, inte att de som avviker ska behöva anpassa sig. Genom att söka svaren på varför diskriminering uppstår istället för att bara konstatera den, har normkritiken förutsättningar att hjälpa oss att för ändra samhället i grunden. Först då kan vi förhindra att ojämställda och ojämlika strukturer kommer i vägen för att skapa lika rättigheter och möjligheter för alla. Normkritik är ett verktyg som hjälper oss att komma åt själva grunden till varför ojämställdhet finns eftersom det synliggör föreställningar och normer som begränsar oss och lär oss vad som orsakar diskriminering.

21 Barnens stad I Sundbyberg ska vi arbeta för att skapa en stad där alla barn har så goda uppväxtvillkor som möjligt. Barnets bästa, barnets eget perspektiv och barnperspektivet ska vara styrande i allt från förskola, skola, socialtjänst, kultur- och fritid samt stadsbyggnadsfrågor i Sundbyberg. I översiktplanen betonar staden barn och ungas uppväxtvillkor, som är ett av de nationella folkhälsomålen, och att barnperspektivet ska beaktas i all form av planering i enlighet med barnkonventionen. Barn och unga ska till exempel involveras i planeringen av sin närmiljö. Enligt budget 2013 ska barnets bästa alltid beaktas. FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, ska vara utgångspunkt i alla verksamheter och barnets rättigheter ska stärkas.»barnets bästa ska alltid beaktas genom att barnets perspektiv och barnperspektivet ska vara styrande i alla verksamheter«budget 2013 med plan för 2014 2015 Så här arbetar vi för barnens bästa Barnets bästa har varit ledord i Sundbyberg under lång tid. För att kunna arbeta för barnens bästa har arbetet organiserats så här: Barnrådet Sedan hösten 2011 finns ett barnråd i Sundbyberg med förtroendevalda, förvaltningsrepresentanter och en representant för Rädda Barnen. Barnrådets uppgift är att behandla allmänna barnfrågor och särskilt bevaka att barns rättigheter säkerställs i alla beslut och verksamheter där barn kan vara berörda. Barnrådet ska också yttra sig i ärenden som remitteras till dem och följa utvecklingsarbetet som sker inom ramen för Fokus barn och unga. Fokus barn och unga Målet med utvecklingsarbetet inom Fokus barn och unga är att upptäcka och tillhandahålla rätt insatser i rätt tid för barn och unga mellan 0 och 20 år som far illa eller riskerar att fara illa samt deras vårdnadshavare. Det finns en särskild samverkansledare för arbetet inom Fokus barn och unga. Barnrättsnätverket Barnrättsnätverket arbetar verksamhetsövergripande med barnfrågor. Barnrättsnätverket ordnar bland annat årliga barnrättsseminarier för anställda och förtroendevalda. Flera medlemmar i barnrättsnätverket har slutat i Sundbyberg men efter ett beslut i stadens ledningsgrupp ska nätverket återigen utvidgas och bestå av minst en representant från varje förvaltning med undantag för äldreförvaltningen. Regionalt nätverk för barn och ungas rättigheter Staden har undertecknat en överenskommelse om medverkan i det regionala nätverket för barn och ungas rättigheter. Under året har det varit några möten som ordförande för barnrådet och samverkansledaren för Fokus barn och unga har medverkat på. Det regionala nätverket är ett bra forum för erfarenhetsutbyte och inspiration.

22 Viktiga dokument Det finns flera viktiga lagar, dokument och beslut som har betydelse för vårt arbete med barn i Sundbyberg. De två viktigaste kan du läsa om nedan. FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnens rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, är kärnan i arbetet för barnens bästa. Barnkonventionen fastställer bland annat att alla barn oavsett bakgrund ska behandlas med respekt och har rätt att få komma till tals. Mer om barnkonventionen kan du läsa om på nästa sida. Sveriges nationella strategi Sverige har också en nationell strategi som ska styra arbetet för barns rättigheter specifikt för vårt land. Den innehåller nio punkter: All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. VILKET PERSPEKTIV HAR DU? Ett barnperspektiv innebär att vuxna försöker sätta sig in i barnets situation för att ta tillvara barnets intresse och verka för barnets bästa. En vuxen tolkar barnen utifrån sin egen synvinkel. Ett barnrättsperspektiv innebär att ta hänsyn till de mänskliga rättigheter som barn har och säkerställa barnets rättigheter i åtgärder eller vid beslut som rör barn. Barnets perspektiv innebär att ta del av barnets egen berättelse om sin egen tillvaro; sina villkor, sin situation och sin miljö.

23 Barnkonventionen fyller 25 år! Bankonventionen antogs av FN:s generalförsamling 1989. Barnkonventionen eller FN: s konvention om barnets rättigheter som den egentligen heter syftar till att ge barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn. Med barn avses alla människor under 18 år. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990 vilket innebär att vi har bundit oss folkrättsligt till att förverkliga och följa den. Sverige var ett av de första länderna som ratificerade konventionen och idag har alla länder utom USA och Somalia gjort det. Barnkonventionen är inte en lag i Sverige även om vi har ratificerat den. Regeringen har dock påbörjat en utredning om att göra barnkonventionen till lag i Sverige. Utredningen beräknas bli klar under 2015. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar varav följande fyra är huvudprinciper Artikel 2 handlar om alla barns lika värde och rättigheter. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. Artikel 3 handlar om att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och erfarenhet. Temadag om barnkonventionen. Foto: Dennis Erixon Artikel 6 anger att varje barn har rätt att leva, överleva och utvecklas. Det gäller inte bara barnets fysiska hälsa utan också den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 beskriver barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör barnet. Hänsyn ska tas till barnets ålder och mognad.

24 En tillgänglig stad Tillgänglighet i innebär att lokaler, offentliga miljöer, information och verksamheterna i sin helhet ska kunna användas oavsett funktionsnedsättning. Begreppet tillgänglighet likställs idag ofta med begreppet del aktighet, som ytterst är en fråga om demokrati. I översiktsplanen finns tillgänglighetsperspektivet med som en del i stadens planering för ett socialt hållbart samhälle. Med utgångspunkt i att individen ska ha samma möjligheter oavsett funktionsförmåga, ska Sundbyberg aktivt arbeta med att möta upp de behov som finns idag, och även planera för de behov som kommer framöver. Så här arbetar vi med tillgänglighet»kunskapen om tillgänglighet och bemötande ska vara hög i hela staden för att säkra att utformning av miljöer och lokaler fungerar för alla oavsett funktionsförmåga«budget 2013 med plan för 2014 2015 I Sundbyberg är tillgänglighet en prioriterad fråga som rör många områden. Ett viktigt verktyg i arbetet är de handlingsplaner för tillgänglighet som nämnderna beslutar om årligen och arbetar utifrån. I staden är arbetet med tillgänglighetsfrågor organiserat så här: Kommunala rådet för funktionshindersfrågor Sundbyberg har ett kommunalt råd för funktionshindersfrågor som är knutet till kommunstyrelsen. I rådet sitter elva ledamöter och lika många ersättare. Deltagarna består av förtroendevalda, anställda och representanter från olika intresseorganisationer. Rådet är ingen beslutsfattande grupp, utan har som huvuduppdrag att driva på och bevaka kommunens tillgänglighetsfrågor, för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får inflytande och insyn i stadens verksamheter. Arbetsgrupp för fysisk tillgänglighet Det kommunala funktionshindersrådet har utsett en arbetsgrupp för fysisk tillgänglighet. Gruppen har som huvuduppgift att särskilt bevaka den fysiska tillgängligheten i. Detta görs exempelvis genom att titta på tillgängligheten i alla nya byggprojekt som planeras och genom att lämna synpunkter på den kommunala servicen för att öka delaktigheten för personer med en funktionsnedsättning. Tillgänglighetssamordnare/assistent Sedan oktober 2012 finns funktionen tillgänglighetssamordnare/assistent på kommunstyrelsens kansli med särskilt ansvar att driva och samordna stadens arbete med tillgänglighet. Handslag med funktionshindersrörelsen Sundbyberg har tagit ett särskilt handslag med organisationer för personer med funktionsnedsättningar vilket ska vara vägledande för arbetet med tillgänglighet mellan åren 2013 och 2016. Du kan läsa mer om handslaget på sidan 26.

25 Nätverk Staden har ett nätverk för anställda som ingår i kommunala rådet för funktionshindersfrågor. Nätverket har som fokus att integrera handslaget med funktionshindersrörelsen i stadens olika nämnder. Sundbyberg är också med i Södertörns nätverk för tillgänglighetsfrågor, där Botkyrka, Huddinge, Haninge och Södertälje kommun också ingår. Nätverket träffas ett par gånger om året och utbyter information om arbetssätt när det gäller tillgänglighetsområdet. Staden ingår också i Sveriges Kommuner och Landstings och Handisams gemensamma nätverk för tillgänglighetsfrågor för kommuner och landsting. Viktiga dokument När vi arbetar med tillgänglighet ska vi förhålla oss till FN:s internationella definitioner på tillgänglighetskrav men också några nationella regelverk som vi har samlat nedan. FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning FN-konventionen antogs år 2009 i Sverige och innehåller 50 artiklar som beskriver nödvändiga åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna ta del av sina mänskliga rättigheter. Nationellt regelverk Utöver konventionen finns det ett nationellt regelverk inom tillgänglighet som staden också behöver förhålla sig till. Några av de lagar och föreskrifter som ingår är bland annat: Regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken. Den reviderade plan- och bygglagen (2010:900). Boverkets föreskrifter och allmänna råd om enkelt avhjälpta hinder.

26 Handslag med funktionshindersrörelsen Sundbyberg ska bli bättre på att arbeta med tillgänglighetsfrågor. Därför har staden tagit ett handslag med organisationer för personer med funktionsnedsättningar. Handslaget är en överenskommelse mellan staden och organisationerna om att samverka kring utveckling av tillgänglighetsfrågor i Sundbyberg. Handslaget löper under åren 2013 2016. Under denna period ska parterna samarbeta i alla frågor där så är möjligt kring en utveckling som innebär att blir en förebild, föregångare och kulturförändrare. Vårt gemensamma arbete ska utgå ifrån FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och omfattar följande fem utvecklingsområden. Utbildning, sysselsättning och arbete Information och kommunikation Ökad kunskap om tillgänglighet och bemötande Den fysiska planeringen Kultur och idrott De organisationer som ingår i handslaget är Synskadades riksförbund i Solna-Sundbyberg, Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder i Sundbyberg, Riksförbundet för social och mental hälsa Solna/Sundbyberg och Hjärt och lungsjukas förening i Solna-Sundbyberg. Representanter från samarbetsorganisationerna och kommunstyrelsens ordförande Jonas Nygren (S). Foto: Susanne Kronholm.

27 4Insatser 2013 I det här avsnittet ser vi tillbaka på verksamhetsåret 2013 och redovisar ett axplock av våra insatser för att bidra till ett bättre Sundbyberg. Det finns en bred kompetens inom stadens verksamheter. Dagligen gör anställda ett mycket bra arbete med att möta människor med olika behov och skapa en stad för alla.

28 FOTO: SUSANNE KRONHOLM

29 Insatser för en jämställd stad Jämställdhet är att garantera kvinnor, män, flickor och pojkar en rättvis fördelning av makt och resurser. Det är också ett sätt att höja kvaliteten i den offentliga verksamheten för att bli mer rättsäker och följa lagen om likvärdig service. Under året har fokus för jämställdhetsarbetet i Sundbyberg varit att öka kun skapen bland anställda och förtroendevalda. Därför har vi genomfört särskilda utbildningssatsningar och som ett led i det arbetet också undersökt stadens jämställdhetsutmaningar. Några av insatserna kan du läsa om i det här avsnittet.

30 Jämställdhet är en fråga om kunskap Jämställdhet är inte en åsiktsfråga det är en kunskapsfråga. Därför är det viktigt att stadens anställda har grundläggande kunskaper om jämställdhet. Under året har anställda och förtroendevalda utbildats i jämställdhet genom Sveriges Kommuner och Landstings startpaket för hållbar jämställdhet. Sveriges Kommuner och Landstings startpaket för hållbar jämställdhet Sundbybergs har under 2013 deltagit i Sveriges Kommuner och Landstings startpaket Leda och styra för hållbar jämställdhet. Anställda och förtroendevalada har utbildats i jämställd service inom social omsorg, barn och utbildning och samhällsplanering. Fokus ligger på kvalitet och på att skapa hållbara förbättringar i verksamheten för att garantera invånarna likvärdig service oavsett kön. Första steget till förbättring är kunskap om nuläget I stadens budget för 2013 står det att staden ska arbeta med jämställdhetsintegrering som strategi för att uppnå jämställdhetsmålen. Konkret innebär det att undersöka förhållanden och villkor för kvinnor och män i förvaltningarnas olika verksamheter. Här följer några exempel på hur arbetet med jämställhetsintegrering har sett ut under 2013. Från filmen om jämställd biståndshandläggning på äldrenämnden.

31 Jämställdhetsintegrering är kvalitetssäkring Jämställdhetsintegrering innebär att införliva jämställdhetsperspektivet i alla led av beslutsfattande och planering. Eftersom jämställdhet mellan kvinnor och män skapas där ordinarie beslut fattas, resurser för delas och normer skapas, måste jämställdhetsperspektivet finnas med i det dagliga arbetet. Strategin har vuxit fram just för att motverka att jämställdhetsfrågorna sidoordnas andra frågor. Nationell strategi för hållbar jämställdhet Jämställdhetsintegrering är inte bara Sundbybergs fastställda strategi för jämställdhet, utan har också varit den svenska regeringens huvudstrategi för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen sedan 1994. Könsuppdelad statistik + jämställdhetsanalyser = sant En grundläggande förutsättning för jämställdhetsintegrering är tillgång till könsuppdelad statistik. Könsuppdelad statistik är statistik på individnivå som är uppdelad på kön för att synliggöra kvinnor och mäns förutsättningar och behov. Det kan till exempel handla om hur kvinnor upplever trygghet i det offentliga rummet, hur stor del av aktivitetsstödet som tilldelas pojkar och män eller hur skillnaderna ser ut mellan flickor och pojkars betyg. Den könsuppdelade statistiken ska sedan ligga till grund för jämställdhetsanalyser. Jämställdhetsanalys är en form av kartläggning med hjälp av könsupp delad statistik som i sin tur analyseras i förhållande till ett jämställdhetsmål. + könsuppdelad statistik jämställdhetsanalyser sant

32 Mäta mot målen gör en jämställhetsanalys Resurser Makt En nyckel till jämställdhet är att reflektera kring jämställdhet och ojämställdhet. Hur ser jämställhetsutmaningarna ut i vår organisation och hur kan jag agera för att inte vidmakthålla ojämställdhet? Jämställdhet handlar till stor del om att bryta gamla vanor och mönster och vi kan alla vara med och påverka inom vår egen organisation. Våga se din egen potential! Positiv påverkan Ingen påverkan Negativ påverkan Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Jämställdhetsanalyser är nyckeln till jämställdhet Ett sätt att reflektera över jämställdhet och ojämställdhet och hur vi kan arbeta för att inte återskapa ojämställdhet är att göra jämställdhetsanalyser. Det innebär att analysera exempelvis ett budgetmål eller ett beslut i förhållande till Sundbybergs jämställdhetsmål: Makt och resurser ska fördelas lika mellan könen och vi ska exempelvis arbeta normkritiskt för att nå jämställdhet För att underlätta analysen kan du ta hjälp av tabellen till vänster. Ställ dig frågan hur beslutet påverkar stadens invånare, såväl kvinnor som män. Kommer det påverka kvinnors möjlighet till makt och inflytande och i så fall hur? Cementerar det ojämställdhet? Kryssa i om beslutet har negativ påverkan, ingen påverkan eller positiv påverkan och motivera sedan valet. Upptäcker du att beslutet riskerar att cementera ojämställdhet föreslå åtgärder som istället bidrar till jämställdhet.

33 Foto: kultur- och fritidsförvaltningen. Från filmen om jämställd biståndshandläggning på äldrenämnden. Jämställd biståndshandläggning Äldreförvaltningen har genomfört en jämställdhetssatsning på biståndsenheten där anställda deltog i utbildningar i jämställdhetsintegrering i Sveriges Kommuner och Landstings regi. Tillsammans skapade de ett projekt för att undersöka om det finns föreställningar baserade på kön som riskerar att bli styrande i handläggningen. Äldreförvaltningen tog fram en checklista för att undersöka utredningar som gjort avslag på ansökan om plats på särskilt boende. Undersökningen visade att vissa mönster med tydliga könsskillnader kunde urskiljas, vilket stämmer överrens med de mönster som forskningen tidigare fastställt om könsbundna föreställningar i handläggning i socialtjänsten. Det är vanligt i utredningarna att kvinnors behov beskrivs utifrån ord som oro, ångest och ensamhet. Vilket anges som orsak till ansökan om plats på äldreboende. För männen lyfts oftare fysiska symptom fram i ansökan om hemtjänst. Det innebär att mäns eventuella effekter av ensamhet riskerar att ignoreras. Utredningen resulterade i en film om jämställd biståndhandläggning och finns på stadens hemsida under fliken: Om Sundbyberg och hur vi jobbar med jämställdhet. Jämställdhetsintegrerad kultur och fritid På kultur- och fritidsnämnden har förtroendevalda och anställda gått en jämställdhetsutbildning och tillsammans granskat verksamheterna och den statistik som fanns. Ett resultat av detta blev att en satsning gjordes för att synliggöra kön i nämndens allra viktigaste styrdokument, budgeten. Detta gick hand i hand med att nämnden och förvaltningen gjorde ett genomgripande arbete för att förtydliga styrkedjan och tillsammans arbeta fram bra mål för verksamheterna. Jämställdhetsmålen diskuterades på alla nivåer, först i nämnd och sedan i förvaltningens ledningsgrupp, för att sedan följa med till enheternas verksamhetsplaner som styr inriktningen för verksamheterna. För att kunna avgöra hur kultur- och fritidsnämndens resurser fördelas följs verksamheterna upp med könsfördelad statistik. Det går då att se om verksamheterna når ut både till flickor och till pojkar, hur föreningsbidragen fördelas med mera.

34 Under 2013 har förvaltningen utvecklat redovisningen till att omfatta fler områden. Ett mål för 2013 var att se en jämnare könsfördelning bland besökarna än vad som uppmättes 2012. Det är dock inte så enkelt som att målet är exakt lika många flickor och pojkar i alla verksamheter, men statistiken är ett verktyg för att kunna avgöra om barn och ungdomar får ta del av nämndens resurser oavsett kön. Jämställdhetsanalyser av skolan På barn- och utbildningsförvaltningen har anställda undersökt om det finns könsskillnader när det gäller vad elever och föräldrar tycker om skolan och förskolan. Resultatet ska användas av förskolechefer och rektorer i deras förbättringsarbete med att motverka könsstereotypa uppfattningar och normbildningar. Bilder från seminariet i Kulturcentrum den 17 oktober 2013. Foto: Adil Hassan. Jämställd samhällplanering Stadsbyggnads- och miljönämnden har tillsammans med kommunstyrelsen undersökt metoder och arbetssätt för jämställd samhällsplanering. Mer traditionella dialogformer för medborgarinflytande jämfördes med metoderna som PARK LEK arbetade efter för att involvera invånare i stadsutvecklingen. Metoderna som PARK LEK använde bidrog till att fler personer med olika förutsättningar och erfarenheter fick komma till tals i planprocessen. Undersökningen resulterade i en film om jämställd samhällsplanering som finns på stadens hemsida under fliken: Om Sundbyberg och hur vi jobbar med jämställdhet. För ett jämställt Sundbyberg seminarium om stadens jämställdhetsarbete Under Demokrativeckan anordnade kommunstyrelsens kansli ett seminarium för att sprida kunskaper och erfarenheter från SKL:s startpaket för hållbar jämställdhet. Flera av stadens verksamheter presenterade sitt arbete med genus och jämställdhet. Seminariet avslutades med att kommunstyrelsens ordförande Jonas Nygren (S) berättade om stadens framtida ambitioner för jämställdhetsarbetet. Därefter var det mingel där verksamheterna hade möjlighet att berätta mer om sina insatser och arbetssätt för att främja jämställdhet.

35 Utbildningsinsatser i stadens skolor Ett effektivt sätt att kontinuerligt uppmärksamma jämställdhetsfrågor är att diskutera jämställdhet på arbetsplatsträffar, i nätverk och arbetslag. Nedan följer några exempel på utbildningsinsatser från skolans värld. Organiserat jämställdhetsarbete på stadens förskolor På varje förskola finns ett jämställdhetsombud som kontinuerligt träffas i ett nätverk där alla förskolor i Sundbyberg finns representerade. På nätverksträffarna byts erfarenheter och goda idéer, deltagarna får ny kunskap och inspiration som de sedan förmedlar till kollegor och barn på den egna förskolan. På vissa förskolor finns dessutom interna jämställdhetsgrupper med uppdraget att utveckla jämställdhetsarbetet på den egna förskolan. Alla barn ska kunna leka och lära i förskolan utan att begränsas av könstillhörighet. För att kunna säkerställa detta i verksamheten måste personalens medvetenhet i frågan vara stor. Det handlar i mångt och mycket om att alla vuxna i verksamheten ska ha rätt förhållningssätt. Genuspedagog på stadens förskolor En del förskolor har genomfört kompetensutveckling och fått handledning av en utbildad genuspedagog. Syftet har varit att synliggöra personalens egna tankar och förhållningssätt samt att utmanas i sina föreställningar genom att diskutera med andra. Jämställdhet som en stående punkt på arbetsplatsträffar Jämställdhetsfrågor och likabehandlingsfrågor finns även med på förskolornas arbetsplatsträffar samt under utvecklingsdagar. På flera håll har frågan även lyfts på föräldramöten. Jämställdhet och bemötande lyfts och diskuteras på arbetsplatsträffar i våra kommunala grund- och gymnasieskolor. Kommunens verksamheter ska vara en plats där alla är välkomna. Foto: kultur- och fritidsförvaltningen.

36 Likvärdigt bemötande Hållbar jämställdhet i innebär att säkerställa likvärdig service, bemötande och fördelning av resurser till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet. Sundbyberg ska vara en öppen och tillgänglig stad för alla. Människor som bor i staden ska kunna besöka de kommunala verksamheterna och känna att det är en plats där alla är välkomna. Normkritik Normkritik är ett verktyg som hjälper oss att arbeta kritiskt med föreställningar och normer som finns och begränsar oss individer. Med hjälp av ett norm kritiskt perspektiv kan vi lättare förstå vad som orsakar diskriminering. Utbildning med Fryshuset Personal från fritidsgårdarna och ungdomsmottagningen har deltagit i Fryshusets verksamhet United Sisters utbildning i normkritik. Utbildningen syftade till att ge verktyg för att utmana normer och skapa förändring. Aktivt arbete med egna föreställningar och fördomar På Jobbcenter har arbetet fortsatt utifrån ett normkritiskt perspektiv efter sammanslagningen av verksamheterna Jobbcentralen och Servicecenter vilket bland annat möjliggjort att fler provat på olika typer av arbetsuppgifter. Beslutet om sammanslagning har gynnat jämställdhetsperspektivet eftersom den könsstereotypa uppdelningen av uppgifter minskade. Biblioteket, Aggregat och ungdomsmottagningen har arbetat mycket med en metod som kallas för normkritik. Det handlar om att börja med att undersöka vilka föreställningar och fördomar om kön som finns i samhället, och som vi själva bär på. Hur bemöter vi människor, vilka fördomar har vi om en be sökare redan när personen kliver in genom dörrarna? Beror det på vilket kön personen har, eller på kläderna? Är det ålder, hudfärg eller något annat? Vilken typ av litteratur rekommenderar vi, vilken typ av böcker gör vi reklam för i hyllorna och vilka aktiviteter föreslås för ungdomarna?

37 Aggregat fick pris för sitt arbete med normkritik Kulturverksamheten Aggregat tilldelades tillsammans med Duvbo IK och Marabouparkens Monsterklubb 2013 års jämlikhetsstipendium med motiveringen att Aggregat på ett föredömligt sätt har arbetat för att främja jämställdhet enligt stadens strategier. Aggregat jobbar aktivt med frågor som rör genus, hbtq och andra diskrimineringsgrunder för att skapa en inkluderande mötesplats för unga. Aggregat tilldelades därför stipendium om 10 000 kronor på kommunfullmäktige i november 2013.»Vi är så glada och stolta över att staden synliggör vårt arbete med att skapa en inkluderande mötesplats för unga. Det är kul att jobba i en kommun där den här typen av frågor blir uppmärksammade, och det ökar motivationen att göra ett ännu bättre jobb«anställda på Aggregat under utdelningsceremonin Foto: Magnus Eriksson

38 Hbtq Det aktiva normkritiska arbetet för att skapa en öppen och inkluderande miljö för hbtq-personer fortsätter. Hbtq är ett samlingsbegrepp för homo, bi, trans och queerpersoner. Här redovisar vi några av insatserna under året: Sveriges första HBT-certifierade kulturverksamheter finns i Sundbyberg Biblioteket i Hallonbergen och Aggregat har HBT-certifierats genom Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter. Det har bland annat inneburit att det på biblioteket i Hallonbergen finns en regnbågshylla med hbtq-litteratur och att det på webben finns ett regnbågsbibliotek. Regnbågshyllan på Hallonbergens bibliotek. Foto: kultur- och fritidsförvaltningen. HBT-säkra bemötandet i äldreomsorgen Efter en utredning har äldrenämnden beslutat att biståndsenheten och dagvården ska HBT-certifieras; det vill säga personalen ska utbildas i HBT-frågor med målet att bättre kunna bemöta en HBT-person. Att lyfta HBT-frågan inom äldreomsorgen är ett led i det pågående arbetet med personcentrerad omvårdnad, värdighetsgaranti och värdegrund.

39 Hbtq -utbildning med landstinget Personal på ungdomsmottagningen har under 2013 genomgått en hbtq-kurs som anordnades av Landstinget. Under två heldagar anordnades workshops som behandlade områden som Hbtq-begrepp och heteronormen, unga transpersoners livsvillkor, bemötande och förhållningssätt och säkrare sex. Mian Lodalen var på besök på biblioteket Under Demokrativeckan besökte författaren, feministikonen och hbtq-aktivisten Mian Lodalen Signalfabrikens bibliotek. HBT-certifiering Hallonbergens bibliotek och mötesplatsen Aggregat är de första kulturverksamheterna i Sverige att HBT-certifieras. Det är Riksförbundet för sexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter (RFSL) som utfärdar certifieringen som en bekräftelse på att verksamheterna arbetar strategiskt och målinriktat med HBT-frågor. Det handlar om att bemöta besökare med respekt och erbjuda de anställda god arbetsmiljö, allt utifrån ett HBT-perspektiv som ifrågasätter heteronormen. Certifikatet är giltigt i tre år. Därefter görs en uppföljning, så kallad omcertifiering för förnyelse av certifikatet i ytterligare tre år. Nu pågår arbetet med att HBT certifiera fler verksamheter i. Bland annat har äldrenämnden beslutat att delar av deras verksamhet ska HBTcertifieras och i höst startas arbetet upp med att HBT-certifiera Signalfabrikens bibliotek och Sundbybergs simhall. Med HBT-kunskaper kan verksamheten bli ännu mer inkluderande för alla.