Etik och epistemologi i gymnasieelevers samtal om genteknik kopplat till risk.

Relevanta dokument
Kunskaper och värden samspelar i elevers samtal om risker och riskbedömning i biologi

Undervisningens komplexitet

Undervisning om risker och riskbedömning i naturvetenskap. Leena Arvanitis, Blackebergs gymnasium och Karin Haglund, Tumba gymnasium

Riskbedömningar i fysikundervisningen. Karin Haglund, Margareta Enghag, Karim Hamza, Linda Schenk, Andrzej Wojcik, Leena Arvanitis, Iann Lundegård

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Genetik, Gen-etik och Genteknik

Naturvetenskapens roller i SNI

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Allmänt. Uppgift. Genetikens dilemma En debatterande uppgift i Genetik. Ekenässkolan Åk 9 Vt-19

Genetik och genteknik

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

DNA- analyser kan användas för att

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Sammanfattning Arv och Evolution

Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj

SNI. Samhällsfrågor med Naturvetenskapligt Innehåll. (SSI: Socio-scientific issues)

Öhman, Johan (2006). Pluralism and criticism in environmental and sustainable education. Environmental Education Research, 12(2),

Risk och nytta med screening

Känslor, värderingar och etik i undervisning av SNI

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016

INFORMATION OM FOSTERDIAGNOSTIK. Av barnmorskan på Barnmorskemottagningen

Kursplan Ämnesvecka Genetik vecka 5, Klass 9A

Biologi Kunskapens användning

Betygskriterier DNA/Genetik

Didaktisk modellering av komplexa hållbarhetsfrågor i gymnasiets kemiundervisning

Genetik. Ur kursplanen. Genetik

Att använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning

Facit tds kapitel 18

Genetik- läran om det biologiska arvet

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B

Klassen måste ha gått igenom:

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HDYO har mer information om HD för ungdomar, föräldrar och yrkesverksamma på vår webbplats:

Visa vägen genom bedömning

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Kursbeskrivning och studieplan för UM8017. Ämnesdidaktik undervisning och lärande i naturvetenskap 5 hp vt 2013

Naturorienterande ämnen

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Program, FOU-dagen

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

Den tredje förmågans innebörd och centrala komponenter, årskurs 1-3

PUBLICATIONS 1. Peer- reviewed original articles 2. Peer- reviewed conference contributions

Människor, möss och medicinsk etik. Anders Nordgren Professor i bioetik Centrum för tillämpad etik Linköpings universitet

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

Kursen NAK1a2. Kursens syfte och centrala innehåll. Pär Leijonhufvud Kursens centrala innehåll

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

1-3 C/A 1-6 onsdag vecka 6

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Lokal Pedagogisk planering

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Arv och utveckling Arvet

Nytt fosterprov utmanar

Genetik och genteknik

Undervisning och lärande i lab-salen

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Undervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör naturvetenskap förmåga 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

Wilson's disease for younger people

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Om ämnet Naturkunskap

Hur skapar vi övergångar och samsyn mellan förskoleklass och årskurs 1?

Screeningalternativ och risker

Förslag den 25 september Biologi

NT-satsningen. Nat. Fuengirola 8 nov 2014

Yngre. Frysa dina äggceller? Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.

LNA210, Naturvetenskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

ATT UNDERVISA I NATUR- VETENSKAP UTIFRÅN SAMHÄLLSFRÅGOR KATARINA OTTANDER

Assisterad befruktning etiska aspekter

Forskarinriktning mot biomedicin

Att inkludera ny vetenskap i skolan undervisning och lärande av nanoteknik med ett riskperspektiv

Niklas Juth Etiken och människans gener. TEMA Etik, genetik och politik

En snabbguide för att söka forskningsartiklar i utbildningsvetenskap

Workshop om kursplaner åk 7 9

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Att använda organiserande syften för att ge undervisningen mening

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

Naturskolornas läroplan

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

Stamceller är sådana celler som kan bli vilken sorts cell som helst Stamceller specialiserar sig så småningom till ex. muskelceller, blodceller,

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Transkript:

Etik och epistemologi i gymnasieelevers samtal om genteknik kopplat till risk. Iann Lundegård 1, Leena Arvanitis 2, Karim Hamza 1, Margareta Enghag 1, Karin Haglund 3, Linda Schenk 4, Andrzej Wojcik 1 1 SU, 2 Blackebergs gymnasium, 3 Tumba gymnasium, 4 KTH

Treårigt forskningsprojekt 2015-2018 Syfte: att studera hur undervisning i naturvetenskap kan stärka elevers förmåga till riskbedömning och ställningstaganden i samhällsfrågor där kunskaper i naturvetenskap spelar en central roll Samarbete mellan SU, KTH, Blackebergs gymnasium och Tumba gymnasium Experter inom olika områden samverkar Finansierad av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond Hemsida http://www.riskedu.se/index.html

Designcykler i biologi & fysik

Vad är risk? Risk = sannolikhet ˣ konsekvens Rökare har en risk om ungefär 50 procent att få sitt liv förkortat av en rökningsbetingad sjukdom (sannolikhet) Lungcancer är en av de allvarligaste risker som drabbar rökare (konsekvens) (exempel lånade av Sven Ove Hansson) Risk ~ negativ händelse som kanske kommer inträffa

Cykel 1: Genteknik Möjligheter, risker och etiska frågor i genteknik Fosterdiagnostik Gentester och genetisk rådgivning/självtest Skräddarsydda läkemedel (farmakogenetik) DNA-baserad kriminalteknik Genbanker och biologisk mångfald Genterapi Kloning Genetiskt modifierade organismer (GMO)

Cykel 1: Genteknik Arbetsgång Introduktion av lärare: genteknikområdet, riskbegrepp & hur man håller en värderingsövning (heta stolen), 80 min/halv klass Arbete i grupper om 4, 3 x 60 min: infosök, sammanställning av fakta, förberedelser av redovisning och värderingspåståeden PPT, redovisningsmanus, två värderingspåståenden Redovisning och värderingsövningar i tvärgrupper 2 x 80 min 2 x 80 min Sammanfattande lektion av lärare

Cykel 1: Genteknik Värderingsfrågor 1. Skulle du kunna tänka dig att ta ett gentest om du kunde få veta ifall du har risk att få alzheimer eller cancer senare i livet? 2. Tycker du att arbetsgivare ska kunna kräva att sina anställda tar ett gentest och delar det med dem? Något som till exempel görs innan anställning på vissa företag i USA. Gentest Vad är ett gentest? DNA PCR maskin Genmutationer Risker Genetiskrådgivning

Cykel 1: Genteknik Hjälper till att klara upp fall DNA-analyser PCR-teknik Värderingsfrågor: 1. Ska polisen ha tillgång till alla medborgares DNA? 2. Anser du att det är okej att Apple skulle kunna ha tillgång till dittfingeravtryck?

Teori Samtal kring risktagande kan studeras som olika språkspel, epistemologiska (kriteriebaserade) och värdemässiga (estetiska). (Wittgenstein 1968, 1975; Cavell, S. 1979/1999 )

Syftet med studien Generera kunskap om hur samtal i gymnasiets naturvetenskapsundervisning kan designas för att erbjuda eleverna möjlighet till riskbedömning och ställningstaganden i samhällsfrågor där kunskaper i naturvetenskap spelar en central roll. I studien gör vi detta genom att upplösa den traditionella distinktionen mellan fakta och värden och istället undersöka hur dessa interfererar med varandra.

Tidigare forskning Många har studerat elevers moraliska/etiska och sak-baserade argumentation (ett axplock). Eriksson, M. & Rundgren, C-J (2012) Vargfra gan Gymnasieelevers argumentation kring ett sociovetenskapligt dilemma. NorDiNa (Nordic Studies in Science Education), 8(1) 26-41. Rudsberg, K., Öhman, J. & Östman, L. (2013)Analyzing students' learning in classroom discussions about socioscientific issues. Science Education, 97 (4), 594-620. Kronlid, D., Öhman, J. (2013). An environmental ethical conceptual framework for research on sustainability and environmental education. Environmental Education Research, 19(1): 21-44 Rudsberg, K. & Öhman, J. (2015). The role of knowledge in participatory and pluralistic approaches to ESE. Environmental Education Research, 21 (7), 955-974. Andersson, K. & Öhman, J. (2015). Moral relations in encounters with nature. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning. Andersson, E. & Öhman, J. (2016).Young people s conversations about environmental and sustainability issues in social media. Environmental Education Research. Håkansson, M. (2016) Politisk tendens, politiskt ögonblick och kreativitet, Studier av miljo - och ha llbarhetsundervisning. Doktorsavhandling. ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS UPPSALA

Forskningsfrågor Övergripande Hur kan förståelsen för sambandet epistemologi värden (estetik) bli till hjälp för utveckla undervisning i genteknik kopplat till risk. Specifika 1. Vad urskiljs epistemologiskt i elevers samtal kring olika riskområden i genteknik? 2. Vad urskiljs värdemässigt (estetiskt) i elevers samtal kring olika riskområden i genteknik? 3. Vad står fast epistemologiskt? 4. Vad står fast värdemässigt (estetiskt)? 5. Hur kopplar språkspelen till varandra?

Analys PEA Practical Epistemological Analyzis (Wickman, P.-O. & Östman, L. 2002) DEQ Deliberative Educational Questions (Lundegård I. & Wickman, P.O. 2007, 2012)

En estetisk passage Cora: - Asså jag vet inte det känns bara, asså sjukt att ta det från, asså, nånting dött för att, Asså jag menar, jag vet inte hur jag ska beskriva det. Det känns bara fel! Elia: - Moraliskt fel? Cora: - Jaa. Och det är ju som att, jag vet inte hur jag ska beskriva det (tyst). Det känns bara sjukt!

Värdefrågor som urskildes under den korta diskussionen. Bör det ha betydelse hur långt ett levande foster har kommit i fosterutvecklingen (utvecklingsstadiet) om man ska tillåtas ta stamceller från det? När bör ett foster bedömas som en levande människa? Är (känns) det rätt att ta stamceller från ett dött foster för att utveckla en ny individ? Är (känns) det oanständigt/obehagligt ( sjukt ) att ta något från något dött och använda det för att skapa nytt liv? Är (känns) det onödigt att klona ett barn som ännu inte utvecklats till en person? Förlorar man mindre av sitt barn ju tidigare i graviditeten en abort utförs? Ska en kvinna som vill ta stamceller från sitt foster få tillåtelse till det? Skulle det kännas konstigt att ha ett barn som är klonat ur ett tidigare dött barn? Ska man tillåtas använda surrogatmammor för att utveckla individer ur stamceller från döda foster? Är det viktigt att ta hänsyn till att vissa föräldrar vill ha barn gjorda av sina egna gener? Är (känns) det bättre att utveckla en individ (med hjälp av en surrogatmamma) ur ett befruktat ägg än ur stamceller från ett dött klonat foster? Har det faktum att kvinnan inte kan bli gravid (pga. sjukdom) någon betydelse för om det är rätt att ta stamceller från det döda fostret? Är det rätt att göra stamcellsöverföringen om barnet riskera att skadas av ingreppet och därmed förlorar sin chans att leva ett drägligt liv?

Epistemologi - värdebeslut Torkel: - Hur skulle Hur är tankarna att man skulle massproducera? Leo: - Du gör ju så här att när du ska ta fram en, till exempel en njure. Då tar du, eh då gör du kärnöverföring. Då tar asså, stamcellen. Du kan ta stamcellen från en Om jag behöver en njure, då tar vi stamcellerna från en cell hos mig asså, ospecificerade celler och så planteras dom in i en obefruktad äggcell och sen låter du dom växa utanför kroppen. Och då börjar du bilda någonting som hette eh nånting, som då börjar göra vävnader och då kan du göra vävnader upp olika organ så att de passar exakt dig. Torkel: - Okay, kör på, jag flyttar

När det värdemässiga beslutet efterfrågar nya sakkunskaper Vera: - Då kan man bara göra om det (skrattar lätt). Och eh, däremot om mitt barn liksom är död vid födseln. Fast då vet jag inte om jag skulle göra det då heller, för att Det skulle kännas konstigt att bara, - ah, här är mitt barn som jag klonade från mitt tidigare barn. Undrar om mitt tidigare barn hade varit exakt som det här barnet? Det skulle kännas konstigt! Mira: - Det är ju fortfarande inte samma person. Vera: - Nej, det skulle kännas konstigt. Mira: - Eller, det blir ju bara samma utseende? Elia: - Mm? (tveksamt) Mira: - Och egenskaper. Vera: - Och inte samma tänkande och så

Epistemologiska frågor av naturvetenskaplig karaktär som urskildes under korta diskussionen. Vad är definitionen av ett foster? När är ett foster att betrakta som en levande människa? När under fosterutvecklingen kan man ta stamceller från ett foster för att skapa en ny individ? Kan man ta stamceller från ett dött foster och använda dem för att utveckla en ny individ? Är det bara utseendet och vissa egenskaper men inte tänkandet som blir lika mellan den individen stamcellerna tas ifrån och den nya, klonade individen? När startar minne och tänkande hos en individ? Härrör en människas personlighet främst ur hennes uppfostran eller kommer den från generna? Är det någon skillnad på att använda stamceller från ett klonat dött foster eller ett befruktat ägg för att plantera in i en surrogatmamma? Vilken är risken att mamman blir skadad eller fostret blir missbildat vid ingreppet och stamcellsöverföringen?

Vad står fast Värdemässigt Det är fel att döda en människa. Epistemologiskt Genetiken har betydelse för en människas utveckling och karaktär.

Reflektioner hittills Undersöka hur etiska och empiriska argument är intrasslade i varandra. Hur elevernas estetiska (känslomässiga) utlåtanden packas upp med epistemologiska (naturvetenskapliga) kriterier. På vilka olika sätt elevernas kunskapsinhämtande (epistemologiska resonemang) i naturvetenskap kan kopplas till värdemässiga frågor. Undersöka hur deliberationen vilar på det som står fast (värdemässigt/epistemologiskt). Upplösa den förgivettagna dikotomin mellan epistemologi och etik.